Ansökningsperiod Bixias diarienr Helena Mellqvist Bjursell 2014 BM 2014-M09

Bixia Miljöfond MALL Projektredovisning Utfärdad av Ansökningsperiod Bixias diarienr Helena Mellqvist Bjursell 2014 BM 2014-M09 Rapporteringsdatum Projektnamn/Medelmottagare 2015-11-03 Skogbo kraftverk/ Projektet geografiska plats Anders o Helena Bjursell Vara kommun Västra Götaland Adress Skogsbo kvarn 534 92 Tråvad Projektets syfte och målsättning Tillståndsansökan för befintlig vattenkraftstation Utförande av projektet Förstudie och förutsättningar för en laglighetsförklaring Länsstyrelsen i Västra Götalands län har förelagt nästintill samtliga kraftverksägare i Lidan att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för vattenkraftsverksamhet. Därmed är det ekonomiska utrymmet begränsat att vidta skyddsåtgärder som normalt förknippas med nyprövning av vattenkraftverk. Användning av miljöfondsmedel Bifogar faktura från konsult och en sammanställning på vår egna nedlagda tid i projektet. Projektets resultat Kartläggningen och de lokala förutsättningarna är klart men om detta kommer att räcka för att få till en tillståndsansökan vet vi inte idag eftersom myndigheterna inte gett besked om vad som kommer att krävas av kraftverksägaren. Fortsättning av projektet, alternativ slutsats Innan regeringen gett besked om utformningen gällande tillståndsprövning för befintliga kraftverksanläggningar är det svårt att dra någon slutsats. Övrigt Om inte tillståndprövningen förenklas och osäkerhetsfaktorer tas bort kommer antagligen kostnaderna att bli allt för omfattande för investeringen. Bilagor 1. Sammanställning egen nedlagd tid 2. Förstudie Skogsbo kvarns kraftverk, Lidan 3. Faktura från konsult Johan Lind 1

Sammanställning på eget arbete i samband med ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Skogsbo kraftverk, Tråvad Helena Mellqvist Bjursell och Anders Bjursell -Tillsynsbesök Länsstyrelsen, Mikael Ljung, Tråvad 24 april 2013 2 x 8 tim -Riksantikvariatet i Göteborg, Letar fram dokument rörande Skogsbo kraftverk 1 x 8 tim -Samråd med landshövding Lars Bäckström, Nossebro 19 september 2014 2 x 4 tim -Möte med kommunpolitiker från Vara, Grästorp och Nossebro kommun, LRF och Riksdagspoliker. 2 x 2,5 tim -Inför projekt kartläggning, Konsult Johan Lind, Skogsbo kvarn 1 x 8tim -Tillsynsbesök Länsstyrelsen, Inventering av kulturmiljön, Lena Ljungberg och Marie Sandberg, Tråvad 28 okt. 2015 2 x 2 tim -Möte med Svensk Vattenkraftsförenings medlemmar i Vara kommun samt ordförande Gunvor Axelsson 5 gånger under en 2 års period. Dessa timmar går ej att precisera. -Hämtat aktuell information på nätet och tidsskrifter gällande framtida förändringar Vattenverksamhet. Överklagan till Länsstyrelsen, tingsrätten och hovrätt. Dessa timmar går inte att precisera men är betydande. Tråvad 2015-11-17 Anders och Helena Bjursell

FÖRSTUDIE SKOGSBO KVARNS KRAFTVERK, LIDAN Johan Lind Tingstorp 743 718 94 Ervalla

NYPRÖVNING AV BEFINTLIGT VATTENKRAFTVERK Beställare: Ägare vattenkraftverk Lidan Beställarens representant: Hugo von Scheele Konsult: Johan Lind Tingstorp 743 718 94 Ervalla jhnlind@gmail.com Uppdragsnr: 2015-01

3 (24) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 4 Områdesbeskrivning... 5 Vattenområdet... 5 Naturvärden... 6 Tillståndsprövning av vattenkraft idag... 7 Historik och nuläge... 7 Prövningsprocessen... 8 Prövningens omfattning och skyddsvillkor... 8 Administrativa uppgifter... 10 Lägesbeskrivning... 10 Befintlig verksamhet och utformning... 13 Planerad ansökan och skyddsåtgärder... 15 Lönsamhet... 21 Risker... 21 Bilagor 1. Lönsamhetsberäkningar Skogsbo kvarns kraftverk 2. Skiss ombyggnad Skogsbo kvarn

