HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid Eckerman, Riitta Ekbom, Folkhälsoenheten i Nacka Boo vårdcentral, Edövägen 2, 13230 Saltsjö-Boo BAKGRUND Hälsosamtal i syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdomar har sedan 20 år bedrivits i bl.a. Norsjö och Habo (1, 2). I Habo togs fram den s.k. Hälsokurvan, ett pedagogiskt instrument som distriktssköterskor över hela landet utbildats i att använda. Patienten fyller i en enkät med frågor om olika levnadsvanor. Dessutom ingår provtagningar, bl.a. kolesterol och blodsocker. Hälsosamtalen har i första hand använts och utformats för män i yngre medelåldern. Hela åldersgrupper kallas. Ofta har samtalen upprepats två eller tre gånger med 5 eller 10 år emellan. Långtidsutvärderingen från Norsjö och Habo visar att man med hjälp av hälsosamtal och samhällsinriktat arbete lyckats få ner sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar från en bra bit över till under medelvärdet för riket. I Norsjö är det visat att man nått även de befolkningsgrupper som brukar vara svåra att nå, och att samtalen haft effekt på levnadsvanor och mätvärden. I Skåne har man visat att ett enda hälsosamtal kan förebygga diabetes (3). Beteendeorienterad hälsoupplysning till patienter med påverkbara riskfaktorer kan ha effekt både på hälsobeteende och på biologiska riskfaktorer (4). Där man har använt samtalen är de mycket populära och efterfrågas av befolkningen (5). I Habo har flera BVC-sköterskor hälsosamtal med föräldrar till 12-månaders barn (Hans Lingfors, personlig kommunikation). De anser att även om samtalet är tidskrävande så ger det så mycket kunskap om familjen att det är värt tidsåtgången. Man har prövat parsamtal men funnit att enskilda samtal, utan barnet närvarande, är bättre. Föräldragrupper kan ej ersätta dessa individuella samtal. Jönköpings läns landsting har nu fattat beslut att hälsosamtal för 1- årsföräldrar ska införas på alla BVC i länet. Det finns alltså anledning att använda sig av modellen med hälsosamtal. I Stockholms läns landsting finns för närvarande inga tankar på att anslå medel för detta. Det gäller då att hitta en kostnadseffektiv metod som kan användas inom befintliga ramar. Förstagångsföräldrar kan antas vara en speciellt motiverad grupp. De vet att de är betydelsefulla personer för det nya lilla barnet. Om de blir medvetna om levnadsvanornas betydelse för hälsa så bör det också påverka hur de ser på sina barns levnadsvanor. Ett samtal om vuxenkost när barnet går över till vanlig mat vid 12-18 månaders ålder kan medföra att barnet får en bättre kost. 1
Frekvensen separationer och skilsmässor bland späd- och småbarnsföräldrar är hög. Det kan finnas anledning att screena spädbarnsföräldrar för påfrestningar i förhållandet. Det är då viktigt att det finns en resurs dit de kan hänvisas för ytterligare samtal. Alkoholkonsumtionen bland unga är idag hög, samtidigt som man ofta får sitt första barn sent. Det betyder att hög konsumtion av alkohol kan vara en väl etablerad vana hos förstagångsföräldern. Även om konsumtionen i sig inte utgör vare sig medicinsk eller social risk kan den vara hög nog att påverka barnets situation. En förälder som druckit en flaska vin eller ett par starköl en lördagskväll är sig inte lik och är för barnet oberäknelig. Att tidigt medvetandegöra föräldrar om var gränserna för hög alkoholkonsumtion går kan utgöra ett skydd för barnet. Även synen på droganvändning är annorlunda i den yngre generationen, och det kan finnas anledning att inkludera sådana frågor i hälsosamtalet. Vi vet också att föräldrarnas matvanor har starkt inflytande på barnens ätvanor och vikt (6). Att motivera föräldrar till sunda matvanor bör därför minska risken för dåliga matvanor hos