Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2011 års resultat

Nationella Diabetesregistret Årsrapport 211 års resultat 36% Antal döda i hjärt- kärlsjukdom per 1 patienter med diabetes 68 655 62 31% 28% Påverkbar 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom. Tvärsnitt i NDR: typ 2 diabetes, 3 74 år 25% 24% 24% 25% 25% 25% 22 23 24 25 26 27 28 29 21

Årsrapport 211 års resultat Nationella Diabetesregistret (NDR) Registercentrum Västra Götaland www.ndr.nu Författare Soffía Guðbjörnsdóttir Docent Nationella Diabetesregistret Registercentrum Västra Götaland 413 45 Göteborg Björn Eliasson Adj. professor Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 Göteborg Jan Cederholm Docent Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/ Allmänmedicin och klinisk epidemiologi Uppsala Universitet 751 22 Uppsala Björn Zethelius Docent Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/ Geriatrik Uppsala Universitet 751 22 Uppsala Ann-Marie Svensson Sektionsledare statistik Registercentrum Västra Götaland ann-marie.svensson@registercentrum.se Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Registercentrum Västra Götaland par.samuelsson@registercentrum.se Statistiker Mervete Miftaraj mervete.miftaraj@registercentrum.se Systemutvecklare Henrik Milefors Registercentrum Västra Götaland henrik.milefors@registercentrum.se Registerkoordinator Kaisa Torstensson kaisa.torstensson@registercentrum.se Registerhållare Soffía Guðbjörnsdóttir soffia.gudbjornsdottir@medic.gu.se Ansvarig utgivare Staffan Björck T f Chef Registercentrum Västra Götaland 413 45 Göteborg Huvudman Västra Götalandsregionen 413 45 Göteborg ISSN 21-2632 Layout Ibiz reklambyrå Litorapid, Hisings Kärra Omslagsfoto Björn Eliasson

University, Uppsala and d d BD Innehållsförteckning Z AC Y Inledning... 4 Sammanfattning... 5 NDR och förbättringsarbete... 8 X W C S U T AB D E O F N G M I H K Sveriges kommuner och Landsting BD Norrbottens läns landsting AC Västerbottens läns landsting Z Jämtlands läns landsting Y Landstinget Västernorrland W Landstinget Dalarna X Landstinget Gävleborg S Landstinget i Värmland T Örebro läns landsting U Landstinget Västermanland C Landstinget i Uppsala län D Landstinget Sörmland AB Stockholms läns landsting O Västra Götalandsregionen E Landstinget i Östergötland F Landstinget i Jönköpings län N Landstinget Halland G Landstinget Kronoberg H Landstinget i Kalmar län I Gotlands kommun K Landstinget i Blekinge M Region Skåne Deltagande och rapportering...14 Nationella resultat 27 211...17 Antal patienter och diabetesklassifikation...17 Livsstilsfaktorer... 22 Riskfaktorer...26...26 Diabetesbehandling... 3 Blodtryck...32 Blodfetter...35 Njurpåverkan...37 ASA... 38 Processmått i diabetesvården... 39 Jämförelser kvinnor män år 211... 4 Landstingsredovisning...43 Jämförelser mellan landsting... 43 Eempel på spridning bland vårdcentraler inom ett landsting (Västra Götaland)... 46 Redovisning per landsting...47 Trender på landstingsnivå... 62 Landstingsprofiler... 66 Redovisning per sjukhus... 88 Sjukhusresultat... 88 Sjukhusprofiler... 1 Publikationer från NDR... 117 Sammanfattning av publikationer från NDR 22 211...12 NDR och PROM... 129 Thursday, December 25, 28 2:27 PM 226 Original article Original Article New aspects of as a risk factor for cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish National Diabetes Register (NDR) doi: 1.1111/j.1365-2796.21.2265. K. Eeg-Olofsson 1, J. Cederholm 2, P. M. Nilsson 3, B. Zethelius 4, A.-M. Svensson 5, S. Gudbjörnsdóttir Gudbjornsdó rnsdottir 1 & B. Eliasson 1 From the 1 Institute of Medicine, Sahlgrenska University Hospital, University of Gothenburg, Gothenburg; 2 Department of Public Health and Caring Sciences Family Medicine and Clinical Epidemiology, Uppsala University, Uppsala; 3 Department of Clinical Sciences, Lund University, University Hospital, Malmö; 4 Department of Public Health and Caring Sciences Geriatrics, Uppsala University, Uppsala; and 5 Center of Registers in Region Västra Götaland, Gothenburg, Sweden Systolic blood pressure and risk of cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish national diabetes register Abstract. Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Zethelius B, Svensson A-M, Gudbjörnsdóttir S, Eliasson B (Institute of Medicine, Sahlgrenska University Hospital, University of Gothenburg, Gothenburg; Department of Public Health and Caring Sciences Family Medicine and Clinical Epidemiology, Uppsala University, Uppsala; Department of Clinical Sciences, Lund University, University Hospital, Malmö; Department of Public Health and Caring Sciences Geriatrics, Uppsala University, Uppsala; and Center of Registers in Region Västra Götaland, Gothenburg, Sweden) New aspects of as a risk factor for cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish National Diabetes Register (NDR). J Intern Med 21; 268: 471 482. Jan Cederholm a, Soffia Gudbjörnsdottir Gudbjornsdottir b, Björn Bjorn Eliasson b, Björn Zethelius c, Katarina Eeg-Olofsson b and Peter M. Nilsson d, on behalf of the NDR Objectives To estimate risks of fatal/nonfatal coronary heart disease (CHD), stroke and cardiovascular disease (CVD) with SBP in an observational study of patients with type 2 diabetes. Methods Twelve thousand, si hundred and seventy-seven patients aged 3 75 years, treated with antihypertensive drugs, without previous congestive heart failure, followed for 5 years. Results Risk curves of CHD and stroke increased progressively with higher baseline or updated mean SBP in a Co model, in all participants, and in two subgroups without (n U 1 34) or with (n U 2373) a history of CVD, with no J-shaped risk curves at low SBP levels. Hazard ratios for CHD and stroke per 1-mmHg increase in updated mean SBP in all participants, adjusting for clinical characteristics and traditional risk factors, were 1.8 (1.4 1.13) and 1.2 (1.13 1.27), P <.1. With updated mean SBP of 11 129 mmhg as reference, SBP of at least 14 mmhg showed risk increases of 37% for CHD, 86% for stroke and 44% for CVD (P U.1 to <.1), whereas SBP of 13 139 mmhg showed nonsignificant risk increases for these outcomes. With baseline SBP of 11 129 mmhg, CHD and CVD risks increased with further SBP reduction, hazard ratios were 1.77 and 1.73 (P U.2), but decreased considerably for CHD, stroke and CVD with higher baseline SBP. Introduction DIABETICMedicine DOI: 1.1111/j.1464-5491.28.2633. ginal Article: Complications k factor control in patients with Type 2 diabetes and onary heart disease: findings from the Swedish tional Diabetes Register (NDR) udbjörnsdottir, K. Eeg-Olofsson, J. Cederholm*, B. Zethelius, B. Eliasson and. Nilsson, on behalf of the Swedish National Diabetes Register (NDR) artment of Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Göteborg University, Göteborg, *Department of Public Health and Caring Sciences, Family Medicine and ical Epidemiology and Department of Public Health and Caring Sciences, Geriatrics, Uppsala University, Uppsala, and Department of Clinical Sciences, Lund versity, University Hospital, Malmö, Sweden epted 3 October 28 bstract ims Patients with Type 2 diabetes and coronary heart disease (CHD) are infrequently treated to risk factor targets in current uidelines. We aimed to eamine risk factor management and control levels in a large sample of patients with Type 2 diabetes ith CHD. Methods This was an observational study of 1612 patients with first incidence of CHD before 22, and of 457 patients with first incidence of CHD before 25, from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Results In patients with CHD 1 2 years before follow-up, the achievement of cardiovascular risk factor targets (follow-up 22/follow-up 25) was: HbA 1c < 7%, 47%/54% (P <.1); blood pressure 13/8 mmhg, 31%/4% (P <.1); total cholesterol < 4.5 mmol/l, 47%/6% (P <.1); and low-density lipoprotein-cholesterol < 2.5 mmol/l, 49%/65% (P <.1). Use of medication: antihypertensives, 9%/94% (P <.1); lipid-lowering drugs, 75%/86% (P <.1); and aspirin, 85%/89% (P <.5). A high prevalence of adverse lifestyle characteristics prevailed (22/ 25): overweight [body mass inde (BMI) 25 kg/m 2 ], 86%/85%; obesity (BMI 3 kg/m 2 ), 41%/42%; smokers in age group < 65 years, 16 23%/18 19%; as well as waist circumference 12 cm (men) or 88 cm (women), 68% in 25. Conclusions Patients with a combination of Type 2 diabetes and CHD showed an increased use of lipid-lowering drugs over time, corresponding to improving blood lipid levels. A discrepancy eisted between the prevalent use of antihypertensive drugs and the low proportion reaching blood pressure targets. Regretfully, a high prevalence of adverse lifestyle characteristics prevailed. Evidence-based therapy with professional lifestyle intervention and drugs seems urgent for improved quality of secondary prevention in these patients. Diabet. Med. 26, 53 6 (29) Keywords coronary heart disease, diabetes mellitus, hyperlipidaemia, hypertension, secondary prevention Hypertension is a well established risk factor for cardiovascular disease (CVD) in patients with diabetes [1]. An observational analysis from the United Kingdom Prospective Diabetes Study (UKPDS) [2] has demonstrated a linear relationship between mean in-study SBP and the risk of macrovascular and microvascular complications. Tighter BP control in hypertensive type 2 diabetic patients, by use of several antihypertensive drug classes versus placebo, has been documented to reduce the risk of both mic Abbreviations BMI, body mass inde; BP, blood pressure; CHD, coronary heart disease; DCCT, Diabetes Control and Complications Trial; HDL, high-density lipoprotein; LDL, low-density lipoprotein; MI, myocardial infarction; NDR, National Diabetes Register; PHC, primary healthcare; RIKS-HIA, Register of Information and Knowledge about Swedish Heart Intensive Care Admission Introduction The risk of coronary heart disease (CHD) is substantially increased in patients with Type 2 diabetes [1,2]. Furthermore, lity 1 year after CHD is higher in patients with vs. without diabetes [3]. Glycaemic control can reduce the risk of microvascular end-points [4], and myocardial infarction (MI) if metformin is used [5]. The importance of treatment with antihypertensive, lipid-lowering and antiplatelet drugs for primary prevention of cardiovascular disease has also been documented [6 8]. Recently the benefit of statin s with diabetes was high-lighted in a metalaborators Conclusion Risks of CHD and stroke increased progressively with higher SBP, with no J-shaped curves, although risk increase was significant only for SBP of at least 14mmHg, but not comparing 13 139 and 11 129mmHg. Additionally, baseline SBP of 11 129 mmhg showed increased CHD and CVD risk with further SBP reduction during follow-up, whereas baseline SBP of at least 13 showed benefits. J Hypertens 28:226 235 Q 21 Wolters Kluwer Health Lippincott Williams & Wilkins. Aims. To analyse the association between glycosylated haemoglobin A1c () and cardiovascular disease (CVD) in patients with type 2 diabetes in the Swedish National Diabetes Register (NDR). Journal of Hypertension 21, 28:226 235 Methods. An observational study of 18 334 patients (age 3 79 years, previous CVD in 18%, baseline 5. 1.9%) who were followed for 6 years (mean5.6 years) from1997 1998until23. Keywords: blood pressure, cardiovascular diseases, diabetes, hypertension, myocardial infarction, stroke Abbreviations: CHD, coronary heart disease; CVD, cardiovascular disease; NDR, National Diabetes Register Results. Hazard ratios per 1% unit increase in baseline or updated mean for fatal nonfatal coronary heart disease (CHD), CVD and total mortality were 1.11 1.13, 1.1 1.11 and 1.9 1.1, respectively (all P <.1), adjusted for several risk factors and clinical characteristics in Co regression. Adjusted 6- year event rates increased with higher baseline or updated mean with no J-shaped risk curves, in all patients and also when subgrouping by shorter a Department of Public Health and Caring Sciences/Family Medicine and Clinical Epidemiology, Uppsala University, Uppsala, b Department of Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburgh University, Göteborg, Go Department of Public Health and Caring Sciences/Geriatrics, Uppsala University, Uppsala and d Department of Clinical Sciences, Lund University, University Hospital, Malmö Malmo, Malmö, Sweden c Department of Public Health and Caring Sciences/Geriatrics, Uppsala Correspondence to Peter M. Nilsson, MD, PhD, Professor of Clinical Cardiovascular Research, Department of Clinical Sciences, Lund University, University Hospital, S-25 2 Malmo Malmö, Sweden Tel: +46 4 33 24 15; fa: +46 4 92 32 72; e-mail: Peter.Nilsson@med.lu.se Received 4 February 21 Revised 21 May 21 Accepted 27 May 21 Against this background, we assessed the association between SBP and risk of coronary heart disease (CHD), stroke and CVD, also with regard to lower and higher SBP levels, in an observational study of patients with type 2 diabetes on routine treatment with antihypertensive drugs from a national diabetes register (NDR). Patients and methods The Swedish national diabetes register (mean 3 years) or longer (mean 14 years) diabetes duration, by presence or absence of previous CVD, or by treatment with oral hypoglycaemic agents (OHAs) or insulin. Risk reductions of 2% for CHD and 16% for CVD (P <.1) were found in patients with a baseline mean of 6.5%, compared to those with a mean level of 7.5%. Compared to OHA-treated patients, insulin-treated patients had an increased risk of total mortality, due almost eclusively to an increased risk of non-cvd mortality, and due less to a weakly significant increased risk of fatal CVD. was not associated with non-cvd mortality. Conclusions. This observational study showed progressively increasing risks of CHD, CVD and total mortality with higher, and no risk increase at low levels even with longer diabetes duration, previous CVD or treatment with either insulin or OHAs. Patients achieving <7% showed benefits for risk reduction. Keywords: cardiovascular disease, coronary heart disease, diabetes,, myocardial infarction, stroke. Abbreviations: ACCORD, action to control cardiovascular risk in diabetes; ADVANCE, action in diabetes and vascular disease: pretera and diamicron modified release controlled evaluation; DCCT, diabetes control and complications trial; HPLC, high-performance liquid chromatography; ICD, international classification of diseases; OHA, oral hypoglycaemic agent; UK GPRD, United Kingdom General Practice Research Database; UKPDS,United Kingdom Prospective Diabetes Study; VADT, veterans affairs diabetes trial; WHO, World Health Organization. ª 21 The Association for the Publication of the Journal of Internal Medicine 471 2 Department of Public Health and Caring Fakta om NDR... 133 NDRs organisation...133 Drift och verksamhet...134 NDRs riskmotorer för typ 1 och typ 2 diabetes...137 Kvalitetsansvariga sjuksköterskor (KAS) och koordinatorer... 14

