Redovisning av Terminologicentrum TNCs medelsanvändning



Relevanta dokument
Hjälpmedelsinstitutet. Ett nationellt kunskapscentrum

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Process för terminologiarbete

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Resultat av remiss för begrepp inom området välfärdsteknologi

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

Strategi för forskningsdokumentation

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF)

Nordplus ny programperiod Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box Trollhättan. Maud Quist BESLUT Reg.nr

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna

Verksamhetsberättelse för Föreningen för Kognitivt Stöd - FKS verksamhetsåret 2014

Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting?

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Rapport skolutveckling och digitalisering


Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet

Analys av Plattformens funktion

Fördjupad Projektbeskrivning

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet

Projektmanual Till deltagare i det nationella tillsynsprojektet om inomhusmiljön i skolan. Version 1.1

KOP nätverket för konst och publikfrågor

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Redovisning statsbidrag Haninge kommun som finskt förvaltningsområde

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Industriell plattform för leverantörer

Praktikrapport. Praktikplatsen. Praktikplats. Utbildningsbakgrund

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin.

Expertkompetens för innovation 15 steg 1

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Övrig kostnad: Porto, transporter, hårdvara/mjukvara,lokaler uppskattas till kr

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014

Extern utvärdering av projektet HP5

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

En viktig mässa för alla

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

Bildandet av usabilitygruppen: Rapport till kvalitetsgruppen

Resultat av terminologiremiss om distanskontakt och relaterade begrepp

Rapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet /300 hp Lärarprogrammet 90 hp

Svenskt Vatten Utveckling

Följa upp, utvärdera och förbättra

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Rektorer enligt sändlista

Kvalitetsprogram Högskolebiblioteket

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november Västra vägen 7 B Solna

Bibliotek och den digitala klyftan. - en överlevnadsfråga?

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Konsekvensutredning 1 (13)

- Redovisning av regeringsuppdrag i regleringsbrevet för 2012

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Datum Dnr Personalnämnden godkänner förslag till upplägg av snabbspårets uppskalning.

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

NSR Målsättning

Vad är SIS och standardisering?

STUNS VERKSAMHETSPLAN STUNS Verksamhetsplan (1)

Utvärdering av samverkansprojekt

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Miljarden

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Dnr /2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Resultat av remiss för begrepp kring vårdplatser, överbeläggning och utlokaliserad patient

Version Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Digital strategi för Strängnäs kommun

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Transkript:

2016-02-26 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av Terminologicentrum TNCs medelsanvändning 2015 TNC har under 2015 erhållit 4 288 000 kronor från Näringsdepartementet för att genom terminologiarbete verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i det svenska samhället. TNCs verksamhet bedrivs i fyra program, se nedan. De första två programmen finansieras i huvudsak med statsanslaget: Terminologiskt basarbete, t.ex. metodutveckling, omvärldsbevakning, projekt, referensbibliotek. Utåtriktad information, t.ex. drift och underhåll av Rikstermbanken, webbplats, termtjänst, föredrag och utbildning, internationell och nationell samverkan. TNC utvecklar, förbättrar och tillgängliggör svensk terminologi inom en rad olika fackområden. TNCs utbildningsverksamhet bidrar till att höja den terminologiska medvetenheten i samhället. TNCs arbete bidrar därmed på kort och lång sikt till organisationers och hela samhällets förmåga att kommunicera effektivt, mellan människor och mellan IT-system. För en mer detaljerad beskrivning av verksamheten under 2015, se sidan 1 9 i bilagan som följer. I tabellen nedan redovisas hur arbetstiden fördelar sig procentuellt mellan de olika programmen. För den ekonomiska redovisningen hänvisar vi till TNCs årsredovisning som kommer att fastställas vid årsstämman i maj 2016. Program 2014 2015 Terminologiskt basarbete och informationsförsörjning 36 % Σ 59 % 19 % Σ 44 % Utåtriktad information 23 % 25 % Projekt och uppdrag 35 % Σ 41 % 53 % Σ 56 % Verksamhet för Terminologifrämjandet 6 % 3 % Med vänliga hälsningar Karin Dellby Verkställande direktör

