Årsredovisning 2012
Alzheimerfondens uppdrag: Alzheimerfondens vision är att genom ekonomiskt stöd till forskning kunna förebygga och bekämpa demenssjukdomar. Därför samlar vi in, och delar ut, pengar till forskning. Vi ger också stöd till projekt som kan underlätta för drabbade och anhöriga att leva med sjukdomen medan forskningen för bot pågår. 2 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden 845001-8844 Verksamhetsberättelse Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse... 3 Förvaltningsberättelse... 19 Resultaträkning... 21 Balansräkning... 23 Noter... 24 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. 2012 var både ett spännande och händelserikt år. Med hjälp av Svenska PostkodLotteriet delade Alzheimerfonden ut strax över 20 miljoner kronor till ändamålen (96 %). En summa fonden aldrig tidigare varit i närheten av att kunna dela ut. Det känns oerhört stimulerande och visar också att fonden har tagit ett rejält steg i rätt riktning. En resumé över året Den stora forskningssatsningen AlzeCure startades upp och arbetet är nu i full gång. Ett antal forskare från Astra Zeneca i Södertälje har etablerat sig på Karolinska Institutet i Huddinge. Målet är att snabbt kunna utveckla ett läkemedel utifrån de kliniska studier och forskningsresultat som produceras. AlzeCure är en fristående forskningsstiftelse som kommer att fungera som en länk mellan akademi och klinik, något som visat sig vara unikt och projektet har redan vunnit gehör utanför landets gränser. Konstprojektet Möten Med Minnen startades upp i oktober 2012 på Nationalmuseum med att Drottning Silvia invigningstalade. Projektet finansieras av Svenska PostkodLotteriet och emanerar från Museum of Modern Art i New York. Projektet syftar till att göra museiföremål tillgängliga för personer med någon form av demens, det är nu c:a 70 olika museer involverade. I Sverige finns idag ungefär 2 000 unga människor som i egenskap av nära anhöriga drabbas av Alzheimers sjukdom. Detta är en grupp människor som tidigare inte haft någonstans att gå med sina upplevelser av att - i unga år - ha en demenssjuk förälder. 2012 har vi bl.a. bidragit till lägerverksamhet i Dalarna där unga anhöriga kan få tillfälle att träffa andra drabbade och där det också finns tillgång till utbildad personal som kan bistå med sitt stöd. Detta är ett viktigt projekt som vi kommer att fortsätta stödja. Golftävlingen Hjärnslaget har på två säsonger dragit in ett netto på cirka 850 000 kronor och tävlingen är nu årligen återkommande. Förutom huvudtävlingen som genomförs tillsammans med våra samarbetspartners; Täby GK och Såstaholm Hotell & Konferens, så har det spelats ett trettiotal mindre Hjärnslag runtom i landet med hjälp av organisationen Pro Quality. Detta är inte bara ett sätt att samla in pengar, utan också ett led i att sprida kunskapen om Alzheimers sjukdom i Sverige. Alzheimerfondens årsredovisning 2012 3
Alzheimerfonden har också delat ut bidrag till femtiosex enskilda forskare vid landets ledande universitet samt bidragit till trettio andra projekt som handlar om att ge ökad livskvalitet och förbättra tillvaron för drabbade på olika demensboenden i landet. Sist, men inte minst, påbörjades arbetet med att flytta Alzheimerfonden från Lund till Stockholm. Flytten är ett led i styrelsens ambition att göra Alzheimerfonden till en nationell fond att räkna med tillsammans med de övriga insamlingsfonderna i Sverige. Och det är egentligen först nu som det verkliga arbetet kan påbörjas. Det är en fruktansvärd resa att drabbas av Alzheimers sjukdom, både personligen och som anhörig. Det finns också en nationalekonomisk aspekt som är värd att nämna i sammanhanget. Den samlade notan för demensvården i Sverige är idag cirka 50 miljarder kronor per år. Det är mer än vad cancer-, hjärta/kärl- och strokevården kostar. Om vi ska behålla den vård vi har idag om 20 år så kommer Sverige behöva c:a 400 miljarder kronor. Det är pengar vi inte har och vi har heller ingen plan på hur vi ska skaffa fram dessa pengar. Bara forskningen kan stoppa Alzheimers sjukdom och där kommer allas bidrag att behövas. Stefan Sauk Ordförande Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden 4 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden 845001-8844 alzheimerfondens relationer Alzheimerfonden har 90-konto. Endast de ideella föreningar, stiftelser och trossamfund som har godkänts och regelbundet granskas av Svensk Insamlingskontroll har rätt att använda ett 90-konto hos PlusGirot eller Bankgirot. Kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll Varje år granskar Svensk Insamlingskontroll räkenskaperna hos de organisationer som har 90-konton. Svensk Insamlingskontroll bevakar givarens intressen. 90-kontot är för givaren en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. Medlem i FRII Alzheimerfonden är medlem i FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Alzheimerfonden följer i sin verksamhet FRIIs kvalitetskod och övriga rekommendationer för insamlingsorganisationer. Syftet med FRII:s kvalitetskod Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom stärka förtroendet för de organisationer som tillämpar koden. Syftet är också att bidra till ökad professionalitet, förbättrad styrning, ledning och kontroll samt tillse att det finns strukturer för utvärdering av organisationernas verksamhet. FRIIs medlemsorganisationer måste säkerställa att verksamheterna genomsyras av högt ställda krav vad gäller etik och moral. Kvalitet och professionalitet i verksamheten är avgörande för att insamlingsbranschen skall vinna och behålla allmänhetens förtroende. Alzheimerfonden bygger sin styrning, ledning och kontroll på FRIIs kvalitetskod. Förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet Alzheimerfonden är sedan september 2007 förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet och får ta del av PostkodLotteriets omsättning som delas ut till förmånstagarna varje år. Det är ett mycket välkommet tillskott som gynnar svensk demensforskning. Svenska PostkodLotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Svenska PostkodLotteriet får sina intäkter från lottförsäljning och ger överskottet till välgörande ändamål. Ju fler sålda lotter, desto mer pengar till välgörande ändamål. Sedan starten 2005 har PostkodLotteriet delat ut över 3,8 miljarder kronor, pengar som gör stor skillnad för organisationernas projekt både i Sverige och i världen. Under 2013 delade PostkodLotteriet ut 1,009 miljarder. kronor till 40 utvalda organisationer. Pengarna till välgörenhet är inte öronmärkta. Organisationerna som får medel från lot- Alzheimerfondens årsredovisning 2012 5