4 Årsrapport 211 Inledning Årsrapporten, ett underlag för förbättringsarbete Vi på NDR hoppas att ni finner årsrapporten för 211 års data användbar och först och främst som en inspiration till fördjupningsanalyser och för fortsatta förbättringsåtgärder på den egna mottagningen med hjälp av www.ndr.nu Täckningsgraden fortsätter alltjämt att öka och kan nu anses vara mycket hög, cirka 85%, vilket ger oss pålitliga data att utgå ifrån. Årsrapporten är omfattande och består till stor del av beskrivande statistik i lättolkade tabeller och figurer - en bild säger mer än tusen ord. I sitt format är rapporten väsentligen oförändrad från förra året men med tillkomst av några fördjupningsanalyser t.e av ålder vid insjuknade i diabetes, av mätmetoden och av NDRs nya riskmotor. I rapporten redovisas också resultat och inspirerande eempel från NDRs förbättringsprojekt, NDR-IQ 4. Årsrapporten redogör också för de publicerade och pågående vetenskapliga analyser som baseras på data från registret, här återfinns många kliniskt relevanta slutsatser för svensk diabetesvård. För att ge en snabb ögonblicksbild visas för varje landsting en måltavla, som visar landstingets värde jämfört med riksgenomsnittet (lägre än, i nivå med eller högre än rikets värde). Dessa omfattar landstingsvisa resultat för såväl beräknad deltagandegrad som en rad kvalitetsindikatorer för primärvård respektive medicinkliniker. För varje sjukhus visas också motsvarande måltavla. För de flesta indikatorerna visas både medelvärden och flera målnivåer, samt histogram för fördelningen, allt detta för att ge så nyanserad bild som möjligt. Skillnader mellan landsting är för många indikatorer relativt liten och har minskat. I år visar vi också eempel på skillnader mellan vårdcentraler inom ett landsting. Skillnader mellan sjukhusen är för vissa indikatorer fortfarande påtaglig. För varje klinik finns det goda möjligheter att med hjälp av www.ndr.nu göra egna fördjupningsanalyser.

Årsrapport 211 5 Sammanfattning av 211 års rapport www.ndr.nu är ett kraftfullt verktyg i förbättringsarbetet på de enskilda enheterna, NDR-IQ projekten visar alltjämt på möjligheter till stora förbättringar genom systematiskt förbättringsarbete med hjälp av NDR. Patienten kan följa sina egna resultat och sätta individuella mål i Diabetesprofilen som kan skrivas ut från www.ndr.nu vid besöket, vilket kan vara ett stöd i mer personcentrerad vård. Antalet personer med diabetes som har amputerats har minskat. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom hos personer med diabetes har minskat. Rapporteringen till NDR fortsätter att öka, år 211 registrerades totalt 333 15 patienter med diabetes. Man kan beräkna att registret totalt nu innehåller ca 85% av det uppskattade antalet personer med diabetes i Sverige. Detta betyder att registret ger en representativ bild av dagens diabetesvård i Sverige. Samtliga sjukhus registrerar i NDR. De flesta av landstingen har en uppskattad täckningsgrad över 8% och några runt 1%. Bara tre landsting Uppsala, Halland och Gotland, har lägre täckningsgrad än 6%. Förekomsten av diabetes kan variera något i landet och kan vara högre än 4% i vissa landsting som då leder till något för högt beräknad täckningsgrad, vilket bör beaktas. Fler och fler unga vuna med typ 1 diabetes registreras i NDR, vilket avspeglar den ökade förekomsten av typ 1 diabetes hos barn och ungdomar som har noterats i Sverige de senaste åren. Medelvärdet för för dessa unga vuna individer är högt. Har vården de resurser som behövs? Registreringskvaliteten har förbättrats i några landsting. Antal saknade värden (t.e om rökning och mikroalbuminuri) har blivit färre. Registrering kopplat till ersättningssystem verkar ha bidragit till denna utveckling i vissa landsting. I NDR finns nu en ny funktion där man lätt kan söka fram andel saknade värden för varje variabel. Årsrapporten fokuserar huvudsakligen på tidstrender och jämförelser mellan landsting och mellan sjukhus. Analyser på vårdcentralnivå för ett landsting kan alltid beställas hos NDR, en möjlighet som utnyttjas av många landsting och kan vara en bra grund för det lokala förbättringsarbetet. Rapporten skall spegla viktiga rekommendationer i de nationella riktlinjerna i största möjliga mån men kan inte mäta individuella mål. Därför kräver resultaten tolkning från vårdprofessionen och kan då utgöra en grund för förbättringsarbeten. Det viktigaste förbättringsarbetet sker på de enskilda klinikerna/vårdcentralerna, som alla har tillgång till den egna statistiken online. Registreringsgrad/rutiner och patientunderlag måste alltid beaktas vid tolkning av data. Rapporten är inte utformad som underlag för vårdval eller för olika ersättningssystem. Faktum är att flera landsting använder registerdata (täckningsgrad eller resultat) i sina ersättningssystem, detta har inneburit mycket merarbete initialt för NDR men registerkvaliteten har i och med detta förbättrats. Det måste påpekas att flera viktiga kvalitetsområden är ännu inte belysta i NDR, eempelvis patientens upplevelse av välbefinnande eller vårdens kvalitet. Patientsammansättning (så kallad case-mi) kan påverka resultaten och rapporten tar inte hänsyn till det. Alla mätmetoder är inte standardiserade, t e blodtrycksmätning. Vidare kan det variera mellan olika enheter vilka patienter som registreras (remisspatienter, nyupptäckta osv) eller när och hur ofta patienterna registreras. Återigen, rapporten kräver tolkning från de berörda professionerna. Resultaten i årsrapporten redovisas som tvärsnitt de senaste åren (27 211) för att visa tidstrender. Resultaten visas på landstingsnivå, uppdelade på primärvården och medicinklinikerna separat. För medicinklinikerna visas resultaten uppdelade på patienter med typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes enligt klinisk klassifikation. För primärvården redovisas samtliga patienter, där mer än 95% kliniskt klassats som typ 2 diabetes. Dessutom redovisas resultat på sjukhusnivå för patienter med typ 1 diabetes, dessa data är åldersstandardiserade.

