Social gemenskapen nyckel till svenskan och hälsan - en utvärdering av projekt EVA Katarina Björklid projektledare
Sammanfattning Under våren 2009 startade projekt EVA i Eskilstuna. Projektet vänder sig till kortutbildade utomeuropeiska kvinnor som ännu inte har fått fotfäste i arbets- eller i samhällslivet i övrigt. Målet för verksamheten är bl.a. att kvinnorna ska utveckla sitt språk, nå ökad delaktighet, få ökad medvetenhet kring hälsa och friskvård och faktiskt må bättre. Under våren 2009 började jag på Utvärderingsverkstan på Mälardalens högskola där min uppgift var att genomföra en utvärdering av projekt EVA och detta arbete har pågått under ett år. Tidigare forskning visar ett samband mellan arbete/delaktighet och hälsa och utanförskap och ohälsa. Det finns också forskning som visar på språkets betydelse för människans förutsättningar att hantera sin livssituation. Utifrån detta har jag gjort en programteori och min frågeställning har varit om de aktiviteter som utförs i projektet leder till de uppsatta målen. Jag valde att använda mig av kvalitativ metod och genomförde intervjuer med hälften av deltagarna i gruppen. Urvalet skedde slumpmässigt. Det framkom under arbetets gång att intervjua personer med hjälp av tolk var problematiskt i vissa fall och detta är något som man behöver fundera ytterligare kring i fortsatta utvärderingar. Resultatet visar att kvinnorna upplever att de både har förbättrat sitt språk och att de upplever att de mår bättre. Frågan om ökad delaktighet och möjligheter att påverka sitt eget liv är något som behöver utvecklas mer då jag inte fick något egentligt resultat. Den slutsats man kan dra är att kvinnorna, och även deras omgivning, upplever att projektet gör skillnad då det gäller förbättrade språkkunskaper och förbättrad hälsa. 3
Innehållsförteckning Inledning 5 Problemområde.5 Litteraturgenomgång.6 Hälsa...6 Språk 6 Syfte och frågeställningar.6 Metod och Genomförande 8 Utvärderarrollen.. 8 Resultat..9 Diskussion med analys och slutsatser 12 Litteraturlista 15 Bilaga Intervjuguide Euroqol 4
Inledning Projekt EVA Projekt Eva är ett RAR-finansierat projekt som startades våren 2009 och ska pågå till och med våren 2012. Eskilstuna kommun är huvudman för projektet och Arbetsförmedlingen, Landstinget Sörmland och Försäkringskassan medverkar i projektet. Målgruppen är kortutbildade utomeuropeiska kvinnor som ännu inte har fått fotfäste på arbetsmarknaden eller i samhället som helhet. Syftet är att öka kunskaperna i svenska, ge möjligheter till att komma i kontakt med svensk arbetsmarknad, få mer kunskap om samhället, stöttas i att kunna påverka och ta ansvar för sitt liv samt öka medvetenheten kring den egna hälsan. I projektet ingår även olika former av fysiska aktiviteter. Det är handläggare från någon av de fyra instanserna som aktualiserar personer för projektet och sedan gör EVA:s personal det slutliga urvalet utifrån den enskildes möjligheter att tillgodogöra sig aktiviteterna i projektet. Tre personal arbetar i projektet. En projektledare på 85 % och två handledare på heltid. All personal har lång erfarenhet av arbete med invandrare. Deltagarna i Projekt EVA skrivs in i verksamheten under 20 veckor, vid behov finns möjlighet till förlängning med som mest 20 veckor. Det är 20 deltagare i projektet. Verksamheten är öppen måndag till och med fredag mellan klockan åtta och två. Tiden som varje enskild kvinna medverkar i projektet varierar alltifrån två timmar om dagen till sex timmar om dagen. Anledningen till detta är att flera av deltagarna har hälsoproblem av skiftande karaktär. Alla som deltar i projektet har behov av att utveckla det svenska språket. Nivån på språket är mycket skiftande. Alla har någon form av tidigare SFI-undervisning Vissa av kvinnorna börjar med att lära sig alfabetet och skriva och säga enkla meningar. Andra kan kommunicera och göra sig