BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan Utvecklande möten Skapande skola i Halmstad 2013-2014 5. Hur går det att utvärdera vad eleverna har lärt sig i projektet? Glädjen eleverna visade över att få ta del av projktet. De återkommer till det vi gjorde, i andra sammanhang: Kommer du ihåg när Det var ett utmärkt sätt att jobba Ur Utvärdering från Slottsjordskolan åk 2, hösten 2012
Innehållsförteckning Sammanfattning Projektbeskrivning Skapande skola i Halmstad vidareutvecklas en modell har bildat en framgångsrik och effektiv form 1. Syfte 2. Bakgrund 3. Nulägesbeskrivning och behov 4. Målgrupp 5. Kulturpaket 6. Elevinflytande i utformandet av handlingsplanen 7. Kulturpaketen för 2013-2014 8. Mål 2013-2014 9. Genomförande 10. Uppföljning och utvärdering Bilagor a) Handlingsplanens utgångspunkter b) Generella förmågor att utveckla c) Struktur för samverkansprojekt mellan BUF och KUF 2
Sammanfattning Halmstad kommun har under några år arbetat med Skapande Skola-projekt. Kvaliteten har ökat för varje år och under åren 2011-2013 har hittats sätt att arbeta som fungerat mycket bra. Skolans lärare och elever får erbjudande om kulturpaket från institutioner och enskilda kulturarbetare, vars ingångar är tydligt användbara utifrån skolans läroplan. Kulturpaketen kommer från de flesta av konstens och kulturens olika områden och bygger på elevernas aktivitet och skapande. Valen görs med klar delaktighet från eleverna sida. Detta vill vi bygga vidare på och utveckla under rubriken Utvecklande möten. Med erfarenheterna från tidigare år kommer ännu bättre kulturpaket att initieras och följande mål har satts upp för 2013-2014: 1. Närmare samarbete mellan skola och kulturliv 2. Projekten inom Skapande skola ska kännas utvecklande och relevanta för skolan och 3. Projekten skall nå ut till alla skolor. Delaktigheten och inflytandet från eleverna kommer att bli större då de flesta redan fått positiva erfarenheter av att använda sig av kultur för att kunna lära sig mer och bättre. Projektet omfattar samtliga skolor (39 stycken) och samtliga elever, i även barnen i förskoleklasserna, enligt nya direktiv. De flesta av regionens företrädare, såväl institutioner som fria utövare är engagerade i arbetet med kulturpaketen och genom alla olika nätverk kommer också erbjudanden från aktörer utifrån. Parallellt med Skapande Skola projekten pågår kommunens och regionens regelbundna och omfattande arbete med kulturupplevelser från professionella kulturutövare, regionalt och kommunalt finansierat. Skapande-skola-projekten skall särskilja sig härifrån genom att ha tydligare pedagogiskt fokus inriktat på att utveckla elevernas skapande och medföra att skolans kunskap om estetiska lärprocesser ökar. Vi önskar i årets Skapande skola ansökan uppmärksamma vikten av skapande verksamhet och möjligheterna de ger för en lustfylld och lärorik undervisning. Att språket utvecklas genom användning i olika situationer vilka tillsammans skapar en helhet och förståelse för det enskilda barnets lärande och gruppens samhörighet och styrka. Alla elever lär på olika sätt och behöver olika verktyg för att lära sig och göra kunskapen till sin egen. Genom konsten i alla dess former öppnas nya perspektiv. I år ökar vi samarbetet med biblioteken, att skolbibliotekarierna blir mer delaktiga i Skapande Skola projekten. Tidigt besked på ansökan välkomnas därför för möjligheter till god framförhållning i samverkan. Redan under innevarande år har utställningar och presentationer av elevernas arbete gjorts på biblioteken, något som uppmärksammats av lokala media. En ytterligare aspekt på arbetet kommer att vara i fokus under 2013-2014: I vad mån ska arbetet i skolan från regionens institutioner äga rum inom ramen för Skapande Skola? Arbetet med den regionala kulturplanen kommer att beröra dessa förhållanden. Tidsplanen för Skapande-Skola 2013-2014 är att samla och erbjuda Kulturpaket under våren 2013, genomföra dem under läsåret 2013-2014, utvärdera projekten kontinuerligt och förbereda arbetet nästföljande läsår. Projektet omsluter 1,9 miljoner kronor och bidrag från Kulturrådet söks med 1,65 miljoner kronor. 3