teriet, de så kallade förmånstagarna, avgör själva hur pengarna används mest effektivt. PostkodLotteriet gör uppföljning och begär återkoppling av hur de används, dels genom löpande dialog med organisationerna, dels genom en årlig rapportering. Förutom ekonomiskt stöd får organisationerna även medial exponering via PostkodLotteriet. Skillnaden som de insamlade pengarna gör för organisationernas arbete visas exempelvis i tv-programmet PostkodMiljonären, tv-dokumentärer, reklamutskick och på webbplatsen www.postkodlotteriet.se. Alzheimerfonden fick 2013 ta emot 7 miljoner kronor baserat på 2012 års insamlade medel. Tack vare pengarna från PostkodLotteriet har Alzheimerfonden kunnat skapa kontinuitet och stabilitet i bidragen till flera stora forskningsprojekt. Forskningen om Alzheimers sjukdom är som all grundforskning en komplicerad verksamhet som ofta tar många år i anspråk. Att kunna få stabil finansiering flera år i rad är därför en av de viktigaste framgångsfaktorerna för dessa forskare. Att kunna garantera flerårig finansiering är ett av våra mål och pengarna från PostkodLotteriet är en mycket viktigt del i detta. Styrs av policys Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden har som finansiell policy att inte placera i företag som har verksamhet inom framförallt följande områden: vapen, barnarbete, alkohol och tobak. Alzheimerfonden erhåller inga statliga eller andra bidrag och är helt beroende av privata gåvor och donationer. Alzheimerfonden värnar om allmänhetens förtroende genom att aktivt arbeta för öppenhet och tydlighet i vårt insamlingsarbete och i vår kommunikation. Tillgänglighet på telefon, e-post eller på andra sätt har hög prioritet för att allmänheten ska kunna ställa frågor om Alzheimerfondens verksamhet och om hur insamlade medel används. Alzheimerfondens aktieinnehav som inte får försäljas enligt testamente, förvaltas av Handelsbanken i s.k. diskretionär förvaltning och inom ramen för strikt placeringspolicy. Övriga aktiegåvor försäljs omgående när de inkommit till fondens depå hos Handelsbanken. 6 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under 2012 delade Alzheimerfonden ut drygt 20 miljoner kronor eller 96 procent av insamlade medel, vilket är det högsta beloppet hittills i fondens historia. Det är vi mycket glada för! Femtiosex enskilda forskare vid landets ledande universitet har fått bidrag. Forskningsanslagen granskas och utvärderas av Alzheimerfondens vetenskapliga råd som leds av professor Jan Marcusson, Geriatrik, IKE vid Universitetssjukhuset i Linköping. Vi har stöttat drygt trettio olika initiativ som samtliga handlar om att ge ökad livskvalitet och förbättra tillvaron för de drabbade på olika demensboenden i landet. Vi har gett bidrag till unga människor som väljer som yrkesbana att bli demenssköterskor, till exempel Silviasystrar, något vi tycker är mycket angeläget. Unga anhöriga är en glömd grupp cirka 2 000 ungdomar i Sverige växer upp med en demenssjuk förälder. Alzheimerfonden stöttar dessa ungdomar med bland annat en lägerverksamhet i Dalarna där unga anhöriga finner stort stöd i att tala och träffa andra i samma situation och där de får även möjlighet till professionell hjälp i form av utbildad personal som deltar på dessa läger. Alzheimerfonden har också varit drivande bakom den nya forskningssatsningen AlzeCure, som är ett helt nytt forskningsinitiativ för att ta fram ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Svensk alzheimerforskning är känd och uppskattad som en bland världens främsta. Trots det finns idag inget botemedel mot alzheimer och andra demenssjukdomar. Forskningen måste utvecklas och nya innovativa metoder måste till för att ett läkemedel ska kunna tas fram som botar sjukdomarna därför har vi startat AlzeCure. AlzeCure går ut på att några ledande forskare, som tidigare arbetat på AstraZeneca, tillsammans med Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power skapar en drug discovery-enhet i form av en fristående stiftelse. Avsikten är att fylla gapet mellan den basala akademiska grundforskningen och de tidiga kliniska prövningarna vid våra universitetssjukhus och läkemedelsforskning olika discipliner som nu kommer att samverka. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet. Detta är en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Genom att sammanföra dessa olika kompetenser, med möjligheten att tidigt testa olika koncept i klinik, kommer tiden för att ta fram ett läkemedel avsevärt att förkortas. Några exempel på Alzheimerfondens projekt under 2012/2013 följer på nästa sida. Alzheimerfondens årsredovisning 2012 7
HIT GÅR DITT STÖD ALZECURE - ETT NYTT FORSKNINGSINITIATIV FÖR LÄKEMEDEL MOT ALZHEIMERS SJUKDOM. Av insamlade medel delar Alzheimerfonden ut minst 80 procent. Under 2012 var siffran hela 96 procent fördelad på 56 olika forskningsprojekt. Här ser du exempel på några projekt som Alzheimerfonden är engagerad i. Svensk alzheimerforskning är känd och uppskattad som en bland världens främsta. Trots detta finns idag inget botemedel mot demenssjukdomar. Forskningen måste utvecklas och nya innovativa metoder måste till för att ett läkemedel ska kunna tas fram som botar sjukdomarna. MUSEIPROJEKT INVIGT AV DROTTNING SILVIA Alzheimerfonden driver också projekt som på ett konkret sätt hjälper drabbade och anhöriga. Museiprojektet Möten med minnen är ett sådant. Det invigdes i januari 2013 av Drottning Silvia. Genom Möten med minnen får museer runt om i Sverige hjälp att arrangera specialanpassade visningar för demenssjuka och deras anhöriga. Världsledande forskare från AstraZeneca stannar kvar i Sverige och fortsätter sin forskning inom den helt nya forskningssatsningen AlzeCure, i nära samarbete med Karolinska Institutet och Swedish Brain Power, för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Genom att sammanföra dessa kompetenser skapas ett helt nytt koncept inom forskningen som inte har någon motsvarighet i världen! Alzheimerfonden har varit drivande i att initiera AlzeCure och bidrar med en finansiell grundplåt. MÖTEN MED MINNEN STÖD TILL UNGA ANHÖRIGA Syftet med Möten med minnen är att öka de demensdrabbades livskvalitet och samtidigt ge stimulans genom samtal och diskussioner. Cirka 2 000 ungdomar i Sverige växer upp med en demenssjuk förälder. Anna Åberg och Jenny Eriksson är två av dem som i unga år kom i kontakt med sjukdomen. Idag driver de ett nätverk för unga anhöriga och arbetar för att sprida kunskap om Alzheimers sjukdom. Jenny blev anhörig när hon bara var 10 år gammal då hennes pappa fick sin demensdiagnos vid 46 års ålder. Några år senare hade han gått bort. Det är ett jättebra initiativ att göra konsten tillgänglig för många, säger Susanne Vikdahl, demenssjuk. Jenny tycker att det har blivit bättre idag, att det inte längre är tabu att tala om demenssjukdomar. Det hjälper att träffa andra unga anhöriga, andra som upplevt samma sak som jag. Alzheimerfonden stöttar en lägerverksamhet i Dalarna riktad just till unga anhöriga, till dem som liksom Jenny och Anna finner stort stöd i att tala med andra i samma situation. Läs mer om Annas och Jennys nätverk på unganhorig.se.