förstådda men behöver utveckla sitt skriftspråk och även utöka sitt ordförråd. Vi lägger stor vikt vid att uppmuntra personerna till att prata svenska. Vi har dels tider på schemat då deltagarna arbetar självständigt med att skriva och läsa, de som vill, och även tider då vi bara pratar svenska om precis vad som helst. Andra aktiviteter i projektet är gemensamma promenader, simkurs för de som vill, studiebesök, olika föreläsningar, matlagning, sömnad. För de personer där målet är ett arbete så anskaffar vi en praktikplats. Praktiken kan vara av olika slag. Dels en praktik där syftet är att få inblick i svensk arbetsmarknad, en annan för att träna svenska och en tredje för att prova på om det aktuella yrket passar. Personen praktiserar tre dagar i veckan och är i projektet två dagar i veckan eller vice versa. På så sätt har personen möjlighet att fortsätta träna språket och ha kontakt med gruppen även under praktiktiden. Problemområde Utifrån tidigare erfarenhet hos yrkesverksamma som har kommit i kontakt med målgruppen har det uppmärksammats ett behov av en verksamhet som riktar sig till kvinnor. När kvinnorna har läst sin tid på SFI och inte kommer vidare så försvinner deras kontakt med det 5
svenska samhället. Det gemensamma behovet för kvinnorna är att de behöver en social tillhörighet i någon form (Skantz, 2008). Detta blev sedan upprinnelsen till att projekt EVA startades. Litteraturgenomgång Hälsa Tidigare forskning visar att invandare har sämre hälsa i förhållande till infödda svenskar. I en studie som Socialstyrelsen genomförde år 2000 visar resultatet att hälsoskillnader mellan könen är påfallande. Kvinnor tycks ha mellan en och en halv till tre gånger större risk än män att drabbas av ohälsa. Låg utbildningsnivå, svag ekonomisk ställning och arbetslöshet är också faktorer som påverkar människors hälsa negativt. Detta är inte unikt för invandrargruppen utan det är även faktorer som påverkar infödda svenskar. Det som däremot är specifikt för invandrargrupperna är att dåliga kunskaper i svenska och upplevelsen av att känna sig diskriminerad påverkar hälsan negativt. En svag känsla av sammanhang, oavsett nationalitet, har samband med psykisk ohälsa enligt tidigare nämnda studie (Socialstyrelsen 2000). I en svensk annan studie, där hälsan undersöktes hos arbetslösa män och kvinnor med invandrarbakgrund, visar resultatet att mer än hälften av kvinnorna i studien skattade sin hälsa som dålig och att de ofta led av värk i kroppen. Det fanns en tydlig skillnad i skattad hälsa mellan kvinnor och män där 58% av kvinnorna skattade sin hälsa som dålig jämfört med 42% av männen (Akhavan, Bildt, Franzèn och Wamala, 2004). Språk När man lämnar sitt hemland, frivilligt eller ofrivilligt, görs en mängd olika förluster. Den kanske viktigaste är förlusten av språket. Vardagliga, triviala situationer såsom samtal med grannar, inköp i affären har nu blivit till ett helt projekt. För att kunna delta till fullo i ett samhälle krävs att individen behärskar det språk som används i det aktuella samhället. Giddens, 1998 beskiver språkets betydelse på följande sätt: språket är en av de faktorer som möjliggör jagmedvetande och kreativitet. Utan språket skulle vi inte vara medvetna och reflekterande varelser och vi skulle till största delen vara begränsade till här-och nu- situationer. Att behärska språket är ett krav för att människans liv ska vara rikt, för att vi ska kunna vara medvetna om vår individuella särprägel och för att vi ska kunna hantera vår omgivning. Syfte och frågeställningar Mitt syfte är att se om de insatser som görs i projekt EVA gör att kvinnorna upplever att de har blivit bättre på det svenska språket, om de mår bättre, både fysiskt och psykiskt, om de upplever ökad delaktighet och ökade möjligheter att påverka sitt liv. Jag har utgått ifrån programteorin som jag gjorde i början av utvärderingsarbetet: 6