Projektbeskrivning Skapande skola i Halmstad vidareutvecklas en modell har blivit en framgångsrik och effektiv form Målet är att genom en ökad samverkan med kulturlivet, långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete, vilket bidrar till att nå kunskapsmålen i högre grad. 1. Syfte Skapande skola Huvudsakligt syfte med denna ansökan är att fortsätta skapa ett långsiktigt arbete kring skola och kultur inom Halmstad kommun. Målsättningen är att med stöd av och samverkan kring kulturupplevelser och kulturpedagogiska verktyg Stimulera till att ge elever möjlighet att kommunicera och gestalta kunskap och lärande genom: Olika uttryckssätt och uttrycksformer där språkutveckling prioriteras (Kopplat till Barn och Ungdomsnämndens särskilda prioritering). Ge stöd i utvecklandet av de generella förmågor som eleverna ska utveckla i skolan idag och imorgon. Att skapa förutsättningar för samarbete mellan kulturlivet och skolan. Att utveckla en långsiktig, hållbar modell för ökat elevinflytande över mötet med kultur i skolan och i lärandet. 2. Bakgrund Att vi kan röra oss från ett språk till ett annat bidrar till att vi kan befria oss från att ständigt behöva upprepa oss. Vi upptäcker att vi alltid kan få uppleva nya sidor att utforska och på det sättet finna nya utgångspunkter. Filippini; Om organisationens väsen och vikt (2006) Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras till att inhämta kunskaper, samt att värna om de demokratiska värdena. Till uppdraget hör även att skapa ett lärande där olika kunskapsformer balanseras och blir till en helhet, att ge varje individ förutsättningar att utvecklas optimalt utifrån sina erfarenheter, intressen och livsvärld. Varje individ har olika kulturella identiteter som varierar beroende på sammanhang. Kultur handlar därmed inte bara om skillnader utan också om det som är gemensamt. Gränsen mellan vi och dem försvinner. I dagens läroplan samt i flertalet av kursplanerna finns estetiska dimensioner. Här betonas att kultur skapas då människor möts och att estetik och kreativitet kan öppna nya vägar för att skapa intresse och lust, ge förståelse och skapa mening. Alla elever, flickor och pojkar i Halmstad kommun, ska ges möjlighet att uppleva, pröva och utveckla olika uttrycksformer för sin kunskap; genom t.ex. drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form. Med hjälp av Skapande-Skola-stöd kan detta arbete väsentligt förbättras, det har 4
tidigare arbete visat. För varje år som stödet har funnits har arbetet i Halmstad kommun blivit bättre. Att stärka kunskap om hur kultur kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisningen är angeläget dels för att synliggöra elevens förmågor för sig själva, inför jämnåriga och vuxna. Den nationella utredningen Hinder och framgångsfaktorer för samverkan kulturliv och skola (KUR 2007/4360) påvisar att skola och kulturliv kan ha olika kunskapssyn och arbetssätt, men även olika syn på kulturbegreppet. Det finns behov av mer kunskap inom skolan om hur arbetet med kultur kan integreras i vardagsarbetet; att se kultur som annat än ett tillfälligt arrangemang eller evenemang utanför det vardagliga skolarbetet. Motsvarande kunskap om skolans vardag, uppdrag, villkor och förutsättningar bör också finnas inom kulturlivet och dess institutioner. En viktig förutsättning för ett närmande dem emellan på lika villkor är en samsyn och insyn