Valkampanj 2014; nationellt och lokalt Inlagt av Rutger Hallin ons, 2014/03/26-10:38 Ingress: Valkampanjen i Vingåker har inte startat på allvar eftersom de olika partierna ännu inte presenterat sina program. Men de kommer, mer eller mindre utslätade och intetsägande, för manövreringsutrymmet är minst sagt begränsat. På riksplanet stormar desto mer. Brödtext: Debatten präglas av ett enormt sifferdribblande och använde av statistik på det mest utstuderade och nästan lögnaktigt sätt. S har startat att beskriva allt relativt. Bra kan då bli relativt dåligt! Har man inga argument kan man diskutera så. Debatten påverkas även av moderaternas envetna fasthållande av sin trianguleringsstrategi. Denna, som går ut på att ligga så nära huvudmotståndaren som möjligt har lett till att vanliga moderatväljare står som ett frågetecken och att det blivit fritt fram för ytterlighetspartierna att föra fram det ena orealistiska budskapet efter det andra utan att förstå att även de har ett ansvar för helheten. Här kommer några valfrågor med tips på argument som Du kan använda då du träffar väljare. Jobben Jobben jobben jobben, vad kan vara viktigare? Så här skriver Anne-Marie Wigertz (M)gruppledare Nyköpings kommun och Magnus Leivik (M)gruppledare Landstinget Sörmland: Moderaternas är Sveriges enda arbetarparti. Fler jobbar och färre är sjuka än när Alliansen tillträdde år 2006 och det har gjort det möjligt, trots finanskrisen, att utveckla och stärka den svenska välfärden. Samtidigt har de som arbetar fått mer kvar i plånboken. En sjuksköterska har fått behålla 1 900 kronor i månaden vilket motsvarar en hel månadslön extra varje år. Det har bidragit till att sänka skattetrycket från 49 till 44 procent. Hur är det möjligt att sänka skatten för dem som arbetar och samtidigt satsa på välfärden? Det viktigaste skälet är att Sverige har blivit rikare när fler jobbar och därmed ökar skatteintäkterna. Tack vare Alliansens jobblinje har Sverige starka offentliga finanser. Budgetunderskottet och statsskulden som andel av BNP är bland de lägsta i hela Europa och OECD. När andra länder måste spara på grund av finanskrisen kan Sverige satsa på välfärden!.låt oss titta närmare på tre områden. Sjukvården, skolan och omsorgen. Under Alliansens tid har vårdköerna blivit kortare. Andelen som väntat för länge på vård har halverats och fler patienter har fått vård. Antalet vårdtillfällen har ökat med 6,4 procent och besök med 9,7 procent. Antalet utexaminerade läkare per år har ökat med hela 24 procent. Sjukvårdens kostnader har ökat från 8,9 till 9,5 procent av BNP. Antalet sjukskrivna har nästan halverats i Sverige och antalet förtidspensionärer har minskat med nästan en tredjedel. Sörmlänningarna är friskare i dag och ohälsotalet har minskat från 43,5 till 29,5 Sida 1 av 8
dagar. Sjuktalet för Sörmland har minskat från 14,8 till 8,3 dagar. Valkampanj 2014; nationellt och lokalt Resurserna till förskola och skola har ökat med 10 miljarder kronor. Antalet barn inskrivna i förskolan har ökat, likväl som personaltätheten. Resurserna per barn i förskolan respektive elev i grund- och gymnasieskola har ökat. Personaltätheten i gymnasieskolan har aldrig varit högre. Resurserna till omsorgen har också ökat under Alliansens tid, från cirka 185 till 200 miljarder kronor. Antalet beviljade hemtjänsttimmar har ökat, samtidigt som fler, framförallt äldre, har råd med hushållsnära tjänster genom rut-avdraget. Fler personer beviljas personlig assistent. I Nyköpings kommun och i landstinget Sörmland kämpar Moderaterna i opposition för att resurserna ska gå rakt ut till klassrummet och operationssalen. Varje elev ska få mer tid med sin lärare och varje patient har rätt till vård i tid. Sörmland behöver en politik som prioriterar kunskap i skolan och kvalitet i vården. Vi vill göra Sörmland ännu bättre. Skälet till att det har gått bra för Sverige är att Alliansen fört en politik för att minska utanförskapet och öka antalet jobb. Sänkt skatt på arbete har skapat fler jobb