Extern påverkan Arbetsmarknadsläget Sjukdom Resurser: Aktiviteter: Mål: Personal Lokaler Övriga samarbetspartners Budget Styrgrupp Föreläsningar Praktik Svenskträning Friskvård Utvärderingsverkstan Ökad upplevd delaktighet i samhälle/ arbetsliv Förbättrade språkkunskaper Ökad upplevd medvetenhet om hälsa och upplevd bättre hälsa Utfall Utfall Utfall kort sikt mellankort sikt lång sikt Ökade motionsinsatser Mer kontakt med arbetsmarknaden/övriga samhället. Praktik Bättre hälsa God hälsa Delaktighet i arbets /samhällsliv Programteorin bygger på min tidigare erfarenhet som visar att praktiskt arbete varvat med svenskträning ger ökade kunskaper i svenska. Det finns även stöd i forskningen kring sambandet mellan arbete/delaktighet och hälsa och utanförskap och ohälsa. Projektet bygger på egenmakt och då känns det naturligt att fokusera på upplevelsen. 7
Metod och genomförande Jag har valt att använda en kvalitativ undersökningsmetod eftersom jag är intresserad av att ta reda på hur kvinnorna själva upplever sitt deltagande i projekt EVA. Då jag fick förmånen att medverka i Utvärderingsverkstan såg jag en möjlighet att försöka få kunskap om dessa kvinnors upplevelser. Det görs redan uppföljningar av kvinnorna som deltar i projekt EVA men dessa gäller mer kvantitativa fakta och berör andra aspekter. Redan i valet av metod har jag bestämt att det som intervjupersonerna säger är det som är sant. När jag hade valt metod hade vi en diskussion i Utvärderingsverkstan huruvida jag själv som projektledare skulle genomföra intervjuerna eller låta någon utomstående genomföra dem. Risken med att jag skulle genomföra intervjuerna är att de svar som jag fick skulle vara tillrättalagda av hänsyn, artighetsskäl eller att intervjupersonerna faktiskt är i viss beroendeställning till mig. Fördelen med att det var jag som genomförde intervjuerna var att jag var bäst lämpad på att ställa följfrågor på grund av mina kunskaper om projektet. En annan fördel kan vara att intervjupersonerna/respondenterna faktiskt känner sig trygga med mig och vill medverka i intervjun. Det skulle kunna var på så sätt att de inte ville ställa upp och prata med någon utomstående. Efter moget övervägande bestämdes att det var jag som skulle genomföra intervjuerna, det var framförallt kunskapen om projekten som var viktigt i det avgörandet. Jag skapade en intervjuguide( bilaga1) med halvstrukturerade frågor utifrån tre områden som jag utifrån min frågeställning bedömt som relevanta. Denna fick sedan mina kollegor i Utvärderingsverkstan kommentera och ge synpunkter på och även en person som arbetar med utvärdering gav sina synpunkter. I den första gruppen deltagare fanns det 14 kvinnor och utifrån arbetets omfattning så bestämde jag att intervjua hälften av dessa. Urvalet genomfördes genom lottning. Sex av de personer som valdes ut på detta sätt tackade ja till att låta sig intervjuas. Den sjunde personen blev kort efter lottning långtidssjukskriven och kunde då inte medverka i intervjun. Då genomfördes en ny lottning bland de övriga sju kvinnorna och den kvinnan som blev utvald tackade ja till att medverka i en intervju. Jag valde att genomföra intervjuerna i projektets egna lokaler eftersom kvinnorna känner sig hemma där och det var även tidsbesparande då kvinnorna redan befann sig på plats. Dock genomfördes en intervju i intervjupersonens hem. Anledningen till detta var att hon inte längre deltog i projektet och hade svårigheter att ta sig till projektets lokaler. Intervjuerna spelades in på band och genomfördes med telefontolk. För att i möjligaste mån undvika tillrättalagda svar så anlitades telefontolkar från en annan tolkförmedling än den i Eskilstuna. Kvinnorna informerades om att de var anonyma, att de när som helst fick avbryta intervjun och att de fick välja att inte svara på någon fråga om de inte ville. De informerades också om att de skulle få ta del av resultatet. Jag är medveten om att jag inte kunde få en fullständig bild av kvinnornas upplevelser av projekt EVA. De som kvinnorna berättade för mig i intervjuerna vad det som de valt att berätta om. Jag har emellertid utgått ifrån att den information kvinnorna delgav var giltig. När jag hade genomfört alla intervjuer skrev jag ut dem ordagrant. Vid sammanställningen delade jag in svaren utifrån de tre tidigare bestämda områdena och markerade svaren med 8