i varandras kompetenser och huvuduppdrag samt hur dessa kan stärka elevers måluppfyllelse i skolan. Under innevarande verksamhetsår genomförs därför ett regionalt seminarium (med internationell och nationell expertis) inom Skapande Skola där dessa frågeställningar blir belysta och föremål för processarbete. Vi ser Skapande skola som en betydelsefull möjlighet häri; att berika och fördjupa såväl det pedagogiska uppdraget som det demokratiska med stöd av kreativ, skapande och konstnärlig verksamhet. Resultatet blir att känslan av meningsfullhet ökar och kommunikationen upplevs som verklig när lärandet utgår från egna frågeställningar. 3. Nulägesbeskrivning och behov Skolan är ungas arbetsplats och de tillbringar mer än 15000 timmar där under sin uppväxttid. Undervisningens utformning och innehåll har därför stor betydelse för elevers utveckling genom deras möjligheter att påverka skolarbetet. En kreativ undervisning främjar goda skolprestationer och minskar risken för att elever inte får möjlighet att tillgodose sig kunskap på bästa sätt och se kopplingar mellan olika förmågor i läroplanen. I diskussioner om hur elever ska nå framgång i skolarbetet har vikten av estetiska lärprocesser diskuterats, vilket innebär i praktiken att skapande vävs in i den ordinarie undervisningen. Dessutom är en ytterligare utmaning att alla elever har rätt att utvecklas efter sina förutsättningar och att alla elever är olika. Arbetet med att på ett mer samlat och målmedvetet sätt ta sig an det Skapande skola projekten har kommit igång. Många viktiga steg har tagits och många insatser i form av lyckade projekt, nya samarbeten med kulturarbetare och större variation av konstnärsformer. Handlingsplanen är dock långsiktig och det kommer att krävas nya Skapande skola medel för att arbeta vidare på detta sätt för att nå uppsatta mål. Utvärderingsundersökningar som genomförts under Skapande skola året 2012/2013 visar på många positiva resultat såsom att elever har lyfts under arbetets gång eller att lärare har kunnat få upp ögonen för gemensamma beröringspunkter mellan kursplanerna eller vinsten av att väva in kreativa arbetssätt i undervisningen för att fånga elevers lust att lära. Samtidigt har vi inte lyckats nå alla. Ett problem som blir tydligare i arbetet med Skapande skola är att kunskapen ofta kontrolleras utifrån det traditionella sättet att se på kunskap med betyg och kurplansmål. De kunskaper som utvecklas inom estetiska lärprocesser så som samarbetsförmåga, empati, mod och förmågan att reflektera, tolka och analysera är svåra att mäta med de måtten. Vår uppgift som arbetar med Skapande skola, blir att synliggöra effekterna av de estetiska lärprocessera och visa hur man kan dokumentera den på ett sätt som blir förståligt för kunskapssamhället. 5
Uppföljning av olika ämnen i skolan sker systematiskt i Halmstads kommun, vilket synliggör övergripande tendenser och utvecklingsbehov i ett systemteoretiskt perspektiv med aspekterna lärande, skolan som social praktik, genus och värdegrund speglade i skolnivå, gruppnivå och individnivå. Häri syns bl.a. följande: Skapandet av träningsarenor för samtliga skolämnens kvalitativa förmågor så som argumentera, tolka, värdera, kommunicera etc är fortfarande angeläget att stärka. Lärandet bör i högre grad utgå från flickors och pojkars livsvärld, erfarenhetsvärld och intressen. Elevernas olika sätt att tänka och resonera bör uppmärksammas och i högre grad bilda plattform för utveckling och lärande. Elevers olikheter bör i högre grad ses som möjligheter. Utifrån ovanstående identifierade behov, att utveckla undervisningen, att stärka estetiska lärprocesser och att integrera kulturpedagogiska redskap i undervisningen, har ett arbetssätt börjat utvecklas där uttryckssätten är den röda tråden. 