barnen. Om föräldrarna börjar gå i skogen i stället för att åka bil till köpcentrum får också barnet tillfälle att röra på sig. Stockholms läns landsting har tagit fram ett handlingsprogram för övervikt och fetma (7). Enligt detta bör även föräldrarnas vikt och längd föras in i barnjournalen. Socialdepartementet har anslagit medel för att utveckla det alkoholförebyggande arbetet i primärvården. Främst vill man stödja utveckling av strukturer för det alkoholpreventiva arbetet, fortbildning av olika yrkesgrupper samt utveckling av rutiner och system för uppföljning. Vi vet att personalen anser att alkoholfrågan bör tas upp tillsammans med andra levnadsvanor, på ett strukturerat sätt (8). Idag diskuteras föräldrarnas rökvanor på BVC. Det finns anledning att komplettera detta med ett strukturerat arbete med andra levnadsvanor som alkohol, andra droger, kost, motion och stress. Tidigare framtagna hjälpmedel är bland annat Hälsokurvan från Skaraborg (2) och enkäten från Norsjö. I Askim har man i syfte att hålla ner budgeten använt ett formulär där patienten själv definierar eventuella risk-livsstilsfaktorer (9, 10). 5 frågor om Din hälsa är en liten folder som tagits fram i Nacka och som kan användas tillsammans med andra liknande foldrar om enskilda ämnen (se www.slso.sll.se/nackafolkhalsa). En tredje variant är det elektroniska livsstilstestet framtaget av STAD (www.livsstilstest.se). Till skillnad från hälsoprofilerna innehåller de inga provtagningar eller mätvärden annat än längd, vikt och BMI. Däremot ingår stress som en viktig faktor. I Norsjö har stjärnan tagits fram (11). De värden som kommit fram i hälsoprofilen förs in i ett stjärndiagram. Strävan är att stjärnan ska ha så fullständiga uddar som möjligt. Modellen borde kunna användas även för andra hälsoprofiler. Boo vårdcentral är en fungerande enhet med ett upptagningsområde motsvarande stadsdelen Saltsjö-Boo i Nacka med 25 000 invånare Antalet nyfödda barn per år är ca 380. Här finns 5,4 BVC-sjuksköterskor som har tillgång till psykolog. De flesta sjuksköterskorna har gått 2
utbildningar i motiverande samtal och även i kognitivt förhållningssätt. Antal förstagångsmammor är cirka 150 per år, dvs. 0-5 barn per sköterska och månad. En ansökan till Folkhälsoanslaget 2005 om medel för hälsosamtal med förstagångsföräldrar avslogs. Det omöjliggör det mer noggranna projekt som var planerat. Intresset var emellertid väckt. Föreliggande projekt är bantat och förenklat jämfört med det ursprungliga. De möjligheter som andra projekt visar på (se ovan) kan inte till fullo tas till vara. Boo BVC dokumenterar i journalsystemet ProfDoc. I Nacka har ett system för dokumentation av livsstilsfaktorer i journalen tagits fram (se www.slso.sll.se/nackafolkhalsa). Foldern 5 frågor om Din hälsa är ett hjälpmedel i anamnestagandet. Svaren i foldern kan direkt föras in i journalen, antingen i lablistan eller i journaltexten. De blir där sökbara med utdataprogrammet Rave. SYFTE Det övergripande syftet är att fler späd- och småbarnsföräldrar bibehåller goda vanor alternativt ändrar vanor i en för hälsan positiv riktning. MÅL Att hitta en metod för hälsosamtal med späd- och småbarnsföräldrar som är resurssnål men ändå effektiv, och som kan användas inom befintliga resurser i barnhälsovården. MÅLGRUPP Målgrupp är de familjer som fått sitt första barn. Vi använder barnhälsovårdens definition förstagångsmammor METOD En inbjudan till hälsosamtal (enskilt eller tillsammans) vid barnets 1-årskontroll lämnas vid 10-månaderskontrollen (bilaga 1). Inbjudan innehåller information om journaldokumentationen samt en hänvisning till www.livsstilstest.se och www.slso.sll.se/nackafolkhalsa. Foldern 5 frågor om Din hälsa bifogas, och föräldrarna ombeds fylla