4 (24) Bakgrund Länsstyrelsen i Västra Götalands län har förelagt nästintill samtliga kraftverksägare i Lidan att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för vattenkraftverksamhet. Rubricerade anläggningar är till dominerande del små kraftverk med ringa fallhöjd och utbyggnadsvattenföring. Därmed är det ekonomiska utrymmet begränsat att vidta skyddsåtgärder, och bekosta en relativt omfattande tillståndsprocess. Undertecknad har uppdragits att studera förutsättningarna för en nyprövning och anläggning av de skyddsåtgärder som normalt förknippas med nyprövning av vattenkraftverk. Fältbesök har genomförts vid samtliga anläggningar och i samband med detta har fotodokumentation, och höjdbestämning av dämningsområden genomförts. Utifrån detta, och av beställaren tillhandahållna underlag (fastighetsdata, kartor, produktionsdata, vattenhushållningsdata, bef. tillståndshandlingar mm) beskrivs förutsättningarna för en tillståndsprövning enligt miljöbalken för respektive anläggning. Utredningsrapporten beskriver kort de nuvarande förutsättningarna för prövning av vattenkraft, samt redovisar förutsättningar vid varje enskild anläggning. Lokalbeskrivningen omfattar fotodokumentation från platsen, fallhöjd och grovt skattad produktionspotential, förutsedda miljövillkor och förslag till utformning (t.ex. fiskväg och intagsgaller), samt en lönsamhetsanalys utifrån de kostnader och produktionsnivåer som kan bedömas med detta underlag. Denna utredning bör ses som ett första steg och ger ett översiktligt beslutsunderlag inför en kommande tillståndsprocess och kan vidare användas för tidigt informationsmöte med Länsstyrelsen. Johan Lind 2015-08-30

5 (24) Områdesbeskrivning Vattenområdet Lidan är Skaraborgs största vattendrag. Vattendraget sträcker sig från källområden kring Älmestad ca 3 mil söder om Falköping, till Lidköping i norr och har sin mynning i Vänern. Lidan sammanflödar under sin sträckning med bl.a. Flian (avrinning från Hornborgasjön), Lannaån och Jungån. Berörd sträcka av Lidan utgörs av Lidan vid Floby nedströms till sammanflödet med Afsån vid Brotorps kvarn. Figur 1. Översiktskarta Lidans vattensystem. Källa: Länsstyrelsen SMHI, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Lantmäteriet m.fl. Medelvattenföringen för Lidan (vid Brotorps kvarn) är ca 9.8 m 3 /s. Vid utloppet i Vänern ca 19.6 m 3 /s och vidare uppströms vid Lidaborg ca 6.8 m 3 /s (SMHI, 2015). Baserat på samma underlag är karakteristiska flöden enligt följande:

6 (24) Tabell 1: Hydrologiskt dimensioneringsunderlag (stationskorrigerade modelldata) för Lidan vid 2 lokaler (SMHI, 2015). Lokal Brokvarn Ovan Härebäcken HQ50 111 60.0 HQ10 88.6 48.7 HQ2 63.1 35.9 MHQ 65.9 37.3 MQ 9.79 6.79 Naturvärden Lidans avrinningsområde präglas av ett varierat landskap. Vid den södra grenen som börjar i småbäckar i Ulricehamns och Herrljunga kommuner är det kulligt med skog och småskaligt jordbruk. Östra delen börjar i småbäckar från platåbergen i Falköpings kommun och Falbygden. Här finns skogsklädda platåberg, åker och kulliga hag- och betesmarker med stenmurar och lövträd. Vid det kulliga Valleområdet i Skara kommun finns flera mindre sjöar, här dominerar blandad skog med inslag av småskaligt jordbruk. Större biflöden till Lidan är Flian, Afsån, Landån och Jungån. Åarna är viktiga inslag och de slingar sig ofta vackert i landskapet. Åtgärdsområdet är rikt på isälvsavlagringar och har mycket stora vattentillgångar. Det finns även höga naturoch kulturvärden som omfattar naturreservat, Natura 2000-områden och delar är riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. De mest kända områdena är Hornborgasjön och platåbergen vid Mösseberg och Billingen. Nedre delarna av Lidan har ovanligt många fiskarter och lekområden för asp. Många av vattendragen och ett fåtal sjöar är övergödda och näringsämnen kommer framför allt från jordbruk, kommunala avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Flera av vattendragen har vandringshinder och exempelvis dammar hindar fisk och smådjur att vandra i ån. Vattenflödet är i en del sträckor så förändrat att det påverkar djur- och växtlivet. 38 ytvattenförekomster har sämre än god ekologisk status och en grundvattenförekomst når inte god kvalitativ- eller kemisk status. Det finns även risk att ytterligare 16 grundvattenförekomster inte når god kemisk status på grund av miljögifter eller näringsämnen.