vilket ger mer skatteintäkter. Det har gjort det möjligt att stärka såväl de offentliga finanserna som sjukvården, skolan och omsorgen. Välfärden behöver jobben. Och jobben behöver Alliansen. Arbetslösheten Här är de rödgrönas argument att 8,5 % är höga siffror jämfört med övriga länder i Europa. Alliansen å sin sida pekar på att antalet sysselsatta ökat 200000 och att sysselsättningsgraden är unikt hög. Dessutom minskar arbetslösheten den ytterligare just nu och beräknas nå 6% enl KI.. Den öppna arbetslösheten är 4,5 just nu. Vi, ett extremt exportberoende land, har klarat sysselsättningen bättre ände flesta. Andra viktiga moderata argument är att vi är fler i arbetskraften (vi har t.ex färre hemmafruar), att en hel del studerande räknas in i siffrorna. I Frankrike pågår nu en politik som liknar den som de rödgröna ämnar driva. Höjda skatter, kortare arbetstid och många fler anställda i den offentliga sektorn. Håll koll på hur det går för Frankrike. Det har inte börjat bra men. Ungdomsarbetslösheten En skamligt förenklad bild av ungdomsarbetslösheten målas upp av de rödgröna. I verkligheten har sysselsättningsgraden för unga ökat sedan 2006. Detta trots den utdragna lågkonjunkturen. Alliansen paket av åtgärder har gett effekt. Kostnader för att anställa unga, fribelopp i studiemedelssystemet, jabbskatteavdrag mm är delar av det paketet. Hur ser då den riktiga bilden ut? Antalet ungdomar 15-24 år 1200000 Antalet studerande 840000 70 % Antalet icke stud. och arbetslösa 85000 7,1 % Antalet stud. och arbetslösa 153000 12,8 % I arbetskraften 646000 Sida 2 av 8
Av detta framgår att 85000 av 1200000 varken studerar eller arbetar. Det betyder 7,1 %. Långt ifrån 25 % eller hur? Men ändå inte bra. Sen kommer frågan om hur stor arbetskraften i åldern 15-24 är. Skall man skall räkna studerande som vill ha extraknäck som arbetslösa. Beroende på hur man ser på detta kan man få 13 till 24 % arbetslöshet. I Tyskland och Österrike som anses vara föregångare går en stor del av ungdomarna i lärlingsutbildning och får en liten symbolisk lön. Då raknas dessa automatiskt som arbetande och ungdomsarbetslösheten blir extremt låg. Långtidsarbetslösheten (längre än 1 månad) är idag mycket lägre. Det betyder att rörligheten är stor och det skall den väl vara för de unga. Bara 3% för svenskfödda ungdomar och 7% för utrikes födda är långtidsarbetslösa. Det här är det stora och verkliga problemet. Integrationen måste bli bättre. Antalet förstajobb måste öka. Varför gör då de rödgröna svårare att anställa ungdomar? Pensionärerna Pensionssystemet är en överenskommelse mellan generationer. De som arbetar i dag betalar avgifter som blir pension till dagens pensionärer. Detta är en av anledningarna till moderaternas arbetslinje. Självklart till nytta för pensionärerna. Mp:s friår medför sämre pensioner. Systemet skall vara hållbart och följer Sveriges ekonomi och sänks när det går dåligt och höjs när det går bra. Här kommer den s.k. bromsen in. I Sverige har vi ingen pensionärsskatt. De som påstår detta kan inte läsa sin egen skattsedel! Moderaterna och Alliansen har genomfört 5 skattesänkningar för pensionärer genom att ändra grundavdragen och det är mer än någonsin S regeringarna gjorde. Pensionärer får ingen del av jobbskatteavdragen på pensionsdelen däremot dubbelt avdrag om de har inkomster av arbete. De s.k. stölden från AP fonderna är en överföring på 258 miljarder kr som gjordes då staten tog över ansvaret för sjuk och aktivitetsersättningen, tidigare kallad förtidspensioneringen från pensionssystemet Det är nog bra för pensionärerna att staten tog över ansvaret, speciellt om de rödgröna återkommer till makten med kraftigt ökad arbetslöshet och en ny våg av förtidspensioneringar startar. Energipolitik. De rödgröna och spec. Mp har framhållit Tysklands nya väg från kärnkraft och fossila bränslen som ett föredöme. Verkligheten visar däremot att Tyskland i allt väsentligt demonstrear hur man inte skall göra. Sida 3 av 8
