CORE CURRICULUM INTERNMEDICIN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SOLNA 2009
Core curriculum Grundutbildningen i Medicin Övergripande mål Studenterna skall bibringas grundläggande ämnesinriktad kunskap och praktisk utbildning i diagnostik och behandling av internmedicinska sjukdomar. Detta skall bilda underlag för den fortsatta utbildningen till läkarexamen och för den därefter följande AT-tjänstgöringen. Grunden skall ges för att kunna utöva läkaryrket i enlighet med - vetenskap och beprövad erfarenhet - de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar läkarens yrkesutövning - inom läkaryrket vedertagna etiska och moraliska värderingar Läkarstudenten skall tränas i beslutsfattande och att kunna arbeta med kunskap om och respekt för sin egen kompetens, dess möjligheter och begränsningar. Delmål Färdigheter: 1. Kunna Själv kunna utföra ett definierat moment 2. Känna till Toretisk och praktisk erfarenhet Kunskaper: 1. Kunna Omfattande kunskap/förståelse 2. Känna till Översiktlig kunskap Färdigheter: Studenten skall tränas att att utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt börja förvärva ett terapeutiskt förhållningssätt som inkluderar såväl förmåga till helhetssyn som förmåga att upprätthålla en god patient-läkarrelation i diagnostik och terapi. Studenten skall även ges möjlighet att träna arbetsledning i mindre grupp och utveckla samarbete med andra personalkategorier. Efter fullgjord kurs skall studenten i sin Yrkesroll 1. Ha god förmåga att - använda ett empatiskt förhållningssätt, d v s leva sig in i och förstå patientens situation. - skapa kontakt med patient och anhöriga. - delge patient och anhöriga information på ett förståeligt sätt. - leda rond. - respektera patientens integritet och självbestämmande. - ta ställning till utredning och behandling. - kommunicera och samarbeta med kollegor, annan personal och företrädare för angränsande samhällsområden. 2. Känna till - hälso- och sjukvårdens organisation och roll i samhället. - administrativa rutiner inom sjukvården. - sjukvårdsekonomi t ex kostnader för läkemedel, laboratorieundersökningar, röntgenundersökningar. 2
Kompetensutveckling 1. Ha god förmåga att - uppdatera och fördjupa prekliniska medicinska kunskaper. - inhämta nya medicinska fakta t ex i form av metaanalyser. Sjukvård i livets slutskede 2. Träna förmåga att - bedöma och behandla lidande i livets slutskede. - konstatera dödsfall på ett för anhöriga och personal värdigt och förtroendeingivande sätt. Arbetsmetodik Att självständigt utföra och dokumentera nedanstående moment: Anamnesupptagning 1. Anpassa anamnesen till den kliniska situationen. Teknik för en bra intervju - öppna frågor först, riktade sedan, undvika ledande/dubbla frågor, förhållningssätt. Kunskap om anamnesens innehåll. 2. Uppfatta behovet av och kunna ta anamnes via tolk. Fysikalisk undersökning Allmäntillstånd (AT) 1. Medvetanderubbningar, hjärtinkompensation och chock, andningens kvalitet och frekvens. Kroppsbyggnad. Tecken på anemi, ökad blödningsbenägenhet, leverinsufficiens, hypo- och hypertyreos, hydreringsgrad. Sinnesstämning och orientering till tid, rum och person. Mun och Svalg 1. Slemhinna, tunga, tonsiller och tandstatus. Sköldkörtel 1. Teknik för inspektion och palpation. Bedöma rörlighet, storlek och konsistens. Lymfkörtlar 1. Lokalisation. Bedömning av rörlighet, storlek och konsistens. Hjärta 1. Jugularisfyllnad - venstas på hals. Rytm och prekordiella pulsationer. Beskriva hjärttoner inkl. ev. extratoner samt biljud. Kärl 1. Palpera pulsarna i radialis, femoralis, tibialis posterior och dorsalis pedis, identifiera blåsljud, samt igenkänna tecken på venös respektive arteriell insufficiens. Blodtryck 1. Blodtrycksmätning och ortostatiskt prov. Lungor 1. Bedöma karaktären av andningsljud och biljud, påvisa dämpning och igenkänna gnidningsljud. 3