7 (24) Tillståndsprövning av vattenkraft idag Historik och nuläge Sverige har en lång tradition av vattenreglering och utvinning av vattnets kraft. Kvarndrift-, stål-, pappersmasse- och skogsindustri har krävt tillgång till lokal kraftproduktion varpå en mängd dammar har uppförts för dessa ändamål. Många av dessa dammar används idag för reglering för elkraftproduktion vid vattenkraftverk. I landet finns idag mer än 10 000 dammar enligt register av SMHI. Vattenlandskapet i Sverige har således påverkats och till stor del förändrats under hundratals år av mänskliga aktiviteter. Den långa historiken av dikningar, rensningar och reglering av vattendrag innebär att samhället i stora delar anpassat sig till dagens förhållanden, och det är ofta svårt att avgöra hur ett vattenområde sett ut i opåverkat tillstånd. Precis som jordbruk och urbana miljöer anpassat sig till sjösänkningar, har bebyggelse, samhälle och infrastruktur under de senaste 200 300 åren anpassats till regleringen av sjöar och vattendrag. Historiska och nutida verksamheter som dikning, avverkning, rensning/kanalisering av vattendrag, flödesreglering, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och försurande ämnen har även påverkat vattenmiljöer och deras flora och fauna på betydande sätt. Samtidigt ställer EU:s ramdirektiv för vatten, riksdagens beslutade miljökvalitetsmål m.m. krav på miljöförbättringar i reglerade sjöar och vattendrag. Senare rättspraxis har inneburit att befintliga, ofta historiska, vattenanläggningar måste tillståndsprövas enligt miljöbalkens bestämmelser. I samband med nyprövningen ställs krav att förbättra miljövillkor vid kraftverken till gagn för vattenmiljön. Villkor som ofta aktualiseras är krav på fiskvandringsvägar förbi dammar, minimivattenföringar förbi kraftverk, och nya intagsgrindar som ska skydda vandrande fisk från turbiner. Intentioner med förnyade villkor är naturligtvis goda, men innebär stora investeringar. För ett kraftverk med liten produktion kan krav på sådana investeringar, i kombination med en utdragen och dyr tillståndsprocess, blir alltför stora. Verksamheten kan tvingas upphöra, med följden att elproduktionen minskar och de tillhörande dammarna på sikt måste rivas ut.

8 (24) Prövningsprocessen Prövningens omfattning och skyddsvillkor För ett kraftverk där verksamheten hittills bedrivits med stöd av äldre bestämmelser innebär kravet på tillstånd att en tillståndsansökan enligt 11 kap. 9 miljöbalken måste upprättas, vanligen omfattande: - Lagligförklaring av befintliga anläggningsdelar, t.ex. dammbyggnad, stationsbyggnad, vattenvägar etc. - Ianspråktagande av tillgänglig fallhöjd vid rubricerat kraftverk. - Tillstånd till reglering med angivna dämnings- och sänkningsgränser samt specifikation av vilken typ av reglering som avses bedrivas. - Tillstånd för avledning av kraftverkets maximala slukförmåga. - Tillstånd för eventuella ombyggnadsåtgärder som föranleds av prövningen, t.ex. effektiviseringsåtgärder, eller anläggande av skyddsåtgärder såsom fiskvägar eller nya intagsgaller, fångdammar mm som kan krävas för ändamålet. Ett kontrollprogram för anläggningsarbeten och framtida verksamhet krävs i allmänhet och detta ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Skadeförebyggande åtgärder föreslås normalt i samband med upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Vanliga skadeförbyggande åtgärder har nedan separerats med avseende på ändamålet, dvs. om de syftar till att reducera skadeverkningar av temporär karaktär till följd anläggningsarbeten, eller av långsiktig karaktär till följd av den planerade verksamheten och driften av anläggningen. Skadeförebyggande åtgärder har anpassats utifrån de av Vattenmyndigheten föreslagna åtgärderna i Lidan. För anläggningsarbeten: Anläggningsarbeten bör huvudsakligen utföras i torrhet. I de fall arbete sker i vatten ska fångdammar eller siltgardiner anordnas för att hindra slamflykt till huvudfåran. Avbördningen under byggtiden ska säkerställas för att garantera att inget vatten behöver avbördas via kanalen. Arbetstid bör anpassas med hänsyn till fågelhäckningsperioder och groddjur, avseende särskilt störande arbetsmoment. Handlingsplan för läckage av petroleumprodukter bör upprättas. Körning med maskin på stensättningar och andra synliga kulturlämningar bör undvikas.