Jan Marcusson professor vid Linköpings universitet och ordförande i Alzheimerfondens vetenskapliga råd Forskningen på demenssjukdomar i Sverige har fått ett betydande ekonomiskt stöd tack vare Alzheimerfondens positiva utveckling under de senaste åren. De medel på drygt 20 miljoner kronor som delades ut 2012 är det största belopp som delats ut till demensforskningen från en ideell fond i Sverige. Forskarsamhället gläds åt att Alzheimerfonden utvecklats till den överlägset starkaste forskningsfonden för demensforskning i Sverige. Jag vet att många läkare och forskare i Sverige gör allt för att uppmärksamma fondens betydelsefulla arbete. Det är ju den enda fond där medlen huvudsakligen riktas till forskningsprojekt på demenssjukdomarna. Det faktum att fonden är en av dem som har de lägsta administrativa kostnaderna för sin verksamhet, gör att det är många av oss läkare och forskare som rekommenderar just Alzheimerfonden vid förfrågningar om donationer. Alzheimerfonden riktar till sig projekt som belyser alla demenssjukdomar och stödjer till exempel projekt om lewykroppsdemens och frontallobsdemens. Men de allra flesta projekten är inriktade på Alzheimers sjukdom (AD). Det vetenskapliga rådet har efter samråd med Alzheimerfondens styrelse inriktat stöden till projekt med följande fokus: projekt med potential att på kort eller lång sikt kunna stoppa sjukdomsutvecklingen vid AD projekt med inriktning på att diagnosticera sjukdomen i tidigt skede projekt som möjliggör behandlingen och rehabiliteringen av AD-patienter. Alzheimerfondens årsredovisning 2012 9
I den först nämnda gruppen, som rör sjukdomsmekanismerna vid AD och andra demenssjukdomar, fanns projekt som belyser hur och varför AD utvecklas på cellulär nivå. Samtliga dessa projekt fortgår och kan leda till helt nya behandlingsstrategier när de molekylära skeendena kring nervcellernas undergång successivt blir kända. Nedan följer korta sammanfattningar av några projekt som rankats som särskilt betydelsefulla. Vad har beta-amyloid och andra Alzheimer-associerade proteiner för normala funktioner i hjärnan? Henrik Zetterberg, professor, Göteborgs Universitet, använder en zebrafiskmodell som kan ge nya infallsvinklar avseende patogenesen vid Alzheimers sjukdom. Dessa typer av studier är essentiella i ljuset av avsaknaden av positiva kliniska resultat i de studier där man har manipulerat extracellulärt Abeta generellt. Gruppens data är hypotesgenererande och kommer även att undersökas i andra modeller samt hos människa. Hur sprider sig Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar? Martin Hallbeck, docent, Linköpings Universitet, har påvisat den möjliga orsaken till alzheimers progressiva utbredning i hjärnan, nämligen överföring av det sjukdomsorsakande oligomert Aβ mellan nervceller. I detalj vill man nu studera om olika demensorsakande proteiner: Aβ, α-synuclein och tau, överförs på samma sätt och beskriva vilka de cellulära mekanismerna för överföringen är och vilka effekter överföringen orsakar i mottagarcellen. I nästa steg vill man undersöka hur man kan bromsa överföringen och därmed sjukdomsutbredningen. Att förstå mekanismerna för detta och likheter mellan överföring av olika demensorsakande proteiner kan bidra med nödvändig, konkurrenskraftig och innovativ förståelse av sjukdomsmekanismerna i demenssjukdomar. Nya måltavlor för behandling av Alzheimers sjukdom. Lars Tjernberg, universitetslektor vid Karolinska Institutet, studerar de molekylära och cellulära mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. Man vet att ett proteinkomplex kallat gamma-sekretas krävs för att Abeta skall bildas. De har renat fram gamma-sekretas och funnit att det binder till många andra proteiner, GSAPs (gamma-sekretas associerade proteiner), och har visat att vissa av dem påverkar Abeta-produktionen. Man vill nu detaljstudera hur dessa samverkar med gammasekretas och påverkar Abeta-produktionen. Dessa experiment kommer att ge en tydlig bild av vilka GSAPs som är de bästa måltavlorna för framtida behandlingsförsök. Nästa steg är att hitta substanser som förhindrar att dessa samverkar med gamma-sekretas och minskar Abeta produktionen. Dessa substanser kan sedan utvecklas till läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Ett stort antal projekt är inriktade på kliniska studier och på tidig diagnostik. Några av de högst rankande beskrivs nedan. Kliniska och experimentella studier av ärftlig Alzheimers sjukdom en modell för att identifiera tidiga diagnostiska markörer för Alzheimers sjukdom. Caroline Graff, professor vid Karolinska Institutet undersöker personer med familjär Alzheimers sjukdom (FAD) från det att de är friska och sedan i vissa fall utvecklar sjukdomen. Man utför uppföljande undersökningar (MR, EEG, minnestest) provtagningar (blod, ryggvätska, hudbiopsi) för att utveckla nya biomarkörer för AD. Eftersom hälften av familjemedlemmarna kommer att insjukna (mutationsbärare) kan man jämföra deras biomarkörer med deras friska syskon (har inte mutationen). Jämförelsen kan då ge information om förändringar som: 1) uppstår redan innan sjukdomen ger symtom, 2) bäst speglar det som händer i hjärnan under sjukdomsförloppet, 3) kan behandlas med kända eller nya läkemedel. Neurodegenerativa sjukdomar: immunterapi, biomarkörer, kliniska- och epidemiologiska undersökningar. Lars Lannfelt, professor vid Uppsala Universitet, har visat att ansamlingar av mindre byggstenar, s.k. protofibriller, är speciellt skadliga för hjärnan. Genom studier av en s.k. arktisk mutation, har man identifierat skadliga, lösliga förstadier, protofibriller, av amyloid-beta. Man har därefter utvecklat en monoklonal antikropp, mab158, som är höggradigt selektiv för protofibriller. I samarbete med BioArctic Neuroscience AB startades en klinisk fas 1-studie 2010 med den hu- 10 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
