Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Relevanta dokument
Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Segelkobben

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola

Sagor och berättelser

Förskolan Trollstigen AB

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Avdelning Sporrens utvärdering

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Tallens utvärdering Våren 2013

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

KVALITETSREDOVISNING 2007

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Sagor och berättelser

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Rapport. Grön Flagg. Lillebo förskola

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Arbetsplan Stockby Förskola

Välkommen till Grodan, våren 2009

Kvalitetsdokument

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Avdelningen Blåbäret

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.

Kvalitetsredovisning

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

Kvalitetsredovisning 2010

Lokala arbetsplan

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13

GROVPLANERING HUNDKEXET

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Kvalitetsredovisning. Anneli Ottosson, förskolechef. Eksjö kommun. Barn och ungdomssektorn Kenneth Mattelin & Katarina Nóren

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

Kvalitetsredovisning. Förskola

Mål för verksamheten på avdelning Myran

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012

Måns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.

Märkestavla Upptäckare Termin: 1

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Arbetsplan

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Verksamhetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Kvalitetsdokument 2013/2014

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Transkript:

Rapport Grön Flagg Rönnens förskola

Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter samt bilder som väl visar på den verksamhet ni bedriver. Till nästa rapport behöver ni skriva vad varje avdelning gjort för att uppnå målen. Det är lite svårt att läsa sig till att alla barn varit delaktiga i att jobba mot alla mål utifrån sina förutsättningar. Ni har kommit en bra bit på väg mot en Hållbar utveckling. Lycka till med nästa Grön flaggarbete! 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas en gång i månaden Barrådet har möte varannan vecka. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Det har skett en förändring i vårt rektorsområde vilket har påverkat vårt arbete med grön flagg. Tidigare hade vi ett miljöråd tillsammans med Katrienlunds förskola och Rönnbärets förskola här i Malmö. Nu är vi en egen förskola med en rektor och kommer därför att driva vårt grön flagg-arbete själv. Vi har ett miljöråd som består av en representant från varje enhet samt miljöpedagog, pedagogista och förskolechef. Medlemmar: Eva Borgström Jordens enhet Terese Sandström Eldens enhet Ditte Lindfors Berger Luftens enhet Elin Skarpås Vattnets enhet Louise Lundgren pedagogista Sanne Feldt miljöpedagog Ulla Sundin Förskolechef Barnrådet: På Rönnens förskola har vi den här terminen börjat att ha ett barnråd. Då är det två barn från varje enhet som träffar förskolechefen och då får barnen ta upp vad de vill. Vi passar då också på att fråga barnen om det är något kring t ex utemiljön som de tycker kan bli bättre, om det är någon speciell mat de vill ska upp på matsedeln eller om det är något de saknar och tycker att vi ska köpa in. Vi vill ocskå att barnrådet ska vara ett forum för diskussion för barnen. Vi tar ibland upp olika dilemman så att barnen också får en chans att hjälpa till och lösa problem. Vi tror att för att arbeta med demokrati på ett genuint sätt måste vi också lyssna till barnen och hjälpa dem att ta ansvar. Det är också barnens ansvar att ta hand om vår förskola och varandra och det vill vi att de ska känna, att vi ser dem som kompetenta. Barnrådet handlar mycket om att vi vill arbeta mer med demokrati och att förskolechefen ska få träffa barnen så att de förstår att det är för dem verksamheten finns! 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema Livsstil & hälsa 1 Att arbeta mer aktivt med genus. Vi har dokumenterat och refleterat kring vårt utekök. Vi har försökt att observera vem det är som använder sig av köket ute och upptäckt att det är en plats som används flitigt av både pojkar och flickor men främst av pojkar. Vi upplever att uteköket, då vi har flyttat det och rustat upp det, blivit väl mottaget av barnen. Där pågår mycket lek där pojkar och flickor leker tillsammans men också ofta att pojkar leker där med andra pojkar. Vi upptäckte också att detta inte var vad vi förväntade oss och reflekterade kring att ibland har vi förutfattade meningar om vilka miljön vi skapar tilltalar. Vi på enheten Vattnet har uppmuntrat barnen att prova på olika kompis konstellationer och aktiviteter. Vi har förändrat miljön på vår avdelning och medvetet försökt att skapa könsneutrala stationer. Vi har lyft snicken och vår bygg genom att tillsätta material som inte är förutbestämda, tex mosaik, rör och bräder.