9 (24) Körning med maskiner i vattendraget och strandbrinkar bör minimeras. Detta för att minimera skadan på bottnar. Vid körning i branta eller fuktiga miljöer vidtas åtgärder för att skydda markskiktet, t.ex. genom utlägg av stockmattor. Grumlande arbeten bör huvudsakligen ske under juli till och med augusti för att ta hänsyn till fiskreproduktion. Arbeten bör planeras i samverkan med sakkunnig inom miljö- och naturvårdsområdet och kulturmiljösakkunnig. För verksamhet och kontinuerlig drift: En fiskväg bör anläggas förbi kraftverket. Fiskvägens utformning och slutliga funktion bör motsvara de passageförhållanden som varit gällande på platsen innan utbyggnad. Fiskevårdssakkunnig ska leda entreprenaden och ansvara för slutlig design av fiskvägen. Skyddsåtgärder för nedströmsvandrande fisk bör vidtas så att dessa inte ska skadas vid turbinpassage. Ett intagsgaller anläggs, vanligen med spaltvidd 15 mm och gallerlutning 30-35 grader i förhållande till inströmningsriktningen bör anläggas för att avleda fisk från kraftverket. Krav framförs ofta att intaget ska designas för en genomsnittlig vattenhastighet understigande 0.5 m/s och grinden ska förses med flyktöppning samt avledare för nedströms vandrande fisk. Införande/stadfästande av minimitappning förbi kraftverket för att tillgodose fiskväg, flyktväg och ev. naturfåra med erforderlig vattenmängd. Om inte en provtappning eller likvärdigt underlag redovisas är det normalt att den av SMHI beräknade oreglerade medellågvattenföringen, MLQ, fastställs som minimivattenföring. En säsongsvarierad minimitappning utgör ofta det bästa alternativet både avseende miljönytta och produktionspåverkan. Planerade start och stopp av kraftverket bör ske med så mjuka övergångar i tappning som är tekniskt möjligt. Skyddsåtgärder bör vidtas för att reducera skaderisker på vattendraget vid plötsliga driftstopp. Reglering av eventuella magasin bör ske som säsongsreglering och så långt möjligt efterlikna en naturlig vattenståndsregim. Maskinutrustning i kraftverk och övriga anläggningsdelar som nyttjar oljor eller övriga kemikalier för drift bör förses med täta kärl som kan motta minst den volym som aktuell maskin/maskindel innehåller (invallad station). Detta med syfte att eliminera risk för olje- och kemikaliespill till vattenområdet.

10 (24) Administrativa uppgifter Anläggningsnamn Skogsbo kvarn Fastighetsbeteckning Tråvad 18:1 och Längjum 3:14 Verksamhetsutövare Anders och Helena Bjursell Organisationsnummer 580315-5547 Postadress Skogsbo kvarn 534 92 Tråvad Telefon 076-819 52 56 Kontaktperson Anders Bjursell Län Västra Götalands län Kommun Vara Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen Västra Götalands län Lägesbeskrivning Skogsbo kvarn Figur 2. Översiktskarta Skogsbo kvarn, Lidan. Källa: Länsstyrelsen Västmanlands län, Lantmäteriet m.fl.

11 (24) Lokalisering och rådighet Skogsbo kvarn är belägen i Lidan ca 1.5 km sydväst om Tråvad. Vattenområdet tillhör Göta älvs huvudavrinningsområde och avrinningsområdet vid platsen omfattar ca 600 km 2. Dämning och tillvaratagande av vattenkraft har skett på platsen sannolikt under 400 års tid. Uppgifter om historik kring Skogsbo kvarn saknas för närvarande, men tidigaste noteringen om kvarnverksamhet på platsen är från år 1632. Inga fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar finns registrerade hos Riksantikvarieämbetet. Ägarna till Skogsbo kvarn innehar hela fallet vid dammen (strand på bägge sidor och vattenområde). Detta, i kombination med att verksamhet pågår och så har gjort under mycket lång tid, talar för att verksamhetsutövaren har den rådighet som krävs att söka tillstånd för vattenkraftverk på platsen. Det kan dock inte uteslutas att fastighetsreglering behöver ske med ägare av mark och vatten uppströms dammen, i den mån förändringar sker av reglering. Även ombyggnad mm (t.ex. anläggande av fiskväg) kan komma att beröra andra fastighetsägare. Höjd- och koordinatsystem Samtliga höjdangivelser i denna utredning hänför sig till rikets höjdsystem RH2000. Plankoordinater anges i Sweref 99 16 30. Fastigheter Fastighetsförhållanden är enligt följande (markerat där verksamhetsutövare är lagfaren ägare): Fastighet Tråvad 18:1 Tråvad 3:13 Längjum 3:14 Längjum 17:2 Längjum 6:8 och 6:9 Östbäck 3:3 och 3:4 Tråvad 3:2; 3:3 och 3:28 Omfattande Kraftverksbyggnad mm Norra stranden vid kvarnen Södra stranden vid kvarnen Strand uppströms (Lars Jonsson) Strand uppströms (Hasse Eriksson) Strand uppströms (okänd ägare) Strand nedströms (okänd ägare)

12 (24) Övrigt Upp- och nedströms dammen kan förekomma vattenuttag för bevattningsändamål. Förekomst, tillstånd och omfattning är i nuläget okänd. Kraftverket på platsen har dock ingen negativ inverkan på sådana verksamheter.

