Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga
Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9 Indikatorer för artros 18 Indikatorer för osteoporos 21 Indikatorer för inflammatoriska reumatiska sjukdomar (reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit) 25 Referenser 50 2
Generellt om indikatorerna Indikatorer som gäller all hälso- och sjukvård I riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar har vi generellt inte tagit med indikatorer som redan finns i Nationella indikatorer för God vård [1] eller i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 [2]. Dessa indikatorer är framtagna för hela hälso- och sjukvården och går även att tillämpa för vården vid rörelseorganens sjukdomar. Någon enstaka indikator som vi har ansett är särskilt viktig för rörelseorganens sjukdomar har vi ändå tagits med. De indikatorer för god vård som är aktuella även för rörelseorganens sjukdomar är registreringsgrad i nationella kvalitetsregister respektfullt och individuellt bemötande individuell information och kunskapsöverföring personens delaktighet i den egna vården faktiska och upplevda väntetider till besök i primärvården samt väntetider till besök och behandling i den specialiserade vården. De indikatorer från riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder som är aktuella även för rörelseorganens sjukdomar är tobaksbruk efter erhållen åtgärd åtgärd personen fått för att bli rökfri riskbruk av alkohol efter erhållen åtgärd åtgärd som personen fått för att minska riskbruk otillräcklig fysisk aktivitet efter erhållen åtgärd åtgärd personen fått för att öka den fysiska aktiviteten ohälsosamma matvanor efter erhållen åtgärd åtgärd personen fått för att förbättra matvanorna. Avgränsningar och kompletterande indikatorer Artros När det gäller indikatorerna för artros har samma avgränsning gjorts som för riktlinjerna. Indikatorerna omfattar hälso- och sjukvård vid artros men inte rekonstruktiv kirurgi vid artros. Artros är vanligt hos äldre personer och orsakar ofta smärta. För uppföljning av läkemedelsbehandling vid smärta hos äldre personer hänvisar vi även till Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre [3]. 3
Osteoporos Frakturer hos äldre orsakas ofta av fall. För indikatorer för förebyggande av fall hänvisas till Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer [4]. Något som uppmärksammats sedan länge i äldrevården är att vissa läkemedel kan öka risken för fall. En indikator om omprövning av läkemedelsbehandlingen hos personer med falltendens finns i Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre [3]. Datakällor Många indikatorer baseras på data från kvalitetsregister och hälsodataregister och dessa specificeras i matrisen nedan under Datakälla. Utvecklingsindikatorer kännetecknas av att en kännedom om indikatorn är önskvärd, men att registreringen av data är under utveckling. Beroende på den form för redovisning som väljs kan ytterligare information vara nödvändig än den som anges i matrisen, exempelvis socioekonomiska bakgrunds. Dessa uppgifter finns ofta hos Statistiska centralbyrån (SCB) men de specifika datakällorna anges inte i matrisen. 4
Förteckning över indikatorerna Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar Generella indikatorer Utvecklingsindikator 1.1 Mätning av längd och vikt Utvecklingsindikator 1.2 Otillräcklig fysisk aktivitet 1 Utvecklingsindikator 1.3 Artros Generella indikatorer Se gemensamma indikatorer 1.1 1.3 ovan. Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D): 1.3.1 Övergripande hälsorelaterad livskvalitet 1.3.2 Rörlighet 1.3.3 Förmåga att klara sin dagliga hygien 1.3.4 Förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter 1.3.5 Smärta 1.3.6 Oro eller nedstämdhet 1.3.7 Nuvarande hälsotillstånd Som komplement eller som alternativ till EQ5D:s delfrågor kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet, funktion och smärta. Riktlinjespecifika indikatorer Indikator 2.1 Artroskopisk kirurgi vid knäartros Indikator 2.2 Andel personer med artros 75 år som förskrivits NSAID-behandling Utvecklingsindikator 2.3 Andel personer med artros som fått utbildning, handledd träning och råd om viktnedgång Osteoporos Generella indikatorer Indikator 3.1 Förekomst av vårdprogram eller rutiner för osteoporosdiagnostik och frakturprofylax 1 Från Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. 5
Indikator 3.2 Indikator 3.3 Förekomst av fragilitetsfrakturer i befolkningen Ny fragilitetsfraktur inom 5 år Se även gemensamma indikatorer 1.1 1.3 ovan. Riktlinjespecifika indikatorer Indikator 3.4 Andel personer med läkemedel mot osteoporos efter fragilitetsfraktur i höft Inflammatoriska reumatiska sjukdomar reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit Generella indikatorer Se även gemensamma indikatorer 1.1 1.3 ovan. Behandling första året Indikator 4.1a Utvecklingsindikator 4.1b Utvecklingsindikator 4.2 Indikator 4.3 Indikator 4.4 Sjukdomsduration vid första diagnos vid reumatoid artrit Sjukdomsduration vid första diagnos vid psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Väntetid till specialist bland personer med nydebuterad reumatoid artrit Sjukdomsaktivitet vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit ADL-funktion vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Utvecklingsindikator 4.5 Sjukdomsaktivitet vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Utvecklingsindikator 4.6 ADL-funktion vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Behandling med biologiska läkemedel Indikator 4.7a Andel personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel Utvecklingsindikator 4.7b Andel personer med psoriasisartrit eller anky- 6