2 Gå på djupet med ämnet "kamratskap". Ge barnen en djupare förståelse för vad en bra kamrat är. Med de yngsta barnen: Det pågår en ständig diskussion om hur man ska vara mot sina kompisar att man får klappa fint, krama försiktigt, osv. Vi uppmuntrar ständigt med uppåt puffar då barnen hjälpt någon som är ledsen eller hjälpt någon som trillat. Vi som pedagoger måste ju alltid se barnen och ständigt uppmuntra den goda kramratskapen. Har ett barn gjort någon illa känns det viktigt för barnet att få be om ursäkt på sitt sätt och det måste vi som pedagoger uppmuntra för oftast handlar handlingen kanske om att man inte får den uppmärksamheten man önskar. Därför jobba vi extra mycket kring detta i exempelvis samlings situationer, det är viktigt att alla barnen får höra sitt namn flera gånger samt välja sånger, dvs ge en signal om att din åsikt är viktig! Vi har köpt in nytt "flexibelt" material så som, slangar, rör, ljusslingor. Genom att låta barnen använda olika material kommunicerar de med varandra, visar varandra och möter sina kompisar genom materialet som de båda vill utforska. Då kan de känna gemenskap i sitt utforskande och få chans att öva sitt kanratskap. 3 Hälsa för själen - tillsammans med barnen medvetandegöra vad som gör oss lyckliga. På enheten Jorden går 5-åringarna. De har jobbat med "lycka". Vad är lycka? Vad gör dig lycklig? De har fått berätta och sen klippa ut ur tidningar och klistra upp vad de tycker visar lycka. 4 Skapa fler tillfällen för avslappning i förskolans vardag. På Jordens enhet har barnen ofta Yoga. En av förskollärana där kan Yoga och sprider sina kunskaper till barnen. Det hjälper barnen att slappna av och få kännedom om sin kropp. Vi har haft massage till avslappningsmusik nere i vår gympasal. Med de yngsta barnen: Under vilan har vi numera meditation/spa musik i bakgrunden, vilket vi tror och hoppas ska få barnen mer avslappnade. Vi har även diskuterat kring att använda massagebollar både i samlingen samt då vi vilar. Först vill vi presenteras massagebollarna och låta barnen få prova och känna på dem. Det är viktigt att barnen känner sig trygga och lär sig att först massera sig själv och sedan kan man gå vidare med att även låta dem massera andra barn. Detta handlar ju även om att de blir medveta om sin kropp Även ute försköker vi skapa olika platser för lugn och reflektion. Vi har t ex byggt en bänk vid våra bärbuskar så att man kan sitta där och ta det lugnt, njuta av växterna och smaka på ett bär eller två. Genom att skapa sinneliga upplevelser ute, hänga upptyger, vindspel och vackra prismor får barnen ett annat intryck av gården. Då förmedlar den också lugn och skönhet inte bara lek och spring. 5 Bli bättre på att uppmuntra barnen till att vara aktiva och röra på sig mer. Visa att motion och rörelse är kul! I vårt projekt med fåglar har barnen tillverkat vingar av papp. När barnen provflög dem ute på gården lockade den fantasifulla leken till rörelse även för barn som annars inte rör sig så mycket. Då blev fantasi rörelse! Vi gör ofta olika "banor" ute på gården. Där kan man balansera, hoppa i däck, gå på vippbrädor, hoppa över plankor och svinga sig i lianen. Barnen tycker om att själv konstruera olika banor som de sen testar och visar sina kompisar. Med de yngsta barnen:

Vi försöker ständigt inspirera barnen till olika lekar eller upptäckter man visar kanske vad man kan göra med olika material samt vad som finns att upptäcka runt omkring. Vi som pedagoger kan börja med att inspirera ett barn så att hon/han kan "smitta" andra med sin upptäckt och få inspirera vidare. I samband med projektarbetet och Möten med nya material som vi inriktat oss känner vi att barnen är de största inspiratören och det är viktigt att låta de få utforska och filosofera själva. Vi försöker även att ha våra projekt arbeten såväl inne som ute för att utmana oss själva samt barnen, det tror vi också kan bidra till att få barnen mer aktiva. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vi har nu satsat mer på att arbeta med lärande för hållbar utveckling. Vi vill att detta perspektiv ska nå ut till barnen på ett tydligt sätt. Vi har en miljöpedagog som arbetar både med utomhuspedagogik men även med lärande för hållbar utveckling. Vi har under året som gått valt att satsa extra på 5-åringarna och delat in dem i mindre grupper så att de kan arbeta i projektform tillsammans med miljöpedagogen. Gruppen har träffast en stund på eftermiddagen tre dagar i veckan, då vi har ägnat oss åt lärande för hållbar utveckling. Vi inledde första projektet med att titta på en film som visade olika delar av jorden och gick sen vidare genom att ställa reflekterande frågor. Vi utgår hela tiden från barnens intressen och försöker följa deras tankar och det som dem vill utforska mer. Under projektets gång skapade vi en vulkan, vi ritade hur det ser ut här där vi bor och vi skapade en egen planet med berg, hav, gräs och stenar. Projektet gav barnen många funderingar kring jorden, hur det ser ut här och människornas plats på den. Under VT-12 kommer nya grupper av femåringar att få fördjupa sig i ämnet oh vi får se vad deras olika projekt genererar för frågor och utforskningar. Under VT - 12 byggde vi bland annat en skräpplockarmaskin som vi visade upp för hela förskolan på skräpplockardagen! Vi gjorde också en film som handlade om vatten och arbetade me kartor och jordklotet. Vi tycker utomhuspedagogik är viktigt. Vi har en utomhuspedagogikgrupp med representanter från varje enhet, förskolechef, pedagogista och miljöpedagog. Den här gruppen består av personal som är intresserade av utomhuspedagogik och som vill fungera som inspiratörer för resten av arbteslaget och personalen. Vi träffas en gång i månaden (OBS detta är inte samma som vårt miljöråd) och då diskuterar vi hur vi kan utveckla vår utemiljö, hur vi kan arbeta mer pedagogiskt ute och inspirerar varandra. Vi kommer också att ägna en av våra "pedagogiska aftnar" (möte som vi har på kvällstid då all personal på förskolan kommer) åt att prata om vår utevistelse, vår gård och hur vi kan förändra vårt synsätt på utemiljön. Vi vill att vi utnyttjar utemiljö till pedagogisk verksamhet mer än vad vi gör idag och vi har inlett ett förändringsarbete för att nå dit. Under våren 2012 har vi gjort utflykter till Bulltofta. Vi valde att kalla det här projektet. Mötet med en plats - Bulltofta - genom alla sinnen. Vi ville åka ut i naturen med barnen och ha våra sinnen i fokus, och på så sätt upptäcka en plats tillsammans. Vi valde att åka till samma plats i olika grupper så att vi kunde dela med oss av de olika erfarenheterna till varandra. Vi kommer under hösten att använda oss av vår dokumentaton från utflykterna och skapa en pedagogisk dokumentation för att utveckla verksamheten. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vi synliggör vårt grön-flagg arbete för föräldrarna genom att sätta upp bilder och text på vilka mål vi arbetar med ióch hur vårt arbete går framåt. Vi skriver om det på hemsidan. Varje enhet berättar vad det gör i sina utskick till föräldrarna (månadsbrev). 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Jag hoppas att förändringen som sker nu gör att Grön flagg blir mer integrerat i verksamheten. Bifoga bilder till varje aktivitet Aktivitet 1

Aktivitet 2 Aktivitet 3

Aktivitet 4

Aktivitet 5