Kanadensare är en typ av kanot som utvecklats av nordamerikanska indianer. De byggdes traditionellt av björknäver på ett ramverk av tunna trälister och spant och nådde sin högsta utveckling i de trädrika områdena i Sydvästra Kanada. Kanadensaren är öppen till skillnad från den täckta kajaken, och används främst i inlandsfarvatten. Kanadensaren framförs med enbladig paddel och paddlaren/paddlarna sitter ute i ändskeppen där skrovet är smalt nog att medge en bekväm paddelföring. En typisk nutida turistkanadensare är drygt 5 meter lång, ca 90 cm bred, ca 30 cm hög reling midskepps och omkring en halvmeter höga stävar - men variationerna är ganska stora. Bredare kanot innebär högre initialstyvhet, större lastkapacitet, lägre fart, sämre kursstabilitet och sämre paddelbekvämlighet. Avgörande för stabiliteten är bredden i vattenlinjen. Totalbredden ligger normalt mellan 84-92 cm för kanadensare för normalt fritidsbruk. Väsentligt smalare är singelkanoter - de får sin stabilitet genom att paddlaren sitter lågt som i en kajak och använder dubbelpaddel. De är lättare att hantera och mera sjövärdiga, men med sämre lastkapacitet. En kanot med högt skrov går torrare i sjögång och fors. Ett lägre skrov är bekvämare att paddla samtidigt som sitsen kan monteras lägre och ge bättre stabilitet. En skrovhöjd midskepps kring 30 cm är rimligt för en kanot för normalt fritidsbruk - några cm mer för forsoch vildmarkskanoter. Kanoter med mindre än 30 cm bör bara användas lätt lastade i lugna vatten. Flatbottnade kanoter är i första hand initialstyva och känns trygga även med ovana paddlare. Initialstyvheten gör att kanoten sällan lutar mycket, men om den gör det är det svårt att hindra att den slår runt. Rundbottnade kanoter känns ranka initialt men styvar upp med ökande lutning och ger därför möjlighet att rädda en besvärlig situation. Segelbåt är en båt med segel. Segelbåten drivs fram genom att seglen fångar vinden. De finns flera typer av segelbåtar. De vanligaste är kölbåt, jolle, katamaran och trimaran Kölbåt är en typ av segelbåt där kölen helt består av eller innehåller ballast. Ballasten är till för att sänka segelbåtens tyngdpunkt och därmed förbättra segelbåtens tvärskeppsstabilitet. Breda kölbåtar kan ha en lättare ballastköl, eftersom bredden på skrovet också bidrar till stabiliteten.
Jolle är en segelbåt med centerbord. Det finns både enmansjollar och tvåmansjollar. Trimaran är en båttyp med ett huvudskrov och två parallella mindre skrov, utriggare. Trimaraner har under senare år blivit alltmer populära tack vare sina fartprestanda och komfort. Trimaranen har centerbord i huvudskrovet eller i utriggarna, vilket medför att djupgåendet kan reduceras jämfört med kölbåtar. Masten är ofta aerodynamiskt utformad, vridbar och omfångsrik i längsled. Mellan utriggarna och huvudskrovet är normalt spänt ett nät på vilket besättningen kan röra sig. Extrema kappseglingstrimaraner kan stundtals seglas på endast ett skrov, medan normaläget för de flesta trimaraner är två skrov i vattnet. Då trimaranen tack vare avsaknaden av en tyngande köl har låg vikt och ett högt rätande moment blir den väsentligt snabbare än en traditionell båt. Katamaran, en båttyp med två parallella skrov som förekommer i såväl segel- som motordrivna former. Segelbåtens delar 1 Storsegel 2 Fock 3 Spinnacker 4 Skrov 5 Centerbord 6 Roder 7 8 Mast 9 10 Vant 11 Skot 12 Bom 13 Mast 14 Spinnackerbom 15 Akterstag 16 Förstag 17 Kick Källor http://sv.wikipedia.org/wiki/katamaran http://sv.wikipedia.org/wiki/k%c3%b6lb%c3%a5t http://sv.wikipedia.org/wiki/trimaran http://www.thomassondesign.com/doc/choosecanoe.php http://sv.wikipedia.org/wiki/kanadensare http://sv.wikipedia.org/wiki/segelb%c3%a5t http://marknadskontoret.shop-in-a-box.com/20135/upload/bilder/0/tmp_kanot.jpg (bild)