6 Årsrapport 211 Åldersstandardiserade resultat uppdelade på män och kvinnor finns för flera resultatmått. Kvinnor med typ 2 diabetes har högre BMI, högre totalkolesterol och LDLoch HDL-kolesterol och fler kvinnor än män når behandlingsmålen för och blodtryck men färre kvinnor når lipidmålvärden. Färre kvinnor har lipidsänkande behandling men är lika ofta blodtryckssänkande behandling. Bland patienter med typ 1 diabetes har kvinnor högre medelvärde för och färre når målvärdet <52 mmol/mol. Andel rökare är något högre hos kvinnor. Bland patienter med typ 1 diabetes har fler kvinnor än män behandling med insulinpump. Vad dessa skillnader har för betydelse för eventuella framtida komplikationer måste belysas. För varje landsting redovisas medelvärden och frekvenser för valda indikatorer med 95% konfidensintervall. Vidare anges för varje indikator hur landstingets konfidensintervall avviker från riksgenomsnittets. Tidstrender för år 27 211 för måluppfyllelse visas för samtliga landsting. För att ge en snabb ögonblicksbild presenteras för varje landsting och för varje sjukhus en måltavla, som visar landstingets värde jämfört med riksgenomsnittet (lägre än, i nivå med eller högre än rikets värde). Det är viktigt att poängtera att riksgenomsnittet för en indikator enbart är ett medeltal för riket och reflekterar inte vad som är bra eller dåligt eller möjligt att uppnå. Jämförelserna ska stimulera till diskussioner och förbättringar. Många landsting/sjukhus kan ha en betydande förbättringspotential. Vad gäller livsstilsrelaterade faktorer som fysisk aktivitet, fetma och rökning ses ingen positiv trend, vilket är ett allvarligt observandum. Av alla personer mellan 3 6 år med typ 2 diabetes i primärvården så röker var fjärde person, hälften av männen och 6% av kvinnorna är feta, var fjärde person rör sig mindre än en gång i veckan. Här har diabetesvården och samhället en enorm utmaning. Förebyggande hälsovård måste prioriteras. För medelvärden och måluppfyllelse har ingen tydlig positiv trend kunnat avläsas de senaste åren, snarare tvärtom. För personer med typ 2 diabetes som behandlas inom primärvården kan man dock ana att den negativa trenden nu är bruten. Noteras bör dock att vid debuten hos patienter med typ 2 diabetes i primärvården stiger över tid, vilket borde betraktas som signal om diagnosförsening. För personer med typ 1 diabetes ses en klar fortsatt försämring för, det gäller både medelvärden, måluppfyllelse och andelen med mycket höga värden. För bättre överblick så redovisas fördelningen av för samtliga patienter i ett histogram. Ett stort tillskott av unga vuna med typ 1 diabetes till medicinklinikerna kan tydligt avläsas i histogrammen för ålder. Det bör noteras att de unga vuna med typ 1 diabetes på medicinklinikerna har höga och över tid stigande -värden. Equalis monitorerar laboratoriernas kvalitet avseende -rapporteringen i förhållande till en standard (IFCC-facit). Alla enheter i diabetesvården måste delta i uppföljningen av sina laboratoriemetoder genom Equalis för att säkerställa att enhetens -resultat är förankrade till IFCC-standarden och jämförbara från år till år. I vissa landsting kan metodfel givit falskt förhöljda -resultat. Blodsockersänkande behandling i primärvården har varit relativt stabil de senaste åren men en tendens till något färre som är endast kostbehandlade kan ses framförallt hos de yngre patienterna med kort diabetesduration, vilket är i enlighet med de nya riktlinjerna. Av alla kostbehandlade i åldrarna 3 7 år inom primärvården har 17% ett >52 mmol/mol. Insulinbaserad behandling i primärvården ökar inte. Vid medicinklinikerna minskar också andelen som har insulinbaserad behandling vid typ 2 diabetes, de nyare läkemedlen för typ 2 diabetes (inkretin-baserad behandling) kommer nu upp i knappt 5%. Behandling med insulinpump hos patienter med typ 1 diabetes ökar något för varje år, ca 15% av männen och ca 23% av kvinnorna har insulinpump, skillnader mellan de olika landstingen är relativt stora.

Årsrapport 211 7 NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen (skillnader mellan landstingen minskar) och en stadig förbättring kan konstateras för riskfaktorerna blodtryck och LDLkolesterol, även om en viss avmattning kan anas vad gäller lipidvärderna. Allt fler behandlas med blodtryckssänkande läkemedel samtidigt som medelvärdet för blodtrycket sjunker tydligt. Hos samtliga patienter med typ 2 diabetes har andelen med systoliskt blodtryck 13 mm Hg ökat de senaste 5 åren och andelen >14 mm Hg har minskat. Fortfarande har dock så många som cirka 4% av patienterna inom primärvården blodtryck över 14/8 mm Hg. Vid typ 1 diabetes har alltfler (cirka 7%) blodtryck 13/8 mm Hg men fortfarande har cirka 2% blodtryck >14/8 mm Hg. Den absoluta majoriteten av alla blodtrycksvärden slutar på eller 5 mm Hg. Dubbelt så många värden slutar på jämfört med 5. Det betyder att i regel avrundas blodtrycksvärden och oftast till ett tiotal. Ett behov av mer standardiserade blodtrycksmätningar föreligger. Allt fler behandlas med lipidsänkande läkemedel men ökningen har planat ut de senaste åren och används nu av 45% (typ 1 diabetes), 63% (primärvården) och 75% (typ 2 diabetes vid medicinklinikerna). Av patienter som behandlas med lipidsänkande är andelen LDLkolesterol <2,5 mmol/l 56% för patienter med typ 1 diabetes, 69% vid typ 2 diabetes på medicinklinikerna och 58% i primärvården. Här råder det som sagt diskrepans mellan målvärdena i riktlinjerna och uppnådda värden. Anledning till dosjustering? 12% har mikroalbuminuri vid typ 1 diabetes år 211 och 2% av alla i primärvården. Risken ökar vid stigande diabetesduration. Makroalbuminuri (u-albumin >2 μg/min) är en ännu allvarligare njurskada och ses hos 6% av alla med typ 1 diabetes samt hos 8% hos patienter i primärvården. Andelen patienter utan hjärtsjukdom som får behandling med ASA fortsätter att minska. I primärvården behandlas 76% med ASA bland patienter med ischemisk hjärt sjukdom. Vad gäller processmått så saknas det fortfarande ofta datum (år och månad) för ögonbottenundersökning inom primärvården men av de som svarar får den absoluta majoriteten av patienterna ögonbottenundersökning inom den rekommenderade tidsperioden. För diagnos på sämsta ögat är det fortfarande ett stort bortfall tyvärr, här krävs ett utökat samarbete med ögonklinikerna för att förbättra registreringen. senaste året har genomgående utförts hos så många som cirka 9% av patienterna vid såväl medicinkliniker som i primärvården de senaste fem åren. Betydelsen av de olika riskfaktorerna för komplikationer samt övriga vetenskapliga analyser på NDR data redogörs för i avsnittet Sammanfattning av publikationer från NDR 22 211. Patientrapporterat utfall i NDR testas och utvärderas i flera pilotprojekt. Fakta om NDR och de olika projekt som NDR deltar i finner ni längst bak i rapporten.