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 1 Verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 Terminologiskt basarbete Inom det här området bedrivs arbete som är nödvändigt för ett nationellt terminologicentrum att utföra och för vilket det är svårt att hitta extern finansiering. Basarbetet är en viktig grund i allt annat arbete, liksom för det nationella och internationella samarbetet i stort. Arbetet omfattar: metodutveckling, både internt på TNC, i samarbete med abonnenter och kunder, språkvårdare och terminologer nationellt och internationellt utarbetande av utbildningar i terminologi med tillhörande läromedel underhåll och komplettering av TNCs interna termbank biblioteksarbete, såsom inköp, insamling, katalogisering och klassificering av externt material av terminologisk betydelse utarbetande av informationsmaterial om TNC och terminologiarbete viss intern informationsförsörjning och kompetensutveckling. Basarbetet är en viktig grund för det nationella och internationella samarbetet inom terminologiområdet. Vissa projekt kan helt eller delvis finansieras med statsbidraget om de bedöms ha ett stort nationellt värde eller bedöms innebära värdefullt utvecklingsarbete som kan tillgodogöras också i senare projekt. Metodutveckling Tillsammans med Socialstyrelsen genomfördes den 22 januari ett seminarium om samarbetet mellan terminologer, modellerare och informatiker i projekt som syftar till att ta fram eller utveckla begrepps- och informationsmodeller. Samarbetet presenterades av TNCs medarbetare, och av Socialstyrelsen, på konferensen Nordterm i juni 2015. Med hjälp av detta arbete har Socialstyrelsen nu tillgång till en metod som gör deras arbete med nationell e-hälsa och gemensam informationsstruktur mer effektivt och ger slutprodukter av högre kvalititet. TNC kommer självklart att fortsätta att praktisera och presentera metoden så att den blir mer känd och kommer fler till del. TNC genomförde i mars tillsammans med Ersta Sköndal Högskola ett seminarium om olika metoder för begreppsanalys. Gäst och föreläsare på seminariet var professor Anita Nuopponen från Vasa universitet. Deltog gjorde, förutom TNCs medarbetare, forskare och studenter från Ersta Sköndal Högskola. TNC deltar i ett projekt med avsikt att bygga upp en termdatabas som ska främja mobilitet inom Norden (se nedan). Projektet har inneburit viktig metodutveckling om ekvivalens mellan de nordiska begreppssystemen och hur detta ska presenteras i termbasen. Dessa metodmässiga framsteg kommer att dokumenteras och presenteras, så att andra organisationer som arbetar med flerspråkig terminologi, myndigheter och företag, får möjlighet att lära och utveckla sina egna verksamheter.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 2 TNC har deltagit i urvalskommittéer inför ett par stora internationella terminologikonferenser. TNC-bas TNC-bas är en intern termbank vid TNC som i allt terminologiskt arbete utgör ett viktigt komplement till Rikstermbanken. Den innehåller annat material än det som står att finna i Rikstermbanken, till exempel frågor och svar från termtjänsten vid TNC, termer och definitioner från interna utredningar och externa uppdrag, terminologisk information ur facklitteratur. TNC-bas innehåller ca 300 000 termposter, och växer för varje år. Innehållet i TNC-bas ger TNC möjlighet till överblick över utvecklingen inom olika fackspråk vilket i sin tur är nödvändigt för samordning av terminologier inom olika fackområden. Den samlade terminologiska kunskapen i TNC-bas säkerställer att viktig information blir tillgänglig och sökbar för framtiden. Termbanken utgör därigenom en grund för i stort sett allt vidare arbete på TNC och används som informationskälla i alla våra uppdrag, i termtjänsten och i förberedelser för olika utbildningar och kurser. TNC prenumererar på omkring 30 tidskrifter som behandlar olika fackområden eller som rör språk. I samband med läsningen excerperas också terminologiskt intressant information i tidskrifterna. Det innebär att vi väljer ut till exempel nya termer i löpande text, termer med definitioner eller hela ordlistor. Sådant material införs sedan i TNC-bas. Referensbibliotek TNCs referensbibliotek har under 2015 utökats med 127 volymer av olika karaktär, men huvudsakligen ordlistor och handböcker. En del av dessa nyförvärv var antikvariska, eftersom verken inte längre finns tillgängliga i handeln. Det elektroniska biblioteket har också utökats; förutom ordlistor finns här akademiska arbeten i form av uppsatser och avhandlingar, artiklar från konferenser och rapporter från olika utredningar. Några verk i biblioteket har digitaliserats i sin helhet eller i delar. Till biblioteket hör även de svenska och utländska facktidskrifter som TNC prenumererar på och excerperar ur. Till detta kommer prenumerationer på digitala tjänster som NE och Mediearkivet. TNCs bibliotek är den största terminologiska samlingen i Sverige och har kontinuerligt byggts upp under hela vår verksamhet, det vill säga i över 75 år. Omvärldsbevakning TNC gör veckovisa sökningar på Internet och i nyhetskorpusar utifrån vissa valda sökord. Syftet är att vi ska ha en uppdaterad överblick över allt som händer rörande terminologi i Sverige, både vad gäller teori och praktik. Tanken är också att omvärldsbevakningen ska ge underlag till TNCs olika marknadsföringskanaler (t.ex. TNC-aktuellt) och samtidigt utöka TNCs kontaktnät. På så sätt ökas också den terminologiska medvetenheten i samhället.