Den svenska narkotikasituationen En översikt över rapporteringen till EU:s narkotikabyrå

Transkript

1 FEBRUARI 2016 Den svenska narkotikasituationen En översikt över rapporteringen till EU:s narkotikabyrå I den här publikationen sammanfattar vi rapporteringen av 2014 års data till EU:s narkotikabyrå (EMCDDA). Under 2014 fortsatte de narkotikarelaterade dödsfallen att öka sam tidigt som allt fler individer fick någon form av narkotikarelaterad vård. Användningen av cannabis var fortsatt låg men ökade ändå något bland män och yngre (16 29 år). Användningen av så kallade nya psykoaktiva substanser förekommer men var låg bland landets skolung domar. Majoriteten av Sveriges kommuner arbetade före byggande inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT). Dessutom arbetade tull och polis preventivt genom till exempel tillgänglighetsbegränsning. Preventivt ANDT-arbete en del av verksamheten för majoriteten av Sveriges kommuner DEN NATIONELLA ANDT-STRATEGIN har bidragit till utvecklingen av det förebyggande arbetet på området. På regional och lokal nivå har förändringar skett genom uppbyggnaden av ANDT-samordningen i syfte att skapa ett långsiktigt, strukturerat regionalt och lokalt förebyggande arbete i Sverige. Bland Sveriges 290 kommuner rapporterar majoriteten att de har införlivat ANDT-frågan i sitt arbete. Utvecklingen går mot ett mer kunskapsbaserat arbetssätt som är grundat på fakta om risk- och skyddsfaktorer. UNDER 2014 FORTSATTE det förbyggande arbetet på både lokal, regional och nationell nivå, bland annat med satsningen för att minska användningen av cannabis och öka kunskaperna kring drogen. 81 % 74 % 64 % 81 % av kommunerna har en samordnare som arbetar med narkotikapreventivt arbete 74 % av kommunerna har ett eller flera politiska program som innefattar ANDT-preventivt arbete 64 % av kommunerna har en styrgrupp för ANDT-arbetet

2 Cannabisanvändning betydligt vanligare i yngre åldersgrupper CANNABISANVÄNDNING ÄR BETYDLIGT VANLIGARE i yngre åldersgrupper. Bland personer äldre än 45 år är användning av cannabis mycket låg. Cannabisanvändningen är högre bland män jämfört med kvinnor. Användning av cannabis är också vanligare bland personer som bor i större städer jämfört med de som bor på landsbygden. Under de senaste tio åren syns en viss ökning av cannabisanvändning i befolkningen. 5 4 Cannabisanvändning senaste 12 månaderna bland åringar (%) % 4,5 4,0 3,5 4 % Andel (16 64 år) som använt cannabis senaste 12 månaderna efter bostadsort ,0 2,5 3 % 2 2,0 1,5 2 % 1 1,0 0, Större stad Mindre stad Glesbygd män kvinnor totalt 20 % år 8 % år 8 % 2,5 % 0,6 % 0,2 % Har använt cannabis någon gång Har använt cannabis de senaste 12 månaderna Har använt cannabis de senaste 30 dagarna

3 Många faktorer påverkar cannabisanvändning ANVÄNDNINGEN AV CANNABIS varierar också med inkomstnivå; andelen som använder cannabis är högre bland personer med låg inkomst jämfört med höginkomsttagare. Samma samband gäller för utbildning. Bland de som använt cannabis under de senaste 12 månaderna hade Cannabisanvändning procent av männen och 50 procent av kvinnorna även angett att de någon gång använt en annan olaglig drog. År 2014 angav mer än tre gånger så hög andel av homosexuella och bisexuella personer att de använt cannabis de senaste 12 månaderna, jämfört med hetero sexuella personer. 4,5 % 6 % 2 % 1 % 2,7 % 2,5 % Låg inkomst Medelhög inkomst Hög inkomst Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Cannabisanvändning senaste 12 månaderna efter personlig inkomst Cannabisanvändning senaste 12 månaderna efter utbildning Män Kvinnor 4 % 13 % 1 % 8 % Heterosexuell Homosexuell Bisexuell Heterosexuell Homosexuell Bisexuell

