Narkotikadödlighet Diskussion: Kan man lita på jämförelser mellan länder? Vilka krav ställs på det underlag som som rapporterars? Joakim Strandberg, expert drogrelaterad dödlighet & samordnare EMCDDA
Narkotikarelaterad dödlighet
300 Narkotikarelaterad dödlighet 250 Andningsorganen Förgiftningar Hjärt-kärl 200 Infektioner Leversjukdom 150 Matsmältning Missbruk 100 Olyckor Självmord klara+oklara Tumörer 50 Övergrepp av annan person Övrigt 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 3
Number of cases DOR, EMCDDA och Toxreg 600 589 500 460 400 300 200 Förgiftningar Missbruk Självmord 100 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Toxreg CDR CDR, Selection B. Sid 4.
Toxreg, alla substanser 140 120 100 80 60 40 20 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Morfin 6-AM Metadon Buprenorfin Fentanyl Amfetamin Kokain Övriga droger THC Sid 5.
Heroin/morfin och syntetiska opioider 250 200 150 100 50 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Morphine + 6-AM OST substances Sid 6.
Sid 7.
Sid 8.
Buprenorfin avledning Det är nästan uteslutande monobuprenorfin som beslagtas Innehåller endast buprenorfin och inte blandningar där naloxon ingår. Blandpreparatet har lägre missbrukspotential. Beslagen koncentrerade till Stockholmsregionen Mycket sällsynt med beslag av buprenorfin eller metadon som varit avsedd för smärtbehandling. Majoritet av buprenorfinet (82 procent) har sålts i Frankrike 10 procent beskrivas som läckage. Men forskning visar att så mycket som 2/3 av LARO-patienter säljer vidare medicin Sid 9.
Sid 10.
Ca 90 000 dödsfall/år Oklart dödsfall / Misstänkt drogrelaterat Polisanmälan Anmälan Skatteverket Rättsmedicinsk undersökning Obduktion Toxikologisk undersökning 5 000 /år Toxreg Dödsorsaksintyg (med eller utan uppgift om drog) Sid 11. Socialstyrelsen ICD-kodning Registerframställning Publicering (urval ICD-koder) ANDT-uppföljningssystemet EMCDDA (särskilt urval)
ICD-10: Huvudkoder för internationell jämförelse Narkotikarelaterade dödsfall består av följande huvudgrupper av dödsorsaker där underliggande (huvud) dödsorsak bör anges som: Överdos (förgiftning utan avsikt) Koder: X41, X42 och X44 + T-koder Självmord (förgiftning med uppsåt) Koder: X61, X62 och X64 + T-koder Oklara dödsfall (förgiftning med oklar avsikt) Koder: Y11, Y12, Y14 + T-koder Missbruk/beroende, andra beteendestörningar eller mentala sjukdomar Koder: F11 (opioider), F12 (cannabinoider), F14 (kokain), F15 (andra stimulantia), F16 (hallucinogener), F19 (flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser) Sid 12.
Internationella jämförelser EMCDDA har främst koncentrerat sig på att konstruera ett urval av diagnoskoder som kan användas för att fånga narkotikarelaterade dödsfall i de färdiga dödsorsaksregistren. De tidigare leden i den rättsmedicinska processen har man däremot knappast granskat alls. Sid 13.
Internationella jämförelser av rättsläkares bedömningar NOMESKO (nordisk medicinalstatistisk kommitté) 2009 Nordiska och baltiska länderna deltog Andelen rättsmedicinska undersökningar varierade från 24% i Finland till drygt 1% i Danmark trots att de formella reglerna för vilka dödsfall som ska undersökas rättsmedicinskt är mycket likartade. Studien visade också på varierande benägenhet att registrera förgiftning som underliggande dödsorsak, och Estland låg där på en högre nivå än de övriga länderna. Sid 14.
Drogrelaterad dödlighet, Portugal 2009 hade Portugal cirka 40 dödsfall per miljon (15-64 år) Sverige 24 dödsfall/miljon. 2011 har Portugals andel sjunkit till 7 dödsfall per miljon (15-64 år) Sverige 37 dödsfall/miljon. Uppgifterna om narkotikarelaterade dödsfall i Portugal utgår från ett specialregister, medan uppgifterna för Sverige utgår från dödsorsaksregistret. Sid 15.
Drogrelaterad dödlighet, Portugal Sid 16.
Drogrelaterad dödlighet, Spanien Sid 17.
Drogrelaterad dödlighet, Spanien n = 736 Sid 18.
Drogrelaterad dödlighet, Grekland Inte olyckor eller självmord Sid 19.
Drogrelaterad dödlighet, Italien Sid 20.
Drogrelaterad dödlighet, Nederländerna Sid 21.
Drogrelaterad dödlighet, Frankrike Sid 22.
Jämförbarhet? Considerable progress has been obtained in the last 10 years, but there are still differences in the structures, processes and availability of information at various steps of the chain of information, from the death scene to the final national statistics of drug-induced deaths. Therefore, comparisons across countries should be done with considerable caution and avoid simple conclusions based on small differences. Sid 23.
Konklusion Narkotikadödligheten är hög i Sverige dessutom ökar antalet fall oroväckande snabbt Insatser behövs för att motverka den negativa utvecklingen ökad kunskap om de dödsfall som förekommer (t.ex. vad gäller psykisk hälsa och självmord), förbättrad statistik och analysering Hälsofrämjande insatser som sprutbyte, LARO, utgivning av naloxon till brukare och närstående Jämförelser mellan länder måste göras med försiktighet då de system som finns för inrapportering inte används på samma sätt Sid 24.
Slut