maniserade versionen av denna antikropp. Åttio patienter har fått antikroppen utan besvärande biverkningar. Genom en likande strategi har man nu också lyckats ta fram antikroppar mot lösliga former av alfa-synuklein, det protein som felveckas vid parkinsons sjukdom och lewykroppsdemens. Man har genomfört lyckade behandlingsförsök på möss med parkinsonförändringar. För att få fram nya läkemedel är det också viktigt att ha bra sjukdomsmarkörer. I projektet arbetar man vidare med biokemisk bestämning av skadliga proteinformer i ryggvätska och utvecklar ett nytt sätt att avbilda sjukdomsprocessen genom en typ av hjärnavbildning (PET). Visualisering av bildandet av Alzheimers sjukdoms amyloida plack i hjärnan. Gunnar Kepler Gouras, professor vid Lunds Universitet, var den första att rapportera om tidiga intraneuronala ansamlingar av A-beta vid Alzheimers sjukdom. Baserat på en serie publikationer som använder främst immuno-elektron och högupplösande fluorescensmikroskopi stöder hans data att amyloida plack uppkommer från avvikande ackumulering och aggregering av A-beta i neuriter och synapser. Man avser nu att visualisera utvecklingen av amyloida plack i hjärnan hos levande AD transgena möss med multiphoton mikroskopi. En bättre förståelse av mekanismen för plackbildning är viktigt för att främja forskning som syftar till att utveckla mer effektiv behandling för AD. Molekylär neuroimaging vid Alzheimers sjukdom för utveckling av biomarkörer för tidig diagnostik och framtida läkemedelsutveckling. Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, använder nya undersökningstekniker såsom molekylär imaging med positronkamera (PET) som erbjuder unika möjligheter att undersöka tidiga patologiska processer i hjärnan. De har utvecklat en metod för att studera förekomsten av amyloid i hjärnan med amyloid liganden PIB och PET och har nyligen även lyckats mäta inflammatoriska processer hos patienter med tidiga former av Alzheimers sjukdom. Härmed har möjligheten ökat för förståelse av sjukdomsorsak och tidig diagnostik samt hur nya effektiva läkemedel kan verka vid Alzheimers sjukdom. De ska nu undersöka individer med ökad risk för sjukdomen när minnessymtom ännu inte har uppträtt. Jan Marcusson Alzheimerfondens årsredovisning 2012 11
Ny innovativ forskning nödvändig för att utveckla nya terapier mot Alzheimers sjukdom. Forskningen måste utvecklas och nya innovativa metoder måste till för att ett läkemedel ska kunna tas fram som botar demenssjukdomarna därför har vi startat AlzeCure. Liselotte Jansson, AlzeCures ordförande Forskningen om Alzheimers sjukdom är inne i ett intensivt skede och Sverige ligger i framkant. Än kan vi inte erbjuda bot, men vi har förhoppningar om avgörande genombrott i forskningen. Här spelar forskningsstiftelsen Alze- Cure en avgörande roll. Bengt Winblad, professor 12 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
AlzeCure en ny forskningssatsning Stiftelsen AlzeCure bildades hösten 2012 i samverkan mellan en grupp framstående AstraZeneca-forskare, Alzheimerfonden och Bengt Winblad vid Karolinska Institutet. Syftet med AlzeCure är att utveckla nya metoder och läkemedel för att diagnostisera och behandla neurodegenerativa sjukdomar, främst Alzheimers sjukdom. Målet är att bidra till nytta för såväl patienter och anhöriga som samhälle. Behoven Alzheimers sjukdom räknas som en av de stora folksjukdomarna, där cirka 160 000 personer beräknas lida av sjukdomen i Sverige idag. Globalt sett beräknar Alzheimer International att cirka 36 miljoner människor har någon form av demens, varav merparten är Alzheimers sjukdom. Nya fall rapporteras in i en takt av en person var fjärde sekund. Då det för närvarande inte finns några läkemedel som kan avstanna eller förhindra uppkomsten av Alzheimers sjukdom är de medicinska behoven mycket stora. I och med att medellivslängden kontinuerligt ökar, kommer även antalet demenssjuka att öka dramatiskt världen över. Det medför stort personligt lidande både för drabbade och anhöriga men också enorma kostnader för samhället. Av flera anledningar är det därför nödvändigt att investera i innovativ forskning för att utveckla nya terapier mot Alzheimers sjukdom. Stiftelsen AlzeCure För att komma till rätta med problemen som råder idag har en ny organisation skapats som kommer att arbeta på ett nydanande sätt. Grunden i den nya organisationen är stiftelsen AlzeCure som arbetar långsiktigt med att testa om nya upptäckter från akademisk forskning kan resultera i nya mediciner. Akademisk forskning lägger grunden till nya upptäckter, men universiteten är inte en idealisk plats för att vidareutveckla uppfinningarna till produkter och mediciner som kommer patienter till nytta. AlzeCure har bildats för att verka som en professionell läkemedelsutvecklingsorganisation med fokus på Alzheimers sjukdom. Stiftelsen fungerar som en länk mellan akademi och klinik samt industrin inom områdena läkemedel, diagnostik och medicinteknik. AlzeCures personal har bred kompetens inom läkemedelsforskning och lång erfarenhet av att utveckla mediciner från idéer med ursprung i akademisk forskning. Våra forskare har expertkunskaper inom området neurodegenerativa sjukdomar, allt från cell- och molekylärbiologi, biokemi, läkemedelskemi, neurofarmakologi och klinisk forskning. AlzeCure jobbar nära och tillsammans med akademiska forskare och övriga intressenter inom klinik och industri för att skapa tempo, relevans och kvalitet i sin verksamhet. Vi har valt att som grundstruktur skapa en forskningsstiftelse som skall kunna vara uthållig och jobba med ett långsiktigt perspektiv. Vi har hittills fått stöd från flera håll, till exempel Alzheimerfonden och Swedish Brain Power, men ytterligare finansiellt stöd behövs. Medlen kommer att användas för att utveckla läkemedelsprojekten till ett stadium där vi kan fånga intresset från läkemedelsbolag Alzheimerfondens årsredovisning 2012 13