Paddlingsutrustning Då man ger sig ut på paddlingsturer är det viktigt att man funderar ut vilken utrustning man behöver beroende på en hurudan tur man skall göra. Det viktigaste är inte hur mycket packningen väger eftersom man inte behöver bära den, utan hur man skall lägga in den i kajaken. I mitten av kajaken och i botten skall man lägga de tyngsta sakerna, medan de lättare skall läggas ute i stävarna. Det är också viktigt att packa alla prylar som inte tål vatten vattentätt. Det kan med fördel packas i hållbara vattenpåsar, men det går också bra med vanliga plastpåsar. När det gäller kläde är det bra att ha två uppsättningar. En uppsättning som man har då man paddlar och en som är torr ifall att det råkar hända en olycka och man stjälper i vattnet. Viktigt är att kläderna skall hålla dig varm även om du blir blöt av svett, havsvatten eller regn. Bomull är således inte det bästa materialet, utan bättre lämpar sig ull eller ullfrotté. Vid sämre väder lämpar det sig bra att ha ett vind- och regntätt lager överst. Vid sol är det bra att ha någon sorts huvudbonad. Viktigt är dock att man varken klär sig för varmt eller för kallt, utan försöker hitta den där perfekta klädseln. Klär man sig för varmt blir man snabbt svettig eftersom man vid paddling rör mycket på och klär man sig för kallt kanske man inte kan skydda sig mot det kalla vattnet. Flytvästen skall bäras överst och sitta tätt mot kroppen. Det finns förstås en mängd olika specialflytvästar, men det går bra med en helt vanlig. En av de viktigaste sakerna att komma ihåg är att dricka tillräckligt med vatten och äta tillräckligt eftersom man hela tiden är igång och förbrukar en massa energi. Den viktigaste utrustningen: Flytväst Paddellina Kniv Bogserlina Karta och kompass Länspump/Öskar Förbandslåda Reparationsutrustning Nödsignaler Mobiltelefon Ficklampa Kläder att paddla i och ombyteskläder Vattendunkar och vattenflaskor Mat och mycket vätska soppåsar Seglingsutrustning Före man beger sig ut på en segeltur utan experthjälp, bör man själv kunna ansvara för att man besitter den kunskap som behövs. Dit hör bland annat att kunna läsa sjökort, känna till sjömärken samt att man behärskar båten i alla förhållanden.
Lika viktigt som kunskap är attityden, på sjön är det var och ens skyldighet att visa sjövett och ta ansvar för egen och andras säkerhet. Före avfärden bör man även kontrollera båtens skick, så att den mot förmodan inte läcker. Samt se till att paddel och åror är hela + att öskar, pumpen och livbojen är med. Övrig säkerhetsutrustning: Livflotte Brandsläckare Gasolvarnare Brandvarnare Karta Kompass Ankare Första hjälp förbandslåda Nödraket Personlig utrustningslista: Flytväst Kikare Vatten- och vind täta kläder Ombyteskläder Skor som håller fötterna torra Mat/mellanmål (mängden varierar naturligtvis beroende på hur lång tripp man skall åka på) Dricksvatten Fickkniv Friskt humör och god aptit Vad gäller denna utrustningslista är den inte på något vis heltäckande utan främst tänkt som en bas packning för oss klasslärarstuderande som nu skall ut på vattnet. Vad det gäller utrustningen när man skall göra längre resor så bör man naturligtvis förse sig med mera omfattande packning.