8 Årsrapport 211 NDR och förbättringsarbete Resultatregister och pedagogiskt förbättringsverktyg Registret möjliggör fokusering på viktiga kvalitetsindikatorer och flera processmått av betydelse i det lokala kvalitetsarbetet. Registret kan användas för jämförelser mellan den egna vårdenhetens resultat och medelvärden för riket och för att mäta måluppfyllelse mot nationella riktlinjer för diabetesvården. Utbildning NDRs ledning arbetar med aktiv informationsspridning. NDR erbjuder utbildning i hur man rapporterar och hur man på enheten tar fram sina data/resultat för analys och användning i det egna kvalitetsarbetet. Utbildningen sker i huvudsak i NDR-IQ-projekten och på begäran genom praktisk undervisning i datasal under en halvdag då man arbetar med sin egen enhets data. NDR-IQ, projekt för kvalitetsutveckling av diabetesvården NDR driver sedan 23, i samverkan med Qulturum i Jönköping, projekt för kvalitetsutveckling av diabetesvården, NDR-IQ, NDR i kvalitetsarbete. Projekten omfattar en utbildningsfas och en uppföljningsfas på ca 6 respektive 12 mån och vänder sig till både primärvård och medicinkliniker. Deltagarna består av tvärprofessionella team och syftet med projektet är att genom systemförändringar och nya arbetssätt och med NDR som verktyg uppnå bestående resultatförbättringar och ökad personfokuserad vård. Hittills har fyra projekt genomförts, se resultat nedan från NDR-IQ4 som avslutades i november 211. Förbättringsresultaten har i många fall varit påfallande och i samtliga hittills fyra genomförda projekt har man kunnat se förbättringar som överstiger de förbättringar man generellt kan utläsa i NDR. Det finns också flera fina eempel på bestående förbättringar över tid. NDR IQ4 Ett kvalitetsutvecklingsprojekt i diabetesvården I projektet ingick tvärprofessionella team från 5 primärvårdsenheter och 6 medicinkliniker. Syftet med projektet är som tidigare att genom systemförändringar och nya arbetssätt och med NDR som verktyg uppnå bestående resultatförbättringar och ökad personfokuserad vård. Gemensamma mätbara mål för projektet är att öka följsamheten gentemot nationella riktlinjer för diabetesvården, teamen har också satt egna mål. Registrering i NDR online eller eport från befintligt journalsystem patient för patient var en grundförutsättning för deltagande. I samarbete med Qulturum har NDR anordnat fem lärandeseminarier (LS), tre under utbildningsfasen (6 mån) och två under uppföljningsfasen (12 mån). Handledare besökte samtliga team före projektstart för praktisk handledning i hur man använder NDR i den dagliga diabetesvården och vid uppföljning av enhetens resultat. Deltagarna har analyserat sina egna resultat med stöd av registerdata, utifrån detta formulerat mål och åtgärdsplaner. I projektet ingår också patientrapporterade mått (NDR-patientenkät) (PROM). Gemensamma problemområden Rutiner kring uppföljning av resultat saknades hos många av teamen. Vissa team hade bristande samsyn och delaktighet inom teamet/enheten. Vissa team hade bristande struktur på återbesöken och avsaknad av PM för den lokala diabetesvården. Patienterna hade inte alltid tillgång till sina egna värden över tid. NDRs diabetesprofil användes för sällan.

Årsrapport 211 9 Resultat De flesta enheter har förbättrat sina resultat och för många variabler i projektet överstiger förbättringen den generella förbättringen som ses i hela NDR under samma tidsperiod. Resultaten mellan de olika medicinklinikerna går inte att jämföra rakt av på grund av olika patientunderlag. var den variabel som var svårast att påverka. Summering Resultaten och förbättringarna varierar mycket stort mellan teamen. De enheter som regelbundet analyserat sina data gemensamt inom teamet och aktivt arbetat fram åtgärdsplaner har nått de bästa resultaten. För många av teamen föreligger det fortfarande stor förbättringspotential. Några av teamen behöver mer tid på sig för att få nya rutiner att sätta sig. Viktiga lärdomar involvera all personal inom enheten vid projektstart samt kontinuerligt rapportera till alla under projekttiden registrering online eller eport av data bör vara en väl inarbetad rutin schemalagd tid för regelbundna teamträffar där man analyserar sina data och arbetssätt samt formulerar åtgärdsplaner stöd från verksamhetschef/ huvudman är viktigt kontinuerlig systematisk utvärdering av processen är nödvändig Andel personer med typ 1 diabetes och LDL <2,5 mmol/l. Medicinkliniker. Endast personer med mätvärden i alla tre mätperioderna. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Period 1 Period 2 Akademiska sjukhuset, typ 1 Alingsås lasarett, typ 1 Nyköpings sjukhus, typ 1 Södra Älvsborgs sjukhus/ Borås, typ 1 % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Period 1 Period 2 Södra Älvsborgs sjukhus/ Skene, typ 1 Uddevalla sjukhus, typ 1 Riket MK, typ 1 Andel personer med typ 2 diabetes och systolisk blodtryck <13 mm Hg. Primärvård. Endast personer med mätvärden i alla tre mätperioderna. Hälsocentralen Nybro, typ 2 Rosengårdens vårdcentral, typ 2 Stora Trädgårdsgatans vårdcentral, typ 2 Period 3 Period 3 Vårdcentralen Emmaboda, typ 2 Riket PV, typ 2 förändringar tar tid, tålamod krävs ett strukturerat arbetssätt ger bästa resultatet fler besök och mer aktiv handledning av projektledningen hade behövts för några av teamen

1 Årsrapport 211 Här följer tre goda eempel från deltagande team. Slutrapport NDR IQ4 Diabetesmottagningen Uppsala Akademiska Egna mål <= 6,5% (mål 4%) Typ 1 >= 8% (mål 2%). Typ 1 7-8% (mål 25%). LDL <= 2,5 (mål 45%). <= 13 (mål 55%). Rökare (mål 1%). Problemområden Personalfaktorer. Patientfaktorer/egenvård. Diagnostik/ behandling. Information. Uppföljning samt Samverkan. Få patientbesök till läkare samt dålig kontinuitet. Resultat egna mål målet har vi delvis nått: 6,5% (31%). Typ 1 8% (23%) Typ 1 7 8% (23%). LDL 2,5 (36% ). 13 (74%). Rökning (12%). mmol/mol. Endast personer med mätvärden i alla tre mätperioderna. Akademiska sjukhuset. Typ 1 diabetes. 13 11 9 7 5 NDR före projektstart Inför besök utskrift av patientöversikt, registrering online eller i efterhand (ssk/läk), årlig genomgång av resultat vid enheten, genomgång tillsammans med primärvården. Förändringar Jobbat etra mycket med patienter som legat över 7,5% i, med tätare kontakt och besök. Regelbundna genomgångar av NDR med hela enheten. PM diabetes/handlingsplan. Frågeformulär inför besök (fylls i av patienten). Informationsbroschyr riktlinjer. Regelbundna möten med Barndiabetesteamet. Obligatoriskt besök till dietist för patient från Barnmedicin, Kostrådsbroschyr lipider. NDRs diabetesprofil till patienten. Diasend. Ökat lipidbehandlingen och förbättrat patienternas lipidvärden. Summering En framgångsrik process med förbättrade mätvärden i NDR, fortsatt god registreringsfrekvens, bättre logistik och ett utökat samarbete inom gruppen. Lärdomar Alla måste med och känna sig delaktiga. Förändringar tar tid. Diabetesprofilen till patienterna är vi alla överens om att den är ett mycket bra arbetsredskap både för patienten men även för oss. Patienten blir mer delaktig och tar eget ansvar för sjukdomen och behandlingen. Nästa steg Projektgruppen består och träffas regelbundet. Det kan dröja till nästa års provtagning för att se LDL-förändring, ny rutin måste införas. Bättre arbetstidsplanering för utvärdering och reflektion. 3 Period 1 Låg Period 1 Hög Period 2/3 Period 2/3 Period Figuren visar enskilda patienter som ligger under, respektive över på 73 mmol/mol före och efter projektet. Figuren visar tydligt hur många individer har lyckats sänka sitt höga.

