Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme

Relevanta dokument
Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Gör Salut-satsningen någon skillnad?

Välkommen till en ny Salut-dag!

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen. Umeå

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen

Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

SCHEMA BETEENDEINRIKTAD INTERVENTION INOM TANDVÅRDEN 8 HP

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara?

På väg mot uthållighet i innovationer och organisatoriskt lärande inom vården

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Familjecentralens matkasse en innovativ hälsosatsning för hälsosamma matvanor hos barnfamiljer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017

HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

Tidiga insatser för minskad sjukfrånvaro. Informationsmaterial

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Välkommen på 10-årsjubileum!

Effektmätning 2010 Omfattande enkät.

Säkerhetshantering i arbetet

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Sammanfattning av rapporten. Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering

Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Smarta skolkaféer i Halland

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar?

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

This is the published version of a chapter published in Familjepeppen - en famljestödssatsning i Umeåregionen.

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Barnens bästa gäller! - i Kronobergs län

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Matvanor hos barn och föräldrar

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

KOMMUNÖVERGRIPANDE FORTBILDNINGSINSATS ELEVER SOM UTMANAR

Luleå Innovationskonferens4-5 febr Hur bygger vi innovationskapacitet inom vård, hälsa och omsorg? SUNSIDE- Solutions for Independent and Active Life

Hälsofrämjande åtgärder och. medarbetares hälsa inom kommunala vård- och omsorgsorganisationer. Cecilia Ljungblad

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Frisk i mun och kropp av samma mat. - samtal över måltid med familjer

Projekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Öppna förskolan Gläntan

Anne Persson, Professor

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Bild 1. Medarbetarundersökning September 2013

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2016/

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Eskilstuna Kommun. Enkätresultat för Förskole enkät Föräldrar 2015

Förlossningsvården en framtidsfråga

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

Barn- och Ungdomsplan

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

Tvärvetenskaplig forskning om föräldrastöd i praktiken: Erfarenheter och reflektioner UTLYSNINGEN. Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd

Transkript:

Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME

Salut-satsningen Sektorsövergripande hälsosatsning Initierades år 2005 av Västerbottens läns landsting Salutogent synsätt Sju åldersspecifika moduler Modul I Modul II Modul III Modul IV Modul V Modul VI Modul VII Graviditet 0-1 ½ år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år

Salut-satsningens utveckling

Hur gick det att sprida Salut till ett helt län?

Syfte Att mäta effektiviteten av programmet i fråga om personalens hälsofrämjande arbetssätt och att undersöka vilka faktorer som kan hindra eller främja implementeringen vid två olika tidpunkter i implementeringsprocessen

Forskningsfrågor Finns en signifikant förändring i personalens hälsofrämjande arbetssätt efter det att programmet implementerats? Finns en signifikant förändring i sektorernas samarbete? Vilka är de upplevda barriärerna och underlättarna för implementering, och skiljer dessa sig från initierings- till slutförandefasen?

Kontext 13 av länets 15 kommuner Involverade sektorer: Mödrahälsovård Barnhälsovård Tandvård Öppna förskolan

Instrument Enkät 1 (före/efter implementering) Interventionsspecifika frågor avseende hälsofrämjande arbetssätt och samarbete mellan sektorer Enkät 2 (vid 2 mättillfällen) 16 öppna frågor om hindrande och underlättande faktorer för implementering av Salut

Svarsfrekvenser Enkät 1: 93% (före) 81% (efter) Enkät 2: 96% (S2) 85% (S4)

Andel barnmorskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika livsstilsfrågor (n=22)

Andel BVC-sjuksköterskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika livsstilsfrågor (n=47)

Andel tandhygienister som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika livsstilsfrågor (n=19)

Andel BVC-sjuksköterskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning genomförde EPDS-screening och pappa-samtal (n=47)

Andel deltagare som i större, mindre eller oförändrad utsträckning använde motiverande samtal (MI)

Andel barnmorskor som i ökad, minskad eller oförändrad utsträckning samarbetade med andra professioner (n=22)

Andel BVC-sjuksköterskor som i ökad, minskad eller oförändrad utsträckning samarbetade med andra professioner (n=47)

Andel tandhygienister som i ökad, minskad eller oförändrad utsträckning samarbetade med andra professioner (n=19) *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001

Andel personal inom ÖF som i ökad, minskad eller oförändrad utsträckning samarbetade med andra professioner (n=20) *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001

Förändring i utbudet av fika inom öppna förskolan Fika/dryck (%) Före Efter Frukt och grönsaker 85 100 Smörgåsar 100 100 Kakor, kex, bullar** 60 15 Sötade drycker** 50 5 Osötade drycker 45 70 (McNemar Test) *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001

Barriärer Mödrahälsovård Barnhälsovård Tandvård Öppen förskola Hög arbetsbelastning Hög arbetsbelastning Hög arbetsbelastning Hög arbetsbelastning Nya frågeområden och enkäter känsliga/påträngand e eller för omfattande Konkurrerande/frag menterade arbetsuppgifter Bristande motivation hos föräldrar Otillräckligt stöd/engagemang från chefer Geografiskt avstånd till samarbetspartners Avsaknad av samarbetspartners Bristande eller motstridiga ekonomiska incitament Otillräckliga arbetslokaler eller utrustning Svårt att starta upp/underhålla nya samarbeten Geografiskt avstånd till samarbetspartners Otillräckligt stöd/engagemang från chefer Bristande ekonomiska resurser Bristande rutiner för pappor Praktiska eller administrativa svårigheter kopplat till enkäter Svårt att starta upp/underhålla nya samarbeten Geografiskt avstånd till samarbetspartners

Underlättare Mödrahälsovård Barnhälsovård Tandvård Öppen förskola Bra samarbete med andra sektorer Bra samarbete med andra sektorer Bra samarbete med andra sektorer Bra samarbete med andra sektorer Stöd från arbetsmanualer och frågeformulär Stöd från arbetsmanualer och frågeformulär Föräldrar är hälsomedvetna/intre sserade av hälsa I linje med befintligt arbetssätt I linje med befintligt arbetssätt Program och implementeringsprocess tydlig och relevant I linje med befintligt arbetssätt Geografisk närhet till samarbetspartners Program och implementeringsprocess tydlig och relevant Kollegor positiva och stödjande Stöd från arbetsmanualer och frågeformulär Positivt/bra arbetsklimat Kollegor positiva och stödjande I linje med befintligt arbetssätt Program och implementeringsprocess tydlig och relevant Kollegor positiva och stödjande

Summering av preliminära resultat Flera signifikanta förändringar mot ett mer hälsofrämjande arbetssätt inom mödrahälsovård, barnhälsovård och tandvård Signifikant ökat samarbete i flera samarbetskonstellationer Öppna förskolan visade på en förändring mot ett mer hälsosamt utbud av fika trots. att deltagarna i en hög utsträckning rapporterade barriärer som hög arbetsbelastning, underbemanning och tidsbrist, och utan att de fick extra resurser för att implementera programmets interventioner

Diskussion Framgångsfaktorer arbetsmanualer anpassade till kontext/yrkesgrupp? - interventioner i linje med tidigare arbetssätt? Hur effektiva är interventionerna? - Störst förändring inom tandvården, minst inom mödrahälsovården

Sidfot Tack!