Man ökar kostnaderna för de lågavlönade, skapar osäker energiförsörjning (Ukraina, Ryssland) och skadar klimatet! I år beräknas tyska folket subventionera 209 miljarder kr bara i elcertifikat och detta har lett till prisökningar på 80 % på 2 år. De 209 miljarderna skulle gå till forskning om framtidens energiförsörjning men i praktiken gått till massiv subventionering av befintlig och ineffektiv s.k. grön teknologi. Rådgivare till parlamentet konstaterar att subventionerna bara leder till att företagen använder gammal och beprövad teknik och i praktiken hindrar nya idéer. För att säkra energibehovet behöver man nu kopiösa mängder av fossila bränslen och detta medför att CO2 utsläppen ökar hela tiden. Hur gör man i stället? Vi moderater anser att vi måste behålla kärnkraften och modernisera den succesivt. Vattenkraften bör byggas ut. Ju fler ben som vi har att stå på ju större möjligheter har vi att hinna utveckla ännu smartare förnyelsebar energi, bättre lagringsmöjligheter och intelligentare ledningsnätt. Japan befinner sig i motsvarande situation som Tyskland. Följ även vad som händer där! Skolan Skoldebatten är otroligt intensiv. Pisa undersökningen blev en väckarklocka men ledde även till en onyanserad hätsk debatt som ingen vinner på. Politiker av alla slag har synpunkter och förslag till vad just de anser vara lösningen för dagen och kan ge några extra röster i valet. Skolan själv vill ha arbetsro inga nya jättereformer eller andra politiska krumelurer! Vi moderater arbetar på fem fronter för att förbättra skolan: Kunskapsnivåerna ska höjas. Lärare måste få bättre förutsättningar att utvecklas. Läraryrket måste få en starkare attraktionskraft och höjd status. Lärare måste få vara lärare och ägna sig åt undervisning, skolans huvuduppdrag. Kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad måste förbättras Skolan måste bli mer modern och relevant för eleven både vad gäller ämnen, innehåll och arbetssätt. Arbetet med att stärka elevers hälsa och trygghet fortsätta. Kraftfulla åtgärder mot mobbning och tydliga regler som främjar studiero ska prägla skolans utvecklingsarbete. Det här har alliansregeringen genomfört, och detta kommer: Resurserna till skolan har ökat sedan 2006. År 2013 satsar regeringen närmare fyra miljarder kronor mer totalt på förskola, grund- och gymnasieskolan, jämfört med 2006. Under fyra år, 2012-2015, satsar regeringen totalt 2,6 miljarder kronor för att höja resultaten i matematik. Högre krav, bättre kunskapskontroller och tydligare kunskapsmål kommer att skapa förutsättningar för alla elever att klara skolan. Sverige satsar mer på utbildning än genomsnittslandet i OECD. Sida 4 av 8
Så här sammanfattar SKL läget i stort. De flesta är nöjda med skolan De allra flesta som kommer i kontakt med förskolan och skolan är nöjda. De som däremot inte har barn eller själva jobbar i skolan, har oftare en mer negativ bild. Sju av tio föräldrar är nöjda med sitt barns skola. Nio av tio föräldrar är nöjda med förskolan. Nästan lika många är nöjda med fritidshemmen. Nio av tio elever känner sig trygga i skolan. Åtta av tio elever får den hjälp de upplever att de behöver. Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet. Nio av tio rektorer trivs med sitt arbete. Källa: Svenskt Kvalitetsindex, Skolverket, Lärarförbundet, Skolledarna, olika kommuners elevenkäter, SKL Resurserna i grundskolan har ökat I snitt satsar kommunerna nära hälften av sin budget på skolan och förskolan. Många länder med bättre resultat satsar mindre än Sverige. Utmaningen är att använda resurserna på bästa sätt. Fördelningen av resurser i grundskolan per elev har ökat. Antalet lärare har ökat i förhållande till antalet elever under de senaste tio åren. Specialpedagogerna i grundskolan har blivit fem gånger fler de senaste fem åren. Sverige satsar totalt 6,3 procent av sin BNP på utbildning medan OECD-ländernas genomsnitt är 5,7 procent. Mellan 1999 och 2009 ökade resurserna till grundskolan i kommunerna med cirka 15 procent (med inflationen borträknad Ingen statistik pekar på större klasser Mindre klasser kan ha betydelse, framförallt för yngre barn. Men det viktigaste för elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engagerade lärare är. Det visar forskningen. Det finns ingen nationell statistik eller forskning som visar att klasstorleken har ökat. Genomsnittet för en klass i grundskolan är 23-24 elever. Utöver läraren finns det ofta ytterligare en pedagog i klassrummet. Lärartätheten i grundskolan har ökat med åtta procent under 2000-talet. År 2000 var det 7,6 lärare per 100 elever i grundskolan. 