13 (24) Befintlig verksamhet och utformning Berörd del av vattendraget Aktuell del av Lidan domineras av lugnflytande områden upp- och nedströms kvarnen/kraftverket. Omgivningen består främst av öppen åkermark, längs vissa delar med inslag av begränsad strandskog. Lidans åfåra är vid kvarnen ca 50 m bred och forsområdet är ca 50 m långt. Uppströms dammen förgrenar sig åfåran i 2 fåror, varav den norra (högra) utgör kraftverkets inloppskanal. Förgreningen är såvitt känt naturlig, men har påverkats genom dämning mm för att effektivt leda flöde mot kraftverket. Forsområdet är relativt brett, avgränsat av dammen uppströms som ligger som en V-profil över Lidan med spetsen uppströms anslutande mot ön. Bottenområdet i kvarvarande fors har inslag av ytligt berg. Forsområdet är kort, och relativt brant, och bedöms vara påverkat av rensningar från de historiska vattenverksamheter som förekommit här. Skogsbo kvarns kraftverk Figur 3. Ortofoto vattenområdet vid Skogsbo kvarn, Lidan. Källa: www.hitta.se

14 (24) Vattenresursen Medelvattenföringen i Lidan vid platsen är ca 6.8 m 3 /s (SMHI, 2015). Vattensystemet har en exceptionellt låg sjöandel (ca 0.2 %) och en obefintlig regleringsgrad/regleringsvolym. Trots detta förekommer 8 dammar i avrinningsområdet enligt SMHI:s dammregister. Enligt SMHI:s underlag är karakteristiska flöden enligt följande: Tabell 2: Hydrologiskt dimensioneringsunderlag för Lidan ovan Härebäckens biflöde. (SMHI, 2015). HQ50 60.0 HQ10 48.7 HQ2 35.9 MHQ 37.3 MQ 6.79 MLQ 0.86 Nuvarande anläggning och vattenhushållning Vattendom för kraftverksdrift saknas och driften har skett med stöd av äldre bestämmelser (urminnes hävd). Dammens överfallsbord regleras i vattendom (AM 12/1930). Sannolikt har verksamhet på platsen (vattenreglering) bedrivits åtminstone sedan 1600-talets mitt, vilket innebär att verksamheten till stor del har hanterats enligt den lagstiftning som gällde vid uppförandet av anläggningen. Elproduktion har skett på platsen kontinuerligt under 1900-talet. Av den översiktliga inmätning som genomfördes 2015-01-22 framkom följande: - Uppströms vattenyta (aktuell dämning): +83.1 - Vattenyta omedelbart nedstr. nivådamm: +81.7 - Nedströms vattenyta kraftverk (mätt vid vägbro): +81.2 Enligt SMHI uppgick totalvattenföring på platsen vid mättillfället till ca 17.6 m 3 /s, dvs. en relativt hög vattenföring, och kraftverkets fallhöjd var då 1.9 m. Befintlig dammanläggning är sannolikt grundlagd på berg, och består från vänster till höger (observerat i nedströms riktning) av följande anläggningsdelar: Sättutskov, okänd geometri. Skibord/överfallsdamm förlagd snett uppströms från utskovet anslutande till naturlig ö med längd ca 24 m och uppskattad tröskelnivå +82.9. Skibord/överfallsdamm förlagd snett nedströms från naturlig ö, mot kraftverkets intag, med längd ca 34 m och uppskattad tröskelnivå +82.9.

15 (24) Kraftverksintag till Skogsbo kvarn med okänd geometri försett med 7 st spettluckor för avstängning, manuell rensning och konventionell intagsgrind. Vattenstånd upp- och nedströms dammen bedöms variera kraftigt beroende på aktuell vattenföring. Därmed varierar också tillgänglig fallhöjd för kraftverkets produktion. Turbinen drivs idag så att en kontinuerlig överrinning sker vid skibordet. Därmed sker ingen fullständig torrläggning av strömsträckan pga. kraftverksdriften. Dammen har såvitt känt inte genomgått konsekvensklassificering enligt RIDAS. Dammen torde dock tillhöra klass 3 (RIDAS) eller klass C eller U enligt nuvarande förordning om dammsäkerhet (SFS 2014:214). Dammen bedöms ha mycket små nedströmseffekter i händelse av ett dammbrott. Kraftverkets produktionsutrustning är relativt ny och installerades 2004. Den består idag av en 2-hjulig Francisturbin (KMV). Maxeffekten är ca 60 kw. Normal årsproduktion uppgår idag till 0.3 GWh. Slukförmågan uppgår till max 3.9 m 3 /s. Driftområde idag är okänt men torde ligga kring 2 3.9 m 3 /s. Inga förändringar av detta planeras i samband med tillståndsansökan. Planerad ansökan och skyddsåtgärder Enligt föreläggandet krävs endast ansökan om lagligförklaring av befintliga anläggningsdelar samt ansökan om tillstånd för befintlig vattenkraftproduktion. I samband med tillståndsprövning kommer krav på fiskväg och skydd för nedströmsvandrande fisk ställas. I nuläget bedöms inte fallet vid Skogsbo kvarn ha utgjort ett naturligt definitivt vandringshinder för fisk, varför kraven sannolikt kommer fastställas av Mark- och Miljödomstol. Det naturliga fallet (innan fysisk påverkan) bedöms ha innehaft en lutning mellan 1.5 3 % sannolikt med inslag av kortare, brantare partier. Fiskväg för uppvandring Då fallhöjden vid dammen är begränsad bedöms en fiskvandringsväg kunna genomföras med relativt enkla åtgärder. Dammen bedöms i nuläget utgöra ett definitivt vandringshinder för fisk. Forsområdet är tack vare dammens utformning koncentrerat i en tydlig huvudfåra och därmed bedöms fiskpassage endast behövas vid en punkt längs dammkroppen.