Barn och kanoter Vatten är ett spännande ämne att ha att göra med, också för lärare med elever. Att ta ut barn och ungdomar på sjön kan innebära en hel del risker som man bör se över, både för att själv känna sig säkrare och därmed inge trygghet men också om det verkligen händer något ute på sjön. För det faktum att det kan innebära risker betyder inte att denna aktivitet måste undvikas. Tvärtom så kan lite äventyr och spänning stärka självförtroendet och bli en mycket speciell upplevelse för eleverna! När man ska åka ut och paddla med en grupp bör man ha gjort upp en plan, gärna till pappers men åtminstone i huvudet om hur man ska gå tillväga vid olika situationer. Man kan dela in detta i primära, sekundära och tertiära säkerhetsåtgärder. Låt oss härmed ta ett exempel med Kalle som ska ta ut några elever på en kortare paddling i inre skärgården. I hans situation kunde säkerhetsåtgärderna kunna te sig på följande sätt: Primära Dessa säkerhetsåtgärder handlar om hur man kan minimera olycksrisken före aktiviteten. Kalle bör se till att alla som ska med på turen har flytväst och rätt kläder för ändamålet. Sker turen på hösten eller våren då det är kallt i vattnet bör man också ta med extra kläder. Någon utomstående samt föräldrar informeras om rutten och tidsplanen för turen. Även eleverna ska naturligtvis informeras väl om uppgiften och gärna få bekanta sig med utrustningen innan eller vid ett tidigare skede. Tankar om sjövett bör också gås igenom i god tid i förväg. Läraren kan gärna paddla turen en gång i förväg för att känna till eventuella problem eller faror som kan komma som exempelvis livlig båttrafik eller strömt vatten. Att veta exakt var man är, är också av största vikt när man rör sig på vattnet. Läraren kan också gärna tänka på att packa ner en mobiltelefon i en vattentät behållare. Sekundära Sekundära säkerhetsåtgärder handlar om det som behövs just då när en olycka sker. Det kan handla om förstahjälp utrustning, extra kläder, kunskap i att ge första hjälpen. Tertiära När så olyckan har skett kommer vi in på de tertiära säkerhetsåtgärderna. Vad skall ske då? Skall aktiviteten avbrytas? Kanske behövs en reservledare utses och vem skulle det kunna vara? Skall jag åka iväg med den skadade? Hur kommer övriga elever att reagera vid en olycka, kommer de att kunna sitta stilla i kanoten? Om inte, hur ska jag få dem att göra det, behöver jag ha någon uppgift för dem, för att hålla dem lugna och stilla? Exempelvis att räkna så att alla är på plats, eller dela ut nåt att stoppa i munnen.. (Brown T.J. 1993, Safety Procedures and guidelines for Outdoor Adventure Activities)
SÄKERHET Simon Kaustell, Alexandra Renlund, Anders Valkeinen Räddning: Om du faller överbord håll dig lugn och ropa på hjälp om båten kantrar, håll dig invid den och försök ta dig upp på den Om din kompis faller överbord lugna ner honom eller henne sök något att sträcka ut till den nödställda och undsätt honom eller henne ropa på hjälp och ring vid behov det allmänna nödnumret 112 eller sjöräddningens larmnummer 0204 1000 Om det börjar brinna ombord, varna de andra i båten ta på flytvästarna kontrollera läget: vad brinner och är någon i fara? stanna motorn stäng bränsle- och gaskranarna släng brinnande föremål överbord sätt i gång med släckningsarbetet kalla på hjälp om det behövs
Några synpunkter för samarbetet kajak/fartyg 1. Se dig omkring ofta Utveckla en vana att svepa runt horisonten med blicken sådär vart femte eller sjätte paddeltag. Håll koll på allt som rör sig och framför allt alla båtar som närmar sig. 2. Gör vad du kan för att synas På långt håll är det först paddelns rytmiska rörelse som syns. Ljusa paddelblad syns bättre än mörka. Reflekterande tejp på bladen kan öka synligheten väsentligt. Värderar man säkerhet högre än estetik kan kajakens däck med fördel vara rött, gult eller orange. Köp aldrig en flytväst som inte är gul, orange eller röd. 3. Utgå från att du är osynlig Kajakar syns väldigt dåligt från stora fartyg. Kom därför ihåg att du inte kan lita på att andra skall se dig och att du därmed är ute på tryggt vatten. 