Buk 1. Bedöma lever- och mjältförstoring, påvisa patologiska resistenser, ascites, meteorism, défense och palpationsömhet. Ändtarm 2. Inspektion av perianala området och teknik vid palpation. Nervstatus 1. Bedöma pareser, sensibilitet och rutinreflexer. Kranialnerver. Koordination och balans. Ledstatus 1. Bedöma funktion, hydrops och tecken på inflammation. Dokumentation 1. Skriva en journal i enlighet med journallagens krav och med en utformning så att den är användbar för andra vårdgivare samt förståelig för patienten. Informationsvärdering 1.Värdera och integrera anamnes, statusfynd och undersökningsresultat, inklusive laboratorieundersökningar. Anpassa sitt handlande till den kliniska situationen. Utifrån anamnes och status i form av en preliminär bedömning formulera en huvudhypotes med relevanta bihypoteser. Föreslå en utredningsplan för att kunna bekräfta/förkasta föreslagna hypoteser. Remittering 1. Formulera korta och koncisa remisser samt ge muntlig relevant information. Läkemedelsförskrivning 1. I samband med övning av receptförskrivning till patienter ge adekvat information om läkemedels effekter och biverkningar. 2. Känna till principer som reglerar läkemedelsförskrivning. Tekniska färdigheter 1. Hjärt-lungräddning, defibrillering/elkonvertering, koppla 12-avlednings-EKG, venpunktion, intravenös, intramuskulär och subkutan injektion. Arteriell blodgas. 2. Arbetsprov, ledpunktion, cristabiopsi. Akut- och jourverksamhet 1. Diagnosticera och prioritera livshotande sjukdomar samt inleda nödvändig behandling. 4
Ämnesinriktade kunskaper Studenterna ska under varje avsnitt kunna (1), alternativt känna till (2), etiologi, patofysiologi, epidemiologi, samt principer för diagnostik och terapi för nämnda sjukdomar. Kardiologi Utifrån klinik och undersökningar diagnostisera och handlägga (behandling och ev. vidare utredning) följande: 1. Hjärtstillestånd. Bröstsmärta, speciellt angina pektoris och hjärtinfarkt. Avgöra indikation för och utvärdera utfallet av arbetsprov. Sekundärprevention efter hjärtinfarkt. Hjärtsvikt, inklusive lungödem. Hjärttamponad. Kammarflimmer, kammartakykardi, förmaksflimmer, förmaksfladder, supraventrikulär takykardi, extrasystolier, AV-block I-III och asystoli. Avgöra indikation för och utvärdera utfallet av slätröntgen av hjärta och lungor samt ekokardiografi. Aortastenos och mitralisinsufficiens. 2. Kardiomyopati. Peri-, endo- och myokardit. Aortainsufficiens och mitralisstenos. Grenblock. Angiologi och koagulation 1. Känna igen symtom på, utreda och initiera adekvat behandling av TIA, hjärninfarkt och hjärnblödning, subduralhematom och subaraknoidal blödning. Aortaaneurysm och aortadissektion. Arteriell och venös insufficiens samt hyperlipidemi. Metabola syndromet. Hypertoni, utredning, prognos, organpåverkan och behandling. Venös trombos och lungemboli. 2. Hypotension och ortostatism. Primärt utreda patienter med ökad blödningsbenägenhet. Lungsjukdomar och Allergologi 1. Känna igen symtom på, utreda och initiera adekvat behandling av anafylaktisk chock och Quinckeödem, rhinokonjunktivit, läkemedels, insekts och födoämnesöverkänslighet, astma bronkiale, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, respiratorisk insufficiens, lungcancer och pneumothorax. Avgöra indikation för och utvärdera utfall av spirometri och histaminprovokation. Redogöra för metodiken vid pleurapunktion och allergidiagnostik. 2. Känna till symtomatologin vid och diagnostik av pneumoni, pleurautgjutningar, tbc, alveoliter och interstitiell lungsjukdom inklusive fibrotiserande tillstånd såsom sarkoidos och pneumokonioser. Avgöra indikation för bronkoskopi och pricktest. Hematologi 1. Bedömning av kliniskt kemiskt blodstatus och initiering av ev. vidare åtgärder från detta. Akut omhändertagande av patient med anemi, trombocytopeni, granulocytopeni och annan sekundär immunbrist. Utredning och handläggning av järnbristanemi, blödningsanemi, sekundär anemi, megaloblastanemier. Orsaker till och utredning av lymfadenopati och splenomegali. 2. Akuta och kroniska leukemier, myeloproliferativa tillstånd, myelodysplastiska syndrom, lymfom, myelom och tillstånd med M-komponent. Hemolytiska anemier, talassemia minor, trombocytopeni, granulocytopeni och polycytemi. Huvudsakliga indikationer för benmärgsundersökning. 5