2011 var det 8,3 lärare. Det är bland det högsta snittet inom EU. Källa: Rektorsenkät, Skolverket Elever lär snabbare med hjälp av dator Tvärtemot vad som ibland påstås vet vi idag att digitala verktyg kan ge elever ökat stöd i deras lärande. Forskning visar att elever betydligt snabbare lär sig läsa och skriva med hjälp av dator och surfplattor. Fler klarar också målen i läsning och skrivning. Eleverna skriver både mer och längre texter med en högre innehållsmässig kvalitet. Sida 5 av 8
Tillgången till egen dator för lärare har förbättratas. Även tillgången till dator eller surfplatta för eleverna ökar snabbt i skolorna. Tillgången till hårdvara är en sak, minst lika viktigt är att skolorna sätter upp tydliga mål för den digitala undervisningen och ger stöd för kompetensutveckling så att verktygen blir en hjälp i klassrummet. Källa: Forskningsprojektet Unos Uno Gruppernas storlek har inte vuxit på många år Barngruppernas storlek har varit konstant sedan många år. Trots att antalet inskrivna barn ökat med 120 000 barn sedan 1995, har gruppernas storlek inte ökat. Även personaltätheten per barn är i stort oförändad. Snittgruppen har i dag 16,9 barn och det går 5,3 barn per personal. Småbarnsavdelningarna är generellt mindre och personaltätheten högre än genomsnittet i förskolan som helhet. Det är vanligt att personal och barn på en avdelning delar upp sig i mindre grupper under dagen. Andelen småbarnsgrupper ökar, liksom andelen grupper med fler än 17 barn. I båda fallen rör det sig om små ökningar. Forskning visar att det inte finns några tydliga samband mellan barngruppernas storlek och förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Andra viktiga faktorer är vilka barn som finns i gruppen, personalens komptens och hur lokalerna ser ut. Det finns verksamheter med brister. Dessa måste åtgärdas för barnens, föräldrarnas och personalens bästa. Men överlag håller svenska förskolor mycket hög klass. Källa: Skolverket, Göteborgs universitet, SKL Största skillnaderna i resultat är inom skolorna Skillnaderna i elevresultat mellan kommunerna är små. Generellt kan variationen i kommunernas elevresultat endast förklara ett par procent av den totala skillnaden i resultat. Dock ökar skillnaderna i elevresultat mellan skolor. De har fördubblats under 2000-talet till cirka 20 procent. Det är allvarligt. Den absolut största variationen av resultat finns mellan elever inom samma skola. De uppgår till nära 80 procent. Den viktigaste åtgärden bör därmed vara att förbättra kvaliteten i lärandet i klassrummet. Allt fler kommuner fördelar resurser utifrån elevernas bakgrund. Skolor i utsatta områden kan behöva mer stöd i form av ökad personal och lärare med specialkompetens. Källa: Statskontoret, Skolverket, PISA, SKL Hälften av alla unga kan tänka sig att jobba som lärare Hälften av alla unga mellan 15-24 år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. De ser lärarjobbet som det mest utvecklande av alla yrken inom kommuner och landsting. Ännu fler tycker jobben är viktiga. Lärararyrkena är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan 2012. Källa: Ungdomsbarometern och SKL Inga studier visar att staten skulle styra skolan bättre Sida 6 av 8