Indikator 4.8 Indikator 4.9a Utvecklingsindikator 4.9b Indikator 4.10a Utvecklingsindikator 4.10b Indikator 4.11 Indikator 4.12a Utvecklingsindikator 4.12b loserande spondylit med biologiska läkemedel Rapportering av allvarliga biverkningar vid behandling med biologiska läkemedel Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Andel personer med reumatoid artrit som uppnår låg sjukdomsaktivitet 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Andel personer med reumatoid artrit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Övriga indikatorer för inflammatoriska reumatiska sjukdomar Indikator 4.13a Andel personer med reumatoid artrit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Utvecklingsindikator 4.13b Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Indikator 4.14 Indikator 4.15 Indikator 4.16 Indikator 4.17 Andel personer med reumatoid artrit med remission ADL-funktion bland personer med reumatoid artrit Andel personer med reumatoid artrit med måttlig till hög grad av sjukdomsaktivitet Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit 7
Riktlinjespecifika indikatorer Indikator 4.18 Andel vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland vårdenheter med patienter med reumatoid artrit Indikator/utvecklingsindikator 4.19 Kombinationsbehandling med metotrexat och TNF-hämmare bland personer med reumatoid artrit 8
Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar Utvecklingsindikator 1.1: Mätning av längd och vikt Motivering för val av indikator (relevans): Längd och vikt har betydelse för rörelseorganens sjukdomar, särskilt övervikt vid artros och längdminskning eller undervikt vid osteoporos. Led i vårdkedjan: Primärvård, m.fl. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer i den undersökta gruppen bland vilka man mätt längd och vikt Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen bland vilka man mätt längd och vikt Nämnare: Samtliga i den undersökta gruppen Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 9
Utvecklingsindikator 1.2: Otillräcklig fysisk aktivitet Motivering för val av indikator (relevans): Fysisk aktivitet minskar risken för ett stort antal sjukdomar och förtida död. Fysisk aktivitet minskar också besvär och symtom vid flera riskfaktorer och manifesta sjukdomar. Fysisk aktivitet kan vara en del i behandling och rehabilitering. Led i vårdkedjan: Alla led där patienter behandlas för tillstånd som kan förebyggas, lindras eller förbättras med hjälp av fysisk aktivitet. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer i den undersökta gruppen med otillräcklig fysisk aktivitet Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen med otillräcklig fysisk aktivitet (< 150 aktivitetsminuter/vecka) Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Personen svarar på de två nedan beskrivna frågorna Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Personen rapporterar själv sin fysiska aktivitet och kan antingen underskatta eller överskatta tiden. - Årligen - Före och 6 månader efter insats - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska -Tidsserier Kommentar: Följande frågor bör användas som underlag till resultatmåttet: 1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning, som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik, bollsport? 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling, trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). Svaret på både fråga 1 och 2 ska anges i antal minuter per vecka. Antal minuter om fysisk aktivitet som anges i svaren vägs samman till ett gemensamt mått som vi kallar aktivitetsminuter. Rekommenderad aktivitetsnivå är 150 minuter i veckan. Sammanräkningen bygger på att tiden i den mer intensiva aktivitet som efterfrågas (fråga 1) dubbleras, dvs. 45 minuters promenad + 45 minuters löpning blir 45 + 90 = 135 aktivitetsminuter. 10
Utvecklingsindikator 1.3.1: Övergripande hälsorelaterad livskvalitet Motivering för val av indikator (relevans): Den hälsorelaterade livskvaliteten är ett mått på hur personen själv upplever och bedömer sitt hälsotillstånd. I målet för behandling och åtgärder ingår ofta att öka den hälsorelaterade livskvaliteten. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Övergripande hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ5D bland personer i den undersökta gruppen Övergripande hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ5D-index baseras på frågor om rörlighet, möjligheter att klara hygien och huvudsakliga aktiviteter, smärta och nedstämdhet. Dessa frågor ställs till personer i den undersökta gruppen. EQ5D är ett standardiserat icke sjukdomsspecifikt livskvalitetsinstrument som mäts förslagsvis före, vid avslut och 6 12 månader efter avslutad behandling eller rehabilitering. Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 11
