Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Relevanta dokument
Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbruket. och kvicksilver

Ser du marken för skogen?

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Körskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket

Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Markavvattning i skogen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Ser du marken för träden?

Water Profile för den svenska skogsindustrin

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?

VA och dagvattenutredning

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Efterbehandling av torvtäkter

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN

Hallands läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?

Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Ängsö nationalpark

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.

Karta över inventeringsområdet

om körskador på skogsmark

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

Vattnets betydelse i samhället

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Elevblad biologisk mångfald

SE SE

Dränering och växtnäringsförluster

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning:

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Kronobergs läns författningssamling

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Åtgärdsarbete för renare vatten

Mark. Vatten..~--'NQENJOAERNA AB -----~-

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen

Det är skillnad på spår och spår

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Bilaga 2 ( RB 1001 ( ( ( ( Ulricehamns kommun Källeberg Lägen för observationsrör Pegel träbron. Uttagsbrunn.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

med fortsättning 2009

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. Utg:1105

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet)

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

Gäller Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Dammbindning LÖNSAMT I LÄNGDEN

Vad händer med Storsjön?

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Fördelningsbrunn I denna ska avloppsvattnet fördelas jämt till två eller flera infiltrationsrör ut till bädden.

System för elektrisk stenspräckning. Instruktionsbok

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

MAGGÅS 25:6 ID Vålarna Östra ORSA. Avverkning

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Strandinventering i Kramfors kommun

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Vattenskyddsområde med föreskrifter för vattentäkten Öjsjön. Fastställt av Kommunfullmäktige i Åtvidabergs kommun , 38

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Vattenrening nr 53400

Naturvård och mångfald i skogen

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Transkript:

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha (58 000 avverkningsanmälningar) Kontaktytan mellan brukad skogsmark och vatten är därför stor

Vattnets kretslopp Nederbörd Avdunstning och transpiration Infiltration

Hur rör sig vattnet? TRANSPIRATION OCH INTERCEPTION AVDUNSTNING AVRINNING MARKVATTEN GRUNDVATTEN LAGRING YTVATTEN

Vattenkvalitet = Kemiska processer i marken! Foto: S. Löfgren Podzoljord Humusskikt Blekjord Rostjord Humus, metaller, mineraler och näringsämnen frigörs och följer med vattnet

Vad är mark? Mineralpartikel Organiskt material (humus) Rothår Vatten Luft 0,2 mm

Brunjord -löv/åker/äng -finkorningt -bördigt -daggmask Podsol -barr, -grövre textur -magrare, fuktigt -ej daggmask

Gyttjejord Mineralpartiklar och organiskt material som avsatts i vatten Torv ->30 cm organiskt material -Bildas i blöta marker -vitmossa

Mineralpartiklarnas storleksfördelning Grupp Diameter Sedimen- Transport (mm) teringstid (0,5 m/s) Block >200 Sten 20-200 Grus 2-20 1 sek 0,5 m Sand 0.2-2 10 sek 5 m Mo 0.02-0.2 2 min 60 m Mjäla 0.002-0.02 2 tim 3,6 km Ler 0.002-0.0006 8 dygn 34,5 mil Finler/kolloider<0.0002 2 år ev aldrig

VAD HÄNDER NÄR VI AVVERKAR? Träden suger inte längre vatten Trädkronan fångar inte längre upp något vatten vid regn Avdunstningen minskar Skogens förmåga att dämpa avrinningen minskar drastiskt!

Gropar, håligheter och spårbildningar blir vattenfyllda pga. höjd grundvattenyta Utströmningsområdets storlek ökar

Ett vattendrag är inte bara det som syns på ytan.

Utströmningsområden är extra känsliga! -blött/fuktigt -mer organiskt material i marken -mer metylkvicksilver -kontakt med ytvatten -känsliga arter Foto: Anja Lomander

Extra känsliga områden för markpåverkan - oavsett åtgärd Fuktiga/blöta marker Kantzoner Kuperad terräng Finjordsrika marker Känsliga vattendrag Höga kultur och naturvärden Högt nyttjande av allmänheten Foto: Anja Lomander Bilden representerar allt.

Kantzonens ekologiska funktion Skuggar mot hög temperatur Reglerar fuktighet Filtrerar Tillför näring Tillför död ved korridor för t.ex. vilt och fågel Livsmiljö för 1000-tals växt- och djurarter

Vattnet vinner mycket på att du inte skadar kantzonen! Effekt Krav på kantzon 60-80% beskuggning av vattnet 10-40 m Inte få kraftig ökning av avrinning 30 m (5% ökning) Motverka slamtransport 10-50 m Motverka erosion > 5 m Motverka läckage av näring/tungmetaller 10-25 m Ovanstående tillsammans med bl a tillförsel av död ved, löv mm har avgörande betydelse för mångfalden

Effekter av körskador Erosion (transport av slam/ organiskt material) Läckage av humus, näring och tungmetaller, t ex kvicksilver Minskad stormfasthet (avslitna rötter, grunda tjockare rötter) Ökad rotröta till följd av rotskador Tillväxtförluster Oplanerad utdikning Hinder

Effekter av körskador går inte att återställa, de måste förebyggas OM skadan ändå skett undvik att laga Undantag Körskadan mynnar direkt i ett vattendrag -Täpp igen närmast vattnet eller avled vatten ur spåret Framkomligheten är försvårad -Laga stigar, leder mm

Risning Riset från avverkningen läggs i vägen Kostnad: ca 15 kr/m Måste underhållas efter hand Risa förebyggande ev överskott kan användas som GROT

Kavelbro Kostnad: ca 140 kr/m Livslängd: ca 1000 m3 Praktisk längd ca 40 m (2 skotarlass)

Träbroar/ stockmattor/markskonare Kostnad: ca 3-4000 kr/par Livslängd: ca 5000 m 3, mycket beroende hur de hanteras Praktisk längd: ca 30 m alt kortare överfart t ex dike, ändarna måste risas

Flyttbara broar

Flyttbara broar Kostnad: 20-100.000 kr Livslängd: beror på material och tillverkning Längd på överfart: upp till 4-5 m Nödvändigt vid överfarter av tex en mindre å eller större bäck

Vägstandard Vägarna håller inte samma klass som beståndet Dåliga väga kostar skogsbruket >500 milj kr årligen

Stabila vägar och permanenta basvägar Minskar körskador vid återkommande körningar

Skogsbrukets försurningspåverkan

Uttag av stammved, GROToch stubbskörd Stora näringsuttag ger surt avrinnande vatten

Tänk efter före! Smart dikesrensning rensas rensas ej dämme slamfälla återskapad fåra

Grumling orsakar ofta akut syrebrist skadar/dödar fisk och bottenlevande djur

Ståndortsanpassning och teknisk utveckling krävs Kunskap Planering Kommunikation Attityd Prioritering Foto: M. Bildström

Allmänna Tips Planera ditt skogsbruk noggrant och i tid Undvik körning i blöta områden och vid olämpliga förhållanden (annars ta till hjälpmedel) Spara alltid kantzoner Det finns nästan alltid fisk och bottendjur även i små vattendrag (eller nedströms) Dikesrensa med förnuft (god planering och hänsyn)

Kontaktytan mellan brukad skogsmark och vatten är stor Hjälp till att minska effekten av detta! Tack för uppmärksamheten!