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 3 Delfinansierade projekt TNC deltog under året i projektet Flerterm, ett samarbetsprojekt som är delfinansierat av projektdeltagarna TNC, Språkrådet och Bani Interlingua. Projektet har också medel från Vinnova. Syftet med projektet är att skapa en organisationsmodell för framtagande av flerspråkig samhällsterminologi och en termbank där resultatet av arbetet kan lagras och göras tillgängligt. Flerterm har potential att bli ett kraftfullt verktyg för att långsiktigt kvalitetssäkra beskrivningar av vårt samhälle på viktiga minoritetsspråk. Den blir ett effektivt stöd för myndigheter, översättare, tolkar, utbildningar för tolkar och översättare osv. Ett annat projekt som TNC har medfinansierat är Fackverket 3.0. Det projektet, som också har Vinnova-stöd, har drivits i samarbete med Wikimedia och Bobitek AB. Syftet med projektet är att skapa en plattform för att göra terminologiska data tillgängliga som länkade öppna data. En biträdande lektor vid Lunds universitet har vänt sig till TNC angående revidering av terminologin i VA-teknisk ordlista (TNC 65). En gemensam ansökan om medel för detta lämnades till Svenskt Vatten. Projektansökan fick tyvärr nej, men efter samtal med Svenskt Vatten kommer nya medel från samma finansiär att kunna sökas samt från ytterligare en finansiär, Richertska stiftelsen.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 4 Utåtriktad information Verksamheten inom detta område består i att verka för en terminologisk medvetenhet i samhället genom utåtriktad information och upplysningsverksamhet samt positionering av terminologiarbete och TNC i lämpliga sammanhang. Exempel på verksamhet inom området är att TNC tillhandahåller Rikstermbanken via Internet samt utvecklar, förbättrar och utökar dess innehåll har en ständigt aktuell webbplats med allehanda terminologisk information tillhandahåller gratis termtjänst för förstagångsfrågare (som sedan erbjuds bli abonnenter) har en Facebooksida där bland annat nyheter om terminologi publiceras samverkar med övriga språkvårdande organ i Sverige, nationella terminologiorgan i andra länder och överstatliga terminologiorgan, som ISO TC 37 och europeiska terminologiföreningen EAFT, samt deltar i internationellt terminologiarbete hävdar terminologiska principer och fackspråkliga infallsvinklar i externa språkvårds- och klarspråksdiskussioner (i Sverige) där detta är relevant informerar om TNC och terminologiarbete genom att ta emot studiebesök, medverka i konferenser, kurser etc. både inom och utom Sverige skriver artiklar och håller föredrag om fackspråk och terminologi som publiceras i nationella och internationella tidskrifter, böcker och konferensrapporter verkar för att få in terminologiläran i den högre utbildningen och för att utveckla den terminologiska forskningen i Sverige genom samarbeten med lärosäten i Sverige och internationellt står för en stor del av den utbildning som ges i Sverige i terminologilära och terminologisk metod. Rikstermbanken Rikstermbanken finansieras helt och hållet via statsbidraget. Innehållsligt har Rikstermbanken under året utökats med material från många nya organisationer, från både offentlig och privat sektor: Riksdagens ombudsmän (JO): Ordförklaringar; SKL: ordlistor ur rapporter; Språkrådet: svensk-albansk tolkordlista; Internetstiftelsen i Sverige (IIS): ordlistor ur rapporter; Sametinget: Ordförklaringar; SkandiaMäklarna: BostadsOrdlistan; Svensk Galopp: Ordlista A Ö, Engelsksvenskt galopplexikon; Svenska Golfförbundet: Begreppslista; Trollsländeföreningen: Ordlista; Örebro konstskola: Konstordbok; IAF: terminologi; Johan Fredriksson: Sjötermer; Jämställt AB: ordlista; Mangold Fondkommission AB: ordlista; SKAGEN Foder AB: ordlista; SIS/STANLI: Stanlitermer; Svetskommissionen: Svetsteknisk ordlista; Visma SPSC AB: Ekonomisk ordlista för företagare; terminologi ur föreskrifter och rapporter från Energimarknadsinspektionen, Statens jordbruksverk, Transportstyrelsen, Energimyndigheten, Finansinspektionen, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Riksrevisionen, Brottsförebyggande rådet, Post- och telestyrelsen och VTI.