4. Målgrupp Handlingsplanen för Skapande skola riktar sig till samtliga årskurser, även förskoleklassen enligt de nya instruktionerna, inom Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad kommun, vilket motsvarar ca 7 750 flickor och pojkar. Den övergripande handlingsplanen är gemensam för alla skolor, men varje elevgrupps lokala förutsättningar och behov kommer att styra hur projekten kommer att tillämpas utifrån kunskapsmålen i Lgr 11. Visionen är att alla elever ska få möjlighet ta del av ett Skapande Skola Projekt. Utifrån de goda resultat som har uppnåtts i projekt genomförda 2010-2012 är tanken att också kunna förädla och fördjupa projekt i miljöer där det finns stort intresse hos elever, lärare och rektorer. 5. Kulturpaket Arbetsgruppen för Skapande Skola har inbjudit professionella kulturaktörer och kulturinstitutionerna att utforma s.k. kulturpaket utifrån det övergripande projektets utgångspunkter (se bilaga). Av inkomna förslag på kulturpaket har en utvärdering gjorts av arbetsgruppen och ett kvalitativt urval har presenterats för skolorna. Skolorna har valt kulturpaket med delaktighet av eleverna, mål i läroplanen och lokala behov. Detta har visat vara ett mycket bra sätt att arbeta varför vi vill gå vidare med denna kulturpaketsmodell. För att förklara vad modellen går ut på vill vi ge två goda exempel: Författarprojekten inom Skapande skola har sedan starten 2008 etablerat sig som en viktig mötesplats för elever och professionella författare. Stor vikt har lagts till att koppla läsupplevelsen till olika konstformer såväl vid sökandet och utforskandet av ett eget litterärt språk, som vid att betrakta det skönlitterära skrivandet som ett verktyg för personlig utveckling. Författarbesöken innebär en unik möjlighet för eleverna att komma i kontakt med professionellt verksamma författare och kunna ta del av såväl deras erfarenheter som författare som av deras litterära verk. Samtidigt är projekten praktiska och upplevelsebaserade där elever får experimentera med olika stilar, genrer och konstnärsformer som bild, drama, textil konst samt skrivarverkstäder utifrån den dagliga undervisningen i klassrummet. 6
Exempel I Författarprojektet kopplat till årskurs 1 besökte en kulturarbetare klasserna i inledningsskedet av projektet för att fånga elevernas förförståelse kring temat i böckerna de skulle läsa och väcka tankar och reflektioner utifrån drama till värdegrundsfrågor som de behandlar. Eleverna fick möjlighet med använda drama och agera både enskilt och i grupp. I nästa skede läste eleverna böckerna utifrån sin förmåga och fick sedermera träffa författaren på sitt lokala bibliotek. I samtal med författaren och andra barn fick de möjlighet att öva upp förmågan att tänka fritt och brett, en förutsättning för all kreativ verksamhet. I nästa steg träffade de en kulturarbetare för att illustrera läsupplevelsen i bilder. Måleri med givna motiv varvades med friare uppgifter där tanke och kreativ förmåga sattes i fokus. Därefter återkom en kulturarbetare till klassrummet för att fånga upp de samtal som böckerna gav. Projektet avslutades med en utställning på det lokala biblioteket eller skolbiblioteket där eleverna i samarbete med en kulturarbetare diskuterade kring presentationstekniker och tankarna bakom bilden. Resultat: Att studera människans roll i litteraturen handlar mycket om att försöka förstå varför vi har blivit de vi är, som individer och som samhällsmedborgare. Men det handlar också om att förstå att alla människor har en egen spännande värld inuti sig och tillsammans, genom att läsa och diskutera litteratur eller ta del av kultur på andra sätt, får elever möjlighet att försöka upptäcka och utforska de världarna. Med kulturen till hjälp får eleverna lära sig att