Utvecklingsindikator 1.3.2: Rörlighet Motivering för val av indikator (relevans): Rörligheten är ofta nedsatt vid olika sjukdomar som påverkar rörelseorganen och kan påverkas av behandling och förebyggande åtgärder. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Rörlighet (enligt EQ5D fråga 1): Andel personer i den undersökta gruppen som a) går utan svårigheter b) kan gå med viss svårighet c) är sängliggande Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) går utan svårigheter b) kan gå med viss svårighet c) är sängliggande Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet och funktion Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Felkälla/ tolkningssvårigheter - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 12
Utvecklingsindikator 1.3.3: Förmåga att klara sin dagliga hygien Motivering för val av indikator (relevans): Nedsatt förmåga att klara sin dagliga hygien indikerar funktionsnedsättning samt behov av hjälp. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Förmåga att klara sin dagliga hygien (enligt EQ5D fråga 2): Andel personer i den undersökta gruppen som a) inte behöver hjälp med hygien, mat eller påklädning b) har vissa problem med att tvätta eller klä sig själva c) inte kan tvätta eller klä sig själva Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) inte behöver hjälp b) har vissa problem c) inte kan tvätta eller klä sig själva Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register. Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet och funktion Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Felkälla/ tolkningssvårigheter - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 13
Utvecklingsindikator 1.3.4: Förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter Motivering för val av indikator (relevans): Nedsatt förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter indikerar funktionsnedsättning, behov av hjälp samt sjukdomens påverkan på livskvaliteten. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Förmåga att klara sina huvudsakliga aktiviteter (enligt EQ5D fråga 3): Andel personer i den undersökta gruppen som a) klarar av sina huvudsakliga aktiviteter b) har vissa problem c) inte klarar av sina huvudsakliga aktiviteter Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) klarar av sina huvudsakliga aktiviteter b) har vissa problem c) inte klarar av sina huvudsakliga aktiviteter Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register. Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för rörlighet, aktivitet och funktion Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 14
Utvecklingsindikator 1.3.5: Smärta Motivering för val av indikator (relevans): Rörelseorganens sjukdomar är ofta förenade med smärta och smärtan kan ha en påverkan på livskvaliteten. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Smärta (enligt EQ5D fråga 4): Andel personer i den undersökta gruppen som a) inte har smärtor eller besvär b) har måttliga smärtor besvär c) har svåra smärtor eller besvär Täljare: Antal personer i den undersökta gruppen som a) inte har smärtor eller besvär b) har måttliga smärtor besvär c) har svåra smärtor eller besvär Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register. Kommentar: Som komplement eller som alternativ kan diagnosspecifika instrument användas för bedömning av smärta Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Felkälla/ tolkningssvårigheter - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 15
Utvecklingsindikator 1.3.6: Oro eller nedstämdhet Motivering för val av indikator (relevans): Oro eller nedstämdhet kan vara ett tecken på sjukdomens påverkan på patientens psykiska hälsa samt kan påverka hur väl behandlingen fungerar. Oro eller nedstämdhet kan indikera att patienten behöver extra stöd eller behandling. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Oro eller nedstämdhet (enligt EQ5D fråga 5): Andel personer i den undersökta gruppen som a) inte är oroliga eller nedstämda, b) är oroliga eller nedstämda i viss utsträckning, c) är i högsta grad oroliga eller nedstämda Täljare: Antal personer med aktuell diagnos som a) inte är oroliga eller nedstämda, b) är oroliga eller nedstämda i viss utsträckning c) är i högsta grad oroliga eller nedstämda Nämnare: Samtliga personer i den undersökta gruppen Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 16
Utvecklingsindikator 1.3.7: Nuvarande hälsotillstånd Motivering för val av indikator (relevans): Det självskattade hälsotillståndet är ofta relaterat till sjukdomens prognos och hur väl behandlingen fungerar. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Nuvarande självskattat hälsotillstånd bland personer i den undersökta gruppen Hälsotillståndet bland personer i den undersökta gruppen skattas enligt ett värde 0 100 (VAS). Medianvärdet beräknas och mäts förslagsvis före, vid avslut och 6 12 månader efter avslutad behandling eller rehabilitering. Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården - Diagnos eller tillstånd - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 17