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 5 Antalet termposter uppgick vid årets slut till ca 113 800 (101 900 vid utgången av 2014). Mest eftersökt har som vanligt byggtermer varit, till exempel småhus, storkök, byggnad, våning, komplementbyggnad, våningsplan, byggnadsarea, bruttoarea, bostad. Antalet svenska termer var ca 133 000 (119 000 vid utgången av 2014) och antal språk 28. I snitt görs 840 sökningar per dag (inklusive helger och semestertider). En stor del av sökningarna (ca 75 %) görs via EU-kommissionens sökverktyg Quest; troligen är det översättare vid EUs olika organ som söker. Nya frågor och svar om Rikstermbanken läggs fortlöpande ut på Rikstermbankens webbplats. Senaste nytt uppdateras vid behov. På webbsidorna Om Rikstermbanken finns länkar till informationsblad om Rikstermbanken på andra språk. TNCs webbplats På TNCs webbplats publicerar vi information om vår verksamhet, som t.ex. projekt, kurser och seminarier, men också information om andra händelser som berör terminologi och språk i Sverige och världen (under rubrikerna Nyheter, Blogg, Kalendarium). Länksamlingen växer och uppdateras fortlöpande. Under 2015 påbörjades ett arbete med att revidera hela webbplatsen till innehåll och utseende. Termtjänsten 31 frågor som inkommit till TNCs termtjänst från allmänheten har registrerats i TNC-bas. En del av dessa har publicerats i TNC-aktuellt, på TNCs webbplats och i Språktidningen. Frågorna kan handla om hur ett antal närliggande begrepp definieras, vilken svensk term av flera möjliga som rekommenderas, hur en viss förkortning uttyds, vilken svensk motsvarighet en engelsk term har eller hur vissa termer ska skrivas. Språkvårdssamarbete, särskilda termgrupper och övrig nationell språklig samverkan Kemistsamfundets nomenklaturutskott har haft ett möte där TNC deltagit. Namnvårdsgruppen har under året hållit två möten, och bland annat på TNCs initiativ utarbetat riktlinjer för hur myndighetsnamn ska skrivas. Standardisering: TNC har även detta år deltagit i standardiseringskommittén TK 115 som behandlar terminologi och andra språkliga resurser och som är en spegelkommitté till den internationella kommittén ISO/TC37. Under året har vi deltagit i kommitténs möten och även kommenterat förslag till nya, och revideringar av befintliga, standarder. Under året var ISO-standarden 704 föremål för diskussion i ISO/TC 37. Standard 704 behandlar terminologiarbetets principer och metoder, och är därför en av de viktigaste standarderna inom terminologiarbete. TNC deltog aktivt i diskussionerna. SIS årsmöte: TNC, som är medlem i SIS, deltog i årsmötet i april. Språkvårdsgruppen har haft fyra möten, och i och med det sista mötet lämnade TNC över ordförandeskapet till Språkrådet.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 6 Svenska biotermgruppen har haft tre möten. En app med Svenska biotermgruppens terminologi (för Iphone och Android) lanserades under året. Svenska datatermgruppen har haft ett möte. Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård har haft fyra möten. Svenska optiktermgruppen har haft tre möten. Svenska termgruppen för byggd miljö (Byggtermbanken): Ett nytt treårsavtal har utarbetats och diskuterats med Kungl. Biblioteket. Flera högskolor och universitet har också erbjudits en testperiod av Byggtermbanken. En teknisk utveckling av termbankens programvara har diskuterats och påbörjats. Terminologiskt material från byggsektorn har under året preparerats för inläggning i Byggtermbanken, och visst existerande material har också uppdaterats. TNC-praktikanter: TNC har haft tre praktikanter från Tolk- och översättarinstitutet, TÖI. Nationellt: medverkan i konferenser, seminarier och möten TNCs terminologer har som föredragshållare eller deltagare medverkat i följande konferenser, seminarier och möten i Sverige för att informera om terminologiarbete, verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället eller rent allmänt positionera TNC: Seminarium om kategoriseringar, anordnat av Delegationen för migrationsstudier. ESS (Examinerade språkkonsulter i svenska) medlemsmöte om aktuell forskning inom föreningens intresseområde. ESS-seminarium om normkritisk språkvård. ESS-konferens om lättläst. Två möten inom Foster (Fortbildningsgruppen för yrkesverksamma terminologer), med Saab respektive Socialstyrelsen som värdar. Temat var vid första mötet drivkrafter i terminologiarbete och vid andra tillfället anmärkningar i termposter. Deltagare var, förutom Socialstyrelsen, Saab och TNC, även Scania och Atlas Copco. Humsamverkans slutkonferens på Vinnova. Socialstyrelsens Användarforum, en årlig konferens för nationellt fackspråk och nationell informationsstruktur. Seminarium på Språkrådet, då ämnet var svensk språkpolitik. Språkrådets klarspråksdag. Språkpolitikens dag anordnat av Språkrådet. Sverigefinska språkdagen. Programkonferens på Vinnova.