utveckla sina tankar om sitt eget liv och omvärlden. Lika viktigt är att lärare och elever får nya insikter om sig själva och det kreativa tänkandet. Den kreativa processen står i centrum. Undervisningen syftar till att ge skolan verktyg att bygga vidare på elevernas egna idéer och uttrycksmöjligheter i den ordinarie undervisningen och att se kopplingen mellan litteratur och olika konstformer. Exempel: I projektet Skapa dockor byggde elever dockor av återvinningsmaterial tillsammans med en kulturarbetare. Med figurer av petflaskor hopfästa med ståltråd och lim skapade eleverna karaktärer och miljöer utifrån fantasi och undervisningens innehåll. Efter det att projektet genomförts på de aktuella skolorna samlades material som barnen arbetat med (dockor, bilder, sagor, affischer osv) in för en gemensam utställning. Alla elever inom projektet bjöds också in till utställningen, där några av eleverna inbjöds att improvisatoriskt framföra en pjäs under ledning av kulturarbetaren inför såväl sina klasskamrater samt elever från andra skolor som arbetat med samma sak. Resultat: Docktillverkning som ett hantverk, börjar för eleven med en inspirerande tanke eller ett bestämt val. Tillverkningen är en process som omfattar många handlingar. Att välja visst material och välja bort annat, kombinera färger med olika tillbehör, upptäcka att mönster och former ihop blir något nytt osv. Att skapa dockor handlar även om samspel med andra och möjligheten att konkret visa på hur det ska vara, när det är svårt att förklara med ord. När dockan är färdig är den någon som behöver den presenteras. Uppmärksamheten från dockan riktas så småningom mot eleven som därigenom får bekräftelse för sin skapande förmåga. Dockan blir också en del av undervisningens innehåll och kan vävas in i flera kunskapsmål och arbetet med att stärka elevens språkliga och kommunikativa förmågor. 6. Elevinflytande i utformandet av handlingsplanen Att öka elevers deltagande i och inflytande över Skapande skola projekten i Halmstads kommun är centralt för dess legitimitet. Idéer om hur detta ska ske är idag kortsiktiga då de framför allt fokuserar på enskilda projekt. Vi strävar efter lärmiljöer där elevernas inflytande i undervisningen bidrar till att eleverna blir en del av sitt eget lärande, samtidigt som de utvecklar de kompetenser som de nationella styrdokumenten uttrycker. Idag varierar den exakta utformningen av Skapande skola projekten från skola till skola och från klass till klass. 7
Individuella lär- och undervisningsstilar, kulturen på skolan och förväntningar från kulturaktörer, lärare och elever påverkar. Mest styrande är dock den öppenhet som finnas för hur projektet ska gestaltas och där elevernas åsikter och tankar kommer fram och tas tillvara. Som elev har du rätt att påverka din utbildning. Viktigast är att dock att eleverna kan påverka det dagliga arbetet i olika ämnen och få möjlighet att tillsammans med lärare påverka exempelvis planeringen av ett Skapande skola projekt - hur arbetet ska gå till och hur kunskaper ska redovisas. 7. Kulturpaketen för 2013-2014 Följande kulturinstitutioner och professionella kulturarbetare är inbjuda att delta i Skapande Skola 2013-2014: Hallands Konstmuseum Film i Halland www.regionhalland.se/filmihalland Merkonst i Halland www.merkonst.se Hana/Jana Richtrova, bildkonstnärer Mjellby konstmuseum www.mjellbykonstmuseum.se Utvecklarna för slöjd och konsthantverk www.regionhalland.se/slojd Riksteater Halland www.riksteaternhalland.se Robert Hais, konstnär Åsa Lauer, dramapedagog Anna-Carin Mårtensson, konstnär Anna Waldemarsson, konstnär http://www.konstihalland.se/konstnarer/robert-hais/ http://hallandsposten.se/nyheter/halmstad/1.1924900- skrap-blir-till-konst-nar-eleverna-far-skapa-fritt Sanna