olika siffror som var kopplade till de olika områdena. Sedan sammanställde jag svaren och utifrån materialet framkom det en tydlig bild av kvinnornas upplevelser av projekt EVA. I resultatet redogjorde jag för dessa. Jag har också hittat citat som på ett bra sätt beskriver kvinnornas upplevelser och dessa har jag använt för att belysa resultatet ytterligare. Utvärderarrollen Under våren 2009 startade Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen och Mälardalens högskola en Utvärderingsverkstad under ledning av fil. doktor Kari Jess. Cindy Bäckström från Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen medverkade också som bollplank och sekreterare. Det var drygt en handfull verksamheter och projekt som skulle medverka. Arbetet i verkstaden skulle pågå under ett år och skulle utmynna i en färdig utvärdering. I en del verksamheter skulle flera personer göra utvärderingen tillsammans men jag skulle vara ensam utvärderare av mitt projekt. Vi träffades ungefär en gång i månaden med ett längre uppehåll under sommaren. På träffarna varvades föreläsningar, redovisningar av hemuppgifter och mycket diskussioner deltagarna emellan. Att utvärdera det projekt som man själv är projektledare för har både nackdelar och fördelar. Det finns en risk att man brister i sin objektivitet och har svårt att tänka utanför de invanda mönstren. De fördelar som finns med att utvärdera sin egen verksamhet är att jag är väl förtrogen med verksamheten och dess villkor. De resultat och den nya kunskap som framkommer i utvärderingen har jag större möjligheter att jobba vidare med och jag har fått nya kunskaper inom utvärdering som kan komma verksamheten, och även andra delar i förvaltningen, tillgodo. Att arbetet med utvärderingen har skett inom ramen för Utvärderingsverkstan har varit en garant för att den färdiga produkten håller en viss nivå. Resultat Förbättrad svenskanivå Alla kvinnorna säger att de har förbättrat sin svenska under tiden på projekt EVA. Det är olika från kvinna till kvinna hur de har förbättrat språket. Det är alltifrån kvinnan som nu har lärt sig alfabetet och klockan till kvinnor som när de kom till projektet kunde kommunicera på svenska och som nu har ökat sitt ordförråd och även vågar prata mer. Det är viktigt att inse språkets betydelse för individen och en av kvinnorna beskriver sin tidigare situation på följande sätt: Förr ut satt jag och var ledsen och grät ibland eftersom jag inte kunde prata svenska Flertalet kvinnor säger också att personer i deras omgivning har märkt att deras svenska har förbättrats. En av kvinnorna har fått höra följande från sina barn: 9
Mamma du har fått ett bra projekt, har fått bra människor som hjälper dig Mamma du har blivit bättre på språket Mamma du har blivit modigare, du orkar, du vågar mer. En annan kvinna säger på det här sättet: Redan från början sa min man och mina barn att det har skett stora förändringar när det gäller svenska språket, mitt svenska språk. Ja det är klart det är också så att jag ägnar ju väldigt mycket tid åt det här projektet. Jag är där varje dag, jag passar mina tider, jag försöker verkligen att lära mig mer och mer svenska Flertalet kvinnor nämner personalens sätt att lära ut svenska som framgångsrikt. Deras sätt att lära andra alltså i det här projektet, det är ju väldigt lyckat sätt Det är inte bara en vanlig promenad. Vi promenerar samtidigt som vi