Årsrapport 211 11 Slutrapport NDR IQ4 Diabetesmottagningen Alingsås Lasarett Enhetens egna mål och resultat (typ 1). Variabel Måluppfyllelse mars 21 (%) % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Period 1 Period 2 Mål (%) Andel personer med typ 2 diabetes och LDL <2,5 mmol/l. Alingsås lasarett. Endast personer med mätvärden i alla tre mätperioderna. Alingsås lasarett, typ 2 Riket MK, typ 2 Måluppfyllelse november 211 (%) < 6 18 25 21 < 7 46 7 48 < 8 75 9 79 < 9 91 95 92 Syst < 13 74 83 Syst < 14 89 95 92 LDL (alla) < 2,5 36 48 LDL (beh) < 2,5 43 75 61 Rökning Nej 77 87 Rökning Saknas 15 2 Vilka problemområden hittades? Angående : Okunskap om målvärden och konsekvenser av otillräcklig kontroll. Bristande delaktighet i uppföljning. Problem med övergång från barnkliniken. Bristande mätning. Rädsla för hypoglykemier. Angående lipider: oenighet i teamet avseende målvärden och bristande kunskap om vad som kan göras. Uppföljning av lipidbehandling. Angående blodtryck: dåliga rutiner för kontroll och upptitrering av behandling. Period 3 Angående rökning: data i journalen inte tillförlitliga då vi inte frågar patienten vid besök. Okunskap rörande vad som fallerar vid över 8 och vad patienterna förväntar sig av oss. Hur användes NDR före projektstart? Endast årlig analys (utifrån årsrapporten) där vi diskuterade våra resultat i jämförelse med landet i övrigt. Förändringar Ny kallelse med blodsockerprotokoll, frågeformulär om självupplevd hälsa och syn på sin egenbehandling, fråga om rökning och egna mål. Patienterna som tar prover före besök får också provsvar samt information om målvärden FÖRE besöket. Test av Diabetesprofilen eller skriftlig information vad vi bestämt EFTER besöket. Utformande av patientpärm med information om diabetesbehandling, målvärden, problemlösning, kontaktinformation mm. Tätare besök (var tredje månad) för patienter under 2 år eller med otillfredsställande kontroll. Tätare uppföljning per telefon och mail avseende ändringar i behandling. Använda Diasend mer frekvent vid besök. Fler pumpar. Mer CGM. Konsensus och algoritm för lipidbehandling. Uppföljning med ny provtagning efter 4 6 veckor. Algoritm för blodtrycksbehandling, drop-intid för blodtryckskontroller. Rutiner för bättre journalföring avseende fysisk aktivitet och risknivåbedömning av fötter. Summering Vi har fått en bättre samsyn rörande både mål och metoder. Bättre organisation och uppföljning. Svårt att veta om patientens delaktighet ökat. Viktigaste lärdomar 1. Värdet av att teamet enas om riktlinjer, rutiner mm. 2. Behovet av regelbundna teamträffar 3. Att alla beslut om förändringar måste FÖLJAS UPP och utvärderas 4. Att ta fram statistik och identifiera patienter med NDR 5. Arbetet är långsiktigt Nästa steg Vi avser att fortsätta att följa upp och revidera vår handlingsplan och följa våra uppnådda resultat med hjälp av NDR. Vi har inte nått våra högt ställda mål. Nya diskuterade åtgärder: Mer strukturerad rökavvänjning, samarbete med hälsoenheten och gym avseende FYSS/FAR. Öka användningen av 24-timmars blodtrycksmätning. Vidareutbildning av oss själva avseende coaching till beteendeförändring. Försöka analysera, utröna psykologiska faktorer som hindrar bättre blodsockerkontroll.

12 Årsrapport 211 Bilden visar resultat från sjukhus i Västra Götaland. Alingsås har gjort stora förbättringar. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet <52 mmol/mol, 21 och 211. % 4 35 3 25 2 15 1 5 Mariestad 21 211 SLUTRAPPORT NDR IQ4 Lundby Riket Skövde NÄL Lidköping Borås Sahlgrenska Uddevalla Alingsås Västra Götaland Kungälv Falköping Mölndal Skene Östra Frölunda specialistsjukhus Nybro/Emmaboda Hälsocentral Egna mål Vi har inte satt upp några egna mål utan försökt uppnå mål som Socialstyrelsen har rekommenderat. Kartläggning Kartläggningen av provtagning/registrering Tagit fram patienter med som har värde över 52 mmol/mol Identifierat orsaken till det förhöjda värdet och åtgärdat genom medicinering samt livsstilsbehandling Problemområden Antalet rökare är stort Förhöjda lipider och blodtryck, samt NDR före projektstart Registrering 1 gång per år, vid årliga läkarebesökskontrollen, samt för att se antalet diabetiker i enheten. Jämförelse mellan övriga enheter. Förändringar Alla registreras i NDR Antalet årliga kontroller hos läkare har ökat Tätare kontroller/uppföljningar vilket har medfört tidigare behandlingsåtgärder Förhöjda blodtryck följs upp tidigare idag med dels 24-timmars blodtrycksmätning samt genom oftare kontrollserier hos distriktssköterskan Behandling enligt rekommendationer av Socialstyrelsens nationella riktlinjer följs mer noggrant idag, försöker nå målblodtryck Ökad uppmärksamhet på rökning och motion Andel personer med typ 2 diabetes och systoliskt blodtryck >14 mm Hg. HC Nybro. Endast personer med mätvärden i alla tre mätperioderna. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Period 1 Period 2 Hälsocentralen Nybro, typ 2 Riket PV, typ 2 Summering Ökad medvetenhet hos patienten efter att ha infört tätare uppföljningar. Uppmärksamheten hos sköterskorna har också ökat under projektets gång. Period 3 Lärdomar Vi har fortfarande mycket kvar att jobba med. Förhoppning om att team-arbetet mellan sköterskor och läkare ska öka. Nästa steg Information till personal om diabetesvård, framför allt inom läkargruppen Återkoppling till NDR vid patientbesök Jobba mer på målvärden när det gäller lipider Patientutbildning i grupp

Årsrapport 211 13 NDR IQ1-4 9-årsuppföljning NDR har nu drivit IQ-projekten i 9 år och hittills är fyra projekt genomförda och antalet patienter som har berörts av dessa projekt är mycket stort (62 diabetesteam). Den stora majoriteten av teamen har varit framgångsrika i sitt förbättringsarbete. Till hösten 212 startar vi upp nästa förbättringsprojekt - IQ5 som kommer att pågå under 18 månader. Anmälningarna till detta projekt har redan börjat komma. IQ-konceptet har nu också börjat användas av Barnklinikerna, i det första projektet som nu pågår ses stora förbättringar vad gäller måluppfyllelse för. Under våren 212 har vi haft ett uppföljningsmöte med representanter från de 4 genomförda projekten. 18 team återsamlades med fokus på hur man bibehåller uppnådda resultat men också hur man följer upp och fortsätter sitt förbättringsarbete. Nedan visas eempel på data från vårdcentraler från de olika IQ projekten som var med vid återträffen, jämfört med riket. Dessa resultat tyder på tidigare behandling vid typ 2 diabetes, dvs färre kostbehandlade med höga. Vidare ses högre andel som når målvärdet för kolesterol hos vårdcentraler som har deltagit i projekten jämfört med riket. Många av deltagande enheterna har kunnat visa bestående förbättring över en längre tid, upp till 9 år efter att projekten startade. <52 mmol/mol Kostbehandling Vårdcentraler IQ-projekten 211 Kolesterol <4,5 mmol/l Vårdcentraler IQ-projekten 211 % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Riket Gamleby HC Tranås VC Bodafors VC Lindsdals HC VC Moheda Hultsfred HC Stensö HC Stora Trädgårdsgatans HC Nässjö VC Åsa VC Kvarnholmens HC VC Åseda Jakobsbergs VC Mariebergs VC Enheter med minst 1 patienter visas % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Riket Gamleby HC Lindsdals HC Mariebergs VC VC Moheda Bodafors VC Stensö VC Stora Trädgårdsgatans HC Kvarnholmens HC VC Åseda Tranås VC Hultsfred HC Jakobsbergs VC Nässjö VC Åsa VC Enheter med minst 1 patienter visas

14 Årsrapport 211 Deltagande och rapportering år 211 Deltagandegrad I Sverige beräknas cirka 4% av befolkningen ha diabetes. Medelåldern vid insjuknandet är lägre för män än för kvinnor. Cirka 85 9% av all diabetes utgörs av typ 2. Antalet deltagande patienter i NDR för åren 1996 211 framgår av Figur 1, även uppdelat för medicinkliniker och primärvård. Under år 211 ökade antalet rapporterade patienter till NDR och totalt registrerades 333 15 patienter. Rapporter förelåg detta år från alla landsting, från 94 medicinkliniker (1%) och från 1 126 primärvårdsenheter (cirka 9% av samtliga), se Tabell 1. Man kan beräkna att registret totalt nu innehåller ca 88% av det uppskattade antalet personer med diabetes i Sverige, vilket medför en god representativitet för data som presenteras på riksnivå. Även om deltagandegraden fortfarande varierar mellan de olika landstingen, så har representativiteten för landstingen generellt förbättrats, de flesta av landstingen har en uppskattad täckningsgrad över 8% och några runt 1%. Bara tre landsting, Uppsala, Halland och Gotland har lägre täckningsgrad än 6%. Förekomsten av diabetes kan variera något i landet och kan vara högre än 4% i vissa landsting som då leder till något för högt beräknad täckningsgrad se Figur 2. Tabell 1. Antal deltagande enheter per landsting för åren 21 och 211. Enheter inom primärvården med < 5 rapporterade patienter till NDR har ekluderats. Medicinkliniker Primärvården Totalt Landsting 21 211 21 211 21 211 Blekinge 2 2 18 22 2 24 Dalarna 5 5 31 32 36 37 Gotland 1 1 7 7 8 8 Gävleborg 6 6 36 36 42 42 Halland 3 3 39 43 42 46 Jämtland 1 1 27 28 28 29 Jönköping 3 3 41 46 44 49 Kalmar 3 3 33 35 36 38 Kronoberg 2 2 3 31 32 33 Norrbotten 5 5 35 37 4 42 Skåne 9 1 141 142 15 152 Stockholm 9 9 199 24 28 213 Sörmland 3 3 25 27 28 3 Uppsala 2 2 35 37 37 39 Värmland 3 3 33 31 36 34 Västerbotten 3 3 34 34 37 37 Västernorrland 4 4 29 31 33 35 Västmanland 3 3 32 31 35 34 Västra Götaland 19 19 194 197 213 216 Örebro 3 3 3 31 33 34 Östergötland 4 4 43 44 47 48 Samtliga 93 94 1 92 1 126 1 185 1 22

Årsrapport 211 15 Figur 1. Antal deltagande patienter åren 1996 211 Antal 35 333 15 35 6 3 25 258 661 283 951 2 15 1 5 46 399 49 199 1996 1997 1998 1999 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Medicinkliniker Primärvården Totalt Figur 2. Andel patienter rapporterade till NDR bland samtliga patienter med diabetes i landstingen (uppskattat till 4% av invånarna i landstingen) år 211. Uppgifter om Sveriges folkmängd 31/12/211 är hämtade från SCB. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Uppsala Halland Gotland Stockholm Blekinge Norrbotten Västerbotten Jönköping Dalarna Skåne Östergötland Örebro Jämtland Kalmar Sörmland Västernorrland Gävleborg Västra Götaland Kronoberg Västmanland Värmland Riket Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården

16 Årsrapport 211 Nationell utvärdering 211 Diabetesvård Landstingens och kommunernas insatser, Socialstyrelsen 212. Publikationen kan också laddas ner från Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se Diagram A1 Riket Antal döda i hjärt- och kärlsjukdom bland läkemedelsbehandlade personer med diabetes per 1 läkemedelsbehandlade personer med diabetes. Åldersstandardiserade värden Antal per 1 läkemedelsbehandlade personer med diabetes 9 8 7 6 5 4 27 28 29 Män Kvinnor Totalt Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Diagram A2 Riket Antal amputationer ovan fotled per 1 läkemedelsbehandlade personer med diabetes i åldrarna 4 och äldre, åren 27 21. Åldersstandardiserade värden Antal per 1 läkemedelsbehandlade personer med diabetes 3 29 28 27 26 25 24 23 22 21 2 27 28 29 21 Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Diagram A3 Incidens Riket Antal förstagångspatienter i aktiv uremivård per 1 läkemedelsbehandlade personer med diabetes. Åldersstandardiserade värden Antal per 1 personer med diabetes 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 27 28 29 21 Män Kvinnor Totalt Källa: Svenskt njurregister (SNR) och Läkemedelsregistret (Socialstyrelsen).

Årsrapport 211 17 Nationella resultat i NDR 27 211 Som tidigare utgår rapporten ifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvården och rapporten bör sammantaget kunna bidra till att belysa en del av den kliniska diabetesverkligheten. Behandlingsmålen avses individualiseras och genom registrering i NDR kan individuella mål sättas och resultaten kan följas över tid på individnivå med hjälp av diabetesprofilen. I stället för bara ett målvärde redovisas ofta medelvärden eller flera olika målvärden. Antal patienter och diabetesklassifikation Antalet deltagande patienter för åren 1996 211 framgår av figur 1. Nästan alla landsting har ökat antal registrerade patienter det senaste året, särskilt i primärvården. Resultaten redovisas vid medicinklinikerna uppdelat enligt klinisk klassificering av diabetestyp. För primärvården rapporteras samtliga patienter med diabetes. Bortfallet har därmed blivit mycket litet, eftersom 97% av alla patienter vid medicinklinikerna har en klinisk klassning. De tre patientgrupper som används är: Patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker Patienter med typ 2 diabetes vid medicinkliniker Alla patienter inom primärvården Bland samtliga patienter i primärvården har 97% klassats kliniskt som typ 2 diabetes, och endast 3% har debutålder <4 år och insulinbehandling. Primärvårdspatienterna betraktas därför i årsrapporten som motsvarande patienter med typ 2 diabetes. Tabell 2. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker, åren 27 211. Medelvärden anges med standardavvikelse. 27 28 29 21 211 Antal 26 774 29 89 3 467 31 138 33 237 Medelålder, år 45,9 (15,3) 45,9 (15,5) 45,9 (15,7) 45,9 (16,) 45,8 (16,2) Medelduration, år 23,1 (14,5) 23,1 (14,6) 23,1 (14,7) 23,2 (14,9) 23,3 (14,9) Män (%) 14 888 (55,6) 16 176 (55,6) 16 936 (55,6) 17 348 (55,7) 18 675 (56,2) Tabell 3. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker, åren 27 211. Medelvärden anges med standardavvikelse. 27 28 29 21 211 Antal 12 271 12 346 12 238 11 67 11 45 Medelålder, år 62,4 (12,4) 62,3 (12,5) 62,4 (12,7) 62,6 (12,6) 62,5 (12,7) Medelduration, år 13,6 (9,5) 13,9 (9,5) 14,2 (9,6) 14,5 (9,7) 15 (9,8) Män (%) 7 833 (63,8) 7 851 (63,6) 7 891 (64,5) 7 535 (64,9) 7 334 (64,3) Tabell 4. Antal patienter, medelålder, diabetesduration och kön. Primärvården, åren 27 211. Medelvärden anges med standardavvikelse. 27 28 29 21 211 Antal 143 75 18 432 219 36 258 783 272 973 Medelålder, år 67,8 (11,8) 67,8 (11,8) 67,8 (11,9) 67,9 (12,1) 68,1 (12,) Medelduration, år 8,6 (7,6) 8,6 (7,7) 8,7 (7,7) 8,8 (7,8) 9, (7,8) Män (%) 79 27 (55,) 99 56 (55,2) 121 519 (55,4) 143 561 (55,5) 152 53 (55,9)

18 Årsrapport 211 I tabell 2-4 redovisas kliniska karakteristika för de tre patientgrupperna som redovisas i denna årsrapport. Patienterna med typ 2 diabetes i primärvården skiljer sig från patienterna med typ 2 diabetes vid medicinklinikerna genom att de senare har lägre medelålder, längre diabetesduration och dessutom större andel insulinbehandling och högre medelvärde på. som kost- eller tablettbehandling enbart, eller insulinbehandling med eller utan tabletter och debutålder 4 år. Denna epidemiologiska kategoriindelning har visat god överensstämmelse med den kliniska klassningen av diabetestyp i NDR, där dock några procent av patienter med epidemiologiskt angiven typ 2 diabetes kan ha LADA. Vi vill i detta sammanhang tillägga att i NDRs vetenskapliga rapporter definieras typ 1 diabetes epidemiologiskt som insulinbehandling enbart och debutålder <3 år, medan typ 2 diabetes definieras epidemiologiskt Tabell 5a. Nydebuterade patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker, antal, medelålder, medel BMI, medel vid debut. 27 28 29 21 211 Antal 326 363 397 391 353 Medelålder, år (SD) 36,9 (14,5) 36,7 (14,6) 37,5 (14,7) 36,9 (15,3) 37,3 (15,4) Antal BMI 261 3 326 34 315 Medel BMI, kg/m² (SD) 24,3 (4,2) 24,7 (3,9) 24,6 (4,4) 24,6 (3,6) 24,6 (4,1) Antal 315 346 376 363 345 Medel, mmol/mol (SD) 53,3 (18,4) 55,5 (16,1) 54,7 (17,3) 57,2 (19,2) 56,7 (17,9) Tabell 5b. Nydebuterade patienter med typ 2 diabetes vid medicinkliniker, antal, medelålder, medel BMI, medel vid debut. 27 28 29 21 211 Antal 334 336 37 39 256 Medelålder, år (SD) 56,1 (14) 54,1 (13,8) 53,5 (13,6) 54 (14,4) 54,8 (15) Antal BMI 247 256 245 239 219 Medel BMI, kg/m² (SD) 29,6 (5,6) 3,7 (6,3) 29,6 (5,4) 29,8 (5,9) 29,7 (5,8) Antal 36 311 29 282 25 Medel, mmol/mol (SD) 53,3 (18,3) 56 (18,9) 54,1 (16,4) 52,5 (15,6) 54,6 (17,4) Tabell 5c. Nydebuterade patienter vid primärvården, antal, medelålder, medel BMI, medel vid debut. 27 28 29 21 211 Antal 8 596 11 427 13 38 15 569 14 413 Medelålder, år (SD) 63,1 (12,2) 63,2 (12,4) 62,9 (12,5) 62,9 (12,6) 63 (12,4) Antal BMI 7 387 9 561 1 723 12 775 12 498 Medel BMI, kg/m² (SD) 3,2 (5,4) 3,4 (5,6) 3,6 (5,7) 3,6 (5,7) 3,7 (5,6) Antal 8 261 1 885 12 44 14 61 13 635 Medel, mmol/mol (SD) 5,1 (13,8) 5,8 (13,9) 52,1 (15) 52,4 (15) 52,2 (15,3)

Årsrapport 211 19 Tabell 5 visar patientkarakteristika vid sjukdomsdebut under åren 27 211. För typ 2 diabetes i primärvården är medelålder vid insjuknande oförändrat medan BMI vid diagnos stiger, noteras bör att vid debut hos patienter med typ 2 diabetes i primärvården stiger över tid, vilket kan betraktas som signal om diagnosförsening. Anmärkningsvärt är även att vid debut hos patienter med typ 1 diabetes har stigit över dessa år, orsakerna till detta fynd bör analyseras, det kan göras på de enskilda enheterna. Figur 3. Nydebuterade patienter med typ 2 diabetes, uppdelat per åldersgrupper, åren 27 211 Antal 6 5 Att prevalensen är lägre i högre åldrar förklaras av en ökande mortalitet med stigande ålder. Diabetesförekomsten i de olika åldersgrupperna ter sig stabil under denna tidsperiod, vi ser inga tecken på att fler och fler unga skulle insjukna i typ 2 diabetes. Figur 4. Nydebuterade patienter med typ 2 diabetes, uppdelat per åldersgrupper och medelvärde för BMI = kg/m 2, åren 27 211 Medel BMI 4 35 3 25 4 3 2 2 18 29 27 3 4 41 5 28 51 6 61 7 29 71 8 81 9 9+ Åldersgrupper 21 211 1 18 29 27 3 4 41 5 28 51 6 61 7 29 71 8 81 9 9+ Åldersgrupper 21 211 Figur 4 visar medel BMI vid debut av typ 2 diabetes i olika åldersgrupper, BMI är högst bland de yngsta som insjuknar. Under femårsperioden 27 211 har en ökning av antalet registrerade patienter skett i alla åldersstrata: 31 4, 41 5, 51 6, 61 7, 71 8 och 81 9 års ålder. Ökningen proportionellt sett, av registrerade patienter, uppvisar en spridning i storleksordningen 6 8% i olika strata utan någon specifik trend över strata med stigande ålder. Numerärt sett återfinns flest antal registrerade patienter i åldersstratumet 61 7 år, vilket motsvarar en ökning på 8%. Figur 5, 6, 7 och 8 visar histogram för åldersfördelning (år). För typ 1 diabetes vid medicinkliniker år 211 (figur 6) jämfört med år 27 (figur 5) syns det tydligt att medicinklinikerna får in fler och fler unga med typ 1 diabetes, som resultat av den ökade förekomsten av typ 1 diabetes hos barn och unga de senaste åren. Åldersfördelningen inom primärvården visar att fortfarande är det mycket få unga patienter med typ 2 diabetes. Antalet registrerade patienter i NDR har ökat från 182 121 år 27 till 333 15 år 211, det vill säga med ett genomsnitt om cirka 83% under den senaste femårsperioden. Ökningen av rapportering har huvudsakligen skett i primärvården, där typ 2 diabetes utgör den absoluta majoriteten av diabetespatienterna. Bilden ovan visar ett väsentligen förväntat utfall med avseende på den åldersstratifierade prevalensen (förekomsten i en given åldersgrupp) av diabetes med den ökade graden av registrering som skett över den gångna femårsperioden. Bilden visar vidare att majoriteten av diabetespatienterna återfinns i åldrarna 4 8 år med störst absolutantal i åldersgruppen 61 7 år.