Staten har redan stort inflytande på skolan genom skollagen, olika styrdokument och Skolinspektionen. Det lokala inflytandet är viktigt eftersom resurser då kan styras utifrån elevernas förutsättningar. elevernas förutsättningar. Inga studier visar att en ökad statlig styrning skulle förbättra elevernas resultat. Länder med bäst resultat, till exempel Finland, har kommunal skola. Före kommunaliseringen, 1991, hade staten stora problem att styra skolan effektivt. De brister som idag lyfts fram i debatten fanns också när staten fördelade skolans resurser. Man kan inte se skolan som en ö, isolerad från vad som händer i omvärlden. Vi har idag ett annat samhälle än på 1980-talet, med exempelvis ökad segregation som ställer skolan inför nya utmaningar och påverkar resultaten. Den kommunala skolan känner bäst till elevernas unika behov och vet var resurserna gör mest nytta. Det är enklare för föräldrar och elever att påverka beslut om de fattas lokalt. Det är en fråga om demokrati En reform för ökad centralisering skulle bara stjäla tid och resurser från att utveckla undervisningen och andra åtgärder som forskning visar är viktigast. Skolan behöver arbetsro inte fler stora reformer. Det finns brister på skolor som måste rättas till, men de kan åtgärdas utan en jättelik reform. Kommunikationer En rödgrön regering med S, V och Mp kommer att ha svårt att enas med alla sina olika utspel. Det senaste är ju förslaget att bygga en eller flera nya höghastighetsbanor till Oslo. Tänk att man aldrig kan lära sig av alla misstag. Botniabanan som är ett rödgrönt fiasko utan like, är ju ännu inte i full drift. Detsamma gäller den S märkta Hallandstunneln. Alliansen har blivit tvungna att satsa stora pengar för att komma tillrätta med dessa problem. Vi moderater anser att järnvägar skall underhållas, byggas där befolkningstillväxten är som störst och utökas där flaskhalsarna är värst. Hur gulligt det än är med höghastighets tåg hit och dit måste getingmidjan i Stockholm bort och sedan en vettig dragning av snabbtåg till Göteborg via storstäderna Norrköping-Linköping-Jönköping- Borås prioriteras. Skatterna på transporter är en vital fråga speciellt för oss på landsbygden. Chockhöjningar väntar med en rödgrön regering. Vattenfall, Nuon och Maud Olofsson De rödgröna vill gärna fortsätta sin cirkus kring denna fråga. Peter Eriksson drar på i KU som numera mest liknar en lekstuga. SvD tror att de gjort något fantastisk scoop. S är konstigt tyst. Varför? Vattenfall är ett helstatligt företag i energibranschen Affärsplanen bestäms av regeringen. Planen 2005 måste ha varit S regeringens. Arbetet med att köpa holländska Nuon måste vara en del i de planerna. VD och Styrelseordförande var utsedda av S-regeringen med Göran Persson i spetsen. Sida 7 av 8
Powered by TCPDF (www.tcpdf.org) Valkampanj 2014; nationellt och lokalt Lars Josefsson VD 2000-2010 Dag Klackenberg Styrelseordförande 2001-2008 innan dess statsekreterare hos Göran P. Redan tidigare hade Riksrevisionen, med flera, riktat skarp kritik mot ägarstyrningen och Björn Rosengren, dåvarande näringsministern, faktiskt prickades just för bristande styrning av Vattenfall. Magdalena Andersson var verksam som planeringschef vid Statsrådsberedningen och statssekreterare i Finansdepartementet under den tiden, Nuon köptes 2009 för 89 miljarder Skr. I det läget var priset ca. 10-15 ggr årsvinsten ( uppgifterna varierar) Nuon visade på en vinst med kunder i Holland, Belgien och Tyskland. De var de kunderna som Vattenfall var ute efter. Var priset rätt för en sådan affär? Jämför gärna med VW bud på Scania 20 ggr årsvinsten. I efterhand kan man säga att priset var fel och detta beror på att marknadsförutsättningarna ändrats totalt. Avsvaret kan inta läggas på den minister som fick ta över ett redan flera år genomarbetat förslag. Hon hade säkert tillräckligt med SAAB affären. Ansvaret är S regeringens. Att S+ Mp attackerar Maud år ett politiskt spektakel helt i linje med Mp strategin och att S ligger lågt förstår nästan alla. Vill Du ha tillbaka S och Mp politiker i regeringsmakten? Det finns många fler frågor som kommer upp i valrörelsen så läs på! Artikeltyp: Debatt Målgrupp: Vingåker Representative list position: Right Sida 8 av 8