4 Nya psykoaktiva substanser UNDER 2014 BLEV 11 nya psykoaktiva substanser (NPS) narkotikaklassade och 21 klassades som hälsofarlig vara. Data om användningen av nya psykoaktiva substanser finns i undersökningen Skolelevers drogvanor. Bland pojkar i gymnasiets årskurs 2 var andelen som använt NPS någon gång dubbelt så stor jämfört med pojkar i årskurs 9. Andelen flickor som använt NPS är ungefär på samma nivå i årskurs 9 som på gymnasiets årskurs 2. Bland de nya psykoaktiva substanserna är det främst syntetiska cannabinoider som unga använder. Ungefär hälften av de NPS-förgiftningar som registrerades av Giftinformationscentralen var förgiftningar av två eller flera substanser. Unga som har använt nya psykoaktiva substanser någon gång: 6,1 % 2,8 % 2,4 % 2,7 % Årskurs 9 Gymnasiet år 2 Vad är nya psykoaktiva substanser? Nya narkotiska eller psykotropiska droger, i ren form eller i beredning, som inte omfattas av narkotikakonventionen (1961) eller psykotropkonventionen (1971), men som kan innebära ett hot mot folkhälsan jämförbart med de som orsakas av ämnen som finns listade i dessa konventioner.

5 Hepatit B och C bland personer som injicerar droger är oftast inhemsk smitta INFEKTIONSSJUKDOMAR SÅSOM hepatit B och C är vanliga bland personer som injicerar droger, där virus kan spridas genom delning av injektionsverktyg (kanyler, sprutor etc.) med andra. För att minska smittorisken har man inrättat lågtröskelverksamheter, inklusive sprutbytesprogram där personer som injicerar droger bland annat kan byta använda injektionsverktyg mot nya, rena verktyg. I Sverige finns i dagsläget sex stycken sprutbytesprogram. HEPATIT C är den blodburna infektionssjukdom som oftast drabbar personer som injicerar droger och prevalensen av viruset är hög bland de personer i Sverige som injicerar droger. Under de senaste åren har merparten av dem som smittats i Sverige blivit smittade via injicering av droger. Hiv 13 MERPARTEN AV DEM SOM FÅTT HEPATIT B har smittats utomlands. När det gäller de cirka 16 procent som 2014 blev smittade via injicering har dock merparten blivit smittade i Sverige. Under 2014 ökade också antalet rapporterade fall av inhemsk smitta. En bidragande faktor till denna ökning var utbrott av hepatit B i flera landsting bland personer som injicerar droger. ANTALET RAPPORTERADE HIVFALL i Sverige har varit stabilt de senaste fem åren. Under 2014 var injicering av droger den angivna smittvägen i 3 procent av fallen. En liten andel av dem hade smittats i Sverige. Detta följer den fleråriga trenden med ett minskande antal hivfall bland personer som injicerar droger. Hepatit B 2014 rapporterades 13 fall bland personer som injicerar droger rapporterades 38 fall bland personer som injicerar droger. Hepatit C rapporterades 779 fall bland personer som injicerar droger. 31 % 82 % 84 % smittades i Sverige smittades i Sverige smittades i Sverige 75 % 25 % Könsfördelningen gäller fall smittade i Sverige. 70 % 65 % 35 % 30 %