16 (24) Risk för att fisk söker sig upp mot kraftverksutloppet, och därför inte finner fiskvägen, bedöms som måttlig. Utbyggnadsvattenföringen är mycket liten i relation till totalvattenföringen. Kraftverksutloppet är dock relativt avgränsat på betydande distans (ca 70 m) från dammens översta punkt. För lax och öring (höstlekande) är problemet sannolikt försumbart då vattenföringen under dessa arters lekvandring normalt bör vara betydligt högre än kraftverksflödet. Detta gäller även vårlekande arter såsom asp som normalt lekvandrar intensivt under eller strax efter vårflodens kulminering. Övriga arter som lekvandrar in mot midsommar, t.ex. löja och mört, är inte lika styrda av huvudflödet som andra vandrande fiskarter. Tvärtom kan uppvandring i ett forsområde underlättas för dessa arter om vattenföringen är något begränsad. En fiskväg kan naturligtvis anläggas med mynning i kraftverksutloppet. Detta bedöms dock svårare, motsvara högre fallhöjd, och bli kostsamt. Vidare innebär det att en minimitappning inte skulle komma naturfåran till del, vilket är negativt för strömlevande fauna. Strategin för utformning av en fiskväg vid Skogsbo kvarn r istället att placera denna längst uppströms på dammen, vid ön i mitten av Lidan, med intag i kraftverkets inloppskanal, och utlopp i den naturliga forsen. Risker att fisk söker sig fel väg, till kraftverksutloppet, bedöms som små, och kan minskas ytterligare med en reducerad drift av kraftverket under mest aktiva fiskvandringsperioder. Eventuell felvandrande fisk kan också guidas mot naturfåran om en mindre vattenväg schaktas fram mellan kraftverksutloppet och strömområdet nedanför dammen. Det föreslås att bottenutfyllning genomförs i forsområdet nedanför dammen. Detta så att flödet styrs på ett gynnsamt sätt längs med högra (norra) skibordets nedströmsyta. På så vis mynnas flödet så nära kraftverksutloppet som möjligt. Utfyllnad och schaktåtgärder görs i mycket begränsad omfattning då passagemöjligheter enbart behöver förbättras under främst låg vattenföring. På de områden i forsen nedströms som bedöms vara svårforcerade genomförs begränsad bottenfyllning med enstaka större stenblock. Uppbyggnaden genomförs på enkelt vis genom att större block (diam 1000-1500 mm) placeras ut på berghäll eller fast grund. Vid behov förankras dessa i underliggande material med genomborrad R/F armering. Området är totalt ca 50 m långt, med en naturlig fallhöjd på ca 1 1.5 m. Den naturliga lutningen i forsområdet är därmed ca 2-3 %. En fiskväg i detta område bör därför dimensioneras för en genomsnittlig lutning om ca 2 % med lokalt brantare partier.

17 (24) Den del av området som idag är svårforcerad för vandrande fisk är precis invid dammen, samt för ev. fisk som söker sig upp i utloppskanalen. Fiskvägen anläggs därmed med 2 alternativa ingångar, 1 precis nedanför nivådammen (huvudingång), och 1 som går ut i utloppskanalen (sekundär ingång). Slitsränna generell utformning För att hantera fallskillnaden precis invid dammen placeras en kort slitsränna längst uppströms på högra (norra) skibordet. Slitsrännan förlängs uppströms dammen inom befintlig inloppskanal till kraftverket. Slitsrännan utformas av dubbeltyp (dubbla slitsar). Fiskvägen får en genomsnittlig lutning om ca 5 % och är därmed anpassad samtliga förekommande fiskarter. Strömningsförhållanden och passerbarhet är då fullt jämförbara med naturliga förhållanden i en ca 2 % lutande forsmiljö. Slitsrännan dimensioneras för ett flöde om 0.5 m 3 /s med vardera slitsöppning ca 0.25 m och reglerande inloppströskel på nivån +82.4. Bassängerna görs 2 m långa och 2.5 m breda. Lutningen blir ca 5 % eller motsvarande 15 cm per bassäng. Utskov Slitsrännans placering följer befintliga kraftverkskanalens förläggning invid ön. Ett utskov för slitsrännan placeras i dammpelaren invid kraftverksintaget. Utskovet till slitsrännan bör utformas med en fri bredd kring 2 m och tröskelnivå ca +82.4. Fri bredd är då anpassad för att kunna installera en fiskräknare i övre delen av fiskvägen. Utskovet kommer vid normal drift att vara helt öppet då slitsarna i fiskvägen reglerar utflödet. Endast vid rensning, inspektion och underhållsåtgärder stängs utskovet.