vilka behövs för de större kliniska studierna. AlzeCure välkomnar möjligheten att göra gemensam sak med andra intressenter. Detta kan ske på många olika sätt och vi är öppna för att diskutera alla möjligheter, konventionella och okonventionella, som ökar utsikterna att utveckla produkter som är till nytta för människor med neurodegenerativa sjukdomar. Sammanfattning Behoven inom området neurodegenerativa sjukdomar är stora och växande och industrin har hittills inte varit framgångsrik i att hitta nya läkemedel. Vi vill kunna nyttiggöra de upptäckter som görs vid universitet och forskningsinstitutioner över hela världen genom att snabbt ta in dessa i en professionell utvecklingsorganisation. Därför har nu en okonventionellt uppbyggd organisation skapats för att långsiktigt kunna möta de behov som finns hos patienter med neurodegenerativa sjukdomar. AlzeCure är en snabb, professionell och kreativ enhet som samarbetar med de bästa akademiska grupperna, med de skickligaste klinikerna och med de mest innovativa bioteknik-, läkemedels- och diagnostikföretagen för att skapa nytta för både patienter och samhälle. Jonas Ekstrand, vd AlzeCure, Johan Sandin, AlzeCure Forskarna i AlzeCure Styrelsen i AlzeCure Gunnar Nordvall Ph.D. Johan Sandin Ph.D. (KI) Pontus Forsell Ph.D. (KI) Samuel Svensson Ph.D., Prof Johan Lundkvist Ph.D. Assoc Prof (KI) Jonas Ekstrand, Ph.D. (KI) Ordförande Liselotte Jansson Vice ordförande Alzheimerfonden Ledamot Bengt Winblad Professor, Karolinska Institutets Alzheimercentrum Director Swedish Brain Power Ledamot Ulf G Andersson T.f. chef Life Science Foresight Institute Verksamhetschef Det Medicinska Malmö Ledamot Steinar Stokke Partner/vd SveaNor Fastigheter AB/Oslo Näringseiendom AS 14 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
möten med minnen I oktober 2012 gick startskottet för Alzheimerfondens stora museisatsning Möten med minnen. Det är ett landsomfattande projekt där museer får hjälp att skapa specialanpassade program med interaktiva visningar för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Syftet med Möten med minnen är att ge stimulans genom samtal och diskussioner kring museernas samlingar. Positiva upplevelser på ett museum bidrar till att öka de demensdrabbades livskvalitet. Invigt av Drottning Silvia Den 28 januari 2013 invigde H.M. Drottningen officiellt Möten med minnen på Nationalmuseum. Intresset för projektet har varit långt över förväntan. Ett sjuttiotal museer har anslutit sig och fler har anmält sitt intresse. Utbildningsseminarier och workshops hålls nu på plats hos museerna och leds av en konstpedagog från Nationalmuseum. Alzheimerfonden har huvudansvaret för Möten med minnen som genomförs i samarbete med Nationalmuseum, Demensförbundet och Svenskt demenscentrum. Projektet kommer att pågå fram till 2015 och är möjligt tack vare ett bidrag från Svenska PostkodLotteriet på 5 miljoner kronor. Från MoMA i New York Möten med minnen har sin grund i Meet Me at MoMA, ett månatligt program för alzheimersjuka och deras anhöriga och vårdare på The Museum of Modern Art i New York. Projektet har belönats med flera utmärkelser och de verktyg som museet tagit fram används nu på museer runt om i världen. En utvärdering som gjorts av MoMA och New York University School of Medicine visar entydigt att deltagarna uppskattar det positiva bemötandet och upplevelserna som stärker självkänslan. Anhöriga, ledsagare och vårdpersonal vittnar också om ett ökat välbefinnande hos de demenssjuka efter museibesöken. Uppfattningen är att projektet motverkar den sociala isolering som ofta blir en följd av demenssjukdom. Alzheimerfondens årsredovisning 2012 15
golftävlingen hjärnslaget I augusti 2012 genomförde Alzheimerfonden för andra året i rad golftävlingen Hjärnslaget i samarbete med huvudsponsorerna Täby GK och Såstaholm Hotell & Konferens. I Hjärnslaget får företag köpa plats i lagen som består av golfproffs och kända profiler. Efter tävlingen bjöd Såstaholm Hotell & Konferens på bankett för alla deltagare. Organisationen Pro Quality har bidragit till tävlingen genom att arrangera mindre tävlingar på olika håll i landet. På två säsonger har Hjärnslaget dragit in ett netto på cirka 850 000 kronor till forskningen kring Alzheimers sjukdom. Nästa tävling hålls på Täby GK den 26 augusti 2013. 16 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
Lägerverksamhet för unga anhöriga Demenssjukdomar drabbar inte bara äldre människor. I takt med att läkarna blivit skickligare på att ställa diagnos, händer det allt oftare att patienter ända ned i 40-årsåldern får demensdiagnos. Det innebär att många barn och ungdomar som växer upp med en demenssjuk förälder. Man uppskattar antalet unga anhöriga till cirka 2 000 men mörkertalet kan vara stort. Somrarna 2011 och 2012 har deltagarna varit mellan 18 och 30 år, och kommit från hela landet, men 2013 utökas verksamheten till att omfatta ett lägertillfälle för 7 17-åringar tillsammans med den friska föräldern. Lägret blev snabbt fullbokat och en återbudskö har upprättats. Behovet att hjälpa denna utsatta grupp barn och ungdomar är med andra ord stort. Alzheimerfonden stöttar en lägerverksamhet i Dalarna som riktar sig till just unga anhöriga med demenssjuka föräldrar. Lägret erbjuder föreläsningar, stöd från en diakon och möjlighet att ställa frågor till demenssjuksköterskor. Via lägret kan ungdomarna också knyta kontakter för framtiden och därigenom få stöd från andra i samma situation. Alzheimerfondens årsredovisning 2012 17
Demens drabbar inte bara äldre. Ca 2 000 barn växer upp med en demenssjuk förälder. 18 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