Rokka, dockmakare Kajsa Bacos, sångpedagog www.kulturverket.com Dalibor Stanic, musiker www.kulturverket.com OA Larsson www.abf.se/halland/sydhalland Halmstads teater www.halmstadsteater.se Fredrik Wentzel www.simsoak.se Biblioteken i Halmstad www.halmstad.se/bibliotek Kulturförvaltningen i Halmstad www.halmstad.se Falkenbergs museum www.falkenberg.se/museum Kultur i skolan, Region Halland www.regionhalland.se/kultur1/kultur-i-skolan1 - i Kultur i skolan ingår de regionala utvecklarna av scenkonst (teater, dans och musik). Teater Halland www.teaterhalland.se Kulturmiljö Halland www.kulturmiljohalland.se Teater Albatross www.teateralbatross.se Djungelbandet www.djungelbandet.nu Spännvidden kulturaktörer ger stor variation i upplevelser; allt från drama och dans till museet som förlängt klassrum, från författarbesök till tecknande och musik. Tendensen är att i de nya projekten kombineras olika konstformer, något som kommer att fördjupas under 2013-2014. 8. Mål 2013-2014 i. Närmare samarbete mellan skola och kulturliv När kulturliv och skola möts skapas nya arenor för lärande och nya koder utvecklas. Chanserna för att elever finner förebilder utanför skola ökar och det verklighetsbaserande 8
lärandet får utrymme. Fram tills idag har vi kunnat skapa positiva möten mellan professionella kulturarbetare och skolan i Halmstads kommun. För att överbygga rädslor och okunskap behöver vi ständigt utveckla vårt samarbete mellan skolan och våra professionella kulturarbetare och institutioner för att de estetiska lärprocesserna ska vara en självklar del av undervisningen. Hittills har vi inte haft möjlighet att tillämpa olika kulturella uttrycksformer fullt ut. Vi har dock kommit en bra bit på väg och med fortsatt stöd av professionella kulturaktörer kommer vi att kunna inspirera elever och lärare i arbetet med att skapa motivation, skaparkraft och lust att lära. Vi fortsätter också betona vikten av förberedelse, enskild och gemensam, från bägge parter, utifrån var och ens kunskaper relaterade till det som står i läroplanen. ii. Projekten inom Skapande skola ska kännas utvecklande och relevanta för skolan Fantasi och kreativitet har avgörande betydelse för förmågan att lösa problem och hitta mönster. Vår målsättning är att fortsätta sträva mot att erbjuda skolan Skapande skola projekt som känns utvecklande och relevanta för skolan. Det estetiska lärandet är väl förankrat i skolans styrdokument men trots detta är det svårt att för begreppet att fåfotfäste. Vår erfarenhet är att i skolan kopplas ofta kultur till de estetiska ämnena. Sättet som ämnen är uppbyggda på och våra traditioner kan också hindra möjligheten att använda estetiska lärprocesser i lärandet. Därför ser vi fortfarande ett behov att stötta lärare och elever i det vardagliga arbetet ute på skolorna utifrån kunskapsmålen och de övergripande generella förmågorna i Lgr 11. Genom att integrera kulturpaketet med elevernas ordinarie undervisning kan olika ämnen integreras med varandra och låta de skapande ämnena vara centrala. Integrering med andra ämnen kan skapa den helhetsbild som behövs för att stärka de generella förmågorna (se bilaga) och för att eleverna ska uppnå mål och kunskapskrav som skolan vilar på. Vi ser också delar av arbetet som handlar om det personliga mötet, där lärarens och kulturarbetarens olika kommunikativa kunskaper kan blir föremål för utvecklande samtal. När vi ser pedagoger som arbetar med att geometriska mönster i konsten eller tar del av elevers utvärderingar förstår vi att elevernas inlevelse och engagemang lär dem hur de generella förmågorna hänger samman. Elevers fantasi behöver ständigt utmanas för att ämneskunskaper ska bli intressanta. När elever gör bilder, teater eller dans är det självklart med fantasi och kreativitet, men