lär oss saker. Det kan vara en fågel, ett löv eller någon byggnad eller någonting annat som är runt omkring oss i samhället. Genom det lär vi oss både om saken och det svenska språket, så det är flera saker samtidigt i stället för att vi sitter i klassrummet är vi ute tar frisk luft och promenerar och samtidigt lär vi oss om omgivningen. Vår metod är att förklara och beskriva, på olika sätt, till dess att personen förstår. Vi försöker att förklara på svenska i så stor utsträckning som möjligt men när det inte fungerar så har vi förmånen att ha en personal som kan förklara på arabiska, vilket är ett språk som nästan samtliga i gruppen förstår. Fokus från vår sida har varit att träna på det muntliga språket, att prata svenska. Utifrån vår tidigare erfarenhet vet vi att det finns personer som både kan läsa och skriva men som inte kan prata. Det är självklart önskvärt att en person ska behärska både tal och skrift men vår utgångspunkt har varit att uppmuntra kvinnorna att våga prata. För att känna någon tillhörighet i Sverige tror vi att det är absolut nödvändigt att man kan prata svenska. Har man svårigheter att läsa och skriva så är det lättare att få hjälp av person i sin omgivning med detta. Vår strävan är också att skapa en tillåtande atmosfär. Vi pratar ofta om att vi skrattar med varandra, inte åt varandra. Det kan också ha en betydelse att vi inte är någon skola. För vissa personer kan skolan vara så förknippad med misslyckanden att bara skolan i sig gör att personen tappar all motivation och tro på att hon/han klarar av att lära sig något. Förbättrade kunskaper om Sverige: Det kvinnorna främst svarade även på den här frågan var att de hade blivit bättre på det svenska språket. Det var svårt att få något precist svar på vad de hade lärt sig om Sverige och det svenska samhället. Flera svarade i stil med att jag har lärt mig mycket om hur det fungerar i Sverige. Det som dock framkom var att de hade fått mer kunskaper om hälsa, lagar och regler, kvinnors och barns rättigheter. De nämnde särskilt två studiebesök, på Räddningstjänsten och på Apoteket, som viktiga. Förbättrad fysisk och psykisk hälsa: Alla kvinnorna uppger att deras hälsa har förbättrats både fysiskt och psykiskt, på grund av projekt EVA. Det är något som överensstämmer med resultatet från mätinstrumentet Euroqol 10
(bilaga 2). Alla deltagare får skatta sitt allmänna hälsotillstånd direkt när de startar i projektet och sedan gör de samma skattning när de lämnar projektet. Resultatet från dessa sju kvinnors skattning visar att medelvärdet vid mättillfälle 1 var 35 och medelvärdet vid mättillfälle 2 var 59. Det finns en avvikelse i materialet då det är en kvinna som vid 1:a mättillfället uppger siffran 100 och vid 2:a mättillfället uppger siffran 40. Detta visar alltså att resultatet av Euroqol överensstämmer med vad de själva uppger vid intervjuerna. Utifrån detta kan man anta att de faktiskt mår bättre efter att ha medverkat i projektet än vad de gjorde innan. Det som är genomgående i intervjuerna är att alla kvinnor känner sig gladare och en del säger också att deras självförtroende har vuxit. En kvinna beskriver det på följande sätt: Jag var här under sommaren jag kände inte värmen jag är här under vintern det känns inte alls att det är kallt. Det är så där som en ung flicka som plötsligt börjar högskolan och tycker att det är väldigt, väldigt roligt och spännande. Så känner jag idag faktiskt inför det här EVA-projektet, det gör jag. Jag känner mig väldigt glad Flertalet av dem som deltog i simkursen av kvinnorna nämnde särskilt simningen som en viktig del för deras hälsa. Det var flera kvinnor som beskrev hur viktig simningen hade varit för deras självkänsla och även psykiska välbefinnande. Utifrån detta finns det belägg för att fortsätta med den aktiviteten även i framtiden. Delaktighet och påverkan på det egna livet Samtliga