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 7 Internationellt: samarbete, deltagande i konferenser m.m. TNC besökte Europeiska kommissionens terminologer. TNC innehar ordförandeposten i Europeiska terminologiföreningen (EAFT). Föreningen har under året hållit två styrelsemöten. TNC deltog, tillsammans med katalanska terminologiorganisationen Termcat, med ett föredrag i fackspråkskonferensen LSP2015 i Wien. I Köpenhamn hölls i januari en konferens som avslutade ett forskningsprojekt om värdet av en nationell kunskaps- och termbank. TNC medverkade med ett anförande om våra erfarenheter från Rikstermbanken. Konferensen följdes dagen efter av en workshop om extraktion av information och uppbyggnad av ontologier. Nordterm-konferensen hölls i år på Island, med terminologiskt ansvar som tema. TNC höll en introduktionskurs i terminologi, och ordnade tillsammans med danska kolleger en workshop om terminologi i de nordiska länderna. TNC bidrog även med två föredrag om terminologi och modellering. Information och medvetandehöjande insatser Insatser med anledning av språklagen (SFS 2009:600) Språklagen (SFS 2009:600) säger i paragraf 12 följande: Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Det finns en generell beskrivning på TNCs webbplats som redovisar hur en myndighet skulle kunna organisera sitt interna terminologiarbete. En liknande beskrivning finns också i Språklagen i praktiken riktlinjer för tillämpning av språklagen som 2011 gavs ut av Språkrådet. Denna checklista har sedan utökats och preciserats av TNC. När nya kontakter med myndigheter tas hänvisar TNC alltid till paragraf 12 i språklagen som ett av flera argument till varför myndigheter bör arbeta med terminologi. TNC har tidigare arbetat fram programmet Termostat tillsammans med företaget Fodina Language Technology AB. Termostat ger stöd och hjälp för myndigheter som vill sätta igång och arbeta med terminologi enligt språklagen. Under 2015 har TNC tillsammans med Fodina arbetat vidare på att utveckla Termostat-idén för tematiskt grundad samordning mellan myndigheter i terminologifrågor. Som exempel skulle myndigheter verksamma på ekonomiområdet (alt. tillhörande Finansdepartementet) kunna arbeta myndighetsövergripande med terminologi. Under året har TNC samverkat med flera myndigheter för att stödja och hjälpa i terminologiarbetet, bland annat Statistiska centralbyrån, Bolagsverket och Folkhälsomyndigheten och Arbetsförmedlingen. Detta arbete ger myndigheterna viktiga verktyg för att förbättra sin interna kommunikation och kommunikationen med medborgarna. Den 12 oktober anordnade TNC återigen ett Termostat-seminarium med 28 deltagare som representerade 17 olika myndigheter.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 8 Särskilda evenemang ordnade av TNC Den 30 januari anordnade TNC ett öppet hus. Cirka 50 besökare fick miniföreläsningar om TNC, vår historia, våra projekt, fackspråk, Rikstermbanken, termtjänsten, vårt bibliotek och vårt arkiv. Många olika intressentgrupper var representerade: företag och myndigheter, tolkar, översättare, språkvårdare, jurister. Särskilt roligt var att många av besökarna var personer som vi aldrig träffat förut. Publicerat om och av TNC Publikationer av det slag som presenteras här nedan är också forum för metodutveckling inom terminologi. Nyhetsbrevet TNC-aktuellt har kommit ut med tre nummer under året. Det distribueras till ca 700 läsare som får ta del av det senaste om TNCs arbete, vad som sker nationellt och internationellt på terminologiområdet, svar på aktuella termfrågor samt tips om ny litteratur. Benjamins förlag i Nederländerna (som är det mest ansedda förlaget i terminologivärlden) har givit ut en handbok i terminologi, Handbook of Terminology, där två TNC-anställda har författat varsin artikel: den ena om extensionella definitioner och den andra om olika sorters terminologiprojekt. Under året har termfrågor från TNC publicerats i Språktidningen. Norska språkrådet har publicerat två nummer av skriften Terminologen om terminologi och fackspråk. I nummer 4 i serien är temat vad som händer på de norska lärosätena i fackspråksfrågorna, och TNC bidrar med en artikel om språkval på de svenska lärosätena ur ett terminologiskt perspektiv. I nummer 5, Alle termer på (r)ett sted? ingår artiklar om utvecklingen av nationella termbanker i de nordiska länderna. TNC har bidragit med en artikel om Rikstermbanken. SOU 2015:41 Yttrande om Patentlagsutredningens slutbetänkande: TNC har yttrat sig om betänkandet. I huvudsak påpekar TNC att lagförslaget inte når upp till ambitionen att bli mer lättillgänglig. Lagen brister terminologiskt vilket gör den svår att ta till sig. TNC har skrivit en artikel om översättarens terminologiska ansvar för ATAs (American Translators Association) tidskrift. Flera TNC-medarbetare har publicerat artiklar i en kommande nordisk bok om terminologiarbete (som redigeras av Vasa universitet och beräknas utkomma under 2016). Forskning och högre utbildning Universitetet i Vasa, Finland har tagit initiativ till ett nordiskt samarbete kring forskning om terminologi. Två möten har hittills hållits i frågan, ett i maj på TNC och ett i oktober i Vasa. Deltagare var TNC, Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Vasa universitet. Forskningsämnen diskuterades, liksom hur vi ska lägga upp arbetet. Planen är att i första hand söka mer finansiering för förberedelser av arbetet så att vi i januari 2017 kan skicka in en ansökan om finansiering för projektet. Vasa universitet håller i taktpinnen.