Indikatorer för artros Indikator 2.1: Artroskopisk kirurgi vid knäartros Motivering för val av indikator (relevans): Artroskopisk kirurgi (ledstädning med meniskresektion) vid knäartros ger ingen behandlingsvinst utöver den som fås av placebokirurgi, medicinsk behandling eller sjukgymnastisk behandling (träning). Led i vårdkedjan: Ortopediska kliniker och motsvarande. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Antal artroskopier Antal artroskopier i Register Patientregistret Målnivå går inte att med huvuddiagnos knäled, enligt uppgift fastställa. knäartros per 100 000 om operationskod, vid invånare artros som huvuddiagnos per 100 000 invånare 40 år och äldre t.ex. landsting - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 18
Indikator 2.2: Andel personer med artros 75 år som förskrivits NSAIDbehandling Motivering för val av indikator (relevans): NSAID-läkemedel medför en betydande risk för biverkningar, där äldre personer är speciellt utsatta. Led i vårdkedjan: Primärvård, hemsjukvård, särskilda boenden m.fl. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Säker vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med artros 75 år som förskrivits NSAIDbehandling Täljare: Antal personer med artros 75 år som förskrivits NSAIDbehandling (ATC: M01A exkl. M01AX05) Nämnare: Totalt antal personer med artros 75 år Journalanteckning, register Patientregistret (öppen specialiserad vård och sluten vård) och läkemedelsregistret. Förslag för framtiden: datajournal, framtida kvalitetsregister, framtida hälsodataregister för primärvården Tid före respektive efter eventuell ledplastik måste urskiljas. Målnivå går inte att fastställa. Andelen behandlade bör vara lägre för dem över 75 än för yngre. - Sjukhus eller vårdinrättning - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 19
Utvecklingsindikator 2.3: Andel personer med artros som fått utbildning, handledd träning och råd om viktnedgång Motivering för val av indikator (relevans): Vid artros har information, träning och viktnedgång betydelse för smärta och funktion. Led i vårdkedjan: Primärvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med artros som fått utbildning, handledd träning och råd om viktnedgång (t.ex. i form av artrosskola) Täljare: Antal personer med artros som fått utbildning, råd om viktnedgång, handledd träning, t.ex. i artrosskola Nämnare: Totalt antal personer med artros Journalanteckning, register Förslag: Datajournal, kvalitetsregistret Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA), framtida hälsodataregister för primärvården - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 20
Indikatorer för osteoporos Indikator 3.1: Förekomst av vårdprogram eller rutiner för osteoporosdiagnostik och frakturprofylax Motivering för val av indikator (relevans): Korrekt omhändertagande efter fragilitetsfraktur är viktigt för att förebygga ny fraktur. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel vårdgivare eller motsvarande med vårdprogram eller rutiner för osteoporosdiagnostik och profylax efter fraktur Täljare: Antal vårdgivare eller motsvarande med vårdprogram eller rutiner Nämnare: Totalt antal vårdgivare eller motsvarande Enkät eller genomgång av vårdprogram i databasen Vårdprogram i Sverige (VIS) Vårdprogram eller rutiner kan variera i innehåll. Alla vårdprogram har inte registrerats i databasen. - Sjukhus eller vårdinrättning 21
Indikator 3.2: Förekomst av fragilitetsfrakturer i befolkningen Motivering för val av indikator (relevans): Mått på hur väl vården lyckas med att förebygga frakturer orsakade av fall och osteoporos. Led i vårdkedjan: Befolkningen, slutenvård, hemsjukvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt säker vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Förekomst av fragilitetsfrakturer Täljare: Register Patientregistret Skillnader i täck- i befolkningen 50 år Antal personer 50 ningsgrad i öppen- eller äldre. år med fragilitetsfraktuvårdsstatistiken. (Radius, proximal humerus (axel eller överarm), höftfraktur, Nämnare: kotfraktur i bröstrygg Antal personer 50 eller ländrygg.) år i befolkningen - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 22
Indikator 3.3: Ny fragilitetsfraktur inom 5 år Motivering för val av indikator (relevans): Mått på hur väl vården lyckas med att ta hand om personer som har fått fragilitetsfraktur. Led i vårdkedjan: Befolkningen, slutenvård och hemsjukvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig samt säker vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Ny fragilitetsfraktur Täljare: Register Patientregistret Skillnader i täckningsgrad inom 5 år hos personer Antal personer 50 år i öppenvårdsstati- 50 år som haft en som haft fragilitetsfraktur stiken. fragilitetsfraktur. med en andra (Radius, proximal fragilitetsfraktur inom humerus (axel eller 5 år överarm), höftfraktur, Nämnare: kotfraktur i bröstrygg Totalt antal personer eller ländrygg) 50 år med fragilitetsfraktur - Sjukhus eller vårdinrättning t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 23
Indikator 3.4: Andel personer med läkemedel mot osteoporos efter fragilitetsfraktur i höft Motivering för val av indikator (relevans): Flertalet personer som haft höftfraktur har hög risk för att få en ny fraktur och bör ordineras de rekommenderade läkemedlen mot osteoporos. Led i vårdkedjan: Patienter på sjukhus och i hemsjukvård i både ordinärt och särskilt boende. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel med läkemedel mot osteoporos efter fraktur i höft bland personer 50 år eller äldre Täljare: Antal personer ( 50 år) med fragilitetsfraktur som hämtar ut osteoporosläkemedel på apotek efter fraktur i höft Nämnare: Totalt antal personer ( 50 år) med fragilitetsfraktur i höft Register Patientregistret, läkemedelsregistret Endast personer med hög risk bör få dessa läkemedel. Flertalet, men inte alla, personer som haft fragilitetsfraktur har hög risk för ny fraktur. Målnivå går inte att fastställa. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 24