kvinnor uppger att det är de själva som bestämmer i sitt liv, men några av dem nämner i samma andetag att det blir som Gud vill. En kvinna säger: Det är jag som bestämmer men Gud som styr för man kan inte röra för allt. Man rår inte för allt. En annan kvinna betonar språkets makt: Jag har varit i Sverige rätt länge och jag har inte lärt mig språket och på det sättet har jag känt mig att jag ligger under och jag har inte kunnat bestämma någonting. Att någon annan bestämmer över vissa saker om mig. Förr när jag, för länge sedan var det ju mannen som fick gå i skolan och jag fick vara hemma och ta hand om barnen och nöja mig med de pengarna som jag fick för barnen från Försäkringskassan. Men idag har jag ingen man som bestämmer över den biten att jag ska vara hemma med barnen. Då har jag den friheten och kunna bestämma över mig själv och vad jag ska göra med min fritid och hur jag ska lära mig språket Det verkar som att det finns ett glapp mellan att umgås i projektet och att börja umgås på fritiden. Flera av kvinnorna uppger att de har fått nya vänner genom projektet men endast en uppger att de träffas på fritiden. Förvisso har de flesta mycket att göra och tar ett huvudansvar i hemmet, men flera har uttryckt en önskan att kunna umgås även på fritiden i viss utsträckning. De kvinnor, hälften av de intervjuade som svarade på mirakelfrågan ( I morgon när du vaknar är dit precis så som du vill ha det, det har skett ett mirakel under natten. Hur skulle ditt 11
liv vara då?) sa alla att de önskade sig ett arbete och två sa också att de önskade att de kunde bli bättre på svenska och att de skulle gå bra för deras barn i framtiden. Social gemenskap har en viktig funktion när det gäller kvinnornas välbefinnande. Flertalet kvinnor betonar gruppens betydelse. En kvinna beskriver projektet på följande sätt: Jag var välkommen här. Jag kände mig alltid välkommen här, som en familj, som ett syskon Avslutningsvis har kvinnorna fått möjlighet att berätta fritt vad som de ansåg var bra eller dåligt med projekt EVA. Det som är negativt enligt flera av kvinnorna är att gruppen utökades och blev så stor som den blev. Två kvinnor säger att de har fått möjlighet att praktisera och det har varit mycket positivt för dem. En kvinna säger följande då hon får prata fritt om projekt EVA: Någonting annat som jag måste säga snabbt är att jag ber andra kvinnor som är också i min situation som har varit hemma och tog hand om hemmet och uppgifterna, att de också kommer och deltar i projektet och öppnar sig och öppnar sig för nya möjligheter därför att det finns ju mycket mera som man kan lära sig och genom det här projektet har jag också fått sådant självförtroende så att det gör att jag kanske kommer att lära mig, eller att få körkort. Diskussion med analys och slutsatser Utifrån min uppsatta programteori så blev resultatet det förväntade inom två områden. De aktiviteter som utförs inom projektet leder dels till att kvinnorna upplever att de förbättrar sitt språk och dels att de upplever att de har fått en bättre hälsa. Om de upplever att de är mer delaktiga i samhälls- och arbetsliv har jag inte fått något egentligt svar på utan det är en fråga som behöver undersökas närmare. Jag tror att intervjufrågorna på den punkten behöver omarbetas till att bli kortare och mer direkta. Det var inte bra att be kvinnorna beskriva en dag i deras liv innan projektet och en dag i deras liv när de deltog i projektet. Det var svårt att få fram någon information. Det man i alla fall kan se är att kvinnorna har börjat etablera kontakt med varandra och att de nu vågar prata med svenskar i större utsträckning. Detta är i sig ett litet steg mot ökad delaktighet. Det finns svårigheter att genomföra intervjuer med tolk. Det kräver en mycket kompetent och erfaren tolk som jag som intervjuare kan lita på översätter ordagrant. Stundtals i intervjumaterialet