i den i förväg. I samband med barnets 12-månaders kontroll avsätts sammanlagt 60 minuter för hälsosamtalen med föräldrarna och kontrollen av barnet. Barnet undersöks först. Därefter får varje förälder ett kortare samtal (ca 15 min), alternativt föräldrarna ett gemensamt samtal (ca 30 min). För hälsosamtalet används öppna frågor utifrån 5 frågor om Din hälsa. Föräldrarna får tillbaka foldern, som sin egen dokumentation. Vid behov erbjuds föräldrarna en folder med information om vart de kan vända sig beträffande de fem livsstilsfaktorerna (stress, mat, fysisk aktivitet, alkohol, tobak). Journaldokumentation sker i vårdcentralens ordinarie omvårdnadsjournal, med användande av redan inlagd livsstilslista samt omvårdnadsdiagnos Hälsosamtal BVC. Metoden prövas på 1-2 familjer per sköterska innan fullskaleprojektet börjar. 3
UTVÄRDERING En enkel livsstilsprofil 5 frågor om Din hälsa genomförs inför hälsosamtalet och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Denna utgör bakgrundsfakta. Efter samtalet får föräldrarna en enkät med frågor om hur de ser på hälsosamtalet (bilaga 2). Vid 18-månader ombeds föräldrarna att fylla i 5 frågor om Din hälsa på nytt och får en ny enkät (bilaga 3). Om möjligt sker detta även vid de 3-årskontroller som planeras. Personalen intervjuas efter projekttidens slut av personal från folkhälsoenheten FÖRVÄNTAT RESULTAT En modell för hälsosamtal med föräldrar som kan användas inom befintliga resurser eller med små tillskott av resurser. TIDSPLAN Pilotprojekt 2006-09-01 2006-09-30 Fullskaleprojekt 2006-10-01 2007-09-30 Utvärdering och rapportskrivning 2007-10-01 2008-06-30 Eventuellt kompletterande utvärdering 2008-2009 i samband med 3-årskontrollerna RESURSER Projektet genomförs utan extra anslag. Under projekttiden tas ingen patientavgift ut. Handledning av personal ges från Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten tillhandahåller broschyrer om aktuella livsstilsfaktorer (stress, mat, fysisk aktivitet, alkohol, tobak) samt ett visitkort med hänvisning till sin hemsida. REFERENSER 1. Norsjö: Norsjöprojektet en svensk modell för lokalt folkhälsoarbete. Bearbetad sammanställning av fem avhandlingar och en mastersuppsats. Norsjö: Stiftelsen Källan 1999. 2. Lingfors H. Att förändra livsstilen på befolkningsnivå erfarenheter från Habo. I: Allt väl? Om livsstil, ansvar och hälsa. Läkardagarna i Örebro 2004. Stockholm: Svenska Läkaresällskapet och Förlagshuset Gothia, 2004. 3. Lidfeldt J. Health in middle-aged women, with emphasis on features of the metabolic syndrome and related markers for diabetes. Women s Health in the Lund Area Study. Avhandling, Lunds Universitetssjukhus, 2003. 4. Hellenius ML. Hälsoråd påverkade levnadsvanor men inte laboratorievärden. Läkartidningen 2000;97:1242. 4
5. Vad kan vi lära oss av FENIKS ett hjärt- och kärlpreventivt program i Rimbo/Edsbro 1998-2002. Stockholms läns landsting, 2003. 6. Wirschubsky, Z. Familjens matvanor påverkar starkt barnens ätvanor. Medicinsk Axess 3/2005. 7. Handlingsprogram övervikt och fetma 2004. Stockholms läns landsting, 2004. 8. Eckerman I, Ekbom R. Individpreventionen i primärvården hur lyckas vi? Personalens och patienternas uppfattning om individpreventionen i det dagliga arbetet. Folkhälsoenheten i Nacka, 2005. 9. Blomstrand A, Pedersen N, Bengtsson C. Hälsoprofil hjälper patienten att själv analysera sina riskfaktorer. Läkartidningen 2002;99:4051-54. 10. Blomstrand A, Lindqvist P, Enocsson Carlsson I, Pedersen N, Bengtsson C. Low-budget method for lifestyle improvement in primary care. Experiences from the Göteborg Health Profile Project. ScandJPrimHealth Care 2005;23:82-87. 11. Manual 2004 för Västerbottens hälsoundersökning. Västerbottens läns landsting, 2004. 5