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 9 Föredrag och utbildning TNC, som enda större utbildningsaktör på terminologiområdet i Sverige, bidrar med sina utbildningar i grundläggande terminologilära till att höja den terminologiska medvetenheten bland såväl yrkesverksamma som studenter. Terminologisk medvetenhet är en grundläggande ingrediens i TNCs statliga uppdrag från Näringsdepartementet. Making terms matter again. En internationell terminologikonferens där TNC talade om terminologisk konsekvensbedömning inspirerat av bland annat miljökonsekvensbeskrivningar. Kammarkollegiets bedömarkonferens i Stockholm. TNCs anförande handlade om terminologi i relation till bedömning av auktorisationsproven för tolkar. Språktidningens språkkryssning. TNC talade på temat fackspråk. Crossing Borders i Helsingfors. TNC talade om termbanker och termbanksteknik och presenterade projektet Fackverket 3.0. Informellt nordiskt möte om terminologiresurser i Helsingfors. BOTIs konferens. TNC talade om terminologi, terminologisk konsekvens och om trender i terminologivärlden (BOTI, Branschorganisationen för teknikinformation). Den årliga konferensen för Föreningen Teknisk Information. TNC var utställare, höll ett föredrag och firade Rikstermbankens sjätte födelsedag (19 mars) på konferensen med bland annat en tävling. Heldagsseminarium för översättare i offentlig tjänst, anordnat av Utrikesdepartementet. TNC bidrog med ett föredrag om terminologiskt ansvar i översättningsarbete och deltog i en diskussionsgrupp om hur samordningen av terminologi myndigheter emellan kan bli bättre. Föreläsning om fackspråklig språkvård och terminologi på Uppsala universitet. TNC höll en som riktade sig till studenter på flera olika studieprogram.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 10 Projekt och uppdrag TNCs tjänster och varor görs allmänt tillgängliga på affärsmässiga grunder. Verksamheten består till exempel i att TNC medverkar i terminologiprojekt (ibland med projektledaransvar) som syftar till att reda ut begreppen inom ett ämnesområde deltar med terminologisk kompetens i projekt av varierande slag men med strukturering av information som en gemensam nämnare erbjuder professionell hjälp med att föreslå och utveckla en funktion för terminologisamordning inom en organisation och mellan organisationer erbjuder myndigheter tjänster med anledning av paragraf 12 i språklagen erbjuder utbildning i terminologi, fackspråklig språkvård, skrivregler och fackspråk i skrift, termbanksstrukturering, översättningsorienterat terminologiarbete, utvärdering och bedömning av terminologiska källor o.d. erbjuder terminologisk kvalitetsgranskning av facktexter av olika slag. Slutförda uppdrag bidrar till att stärka den terminologiska infrastrukturen i Sverige. Uppdragen är ett viktigt bevis för att TNCs tjänster är efterfrågade och att TNC har rätt inriktning. De, tillsammans med omvärldsbevakningen, är också en sorts kompass som visar åt vilket håll samhällets och näringslivets terminologibehov pekar. I uppdragsverksamheten använder vi ofta de kunskaper och resurser som ackumulerats i de statligt finansierade programmen ovan. Terminologiprojekt TNC har på uppdragsbasis medverkat i terminologiprojekten nedan. Syftet har varit att skapa terminologisk reda inom specifika områden samt publicera resultatet i ordlistor, antingen som böcker, standarder, avsnitt i böcker, eller i form av elektroniska filer, databaser eller termbanker på webben. Universitets- och högskolerådet, UHR: Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen, ett arbete som vi bedriver i samarbete sedan åtta år tillbaka. (Dåvarande Högskoleverket inledde arbetet redan innan språklagen fanns.) Syftet med arbetet var att informationen på engelska skulle vara samstämd och enhetlig när lärosätena informerade om utbildningar, program, villkor etc. För att de engelska ekvivalenterna skulle bli så korrekta och ändamålsenliga som möjligt behövde de svenska begreppen noga analysera. Ordboken publiceras på UHRs webbplats och i Rikstermbanken. EU-kommissionen: TNC tillförde svenska termer och definitioner inom ämnesområdena sjöfart och luftfart till EUs termbank IATE. Arbetet genomfördes i samarbete med sakkunniga från bland annat Luftfartsverket och Trafikverket. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket: Ett projekt om terminologi inom läkemedelshantering. Socialstyrelsens termbank: TNC har varit projektledare för ett arbete med övergripande terminologi för vård och omsorg. En arbetsgrupp bestående av sakkunniga och jurister från Socialstyrelsen har arbetat fram en samordnad syn på vissa