kan man ana att det inte är så. En av de intervjuade kvinnorna sa efter att intervjun var avslutad att tolken inte var bra och att han inte översatte det hon sa på ett korrekt sätt. Jag valde att använda telefontolk för att kvinnorna skulle vara anonyma för tolken och att minimera tolkens påverkan på intervjun. Man ska vara medveten om att det under ett samtal sker olika saker såsom gester, mimik och liknande som påverkar samtalet. Mitt förslag för att hantera denna svårighet är att tvåspråkig personal medverkar i Utvärderingsverkstan i framtiden. Det är allmänt känt att av pojkar och flickor i grundskolan tenderar pojkar att vara de som kräver mest uppmärksamhet och tar mest plats. Jag tror att en möjlig framgångsfaktor kan vara att inom projekt EVA vänder man sig enbart till kvinnor. Det är ingenting som någon 12
kvinna har sagt under intervjuerna men det är heller inte någonting jag har frågat om. Det är något som skulle kunna undersökas närmare i nästa utvärdering som jag hoppas kommer att göras i framtiden av projekt EVA. Samtliga kvinnor berättar att de har förbättrat sin svenska under tiden på projekt EVA. De har alla tidigare SFI-studier bakom sig och de gör själva jämförelser mellan sin språkutveckling på SFI och på projekt EVA. Något vi har uppmärksammat bland deltagarna är att flera har genomgått studier på SFI under relativt lång tid utan att tillgodogjort sig någonting av det svenska språket. Vi är medvetna om att flera saknar någon som helst tidigare skolgång men det vi funderar på är hur den första tiden i Sverige kan bli så bra och effektiv som möjligt. En tanke skulle kunna vara att man vänder på allting och för vissa skulle det vara bättre att först vara i en verksamhet som EVA, eller liknade, och sedan börja på SFI när personen har landat i Sverige och är mottaglig för ett nytt språk. På så sätt tror vi att hon (även han) skulle ha större möjligheter att nå en högre nivå på SFI och i de bästa fall komma vidare till annan utbildning eller arbete. Vi har sett flera exempel på hur kvinnor har knäckt koden här hos oss och har börjat prata, läsa och även skriva en del. Något som deltagarna uppskattar här är att de får mer individuellt stöd och större möjligheter till förklaringar, även på modersmål. Då det gäller frågan om vem som bestämmer i ditt liv så fick jag av samtliga kvinnor svaret att de var de själva som bestämde i sitt liv. Det är relevant att veta att av dessa sju kvinnor är två gifta och fem ensamstående. Jag trodde innan jag gjorde intervjuerna att några kvinnor skulle säga att deras män, någon annan i familjen eller deras handläggare bestämde i deras liv men där fick jag fel. Mitt antagande grundade sig på mina tidigare erfarenheter som socialsekreterare på Flyktingmottagningen och som praktikanskaffare på SFI. Det skedde mer än en gång att personen i fråga lämnade över beslutet om deras planering i mina händer. Att Gud har en central roll i flera kvinnors liv var något som jag har stött på tidigare. Det svaret kan ju uppfattas som märkligt och ibland till och med provocerande för en tjänsteman i vårt sekulariserade land. Det är därför viktigt att prata om vad det står för och att visa respekt för den andres tro utan att för den skull kompromissa om det som krävs i det svenska samhället. Utifrån kvinnornas svar så är det ingen motsägelse i att jag bestämmer över mitt liv och att Gud har en central roll. De är medvetna om att de själva behöver göra aktiva val och att de inte kan lägga över ansvaret i Guds hand. Det var uppenbara svårigheter med att använda sig av mirakelfrågan i intervjuerna. Knappt hälften av kvinnorna förstod inte frågan. Vad beror det på? Det kan bero på tolkningen inte riktigt fungerade i de fallen som frågan inte uppfattades. Det kan också bero på att kvinnorna inte har tänkt en sådan tanke tidigare. Om tankarna hela tiden kretsar kring hur vardagen