18 (24) Figur 4. Exempel på slitsränna av prefabricerade betongelement och plåtslitsar som eftermonterats. Byggandet kräver torrläggning av genom traditionell fångdamm, eller genom att en spont etableras framför ingreppsområdet. Slitsränna Från utskovet schaktas terrängen av för att ge utrymme för slitsrännans grundläggning. Slitsrännan utformas som en dubbelslitsränna med 25 cm öppning i slitsarna. Varje bassäng dimensioneras för en fallskillnad om ca 15 cm, bredd 2.5 m och bassänglängd 2 m. Totalt 10 bassänger bedöms krävas och totala längden blir då 20 m.

19 (24) Figur 5. Slitsrännan placeras längst uppströms på höger skibord och förläggs uppströms från detta i dämningsområdet (röd pil). Vid DG (+66.40) avbördar bägge slitsöppningar ca 0.5 m 3 /s. Vid halv drift avbördar en slitsöppning ca 0.25 m 3 /s. Mynningsområde Slitsrännans mynning i naturfåran kräver vissa bottenjusteringar och då främst fyllning precis nedströms dammens skibord. Detta för att skapa pooler för uppvandrande fisk, reducera den dimensionerande fallhöjden, och skapa en tydlig lockvattenström för uppvandrande fisk.. Mynningsområdet kommer att vara utsatt för stora påfrestningar vid avbördning från skibordet. Utformningen med stenfyllning bör därför förstärkas av enstaka stenblock som genomborras och armeras fast i underliggande berg med rostfri armering. Reglering av fiskvägen Själva slitsrännan är självreglerande och kräver ingen aktiv reglering. Fiskvägen kan köras på partiell, respektive full drift. Detta genom att en slitsrad stängs genom hela trappan. Detta är relativt mödosamt och kräver montage av ca 10 st mindre sättluckor. Det kan dock med fördel nyttjas för att 1-2 ggr per år justera tappningen. För fiskvandring i området bedöms perioden april-maj, respektive september-november vara viktigast och då bör fiskvägen avbörda full kapacitet.

20 (24) Kostnaden kan komma att fördelas enligt följande: Kostnader fiskväg antal enhet a pris delsumma Fångdamm 100 m3 150 15000 Schakt- och fyllningsarbeten 100 m3 600 60000 Betongarbeten 27.25 m3 5000 136250 Slitsar mtrl och montage 10 st 5000 50000 SUMMA TOTAL 246250 Fiskväg för nedvandring En fingrind (spaltvidd 15 mm) med vertikala grindstål placeras i befintligt intag. Grinden måste byggas med en lutning 30-35 grader i förhållande till horisontalen, för att undvika fallförluster och uppfylla funktionskrav för fiskvandring. Detta innebär att befintliga avstängningsluckor måste flyttas uppströms om en sådan grind ska rymmas i intaget. Därmed måste bottenplatta i intaget, och sidoväggar förlängas uppströms med ca 3-4 m. Detta beror av intagets nuvarande geometri vilken till stor del är okänd idag. Vänster intagsvägg och luckutskov byggs om så att ett utskov kan placeras som delvis kan stängas med sättare. Genom detta kan avbördningen ökas för att spola bort skräp från intaget, och en del av skibordet hålls permanent öppnad för att avbörda flöde för fiskavledning. I nuläget föreslås en konstant tappning om 0.2 m 3 /s vid normalnivå i dämning. Figur 6. Illustration. Fingrind, flyktöppning, skräputskov och fallränna.

21 (24) Bakom sättutskovet anläggs en mindre fallränna som lämpligen släpper ut flödet till en punkt i fiskvägen för uppvandrande fisk. På så vis kan flödet komma till nytta även för uppvandring. Det är dock viktigt att tillse att utloppet är ändamålsenligt utformat, gärna i en anlagd djuphåla i fiskvägen. Kostnader för byte av fingrind uppskattas grovt enligt följande: Kostnader fingrind mm antal enhet a pris delsumma Fångdamm 0 m3 150 0 Fiskesakkunnig (designfrågor) 16 h 800 12800 Betongarbeten 15 m3 6000 90000 Mtrl intagsgrind (R/F stål) 25 m2 6000 150000 Montage (endast mtrl) 1 st 50000 50000 Fallränna 3 m 2000 6000 Övrigt mtrl (fyllning, utskov mm) 1 st 10000 10000 SUMMA TOTAL 318800 Kostnaderna varierar väsentligt beroende på hur stora betongarbeten som krävs, hur dessa ansluts till befintlig betong, samt vilket gallermaterial som väljs (rostfritt, aluminium, komposit eller målat svartstål). Ingen egentlig fångdamm åtgår då det bedöms mer lämpligt att genomföra ombyggnaden samtidigt som fiskvägen byggs, och då under kort period, stänga hela intagskanalen för flöde med en fångdamm av jordfyllning mellan norra stranden och ön i mitten av åfåran. Lönsamhet En enkel lönsamhetsanalys har gjorts för projektet. Beräkningar bygger på en medelårsproduktion på dagens 0.3 GWh. Produktionen har uppskattats med en drifttid på i genomsnitt 3800 h/år. I nuläget saknas varaktighetsdiagram för flöden, så en mer exakt bedömning av produktionsförhållanden går inte att upprätta. Vidare bygger kalkylen ett elpris på 30 öre/kwh utan elcertifikat. Projektet är med dessa grova förutsättningar svagt lönsamt från första året och lönsamheten ökar successivt i takt med avskrivningar. Beräknat på 40 års tid bedöms resultatet hamna kring 2.8 Mkr. Risker Ovan redovisade kostnader är naturligtvis mycket grovt uppskattade utifrån andra genomförda projekt, bedömda mängder, volymer och a-priser. Erfarenhetsmässigt är dock svaret på kostnaden svårt att få innan en förfrågan till entreprenör ställts.