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 11 övergripande begrepp som används inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten. TNC har presenterat begreppen på ett seminarium på Socialstyrelsen, de har också gått ut på både intern remiss inom Socialstyrelsen och på extern remiss till kommuner och landsting i Sverige. Alla de begrepp som utretts under de arbeten som TNC har deltagit i har lagts in i Socialstyrelsens termbank och i Rikstermbanken. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: Utredning om organisation för fackspråk inom informationssäkerhet. Nordisk termbase: Ett nordiskt samarbetsprojekt som ytterst syftar till att främja mobilitet i Norden. Termbanken ska beskriva terminologi inom viktiga samhällsområden som skola och utbildning, arbetsmarknad osv. Arbetet bedrivs i samarbete med Hallå Norden, Nordiska ministerrådets informationstjänst, och målet är att ge stöd för den som vill flytta inom Norden, till exempel med att förstå skolsystem, arbetsförmedling och liknande. Vad heter till exempel gymnasium i Danmark? Är förhållandet ett till ett mellan det svenska begreppet gymnasieskola och det danska vidaregående skole? Med en termbank som stöd får Hallå Norden ytterligare en möjlighet att illustrera och förklara likheter och skillnader mellan våra länder. SKL och Försäkringskassan: Inom SRS, Stöd för rätt sjukskrivning, utreds förutsättningarna för att utveckla ett it-baserat bedömningsstöd som kan användas i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Man vill i projektet få en samlad kunskap om vilka insatser som är verksamma i processen och som kan underlätta för individer att återgå i arbete. TNC har dels bland annat terminologiskt analyserat innebörden i ett antal utvalda insatser och definierat dem, dels terminologiskt granskat och vidareutvecklat förstudierapportens ordlista. SIS: Översättning och terminologisk granskning av översättningar, terminologistöd, studiebesök, kurser och föreläsningar. Städteknisk ordlista (TNC 105) har tillsammans med Städbranschen Sverige omarbetats något och tryckts i en ny utgåva. Den är också importerad i Rikstermbanken. Terminologimetoden som verktyg i andra sammanhang Terminologisk kompetens efterfrågas ofta i andra typer av uppdrag än rena terminologiprojekt. Terminologimetoden är användbar i många sammanhang där det är nödvändigt med struktur, ordning och klargöranden. Exempel är hantering av terminologi inom områdena informationsmodellering, verksamhetsutveckling, klassifikationer och kodverk eller i utvecklingen av it-stöd. Under 2015 hade TNC följande uppdrag: SKL: TNC har i en arbetsgrupp lett arbetet med att samordna innehållsligt och språkligt ett antal grupper av allmängiltiga kvalitetsvariabler (om bland annat boende, försörjning, sysselsättning, utbildning) som det ställs frågor om i ett tiotal nationella kvalitetsregister för psykiatrisk vård. Inera: TNC har medverkat i arbetet med HSAs nationella kodverk över landstingsrelaterade verksamheter sedan 2007.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 12 För Inera och Stockholms läns landsting har TNC arbetat med projektet Nationellt utförarregister. Målet är att skapa en gemensam struktur för beskrivning av utförare som ska kunna användas på nationell nivå. TNCs uppgift var att stötta verksamhetsanalytikerna med terminologisk metod för att säkerställa att begreppen i begrepps- och informationsmodeller är utredda och att de håller språkligt. Stockholms läns landsting har använt TNCs tjänster för arbetet med Gemensam utbudsinformation, GUTI. Det är ett arbete för att strukturera och presentera utbudet av hälso- och sjukvård på ett enhetligt sätt. Man vill skapa en gemensam modell för att alla vårdgivare inom landstinget ska kunna presenteras likvärdigt, och för att deras utbud ska vara känt och sökbart av patienter och remittenter. Socialstyrelsen: TNC har sedan flera år ett ramavtal med Socialstyrelsen. Under 2015 har TNC medverkat i följande arbeten där terminologimetoden varit verktyg och där syftet med arbetet inte i förstone varit att definiera nya begrepp för Socialstyrelsens termbank (se vidare under Terminologiprojekt ovan): Vidarutveckling av nationell informationsstruktur, en gemensam resurs för all vård och omsorg i Sverige Uppmärksamhetsinformation Klassifikation av socialtjänstens insatser Läkemedelshantering Utbildning och kurser TNC har på uppdragsbasis lett seminarier och hållit kurser om framför allt terminologiarbetets metoder och principer men också om fackspråklig språkvård och skrivregler för ett varierat och stort antal målgrupper, se nedan. Två föreläsningar har hållits på Mälardalens högskola för studenter på programmet för textdesign. Linnéuniversitetets översättarstudenter fick en föreläsning om terminologi i översättningsarbetet. SBU fick en kurs i språkvård och skrivregler för svenska och engelska. Riksdagens textgranskare fick en halvdagskurs i terminologi. Södertörns högskola fick en halvdagskurs i terminologi. Termdist: Nordisk nätbaserad grundkurs i terminologi om 7,5 högskolepoäng. TNC ansvarade för en del av undervisningen och uppföljningen. För översättningsstudenter på Tolk- och översättarinstitutet har TNC hållit en delkurs i terminologi, som omfattade två föreläsningar och en examinationsuppgift inom ramen för kursen Översättning II. Teknikinformatörer på Etteplan fick en föreläsning och en kurs om terminologi och teknikinformation. TNC höll ett seminarium på teknikinformationsföretaget Dokumentera. TNC höll föredrag om facktermer och andra ord på Språkrådsdagen, anordnad bland annat av Institutet för de inhemska språken i Finland. De blivande språkkonsulterna på Stockholms universitet har fått en delkurs i terminologilära. TNC har stått för undervisning och examination av 23 studenter.