4. Håll reda på var fartyg kommer ifrån och vart de är på väg Håll en uppdaterad mental databas av fartyg i din omgivning. Titta i sjökortet. Finns det hamnar etc. där fartyg plötsligt kan komma ut eller gira in. Vad finns bakom nästa udde? 5. Titta efter hur farlederna går Fartyg följer farlederna. Titta efter i sjökortet var farlederna går så kan du bedöma fartygens rörelser. Passera farleder vinkelrätt och med god marginal till annalkande fartyg. 6. Gör tydliga undanmanövrar Kommer du i vägen för ett fartyg, gör en stor och tydlig kursändring inte 15 utan 45 - så att vakthavande styrman är fullständigt klar över att du har uppfattat situationen och att du lämnar företräde. Väntar du för att ge företräde, visa detta tydligt genom att lägga ner paddeln. 7. Kollisionsrisk? Att avgöra om kollisionsrisk föreligger är ganska lätt. Håll ett öga på vinkeln mellan kajaken och fartyget medan du paddlar rak kurs ändras den efterhand är det ingen fara. Ser du däremot fartyget i samma vinkel efter några minuter, kommer ni att kollidera om inte någon av er ändrar kurs eller fart. 8. Håll reda på strömmen Kraftig ström påverkar både din och andra trafikanters fart och gör det svårare att bedöma tid till möten mm. 9. Stora fartyg ser ut att gå långsammare än de gör
Ett stort fartyg i 8 knop går nästan ljudlöst på tomgång och drar inte upp någon märkbart svall. En liten motorbåt väsnas och skvätter för att göra samma fart. 10. Stora fartyg ser ut att vara längre bort än vad de är Paddlare sitter lägre än alla andra sjötrafikanter. Det gör att siktvidden minskar - horisonten kommer närmare och att fartyg upplevs vara "nedanför" horisonten trots att de är ganska nära. 11. På natten ser fartyg ut att vara längre bort än vad de är Det är mycket svårt att bedöma avstånd till ljuskällor. Lanternor och däcksljus etc sitter högt på fartyg, skrovet syns inte i mörkret. 12. Ta alltid tillfället i akt att studera hur fartyg rör sig Det finns inget standardbeteende för båtar. Färjor kan ofta stanna på några sekunder, stora tankers kan ha flera kilometers stoppsträcka. Djupgående båtar måste följa leden, grundgående kan ta överraskande genvägar. Förare av vattenskidbåtar har ofta dålig uppsikt framåt och folk på vattenmoppar har ofta ingen uppsikt alls. Var särskilt försiktig med stora fritidsbåtar med INU-drev (inombordsmotor med utombordsdrev): de saknar roder och går därför bara att styra när propellern drar vilket då och då överraskar både föraren och omgivande sjötrafik. Titta därför alltid på hur trafiken flyter runt omkring när du paddlar och bygg i minnet upp en erfarenhetsbank för framtiden. Allmänt: - flytväst och visselpipa - skor med bra fäste - kunskap om allmänna sjöfartsregler t.ex. att segelbåtar inte behöver väja för motorbåtar - att man känner till båten och vattnet man rör sig i (grund och liknande) - kommunikationsradio, mobiltelefon http://www.thomassondesign.com/doc/sjomanskap1.php http://www.veneily.fi/se/pelastustaidot.php
Cecilia Österlund, Sandra Öström, Sebastian Kurtén Fart, tid och distans Avstånd och sträckor (distanser) mäts på sjön i nautiska mil (M). 1 M är 1 852 m. Distanser mäter du på sjökortet med hjälp av kortets (lodräta) latitudskalor och en passare. Ta ut t. ex. 1 M på latitudskalan och "gå" med passaren mellan punkterna. Du kan också göra tvärt om, sätt passarens spetsar på de två punkterna och läs sedan av mot latitudskalan. På sjön anges farten i knop. 1 knop är lika med 1 M per timme. Båtens fart mäter man med en logg eller tillryggalagd distans. Med vissa givna ingångsvärden kan du med en enkel räkneoperation få fram fart, tid eller distans enligt följande exempel. Vilken fart? M x 60 tid i min. Vilken distans? knop x min 60 Hur lång tid? M x 60 knop Kursuttagning Till sjöss styr du efter kompassen. Kompassen är indelad i 360 där nord är 0 eller 360, ost är 90, syd är 180 och väst är 270. Kursen du vill styra tar du ut i sjökortet med hjälp av en linjal och transportör. En kurs (rättvisande kurs, K) är vinkeln mellan meridianen och båtens långskeppslinje. När du skall styra efter kompass mellan två punkter tar du ut kursen så här: Lägg linjalen mellan A och B på sjökortet, lägg transportören utmed linjalen och förskjut transportören till närmaste meridian. Korset på transportören skall ligga exakt över meridianen. På gradskalan kan nu två kurser avläsas. Eftersom du har ett bestämt mål vet du om du skall gå nordost eller sydväst. Kursen mellan A och B i det här exemplet är 56 och kontrakursen är 236.