Indikatorer för inflammatoriska reumatiska sjukdomar (reumatoid artrit, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit) Indikator 4.1a: Sjukdomsduration vid första diagnos vid reumatoid artrit Motivering för val av indikatorer (relevans): Mått på fungerande vårdkedja och omhändertagande i primärvården. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt vård i rimlig tid. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsduration vid första diagnos vid reumatoid artrit Tid mellan debut av de första karaktäristiska symtomen och första besöket på mottagning som leder till nydiagnostisering av reumatoid artrit. Medelvärde eller median redovisas. Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Nya diagnoskriterier kommer. Olika täckningsgrad på olika vårdenheter. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 25
Utvecklingsindikator 4.1b: Sjukdomsduration vid första diagnos vid psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på fungerande vårdkedja och omhändertagande i primärvården. Led i vårdkedjan: Hela vårdkedjan. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt vård i rimlig tid. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsduration vid första diagnos för ankyloserande spondylit eller psoriasisartrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Tid mellan debut av de första karaktäristiska symtomen och första besöket på mottagning som leder till nydiagnostisering av ankyloserande spondylit eller psoriasisartrit. Medelvärde eller median redovisas. Nya diagnoskriterier kommer. Olika täckningsgrad på olika vårdenheter. En mindre andel av patienterna med ankyloserande spondylit och psoriasisartrit registreras i dag i kvalitetsregister. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 26
Utvecklingsindikator 4.2: Väntetid till specialist för patienter med nydebuterad reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Snabbt omhändertagande är viktigt för prognosen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Vård i rimlig tid. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Väntetid till specialist för personer med nydebuterad reumatoid artrit Tid från beslut om remiss till personens första besök hos specialist bland personer med nydebuterad reumatoid artrit. Medelvärde eller median redovisas. Förslag: Patientjournal, svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 27
Indikator 4.3: Sjukdomsaktivitet vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på resultat av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde DAS28 för personer med reumatoid artrit vid första besöket och efter 4 12 månader Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 28
Indikator 4.4: ADL-funktion vid första besöket hos specialist och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på resultat av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion vid första besöket och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde HAQ för personer med reumatoid artrit vid första besöket och efter 4 12 månader Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 29
Utvecklingsindikator 4.5: Sjukdomsaktivitet vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet (DAS 28/BASDAI) vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Medelvärde DAS28/BASDAI vid första besöket och 4 12 månader efter nyinsatt DMARD bland DMARDbehandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Förslag: Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden BASDAI är ett subjektivt patientmått. DAS28 är delvis subjektivt och kan vara falskt lågt vid engagemang av fötter och falskt högt vid smärttillstånd. Låg täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 30
Utvecklingsindikator 4.6: ADL-funktion vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARD-behandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion (HAQ/BASFI) vid första besöket och efter 4 12 månader bland DMARDbehandlade personer med psoriasisartrit eller anyloserande spondylit Medelvärde HAQ/BASFI vid första besöket och 4 12 månader efter nyinsatt DMARD bland DMARDbehandlade personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Förslag: Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Låg täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 31
Indikator 4.7a: Andel personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på i vilken mån personer med reumatoid artrit får relevant läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som får biologiska läkemedel Täljare: Antal personer med reumatoid artrit som får biologiska läkemedel Nämnare: Totalt antal personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister. Eventuellt läkemedelsregistret för att komplettera informationen om läkemedel. Målnivå går inte att fastställa. Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. t.ex. landsting - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 32