förvaltningsberättelse information om verksamheten Organisationsform Alzheimerfonden är en insamlingsstiftelse. Organisationsnummer: 845001-8844. Ändamål Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden, som bildades 1988, ska ha till ändamål att kunna ta emot gåvor, testamenten, donationer (även aktier, obligationer, fastigheter, etc.) till förmån för vetenskaplig forskning, vård och behandling. 90-konto Insamlingsstiftelsen har följande 90-konton: PlusGiro: 90 11 19 8 Bankgiro: 901-1198 Adress Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden har sitt säte i Stockholm. Mäster Samuelsgatan 60, 8 vån 111 21 Stockholm Besöksadress: Frösundaviks allé 15, 169 03 Solna Telefon, givarservice: 020 30 11 30 www.alzheimerfonden.se Det ska vara enkelt och säkert att skänka en gåva till Alzheimerfonden. God service, respekt och lyhördhet för givarnas önskemål präglar arbetet på Alzheimerfondens kansli. Givarservice per telefon är viktigt för att en personlig kontakt ska kunna upprätthållas med givarna. Alzheimerfondens kansli bemannas av: Liselotte Jansson, vice ordförande och operativt ansvarig Tove Wiik, projektledare Christina Nemell, marknads- och kommunikationsansvarig Sara Wikberg, givarservice Rebecca Kring, givarservice Styrelsen Insamlingsstiftelsen Alzheimerfondens styrelse bestod 2012-12-31 av: Stefan Sauk, ordförande Liselotte Jansson, vice ordförande och operativt ansvarig Mats Andersson, ledamot Ewa Ericson, ledamot Lotta Gröning, ledamot Fredric Renström, ledamot Vetenskapligt råd Alzheimerfondens vetenskapliga råd granskar alla forskningsansökningar, utvärderar och ger Alzheimerfondens styrelse ett oberoende beslutsunderlag för de formella besluten om vilka forskningsprojekt som ska få anslag. Under 2012 granskade rådet inkomna ansökningar och rekommenderade 56 för anslag. Styrelsen beviljade samtliga av vetenskapliga rådets förordade ansökningar. Alzheimerfondens vetenskapliga råd 2012 bestod av: Professor Jan Marcusson, Universitetssjukhuset i Linköping (ordförande). Professor Lars Nilsson, Oslo Universitet Professor Hans Basun, Stockholm Professor Maria Eriksdotter Jönhagen, Överläkare, Karolinska Institutet, Huddinge Docent Richard Cowburn, 25 års erfarenhet av Alzheimer- och neuroforskning både inom akademi (Imperial College London, Karolinska Institutet) och industri (AstraZeneca). Revisor Stiftelsens revisor är Pernilla Varverud, Grant Thornton, Stockholm Redovisningsansvariga är Fredrik Schwerin och Catrin Olsson, Grant Thornton, Stockholm Alzheimerfondens årsredovisning 2012 19
insamlade och använda medel Totalt insamlade medel 2012: 21 967 867 kr (14 010 096) Varav Gåvor från allmänheten: 13 310 272 kr Gåvor från företag: 689 800 kr Gåvor/bidrag från privata/ideella organisationer/ fonder: 7 967 795 kr Utbetalt till ändamålet Totalt uppgår ändamålskostnaderna till 21 256 531 kr vilket motsvarar 96 % av insamlade medel. Alzheimerfonden har som mål att varje år dela ut 75-85 %. Kostnader Administrations- och insamlingskostnader i relation till totala intäkter uppgick till 19 % för 2012. Motsvarande siffra för 2011 var 23 %. Insamlingskostnader i relation till Medel från allmänheten var 21 % för 2012. Motsvarande siffra för 2011 var 9 %. Nyckeltalen är beräknade enligt den princip Svensk Insamlingskontroll tillämpar. Fem år i sammandrag 2012 2011 2010 2009 2008 Insamlade medel (tkr) 21 968 14 010 12 909 12 332 11 034 Anslag (st) 86 41 134 90 230 Ändamålskostnader (tkr) 21 257 7 243 10 308 9 653 11 340 20 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
framtida utveckling Alzheimerfondens främsta uppgift är och förblir att med finansiellt stöd till forskningen bidra till arbetet med att stoppa Alzheimers sjukdom. Vi kommer under 2013 att arbeta mer aktivt för att sätta Alzheimers sjukdom och fondens viktiga arbete på kartan. Detta kommer att ske genom att utveckla en tydlig kommunikationsplattform där vi ser över alla våra nuvarande kanaler och förbättrar dessa med syfte och mål att öka egna insamlade medel. Detta kommer att möjliggöra sätt att tydligare kommunicera samarbetet med Svenska PostkodLotteriet och presentera de projekt som bidrar till att bevara minnet och bota Alzheimers sjukdom men också underlätta vardagen för de som är drabbade. Resultat och ställning Stiftelsens redovisade resultat för räkenskapsåret och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med noter. Resultaträkning Not 2012 2011 1 Verksamhetsintäkter Insamlade medel 2 21 967 867 14 010 095 Övriga verksamhetsintäkter 0 27 553 Summa verksamhetsintäkter 21 967 867 14 037 648 Verksamhetskostnader 3 Övriga externa kostnader -4 305 994-2 275 549 Beviljade anslag -20 225 000-6 374 371 Återförda anslag 437 612 0 Personalkostnader 4, 5-1 294 120-1 259 425 Av- och nedskrivningar -124 335-232 128 Övriga verksamhetskostnader 0-172 607 Summa verksamhetskostnader -25 511 837-10 314 080 Alzheimerfondens årsredovisning 2012 21
Resultaträkning Not 2012 2011 Verksamhetsresultat -3 543 970 3 723 568 Resultat från finansiella investeringar Resultat från värdepapper och fordringar som är 6 18 647-592 747 anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 7 184 890 174 504 Räntekostnader och liknande resultatposter -1 230-1 618 Summa resultat från finansiella investeringar 202 307-419 861 Årets resultat -3 341 663 3 303 707 Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) -3 341 663 3 303 707 Avsättning till A & H Perssons donationsfond enl. villkor -18 384-14 347 Avsättning till bundet eget kapital enligt fondens stadgar punkt 7 Kvarstående belopp för året/förändring balanserat kapital 0 0-3 360 047 3 289 360 Balansräkning Not 2012-12-31 2011-12-31 TIllgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 8 40 837 130 385 Materiella anläggningstillgångar Inventarier 9 8 398 43 185 Summa 8 398 43 185 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 10,11 19 124 076 5 609 015 Andra långfristiga fordringar 12 400 000 800 000 19 524 076 6 409 015 Summa anläggningstillgångar 19 573 311 6 582 585 22 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