2 Årsrapport 211 Figur 5. Histogram för ålder (år). Typ 1 diabetes vid medicinkliniker, år 27. % 6 Std. avvikelse 45,93849 Skevhet 15,31299 1:a percentil 94 5:e percentil 18 Medel 26774 4 2 15 19 23 27 31 35 39 43 47 51 55 59 63 67 71 75 79 83 87 91 95 99 13 17 111 115 119 Ålder Figur 6. Histogram för ålder (år). Typ 1 diabetes vid medicinkliniker, år 211. % 6 Mean 45,75575 Std Deviation 16,248 Maimum 16 Minimum 18 N 33237 4 2 15 19 23 27 31 35 39 43 47 51 55 59 63 67 71 75 79 83 87 91 95 99 13 17 111 115 119 Ålder

Årsrapport 211 21 Figur 7. Histogram för ålder (år). Typ 2 diabetes vid medicinkliniker, år 211. % 8 7 Mean 62,5321 Std Deviation 12,73735 Maimum 1 Minimum 18 N 1145 6 5 4 3 2 1 15 19 23 27 31 35 39 43 47 51 55 59 63 67 71 75 79 83 87 91 95 99 13 17 111 115 119 Ålder Figur 8. Histogram för ålder, Primärvården år 211. % 8 7 Mean 68,5286 Std Deviation 12,262 Maimum 199 Minimum 18 N 272973 6 5 4 3 2 1 15 19 23 27 31 35 39 43 47 51 55 59 63 67 71 75 79 83 87 91 95 99 13 17 111 115 119 Ålder

22 Årsrapport 211 Figur 9. Medelvärde på diabetesduration. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 23,1 23,1 23,1 23,2 23,3 13,6 13,9 14,2 14,5 15 8,6 8,6 8,7 8,8 9 27 28 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Livsstilsfaktorer I samtliga patientgrupper har medelvärdet för BMI ökat över tid. För patienter med typ 1 diabetes ses en relativt positiv bild, där medelvärdet för BMI är cirka 25 kg/m 2, och endast en mycket liten andel har BMI 4 kg/m 2. Hälften anger motion tre eller fler gånger per vecka. För patienter med typ 2 diabetes ses emellertid en mer negativ bild där så många som 4% har obesitas (BMI 3 kg/m 2 ), och 8% har övervikt eller obesitas (BMI 25 kg/m 2 ). Hälften motionerar mer regelbundet. Andelen BMI 4 respektive >35 kg/m 2 bland patienter med typ 2 diabetes redovisas i tabeller 6, 7 och 8. De senaste åren har viktreducerande operationer i ökande grad erbjudits personer med BMI högre än dessa nivåer. Den svenska SOS-studien har vid långtidsuppföljning övertygande visat att risken för framtida hjärtkärlsjukdom och dödlighet minskas påtagligt hos patienter som opererats jämfört med icke-opererade kontroller. Förändringen av vikt hos vardera av dessa grupper har dock i SOS-studien visat sig svår att med säkerhet relatera till risken för hjärtkärlsjukdom och dödlighet. Andra riskfaktorer och kliniska karakteristika hos patienter som väljs ut för operation är därför av intresse och dessa redovisas i tabeller för patienter med BMI 35 kg/m 2. Tabell 6. Andel BMI i olika klasser bland samtliga patienter med typ 2 diabetes, åren 29 211. 29 21 211 Antal (%) Antal (%) Antal (%) BMI 3 kg/m² 37 54 (46,8) 43 837 (47,4) 48 41 (47,3) Kvinnor BMI 35 39.9 kg/m² 1 282 (12,8) 12 72 (13) 12 938 (12,6) BMI 4 kg/m² 4 811 (6.) 5 82 (6,3) 6 48 (6,3) BMI 3 kg/m² 41 529 (4,1) 48 855 (4,6) 54 544 (4,6) Män BMI 35 39.9 kg/m² 9 237 (8,9) 11 129 (9,3) 12 371 (9,2) BMI 4 kg/m² 3 28 (3,2) 3 886 (3,2) 4 312 (3,2)

Årsrapport 211 23 Tabell 7. Kliniska karakteristika hos patienter med BMI 35 kg/m 2. Typ 2 diabetes vid medicinklinikerna, åren 29 211. 29 21 211 Medelvärde (SD) Medelvärde (SD) Medelvärde (SD) HDL kolesterol Ålder LDL kolesterol Systoliskt BT Triglycerider Män 1, (,3) 1, (,3) 1, (,3) Kvinnor 1,2 (,4) 1,2 (,4) 1,2 (,3) Män 58,4 (11,8) 59, (11,5) 59,3 (11,7) Kvinnor 58,1 (13,5) 59,1 (13,7) 58,6 (13,8) Män 2,3 (,9) 2,3 (,8) 2,3 (,9) Kvinnor 2,5 (,9) 2,5 (,9) 2,5 (,9) Män 65,6 (17,2) 65,1 (17,3) 65,1 (17,1) Kvinnor 65,5 (16,6) 65,5 (15,9) 66, (17,1) Män 135,2 (16,3) 134,1 (15,8) 133,5 (16,3) Kvinnor 134,2 (16,3) 133,7 (16,3) 132,7 (15,1) Män 2,6 (1,7) 2,5 (1,7) 2,4 (1,6) Kvinnor 2,2 (1,4) 2,2 (1,3) 2,3 (1,4) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Albuminuri (mikro eller makro) Hjärtsjukdom/stroke Män 487 (51,8) 467 (5,9) 464 (51,7) Kvinnor 246 (35) 27 (38,5) 262 (39,9) Män 94 (9,8) 98 (1,2) 111 (12,4) Kvinnor 71 (9,6) 77 (1,6) 68 (1,1) Tabell 8. Kliniska karakteristika hos patienter med BMI 35 kg/m 2. Primärvården, åren 29 211. 29 21 211 Medelvärde (SD) Medelvärde (SD) Medelvärde (SD) HDL kolesterol Ålder LDL kolesterol Systoliskt BT Triglycerider Män 1,1 (,3) 1,1 (,3) 1,1 (,3) Kvinnor 1,2 (,3) 1,3 (,3) 1,3 (,3) Män 6,8 (11,2) 61, (11,4) 61,3 (11,4) Kvinnor 63,5 (12,) 63,8 (12,1) 64,3 (12,) Män 2,6 (,9) 2,6 (,9) 2,6 (,9) Kvinnor 2,8 (,9) 2,8 (,9) 2,8 (,9) Män 57,3 (14,6) 58,1 (14,9) 58, (15,2) Kvinnor 55,8 (13,6) 56,5 (14,1) 56,6 (14,3) Män 136,7 (15,8) 136,4 (15,5) 135,9 (15,4) Kvinnor 136,8 (16,3) 136,2 (16) 135,7 (15,7) Män 2,3 (1,4) 2,3 (1,4) 2,2 (1,4) Kvinnor 2, (1,1) 2, (1,) 1,9 (1,) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Albuminuri (mikro eller makro) Hjärtsjukdom/stroke Män 3 348 (36,9) 3 953 (36,2) 4 276 (35,4) Kvinnor 2 758 (25,2) 3 213 (24,8) 3 389 (24,5) Män 939 (9,9) 1122 (1,6) 1244 (11,7) Kvinnor 154 (9,) 1235 (9,6) 1358 (1,8)