Utvecklingsindikator 4.7b: Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på i vilken mån personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit får relevant läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel Täljare: Antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel Nämnare: Totalt antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden. Eventuellt läkemedelsregistret för att komplettera informationen om läkemedel. Prevalensen av ankyloserande spondylit är inte lika i alla landsting, men antas vara det för reumatoid artrit. Målnivå går inte att fastställa. t.ex. landsting - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 33
Indikator 4.8: Rapportering av allvarliga biverkningar vid behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på risk vid behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Säker vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel kliniker som rapporterar allvarliga biverkningar vid behandling med biologiska läkemedel Täljare: Antal kliniker som rapporterar allvarliga biverkningar bland kliniker som behandlar med biologiska läkemedel Nämnare: Samtliga kliniker som behandlar med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister - Sjukhus, vårdinrättning eller boende 34
Indikator 4.9a: Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet (DAS 28/BASDAI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde DAS28/BASDAI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister BASDAI är ett subjektivt patientmått. DAS28 är delvis subjektivt och kan vara falskt lågt vid engagemang av fötter och falskt högt vid smärttillstånd. Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 35
Utvecklingsindikator 4.9b: Sjukdomsaktivitet vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Sjukdomsaktivitet (DAS 28/BASDAI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Medelvärde DAS28/BASDAI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden BASDAI är ett subjektivt patientmått. DAS28 är delvis subjektivt och kan vara falskt lågt vid engagemang av fötter och falskt högt vid smärttillstånd. Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 36
Indikator 4.10a: ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion (HAQ/BASFI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med reumatoid artrit Medelvärde HAQ/BASFI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 37
Utvecklingsindikator 4.10b: ADL-funktion vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på vid vilken indikation behandling ges och på resultatet av behandlingen. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion (HAQ/BASFI) vid insättande av biologiskt läkemedel och efter 4 12 månader bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Medelvärde HAQ/BASFI vid tidpunkten för nyinsättande av biologiskt läkemedel samt 4 12 månader efter, bland personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska, 38
Indikator 4.11: Andel personer med reumatoid artrit som uppnår låg sjukdomsaktivitet 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen som får bra resultat av sin behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som uppnår låg sjukdomsaktivitet 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel med låg sjukdomsaktivitet (DAS28 < 3,2) 4 12 månader efter insatt läkemedel. Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit som startat behandling med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Felkälla/ tolkningssvårigheter Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende t.ex. landsting eller - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 39
Indikator 4.12a: Andel personer med reumatoid artrit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen som får mycket bra resultat av sin behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkmedel Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med biologiska läkemedel som uppnår remission (DAS28 < 2,6) 4 12 månader efter insatt läkemedel. Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit som startat behandling med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 40
Utvecklingsindikator 4.12b: Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkemedel Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen som får mycket bra resultat av sin behandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som uppnår remission 4 12 månader efter start av behandling med biologiska läkmedel Täljare: Antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit med biologiska läkemedel som uppnår remission (DAS28 < 2,6) 4 12 månader efter insatt läkemedel. Nämnare: Samtliga personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som startat behandling med biologiska läkemedel Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Olika täckningsgrad. Remission är inte definierat för psoriasisartrit/as. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 41
Indikator 4.13a: Andel personer med reumatoid artrit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Motivering för val av indikator (relevans): Delaktighet har en positiv inverkan på vårdens resultat. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Täljare: Antal personer med reumatoid artrit som egenregistrerar Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 42