Balansräkning Not 2012-12-31 2011-12-31 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 90 000 0 Övriga kortfristiga fordringar 27 160 8 036 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 131 788 454 553 Summa kortfristiga fordringar 248 948 462 589 Kassa och bank 6 808 639 14 880 337 Summa omsättningstillgångar 7 057 587 15 342 926 Summa tillgångar 26 630 898 21 925 511 Eget kapital och skulder Eget kapital 14 Anna och Hugo Perssons donation 2 595 605 2 577 221 Avsättningar ur löpande avkastning 909 929 909 929 Balanserat kapital 8 103 704 11 463 751 Summa eget kapital 11 609 238 14 950 901 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 496 765 128 398 Aktuella skatteskulder 12 561 1 525 Skulder för beviljade anslag 12 020 804 6 289 901 Övriga kortfristiga skulder 176 011 44 029 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 2 315 519 510 757 Summa kortfristiga skulder 15 021 660 6 974 610 Summa eget kapital och skulder 26 630 898 21 925 511 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Alzheimerfondens årsredovisning 2012 23
alzheimerfonden noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Alzheimerfondens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och FRII:s styrande riktlinjer för årsredovisning. I årsredovisningen har även vissa upplysningar lämnats som krävs av SFI. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Verksamhetsintäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs i den period gåvan överlämnas på ett sakrättsligt bindande sätt. Intäkten ska motsvara tillgångens anskaffningsvärde. Gåvor i form av kontanter från i första hand privatpersoner redovisas av naturliga skäl normalt enligt kontantprincipen. Även gåvor från företag och organisationer redovisas normalt i den period då gåvan inbetalas. I den mån det på balansdagen finns avtalade men ej erhållna gåvor från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Insamlade medel Som insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund, privata och ideella fonder och stiftelser samt sponsring. Till insamlade medel räknas även testamentsgåvor och donationer, värdet av skänkta tillgångar samt intäkter från insamlade medel med gåvobevis, t ex nål- och brevmärken. Även medel från Radiohjälpen och PostkodLotteriet är att klassificera som insamlade medel. Gåvor som kommer i form av att företag åtagit sig att betala en viss procent av sin försäljning till Alzheimerfonden är också insamlade medel eftersom det är det utomstående företag som säljer - inte Alzheimerfonden. Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk motprestation. Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar. Erhållna gåvor värderas till verkligt värde, dvs. försäljningsvärde eller återanskaffningsvärde. Gåvorna redovisas netto, dvs. efter avdrag för försäljnings- och hanteringskostnader (exempelvis eventuell gåvoskatt). Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. Gåvor som ska säljas värderas till nettoförsäljningsvärdet. Gåvor i form av fastigheter värderas efter taxeringsvärdet och ska säljas så snart det är möjligt. Bidrag Som bidrag räknas likvida medel som en organisation erhåller från en bidragsgivare som är ett offentligrättsligt organ. Ett villkorat bidrag är ett bidrag som förenats med villkor som innebär återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfyllts. Offentligrättsliga organ inkluderar bidragsgivare såsom EU, Sida, Forum Syd, Socialstyrelsen, Allmänna Arvsfonden samt stat, landsting, länsstyrelse och kommun. Ett bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget utbetalats till organisationen. En organisation som erhåller bidrag från en svensk myndighet eller kommun kan istället välja att intäktsföra bidraget redan i den period när myndigheten eller kommunen fattat ett beslut att bevilja bidraget. Om bidraget är till för att täcka specifika kostnader sker intäktsredovisning på sådant sätt att intäkten ställs mot de kostnader som bidraget är avsedd att täcka. Intäktsredovisning sker endast när det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas. 24 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
Villkorade bidrag skuldförs därför tills dess att de utgifter som bidraget ska täcka uppkommer. Andra bidrag än sådana som är till för att täcka ett ändamål, t ex administrationsbidrag kvittas inte mot administrationskostnader utan intäktsförs bland övriga bidrag och särredovisas i not. Stöd som avser förvärv av anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Det innebär att tillgången redovisas till nettoanskaffningsvärde, som också utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek. Uppgift om bruttoanskaffningsvärde och erhållet stöd lämnas i not. Verksamhetskostnader Ändamålskostnader Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till organisationens uppdrag enligt dess stadgar. Till ändamålskostnader räknas även kostnader för opinionsbildande verksamhet i de fall opinionsbildning och upplysande verksamhet ligger i själva uppdraget som organisationen har. Exempel här är tematiska kampanjer som organisationen har. Till ändamålskostnader räknas även de till ändamålskostnader fördelade gemensamma kostnaderna (samkostnaderna). Kostnader för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet/ projekt inom ändamålet räknas till ändamålskostnader. Exempel på sådana kostnader är den administrativa hantering som beviljande av forskningsanslag ger upphov till. Att observera är att hantering av projekt inom ramen för ändamålet ofta inkluderar kostnader för ansökan om bidrag eftersom bidraget ofta är en förutsättning för att projektet ska genomföras. Därmed hänförs även denna särkostnad för bidragsansökan, som oftast är mycket liten, till ändamålskostnader. Uppföljning och rapportering av såväl själva projektet som till exempelvis en bidragsgivare ingår också här. Insamlingskostnader Med insamlingskostnader menas direkta kostnader för insamlingsarbete som riktar sig mot organisationens samtliga givare, dvs. intäkter i form av gåvor, testamenten och donationer från såväl privatpersoner som