i det vardagliga skolarbetet är det lätt att dessa komponenter glöms bort. Därför finns vår utmaning inom Skapande skola 2013/2014 att fortsätta erbjuda nya projekt som både känns utmanande och relevanta för skolan. De ska dessutom vara integrerade med läroplanen och kunskapsmålen i Lgr11. För skolans del blir Skapande skola projekten lättare att ta till sig då elevernas prestationer ingår i det vardagliga arbetet och i bedömningen av elevers kunskaper. Sammansättningen av innehåll och arbetsformer bidrar också till att eleverna lättare kan få ta del av planeringen och ges tillfälle att påverka. Genom samtal med elever och lärare har vi kommit fram till att uthållighet och en ständig dialog mellan lärare och elever är avgörande om det ska lyckas eller inte. Kulturpaketen skall inte framstå som färdiga lektionspaket utan kan utformas utifrån det som skolan arbetar med efter sin planering. iii. Projekten skall nå ut till alla skolor Av tidigare erfarenheter inom projekten inom ramen för Skapande skola i Halmstad kommun vet vi att det är svårt att nå ut till alla skolor. För att Skapande skola projekten inte ska betraktas som någon ytterligare arbetsbelastning för rektorer och lärare bör därför kulturpaketen 2013-2014 utformas i större utsträckning efter reaktionerna från rektorer/lärare 9
och elever. Genom att vi tillsammans verkar för Skapande skola blir projekten vårt gemensamma ansvar och på så vis når vi också lättare ut. 9. Genomförande Fas1: Under vårterminen 2013 utvecklas ett antal kulturpaket fram av de kulturinstitutioner och professionella kulturaktörer som ingår i denna ansökan (se lista ovan, även andra är välkomna att komma med inspel, kontakt tas här med kommunens kulturförvaltning och Region Hallands kulturavdelning)och väljs ut i dialog med kulturombud (med bl.a. barnens tankar som grund) som utgår från kunskapsmålen i Lgr11. Fas 2: Innan vårterminens slut presenteras kulturpaketen för skolorna. Skolorna väljer sina kulturpaket. Fas 3: Höstterminen 2013 och vårterminen 2014: Genomförande av kulturupplevelser. Fas 4: Kontinuerligt: Ett antal av projekten leder till utställningar eller framförande, till vilka föräldrar, övrig allmänhet och massmedia inbjuds. Fas 5: Utvärdering Dialog mellan de deltagande skolorna, projektets samordnare samt delprojektansvarig kommer att finnas med för att utröna vilka förväntningar skolorna har på projektet men också vad som krävs av skolorna i form av tid och engagemang. Deltagarkontrakt kommer sedan att upprättas med aktuella skolor, där det tydligt framgår deltagande lärares och skolors ansvarsdel och förutsättningar samt kulturpaketets omfattning. 10. Uppföljning och utvärdering Under projektet sker kontinuerligt: I. Utvärderingar där eleverna enskilt eller tillsammans med kamrater eller lärare går igenom Skapande skola-projekten. I dessa genomgångar berättar man om, diskuterar, kommenterar eller jämför olika upplevelser och erfarenheter. Det är viktigt att denna typ av genomgång sker regelbundet. Genom regelbundenhet kan elever, lärare och kulturaktörer hållas medvetna om lärprocessen. Utvärdering sker kvantitativt genom webbenkät till berörda deltagare; elever, lärare och kulturaktörer. Ett komplement till webbenkäten är att utforma en skriftlig sammanställning och analys av Skapande skolaprojekten för att den ska nå ut till alla. II. återkopplingssamtal med diskussion kring erfarenheter, spridande av framgångsfaktorer och lyftande av kritiska aspekter för vidareutveckling sker via Fronter som såväl elever och lärare naturligt har tillgång till i sitt dagliga arbete III. uppföljning tillsammans med kulturaktörer där resultaten analyseras fortlöpande och i samråd med utvärderingsgruppen För våra skolor, har Skapande skola bidragit till att vi har kunnat introducera olika estetiska lärprocesser och öppnat ögonen för kultur i och utanför skolan, på olika sätt. Alla elever lär på olika sätt och behöver olika verktyg för att lära sig och göra kunskapen till sin egen. Därför önskar vi få möjlighet att fortsätta arbetet för att skapa en långsiktig kreativ och Skapande skola inom Halmstad kommun. 10