Utvecklingsindikator 4.13b: Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Motivering för val av indikator (relevans): Delaktighet har en positiv inverkan på vårdens resultat. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Patientfokuserad vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som är delaktiga via egen registrering av sitt tillstånd Täljare: Antal personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit som egenregistrerar Nämnare: Samtliga personer med psoriasisartrit eller ankyloserande spondylit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden Olika täckningsgrad. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 43
Indikator 4.14: Andel personer med reumatoid artrit med remission Motivering för val av indikator (relevans): Remission är tecken på mycket låg sjukdomsaktivitet, DAS28<2,6. Mått på andelen mycket friska personer med reumatoid artrit. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel personer med reumatoid artrit med remission Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med remission (DAS28 < 2,6) Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med tidig artrit respektive övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 44
Indikator 4.15: ADL-funktion bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på funktionsnedsättning bland personer med reumatoid artrit. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla ADL-funktion bland personer med reumatoid artrit Medelvärde av HAQ (som mäter ADLfunktion) för personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med tidig artrit resp. övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 45
Indikator 4.16: Andel personer med reumatoid artrit med måttlig till hög grad av sjukdomsaktivitet Motivering för val av indikator (relevans): Mått på andelen personer med reumatoid artrit med relativt hög grad av inflammation. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andelen personer med reumatoid artrit med måttlig till hög grad av sjukdomsaktivitet Täljare: Antal personer med reumatoid artrit med inflammationsindex DAS28 över 3,2 Nämnare: Samtliga personer med reumatoid artrit Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med tidig artrit respektive övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 46
Indikator 4.17: Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Mått på inflammation bland personer med reumatoid artrit CRP-värde (Creaktivt protein) bland personer med reumatoid artrit. Exempelvis redovisas medelvärde av personernas senaste CRP-värde. Register Svensk reumatologis kvalitetsregister Olika laboratorier har olika referensvärden. Olika täckningsgrad. Lägre täckningsgrad för de äldre patienterna. Olika patientsammansättning. - Patienter med reumatoid artrit respektive övriga - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 47
Indikator 4.18: Andel vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland vårdenheter med patienter med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Teamrehabilitering i dagvård rekommenderas till de patienter som har behov av rehabilitering. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt patientfokuserad vård. Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland enheter som vårdar patienter med reumatoid artrit Täljare: Antal vårdenheter som erbjuder teamrehabilitering i dagvård bland de enheter som vårdar patienter med reumatoid artrit Nämnare: Samtliga vårdenheter med patienter med reumatoid artrit Enkät Saknas - Sjukhus, vårdinrättning eller boende 48
Indikator/utvecklingsindikator 4.19: Kombinationsbehandling med metotrexat och TNF-hämmare bland personer med reumatoid artrit Motivering för val av indikator (relevans): Mått på i vilken mån personer med reumatoid artrit får relevant läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Specialistvård. Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Andel som fått kombinationsbehandling med metotrexat och TNFhämmare bland personer med a) tidig reumatoid artrit, hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos b) reumatoid artrit, otillräcklig effekt av enbart metotrexat och fortsatt medelhög eller hög sjukdomsaktivitet Täljare: Antal personer som fått kombinationsbehandling med metotrexat och TNF-hämmare bland dem med: a) tidig reumatoid artrit, hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos b) reumatoid artrit, otillräcklig effekt av enbart metotrexat och fortsatt medelhög eller hög sjukdomsaktivitet Nämnare: Samtliga personer med: a) tidig reumatoid artrit, hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos b) reumatoid artrit, otillräcklig effekt av enbart metotrexat och fortsatt medelhög eller hög sjukdomsaktivitet Register Svensk reumatologis kvalitetsregister i framtiden. Eventuellt kan läkemedelsregistret användas för att komplettera informationen om läkemedel. Felkälla/ tolkningssvårigheter Alla markörer på dålig prognos är inte registrerade i registret. - Sjukhus, vårdinrättning eller boende - Jämlik vård, t.ex. kön, ålder och socioekonomiska 49
Referenser 1 Socialstyrelsen. Nationella indikatorer för God vård. Stockholm: Socialstyrelsen; 2009 2 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011 3 Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010 4 Socialstyrelsen. Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2009 50