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 13 Utrikesdepartementets nya terminolog har fått enskild utbildning, i allmän terminologilära, översättningsinriktat terminologiarbete och termbankshantering. Blivande teknikinformatörer som går en yrkeshögskoleutbildning på Hermods fick en föreläsning om varför fackspråklig språkvård behövs. Föreningen Natur och samhälle i Norden (NOS) var på studiebesök hos TNC. TNC höll en introduktionskurs i terminologi både inom ramen för projektet Fackverket 3.0 TNC höll en introduktionskurs på engelska för en arbetsgrupp inom den internationella standardiseringskommittén CEN/TC 431. Öppna kurser och seminarier i TNCs bibliotek: Under året har vi hållit öppna kurser vid sex tillfällen och med totalt 44 deltagare. Kurserna har behandlat terminologi och fackspråk ur olika perspektiv och vänt sig till terminologer, språkvårdare, översättare, tolkar och andra.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 14 Verksamhet i Terminologifrämjandet TNC tillhandahåller förhandsbetalda tjänster för abonnenterna i nätverket Terminologifrämjandet. Ett stort abonnemang ger tillgång till TNCs tjänster under nio timmar. Abonnenterna kan välja vilka tjänster de vill använda ur TNCs utbud. De flesta abonnenter använder sig av den så kallade termtjänsten där de kan få råd om enstaka begrepp eller termer. Andra abonnenter vänder sig till TNC för att få hjälp med att granska färdiga dokument, till exempel översatta facktexter. Några abonnenter vill i stället att TNC medverkar i löpande arbete eller håller utbildningar av olika slag. Genom abonnemanget kan abonnenterna på ett smidigt sätt snabbt få tillgång till TNCs tjänster, särskilt för mindre uppdrag. Ambitionen från TNCs sida är att tillhandahålla tjänsterna på ett sådant sätt att abonnenterna blir nöjda och sprider kännedom om nyttan med ett abonnemang. TNC försöker årligen ordna ett eller ett par evenemang för Terminologifrämjandet där abonnenterna kan träffas, lära sig mer om terminologiarbete, diskutera angelägna frågor och samtidigt få information om andras terminologiarbete. Under 2015 har Terminologifrämjandet haft 51 abonnenter (2014: 49). Här följer exempel på hur några av abonnenterna använt sitt abonnemang (en del av föreläsningarna ovan skedde också inom ramen för ett abonnemang): Mälardalens högskola använde sitt abonnemang för undervisning. Polisen använde sitt abonnemang för att anlita TNC till en introduktion i terminologiskt angreppssätt. Både Statistiska centralbyrån och Folkhälsomyndigheten har använt sina abonnemang för terminologiskt arbete. Statistiska centralbyrån fortsätter att publicera terminologi i en extern ordlista. TNC medverkar tillsammans med SCBs språkvårdare i arbetet med termer inom befolkningsstatistiken och metodstatistiska termer. SIS Swedish Standards Institute använder abonnemangstimmarna till att anlita TNC för mindre eller mer kortvariga arbetsuppgifter, medan större uppdrag avtalas i särskild ordning. Årets abonnenttimmar har använts till bland annat följande: studiebesök på TNC för nyanställda granskning av den svenska översättningen av standarder och standardtitlar terminologisk granskning av standarder medverkan i, och undervisning i terminologi, för svenska och internationella tekniska kommittéer. Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård finansierar TNCs medverkan i det löpande arbetet genom abonnemang i Terminologifrämjandet.

Bilaga: Redovisning av verksamheten vid Terminologicentrum TNC under 2015 15 Sexton termfrågor som inkommit till TNCs termtjänst från abonnenter har registrerats i den interna databasen TNC-bas. En del av dessa har publicerats i TNCaktuellt och på TNCs webbplats. Frågorna kan handla om hur ett begrepp definieras, vilken svensk term som rekommenderas, hur en viss förkortning uttyds, vilken svensk motsvarighet en engelsk term har eller hur vissa termer ska skrivas. TNC har också ordnat seminarier som abonnenterna får delta i utan kostnad eller med viss rabatt. Även till TNCs öppna kurser erbjuds abonnenterna rabatt. Den 1 april hölls ett tvåtimmarsseminarium för medlemmarna i Terminologifrämjandet. Två talare deltog: Michael Cimbritz talade om sin facktermsmodell, hur svenska termer presenteras i avhandlingssammanfattningar, och Linus Salö om engelska i högre utbildning och forskning.