6 Främst unga i behandling för narkotikabruk UNDER 2014 FORTSATTE ökningen av antalet personer i narkotikarelaterad vård, vilket är en trend som setts under de senaste fem åren. De flesta är män och majoriteten rapporterar bruk av mer än en substans. Mer än hälften av personerna i narkotikarelaterad vård var år gamla. DE SOM VÅRDAS utan samtycke, dvs. enligt LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall), är generellt yngre än patienterna i medicinsk öppen- och slutenvård. De använder också i större utsträckning opioider och stimulantia, t.ex. amfetamin, jämfört med dem i medicinsk öppen- och slutenvård och klienter inom kriminalvården. Inom medicinsk öppen- och slutenvård rapporterar flest patienter bruk av mer än en substans medan data från Kriminalvården visar att stimulantia är allra vanligast bland deras klienter. Data kommer dock från tre källor som har olika insamlingsmetoder med olika bedömningskriterier. De är därför inte helt jämförbara eller helt re presentativa för populationen när det gäller narkotikarelaterad vård. ANTAL KLIENTER I läkemedelsassisterad rehabilitering för opiatberoende (LARO) ökade när restriktionerna för behandlingen lättade vid början av 2000-talet. På senare år har denna ökning avstannat och 2013 minskade antalet patienter. År 2014 ökade antalet något och enligt Socialstyrelsen var det personer som fick LARO under året. Drygt 60 procent av LARO-patienterna fick förskrivet buprenorfin och de resterande metadon. Vissa klienter kan ha fått förskrivet både buprenorfin och metadon under årets gång och kan därför finnas med i båda grupperna patienter i narkotikarelaterad vård rapporterades till EMCDDA under % 69 % Primär drog 1. Opioider 2. Cannabis Hypnotika och lugnande Medicinsk öppenvård Medicinsk slutenvård Kriminalvård Vård enligt LVM år år år år år år år år år år Ålder vid start av behandling % 18 % 17 % 14 % 11 % 9 % 8 % 8 % 5 % 3 % Åldersfördelning

7 Cannabis den mest beslagtagna substansen GENERELLT SKER FÖRÄNDRINGAR på den svenska narkotikamarknaden gradvis. Ur ett europeiskt perspektiv är beslagen av narkotika i Sverige begränsade såväl till antal och mängd och medför att enskilda beslag av större kvantiteter kan ge stora utslag på den årliga beslagsstatistiken. De flesta beslag av narkotika görs i de södra delarna av Sverige där det finns strategiska knutpunkter, såsom större hamnar och flygplatser samt förbindelsen mellan Sverige och Danmark över Öresundsbron. Som alternativ till traditionell gatuhandel finns internet som arena där utbudet är omfattande och lättillgängligt oavsett geografiskt läge. En stor del av narkotikasmugglingen sker genom postför sändelser innehållande narkotika som beställts via internet. Tillgänglighet till olika typer av narkotika varierar inom landet beroende på utbud och efterfrågan på den lokala marknaden. BORTSETT FRÅN INHEMSK produktion av cannabis så utgör Sverige främst en marknad för droger som till allra största del smugglas till Sverige genom ett annat europeiskt land. Cannabis har under de senare åren varit den vanligaste beslagtagna drogen i Sverige och storleken på beslagen har ökat stadigt. Näst efter cannabis är narkotikaklassade mediciner följt av amfetamin vanligast förekommande bland polisens och tullens beslag. ANTALET ANMÄLDA BROTT rörande narkotikaframställning har ökat konstant sedan 2005 och oftast gäller det mindre odlingar (så kallade hemmaodlingar), av cannabis. År 2014 anmäldes brott mot narkotikastrafflagen. Smugglingsbrotten minskade med 3 procent under 2014 jämfört med året innan. Den största delen av de rapporterade fallen av smuggling och användning rör ringa mängder narkotika. Narkotikabrotten tillhör de brottskategorier där antalet anmälda brott påverkas i hög grad av polisens och tullens spanings- och ingripandeverksamhet. Antal anmälda brott mot narkotikalagstiftningen anmälda brott mot narkotikastrafflagen 2014 Typ av anmälda narkotikabrott 2014 (%) Framställning Smuggling 1 3 De mest beslagtagna substanserna 2014 Langning 9 50 % Cannabis 23 % 16 % Narkotikaklassade mediciner Amfetamin Antal anmälda brott 2014 för narkotikarattfylleri Antal anmälda brott 2014 för narkotikarattfylleri Innehav Användning 36 51