ska fungera, hur ekonomin ska gå ihop så kanske det är svårt att föreställa sig den här frågan. Jag tror nog att det är det senare som gäller i det här fallet men det kan även vara det förstnämnda. Den lärdom som man i vilket fall kan dra är att inte använda sig av den frågan i framtiden. Under våren har vi startat en verksamhet i Skiftinge. Dit har de kvinnor som har slutat på projekt EVA kunnat komma en eftermiddag i veckan för att träffas och prata svenska. Det är ett steg i den riktningen att kvinnorna ska ges möjlighet till att träffas även på fritiden. Redan efter en handfull träffar så märks det en skillnad i kontakten kvinnorna emellan, jämfört med när de gick i projektet. Nu börjar de prata om lite andra ämnen och försöker även att börja träffas på egen hand. 13
Att kvinnorna säger vad som har varit negativt i projektet stödjer det faktum att de faktiskt vågar säga både positivt och negativt om projektet Jag är förvisso projektledare men inte handläggare som kvinnorna är i en stark beroendeställning till utifrån deras roll att pröva rätten till ekonomiskt bistånd. Utifrån detta så ger det en viktig signal att inte ha en så stor grupp utan att det antal som är bestämt från början som ska gälla. Under metodavsnittet nämns att kvinnorna kommer att kunna ta del av resultatet från denna rapport. Då deras möjligheter att läsa rapporten är begränsad på grund av otillräckliga kunskaper i svenska så har det varit viktigt för mig att fundera ut hur de ska kunna ta del av rapporten i alla fall. Det alternativ som jag har funnit mest lämpligt är att genomföra en föreläsning, med tolkar på de aktuella språken, där jag presenterar rapporten. För att garantera anonymiteten så bjuds hela deltagargruppen in till detta. Utifrån en sådan föreläsning kan det komma fram ännu mer kunskap och även nya frågeställningar som kan användas i arbetet med en fördjupad utvärdering av projektet i framtiden. Projekt EVA är relativt nystartat och utvärderingen gjordes då det endast fanns ett begränsat antal personer som hade deltagit i verksamheten. Utvärderingen är inte heltäckande och har heller inte gjort anspråk på att vara det. Mitt syfte var att titta på kvinnornas upplevelser i projekt EVA och utifrån det så har det framkommit en del kunskap. Min förhoppning är att de resultat som framkommit kan väcka tankar kring alternativa sätt att arbeta i mottagandet av nyanlända. 14
Litteraturlista Akhavan Sharareh, Bildt Carina O., Franzén Elsie C. and Wamala Sarah, 2004. Health in Relation to Unemployment and Sick Leave Among Immigrants in Sweden From a Gender perspective Giddens, Anthony, 1998. Sociologi. Studentlitteratur, Lund. Skantz, Peter, 2008. Projektansökan till EVA-projektet. Socialstyrelsen 2000 SoS-rapport 2000:3. Olika villkor-olika hälsa. 15
Bilaga 1 Intervjuguide Svenska språket och kunskaper om Sverige Pratar du mer svenska nu? Vilka situationer? Innan du började på EVA kunde du läsa din post, barnens brev från skolan etc och förstå innehållet? Kan du det nu? -Vad har du lärt dig om Sverige på projekt EVA? Hur använder du de kunskaperna idag? Hälsa Har projekt EVA gjort något för att förbättra din hälsa, både fysiskt och psykiskt? Finns det något som har påverkat din hälsa negativt på projekt EVA? Har du fått nya vänner genom projekt EVA? OM ja-hur har det påverkat ditt liv? Delaktighet och påverkan på det egna livet Vem bestämmer i ditt liv? Vem vill du ska bestämma? Kan du beskriva en vanlig dag innan du började på projekt EVA? Kan du beskriva en vanlig dag nu? Tycker du att du har förändrats sedan du började på projekt EVA? Har någon i din familj, i din omgivning, sagt att du har förändrats sedan du började på projekt EVA? Den klassiska mirakelfrågan I morgon när du vaknar är det (ditt liv) precis så som du vill ha det, det har skett ett mirakel under natten. Hur skulle ditt liv vara då? 16
Bilaga 2 17
18