Bilaga a. Handlingsplanens utgångspunkter Denna handlingsplan för Skapande skola 2013/2014 utgår från följande rådande styrdokument; Läroplanen Lgr 11 Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Lgr 11 Kap. 1: Skolans värdegrund och uppdrag FN:s barnkonvention där man tar fasta på barns rätt att utvecklas och att uttrycka sin åsikter. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 De nationella kulturpolitiska målen Kulturrådets övergripande verksamhetsmål Därtill är handlingsplanen förankrad i de övergripande samt prioriterade mål, som antagits av kommunfullmäktige och Barn- och ungdomsnämnden i Halmstad se nedan. Övergripande målområden för Barn och utbildning, antagna av kommunfullmäktige Barn och ungdomar ska växa upp i en anda som präglas av ansvarstagande och i en miljö som erbjuder trygghet Utbildningen ska skapa kunskaper, färdigheter och förståelse för sammanhang. Lärandet skall utgå från individens förutsättningar. All utbildning samt fritids- och kulturverksamhet för barn och unga ska uppmuntra och bidra till kreativitet och entreprenörskap. Barn- och ungdomsnämndens prioriterade målområden för lärandet i 1-16- årsverksamheten Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer där språklig utveckling är en grundpelare. Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barnen och pedagogerna uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglade mot våra styrdokument. 11
Bilaga b: Generella förmågor att utveckla utifrån kursplanerna i Lgr 11 Förmåga Analysera Använda (begrepp, strategier, modeller, teorier) Anpassa (språket efter syfte, mottagare, sammanhang) Argumentera Avläsa Beskriva Formulera (tal och i skrift) Formge Framställa Följa (resonemang) Förklara Förstå Granska Genomföra Gestalta Hantera Identifiera Kommunicera Lösa Motivera Planera Redogöra Reflektera Resonera Samtala Skapa Ta ställning Tolka (innehåll, händelser) Urskilja Utarbeta Utforska Uttrycka Välja Värdera (lösningar, resultat, konsekvenser, info) 12
Bilaga c: Skapande skola - struktur för samverkansprojekt mellan Barnoch Ungdomsförvaltningen och Kulturförvaltningen Bakgrund Skapande skola är en statlig satsning som syftar till att medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i årskurs 1 9 i grundskolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan. öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande ökar. BUF och KUF har sedan 2008 gemensamt ansökt, erhållit och genomfört Skapande skolaprojekt med olika teman: 2008: Identitetsskapande skola - projekt för åk 8 (250 000 kr) 2009: Ett slag på käften projekt för åk 7-9 (479 000 kr) 2010: Äkta förfalskningar projekt för åk 8 (225 000 kr) 2011: Kultur och lärande Skapande skola-projekt för åk 1-9 (975 000kr) 2012: Möjliga Världar Skapande skola i Halmstad 2012-2013 Process Skapande skola-projekt genomförs i samverkan mellan BUF och KUF enligt framtagen modell. BUFs funktion för utveckling och kvalitet (verksamhetsutveckling) ansvarar för ansökan och administrativ hantering beträffande statsbidraget. KUF ansvarar för framtagande av kulturutbud samt struktur för genomförande. KUF och Kulturskolan använder skolornas kulturombud som referensgrupp/arbetsgrupp i projektet. Kulturombuden kommunicerar med elever och lärare. Uppföljning och utvärdering av skapande skola-projekt genomförs i samverkan mellan BUF och KUF. BUF ansvarar för återrapportering till Kulturrådet. 13