22 (24) Detta eftersom entreprenadens omfång variera kraftigt, en del löses av ägaren själv, andra delar av entreprenör. Det bör dock uppmärksammas att kostnaderna för ombyggnader kan komma att variera väsentligt beroende på utförandealternativ mm. Även kostnader för tillståndsprocessen kan endast grovt bedömas. Detta utifrån tidigare genomförda processer. Även här påverkas kostnaden av vilken delaktighet verksamhetsutövaren själv har i projektet. Kan t.ex. samråd hanteras av sökanden själv, kan konsultkostnader prioriteras till de mer tekniska och legala frågorna. Risken att inte tillstånd för verksamheten erhålls, bedöms som mycket liten. Möjligheterna att få tillstånd styrs främst av hur ambitiösa skyddsvillkor som sökanden har accepterat, och hur väl utformad ansökan i övrigt är. Vanligen handlar inte processen främst om huruvida tillstånd ska ges eller inte, utan snarare om detaljer kring fiskvägsdesign, driftalternativ, ev. kulturhistorisk dokumentation mm. Sådana frågor och förändringar kan påverka kostnaden, men sannolikt inte till den nivå att tillstånd inte medges. I ansökan yrkas på ett omprövningsutrymme. Detta utgör vanligen ca 5 % av medelvattenföringen (5 % av bruttoproduktionens värde). Det är detta utrymme som myndigheterna i framtiden kan kräva av verksamhetsutövaren för t.ex. ökad minimitappning eller andra ändamål. Ett tillstånd enligt miljöbalken gäller för all framtid. Endast villkoren i tillståndet kan omprövas inom ramarna för ovanstående. Förslag förekommer i vattenverksamhetsutredningen att verksamhetsutövaren ska ta större ansvar i omprövningsprocessen, t.ex. bära kostnader för tredje part (i nuläget myndighetens ansvar) och tillstånd ska tidsbegränsas. Bedömningen i nuläget är dock att omprövningsprocessen kan komma att kosta mer för verksamhetsutövaren, men i normala fall endast av mindre betydelse. Vidare kommer eventuella tidsbegränsade tillstånd, snarare realiseras genom en återkommande omprövning av villkor för verksamheten. Att återkalla tillstånd i samband med detta, för byggnader och produktionsenheter som redan finns och fungerar, vore knappast samhällsekonomiskt försvarbart.

23 (24)

JOHAN LIND, TINGSTORP 743, 718 94 ERVALLA INNEHAR F-SKATTEBEVIS MOMS REG.NR. 770821-6739 FAKTURANR: 2015:11 Fakturaadress: FAKTURADATUM: 20151015 Skogsbo kvarn PERIOD 20150101-20151015 C/o Anders och Helena Bjursell FÖRFALLODATUM: 20151115 534 92 TRÅVAD UPPDRAG: ER REFERENS: FÖRSTUDIE FÖRUTSÄTTNINGAR TILLSTÅNDSPROCESS SKOGSBO KVARN ANDERS BJURSELL SPECIFIKATION: FÖRSTUDIE FÖRUTSÄTTNINGAR TILLSTÅNDSPROCESS SKOGSBO KVARN Datum Antal Enhet a pris Belopp Specifikation 20150121 1 TID 750 750 PLANERING MM 20150122 1 TID 750 750 UNDERLAG SAMMANSTÄLLNING 20150123 2 TID 750 1500 FÄLTBESÖK ANLÄGGNINGAR 20150123 5 MIL 42 210 MILERSÄTTNING VID FÄLTBESÖK 20150126 0.5 TID 750 375 HANTERING MÄTDATA MM 20150829 1.5 TID 750 1125 RAPPORTARBETE 20150830 3.5 TID 750 2625 RAPPORTARBETE Totalt exkl. moms MOMS (SEK) UTJÄMNING ATT BETALA: 7 335.00 kr 1 833.75 kr 0.25 kr 9 169.00 kr Johan Lind BANKGIRO 5000-9059 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK Tingstorp 743 718 94 ERVALLA TFN: 073-815 33 62

Johan Lind Tingstorp 743 718 94 Ervalla jhnlind@gmail.com 073 815 33 62