företag och organisationer. Arbetet omfattar både befintliga givare och arbetet med att söka nya givare. Arbetet resulterar i kampanjer, utskick och underhåll av givarregister. Insamlingskostnaderna består av tv- och radioreklam, annonser, informationsmaterial, insamlingsmaterial och personal som arbetar med insamlingsaktiviteter inriktat mot gåvor. Insamlingskostnader inkluderar såväl direkta kostnader såsom lönekostnader för insamlingspersonal som de till insamlingskostnaderna fördelade gemensamma kostnaderna/samkostnaderna. Till insamlingskostnader hör även kostnader för varumärkesbyggande, profilering och positionering. Nåloch brevmärken, vykort, dekaler m.m. betraktas som ett slags kvitto eller gåvobevis och är därmed en insamlingskostnad. Administrationskostnader Administrativa kostnader är sådana som behövs för att administrera organisationen. Administrationen utgör en kvalitetsgaranti för ändamålet och för givaren. Exempel på sådana kostnader är styrelsemöten, revision, delar av hyra och administrativa system. Hit hör även till administrationskostnader fördelade gemensamma kostnader/samkostnader, t ex hela eller delar av lönekostnader för ekonomifunktion och vaktmästeri. Redovisning av förpliktelser En utgift bokförs i resultaträkningen när organisationen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. I samband med bokslut periodiseras dessa utgifter till kostnader. Tillgångar och skulder Donerade tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till Alzheimerfonden värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan bokförs som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Intäkten redovisas i posten Insamlade medel. Alzheimerfondens årsredovisning 2012 25
Aktier och andelar Kortfristiga innehav av aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Långfristiga innehav värderas till anskaffningsvärdet. Portföljvärdering tillämpas för aktier samt aktie- och räntefonder var för sig. Om det verkliga värdet minskat och denna värdenedgång kan antas vara varaktig görs nedskrivning. Aktier och andelar som erhålles genom testamente eller gåva värderas till verkligt värde (ofta börskursen) vid gåvotillfället. Balanserade utgifter för programvara... 3-5 år Inventarie... 5 år Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Not 2 Verksamhetsintäkter 2012 2011 Insamlade medel fördelar sig enligt följande Allmänheten 13 310 272 13 736 096 Företag 689 800 274 000 Bidrag från PostkodLotteriet 7 967 795 0 Summa* 21 967 867 14 010 096 Av ovanstående belopp har 4 902 tkr (13 120 tkr) insamlats via 90-konton. Not 3 Kostnadsfördelning enligt SI 2012 2011 Övriga kostnader och personalkostnader fördelas enligt följande Administrationskostnader 1 357 940 1 829 141 Insamlingskostnader 2 897 366 1 242 052 Ändamålskostnader 21 256 531 7 242 887 Summa 25 511 836 10 314 080 26 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
Not 4 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2012 2011 Löner och andra ersättningar Styrelse 345 736 493 733 Övriga anställda 669 020 599 301 Totala löner och ersättningar 1 014 756 1 093 034 Sociala kostnader 242 273 289 093 (varav pensionskostnader) 2 730 23 176 Generalsekreterarens/operativt ansvarigs arvode har fakturerats med 740 tkr (394 tkr). Beloppet inkluderar moms. Not 5 Medelantal anställda m.m. 2012 2011 Antal på balansdagen Varav män Antal på balansdagen Varav män Styrelseledamöter 6 3 5 3 Medelantalet anställda bygger på av stiftelsens betalda närvarotimmar relaterade till en normal arbetstid 4,25 4 1,6 0 Not 6 Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 2012 2011 Utdelningar 224 547 321 441 Realisationsresultat vid försäljningar -205 900-914 188 Summa 18 647-592 747 Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2012 2011 Räntor 184 890 174 504 Summa 184 890 174 504 Alzheimerfondens årsredovisning 2012 27
Not 8 Immateriella anläggningstillgångar 2012 2011 Ingående anskaffningsvärden 2 080 856 2 080 856 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 080 856 2 080 856 Ingående avskrivningar -1 950 471-1 837 143 Årets avskrivningar -89 548-113 328 Utgående ackumulerade avskrivningar -2 040 019-1 950 471 Utgående restvärde enligt plan 40 837 130 385 Not 9 Inventarier 2012 2011 Ingående anskaffningsvärden 231 928 665 678 Försäljningar och utrangeringar 0-433 750 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 231 928 231 928 Ingående avskrivningar -188 743-331 086 Försäljningar och utrangeringar 0 261 143 Årets avskrivningar -34 787-118 800 Utgående ackumulerade avskrivningar -223 530-188 743 Utgående restvärde enligt plan 8 398 43 185 Not 10 Långfristiga värdepappersinnehav 2012 2011 Aktier Ingående anskaffningsvärde 5 486 813 6 091 103 Årets förvärv 2 684 757 14 294 090 Årets försäljningar -3 047 494-14 898 380 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 5 124 076 5 486 813 28 Alzheimerfondens årsredovisning 2012
Företag Antal Bokfört värde Marknadsvärde Hagströmer & Qviberg 8 7 5 Boliden AB3 1 200 117 984 146 520 SCA B 1 000 93 660 141 000 ABB LTD 2 200 271 700 295 020 Atlas Copco AB 2 000 285 100 356 600 Intrum Justitia 1 250 121 512 121 250 Sandvik 2 800 233 184 289 800 SKF B 1 550 235 398 252 960 Volvo B 7 000 538 300 621 600 Autolivinc SDB 400 148 016 173 000 Electrolux B 750 81 270 127 875 H&M B 3 700 339 142 830 650 Nobia 4 600 123 004 121 900 Global Health 11 000 114 070 43 230 Raysearch Laboratories 6 500 96 525 135 200 Vitrolife 4 600 130 088 185 380 XVIVO Perfusion 7 700 101 101 155 540 Investor A 2 000 324 860 331 600 Nordea Bank AB 7 400 415 066 459 540 SEB A 4 700 192 700 259 675 Swedbank A 2 000 167 840 254 000 Ericsson B 9 300 631 656 605 430 Tele2 B 2 100 244 797 245 910 Outokumpu Oyj 20 400 117 096 139 568 Electrolux B 1 000 108 361 109 700 Öresund 54 4 954 5 063 Hagströmer & Qviberg 8 7 8 Hufvudstaden A 73 5 103 5 114 Summa 5 124 076 6 293 253 Alzheimerfondens årsredovisning 2012 29