Gastroenterologi inkl lever- och pankreassjukdomar 1. Diagnostik och behandling av av patienter med gastrointestinal blödning, dyspepsi, ändrade avföringsvanor, viktnedgång, buksmärtor, patologiska leverprover. 2. Studenterna skall därvid kunna etiologi, patofysiologi, epidemiologi samt principer för diagnostik och terapi av gastroesofageal refluxsjukdom, ulcussjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom, fulminant kolitskov, funktionell dyspepsi, funktionell tarmsjukdom, celiaki, laktosintolerans, kronisk pancreatit, antibiotikaassocierad diarré, levercirrhos inkl komplikationerna encephalopati, ascites, esofagusvaricer, akut/fulminant leversvikt, alkoholinducerad leverskada, kronisk hepatit, autoimmun leversjukdom, hemokromatos, fokal förändring i levern, dysfagi, bakteriell överväxt i tunntarmen, cancer i esofagus, ventrikel, lever, gallvägar, pancreas, colon/rectum. Nefrologi 1. Diagnostik och behandling av UVI. Njurfunktionsbedömning. Elektrolyt-, vätskebalans- och syrabasrubbningar vid njursvikt. Differentialdiagnostik vid njursvikt (prerenal, renal respektive postrenal njursvikt). Symptomatologi, diagnostik och handläggning av akut respektive kronisk njursvikt. Utredning av proteinuri och hematuri. Nefrotiskt respektive nefritiskt syndrom - definition och orsaker. Specifika diagnoser: Prerenal njursvikt, postrenalt hinder, IgA nefrit, minimal change nefrit samt diabetesnefropati. 2. Principer för konservativ och aktiv (dialys och transplantation) uremivård. Pyelonefrit akut och kronisk. Övriga glomerulonefriter. Polycystnjuresjukdom. Nefroskleros. Akut tubulär nekros. Njurengagemang vid systemsjukdomar. Snabbt progredierande glomerulonefrit. Endokrinologi Diabetes mellitus 1. Omhändertagande av patient med nyupptäckt diabetes, handläggning av patient med ketoacidos, hyperosmolärt syndrom och hypoglykemi. 2. Diagnostik av nedsatt glukostolerans och klassifikation av manifest diabetes. Principer för kost-, tablett- och insulinbehandling. Principer för antihypertensiv- samt lipidsänkande behandling hos diabetiker. Klinisk bild vid och behandling av diabetiska senkomplikationer. Övrig endokrinologi 1. Handlägga patient med hypo- och hypertyreos, tyreotoxisk kris, tillstånd med hyper- resp. hypokalcemi samt akut binjurebarksinsufficiens,. 2. Symtomatologi, diagnostik och principer för behandling vid hypofysinsufficiens, hypofystumörer, diabetes insipidus, Cushing's syndrom, akromegali och tillstånd med hyperprolaktinemi samt feokromocytom, primär aldosteronism och insulinom. Elektrolyt- och vätskerubbningar 1. Principerna för natrium-, kalium-, kalcium- och vattenomsättning. Bedöma hydreringsgrad. Handlägga patient med rubbad hydreringsgrad. Handlägga patienter med acidos eller rubbning av Na-, K-, och Ca-koncentrationen. 2. Känna till handläggning av patienter med olika former av alkalos samt rubbning i Mg- och fosfatkoncentrationen. 6
Sjukdomar i rörelseorgan och stödjevävnad 1. Diagnostik och behandling av temporalisarterit och/eller polymyalgia rheumatica samt akuta mono- och oligoartriter. Korrekt identifiera kliniska symptom och tecken som inger misstanke om reumatoid artrit, inflammatorisk spondylartropati, inflammatoriska systemsjukdomar, som t.ex. SLE och systemiska vaskuliter samt osteoartros. Initiera adekvat serologisk och röntgenologisk utredning vid misstanke om artritsjukdom. Känna igen typiska röntgenologiska tecken på reumatoid artrit och osteoartros. Kunna indikationer för akuta och icke-akuta remisser till reumatologspecialist. 2. Långsiktig behandling vid reumatoid artrit och inflammatorisk spondylartropati. Utredningsgång och behandling vid SLE och systemiska vaskuliter. Allvarliga komplikationer vid reumatoid artrit, såsom extraartikulära manifestationer och halsryggsinstabilitet med medullakompression. Aktivitetsbedömning och identifiering av skov vid artritsjukdom och inflammatorisk systemsjukdom. Utförande av ledpunktion och indikationer för intraartikulär steroidinjektion. Icke-inflammatoriska muskulära smärttillstånd (fibromyalgi och kroniskt smärtsyndrom). Infektionssjukdomar 2. Handlägga patient med meningit, pneumoni och sepsis. Principer för antibiotikaval och dosering. Intoxikation och missbruk 1. Symtom samt principer för behandling av alkohol- och tablettmissbruk/intoxikation (opiat, paracetamol, etanol, metanol, bensodiazepiner, mm). Alkohol- och tobaksrelaterade invärtesmedicinska sjukdomar. 2. Rökgas och kolmonoxidintoxikation. Medvetslöshet 1. Bedömning och stabilisering av luftväg, ventilation och cirkulation. Bedöma grad av medvetanderubbning. 2. Differentialdiagnostik och behandling vid meningit, intoxikationer, diabetes (hypo- och hyperglukemi), andningsinsufficiens och subarachnoidalblödning. Förebyggande hälsovård 1. Livsstilsfaktorers betydelse för uppkomsten av olika sjukdomar, i synnerhet faktorer som kost, motion, rökning och alkoholvanor. 2. Metoder att påverka ovannämnda faktorer på såväl individ-, grupp- som samhällsnivå. 7