8 Tre av fyra intagna har en drogproblematik KRIMINALVÅRDEN HAR en strategisk roll inom det hälsofrämjande narkotikaarbetet eftersom de når ett stort antal personer som använder narkotika varje år. En fjärdedel av alla fängelsedomar gäller narkotikabrott, vilket därmed är den främsta anledningen till att en person döms till fängelse. Därtill kan även andra brott som våldsbrott och stölder vara narkotikarelaterade. I FÄNGELSE OCH HÄKTE har andelen personer som använder narkotika i stort sett varit oförändrad under den senaste femårsperioden. Narkotikaanvändning bland fängelse- klienter mäts genom drogtester. År 2014 analyserades sammanlagt upp emot drogprover på anstalt. Av 2014 års prover visade ca 6,5 procent förekomst av illegala droger. Det vanligaste preparatet var cannabis. I nästan hälften av fallen skedde drogintaget före intagning på anstalt eller under permission. TRE AV FYRA INTAGNA var under 2014 beroende av alkohol och/eller narkotika, lika många hade en personlighetsstörning och procent hade en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, t.ex. ADHD. 24 % Narkotika Klienternas karaktäristik 21 % 3 av 4 har en drogproblematik 40 % 49 % 13 % Stöld Våld Använde narkotika de senaste 12 månaderna före fängslande (2014) Klienternas huvudbrott 3 av 4 har en personlighetsstörning 6,5 % av de drogtester som utfördes i fängelser 2014 var positiva 1 av 3 har hepatit C

9 Den narkotikarelaterade dödligheten fortsätter öka DEN NARKOTIKARELATERADE DÖDLIGHETEN har ökat varje år under det senaste decenniet. Majoriteten av dödsfallen som rapporterades till EMCDDA 1 under 2014 var oavsiktliga förgiftningar. Kvinnor visar den största procentuella ökningen, där antalen fall ökat med drygt 400 procent under de senaste tio åren. Dock är det fortfarande män som står för de flesta dödsfallen; under 2014 var 74 procent av de avlidna män. MEDELÅLDERN VID NARKOTIKARELATERADE dödsfall har legat runt 40 år sedan 2004, men antalet dödsfall bland individer i tidiga tjugoårsåldern (20 24 år), har ökat de senare åren. Ökningen var stor 2014 men sett till en längre period (tio år) ökar dödsfallen mest bland individer över 64 år. Det ligger också i linje med Europas åldrande brukar population. Dödsfallen var även fler bland dem som är 40 år eller äldre år 2014 jämfört med MAJORITETEN AV DE dödsfall som rapporterades till EMCDDA för 2014 års rapportering involverade opioider, vilket ingår i en ökande trend sedan Antalet fall verkar dock ha stabiliserats under de senaste fem åren. 609 dödsfall där narkotika var underliggande orsak rapporterades under % män 26 % kvinnor % Orsak till dödsfall enligt ICD-koder % Opioider var inblandade i 85% av dödsfallen Förgiftning med oklar avsikt Oavsiktligt förgiftning (överdos) Självmord med narkotika Psykiska störningar och beteendestörningar 102 av dödsfallen 2014 involverade individer mellan 20 och 24 år 39,6 år var medelåldern vid dödsfall av dödsfallen 2014 involverade individer som var 60 år eller äldre år år år år år år år år år år 65+ Ålder % 4 % 17 % 12 % 11 % 27 % 16 % 10 % 10 % 7 % 8 % 8 % 12 % 7 % 11 % 6 % 4 % 7 % 8 % 7 % 1% 4 % Åldersfördelning 1. Till EMCDDA rapporteras endast de dödsfall där den underliggande dödsorsaken är narkotika. Detta skiljer sig från den nationella definitionen för drogrelaterad dödlighet där ett dödsfall också kan räknas som narkotikarelaterat då den bidragande orsaken är narkotika.

10 Varje år rapporterar Folkhälsomyndigheten ett antal uppgifter som rör narkotikasituationen i Sverige till EU:s narkotikabyrå, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, EMCDDA. Rapporteringen omfattar många områden, såsom användning av narkotika, beslag, narkotikarelaterad vård och narkotikarelaterad dödlighet. Detta är den första i raden av årliga sammanställningar av den information som rapporteras till EU och syftar till att ge en överblick över den aktuella narkotikasituationen i Sverige. Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2015 ISBN (PDF) ARTIKELNUMMER: GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM Solna Nobels väg 18, Solna Östersund Forskarens väg 3, Östersund