24 Årsrapport 211 Figur 1. Medelvärdet för BMI bland kvinnor. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. Figur 13. Andel BMI <25 kg/m 2 bland män. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. kg/m 2 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 3,5 3,5 3,5 3,7 3,7 29,9 3,1 3,1 3,2 3,2 25,4 25,5 25,5 25,6 25,7 27 28 29 21 211 % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45,2 44,5 43,6 43,5 43,3 17,2 16,9 16,5 16,2 16,4 14,2 13,8 13,9 13,9 13,5 27 28 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Figur 11. Medelvärdet för BMI bland män. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. Figur 14. Fördelning av BMI enligt intervaller. Medicinkliniker och primärvården, åren 29 211. kg/m 2 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 29,9 3 3,1 3,2 3,2 29,2 29,3 29,4 29,5 29,5 25,7 25,8 25,9 25,9 25,9 27 28 Medicinkliniker, diabetes typ 1 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 21 211 Primärvården % 1 8 6 4 2,5,6,6 2,2 2,4 2,5 11 11,3 11,5 38,7 38,6 38,6 47,5 47,1 46,7 29 21 211 Medicinkliniker diabetes typ 1 5,3 5,2 5,4 4,3 4,5 4,5 11,9 13 12,3 3,4 29,5 3,4 36,8 36,9 37,2 15,6 15,3 14,7 29 21 211 Medicinkliniker diabetes typ 2 1,5 1,8 1,6 27,5 27,7 27,8 4,3 39,9 39,7 17,4 17,2 17,4 29 21 211 Primärvården >=4 kg/m 2 35 39 kg/m 2 3 34 kg/m 2 25 29 kg/m 2 < 25 kg/m 2 Figur 12. Andel BMI <25 kg/m 2 bland kvinnor. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 54,3 53,2 52,5 51,6 51,2 18,5 18,5 18,8 18,1 17 27 19,2 18,9 18,6 18,5 18,6 28 29 21 211 Figur 15a. Medelvärde för midjeomfång bland kvinnor. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. cm 12 1 8 6 4 2 11,7 12,2 11,8 12,3 12,6 99,4 99,8 1,2 1,7 1,9 86,3 86,2 86 86,2 86,2 27 28 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården

Årsrapport 211 25 Figur 15b. Medelvärde för midjeomfång bland män. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. Figur 16. Fysisk aktivitet indelad i fem aktivitetsgrupper. Medicinkliniker och primärvården, åren 29 211. cm % 12 1 8 6 18,1 18,4 18,6 18,4 18,7 15,4 15,8 16,2 16,6 16,7 94,7 95 94,8 94,6 94,9 1 8 6 7,9 8,2 6,9 11 11,9 15,5 24,2 24,1 24,3 18,6 18,9 18,2 15,1 15,8 16,9 14,7 14,9 16,9 12,7 13 11,8 21,7 22,4 19,9 21,6 21,7 22,4 4 4 29,3 28,7 28,3 2,3 2,3 19,8 21,9 22,2 22,9 2 2 27,6 27,1 25 24,7 23,4 22,8 3,4 27,3 26,7 27 28 29 21 211 29 21 211 29 21 211 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Medicinkliniker diabetes typ 1 Medicinkliniker diabetes typ 2 Primärvården Aldrig <1 gång/vecka Regelbundet 1 2 gånger/vecka Regelbundet 3 5 gånger/vecka Dagligen Rökning Andelen rökare är cirka 12% vid typ 1 diabetes och är så pass hög som cirka 25% hos medelålders patienter med typ 2 diabetes och ålder <6 år. Dessutom ses en närmast oförändrad trend de senaste fem åren. Rökning innebär en stark riskfaktor för hjärtkärlsjukdom som komplikation vid diabetes. Det är väl känt att risken för hjärtinfarkt är påtagligt högre hos patienter med diabetes än bland personer utan diabetes, beroende på både kortverkande och långverkande effekter på hjärtkärlsystemet. En NDR-studie som följde 13 patienter med typ 2 diabetes under 6 år visade att hos medelålders patienter (där cirka 25% var rökare) befanns risken vara starkt förhöjd med 13% för hjärtinfarkt och med 15% för all slags dödlighet hos rökare jämfört med icke-rökare. Vidare fann man hos medelålders personer att om rökning kunde upphöra skulle en fjärdedel av alla fall av hjärtinfarkt eller för tidig dödlighet kunna undvikas. Dessa resultat var oberoende av förekomst av andra riskfaktorer som, blodtryck, BMI, ålder, kön, diabetesduration och olika behandlingar. Sammantaget hos både medelålders och äldre patienter med typ 2 diabetes var risken förhöjt med 7% för hjärtinfarkt och 8% för för tidig död, vilket även överensstämmer med resultat från flera andra internationella studier. Hos NDR:s riskmotorer för typ 1 och typ 2 diabetes gäller även att rökning är en stark prediktor för den beräknade risken att om 5 år drabbas av fatal eller ickefatal hjärtinfarkt eller stroke, bland andra riskfaktorer ingående i riskmotorerna som, blodtryck, blodfetter, BMI och albuminuri. Rökstopp är en mycket viktig förebyggande åtgärd och diabetesteamens resurser för effektiva rökavvänjande insatser bör förstärkas framöver. Figur 17. Andel rökare uppdelad enligt kvinnor/män och enligt åldersintervall (yngre än 6 år respektive 6 år och äldre). Primärvården, åren 27 211. % 3 25 2 15 1 5 Figur 18. Andel rökare typ 1 diabetes vid medicinkliniker, åren 27 211 % 16 14 12 1 8 6 4 2 25,4 25 25,5 25,5 23,4 27 14,2 12,6 12,2 12,4 12,5 12,3 11,2 1,9 11,2 11,5 11,3 27 28 Kvinnor 6 år Kvinnor < 6 år 24 24,9 25,4 13,8 13,9 13,7 13,7 28 29 29 21 Män 6 år Män < 6 år 21 Män Kvinnor Alla 25,4 11,8 12,1 12,8 13,2 13,3 1,3 1,9 11,6 25,1 12 12,4 211 211

26 Årsrapport 211 Således, vad gäller livsstilsrelaterade faktorer som fysisk aktivitet, fetma och rökning ses ingen positiv trend, vilket är ett allvarligt observandum. Mer hälsofrämjande åtgärder NDR är ett instrument för att lyfta fram viktiga livsstilsfaktorer. Av alla patienter mellan 3 6 år med typ 2 diabetes i primärvården så röker var fjärde person, hälften av männen och 6% av kvinnorna är feta och var fjärde person rör sig mindre än en gång i veckan. Här har diabetesvården en enorm utmaning och sammantaget talar våra resultat för ett starkt ökat behov av rådgivning om rökstopp, kost och motion. Nuvarande angreppssätt ter sig inte kunna vända denna negativa trend. Rökare 24,9% Riskfaktorer Rökare 25% BMI 3 52% BMI 3 6% Fysiskt inaktiv * 24,2% Fysiskt inaktiv * 26,9% Antal män: 4 984 Antal kvinnor: 26 51 Andel rökare, BMI 3 kg/m 2 och fysisk inaktivitet hos patienter med åldersintervall 3 6 år, Primärvården 211. * Fysisk inaktiv, motionerar aldrig eller mindre än 1 gång i veckan Genomsnittligt år 211 för alla patienter med typ 1 diabetes var 65 mmol/mol och för alla patienter med typ 2 diabetes 55 mmol/mol. Andel patienter med typ 1 diabetes på medicinkliniker respektive typ 2 diabetes i primärvård med <52 mmol/mol var 15% respektive 5% men andel 73 mmol/mol var 23% respektive 9%. Tendensen sedan 27 är sakta stigande genomsnittliga -nivåer både vad gäller typ 1 och typ 2 diabetes. Därmed har andelarna patienter som når behandlingsmålet 52 mmol/mol minskat och andelarna som når över 73 mmol/mol ökat, oavsett typ av glukossänkande behandling. Samma tendens ses bland patienter med rapporterat -värde under samtliga år 27 211, samt alla primärvårdens patienter även om ingen ökning skett från 21 till 211. Utvecklingen är den samma för män och kvinnor. Noteras bör också att vid diagnos har stigit (tabell 5). Diagnosförsening? När det gäller medelvärde för bland patienter <7 år med typ 2 diabetes och med diabetesduration upp till 3 år, har det heller inte blivit någon förbättring under denna tidsperiod. Ett stort tillskott av unga vuna med typ 1 diabetes till medicinklinikerna kan tydligt avläsas i histogrammen för ålder (figur 5 6) och det bör också noteras att de allra yngsta patienterna med typ 1 diabetes på medicinklinikerna har höga och över tid stigande -värden (patienter yngre än 21 år jämfört med patienter 21 3 år). Resultaten för följer alltså den tendens som setts i tidigare årsrapporter, men orsakerna är fortfarande oklara. Konsekvenserna av en försämring av glykemisk kontroll, inte minst i kombination med sakta stigande BMI i den diabetiska populationen, innebär en ökande risk för diabeteskomplikationer och hjärt- och kärlsjukdom på 5 års sikt (se omslaget). Det kan dock inte uteslutas att en sådan riskökning motverkas av förbättrad kontroll av övriga riskfaktorer. Det kan upplevas som motsägelsefullt med denna om än stillsamma ökning av genomsnittliga -nivåer i ljuset av diskussionen om värdet av god glykemisk kontroll under flera år. SBU-rapporten om intensiv glukoskontroll år 29 och de nya nationella behandlingsriktlinjerna för diabetesvården 21 betonade värdet av -målet 52 mmol/mol (eller lägre för många patienter med typ 2 diabetes). Det är dock tänkbart att diabetesvården tagit intryck av de stora kliniska studier som inte kunnat visa på lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom med optimerad glukoskontroll under upp till cirka 5 år. Bland annat har dessa studier medfört råd om individualiserade behandlingsmål, inte minst vid typ 2 diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom, hög ålder eller annan sjuklighet och kort förväntad återstående livslängd. De mest oroande resultaten gäller dock andelen patienter med över 73 mmol/mol; en nivå som hos de flesta diabetespatienter innebär en klart ökad risk för mikrovaskulära komplikationer i synnerhet. Det är också anmärkningsvärt att bland personer yngre än 7 år och med kort sjukdomsduration (typ 2 diabetes) har andelen som når -målen sjunkit. De kemiska analysmetoderna är dock tydliga osäkerhetsfaktorer när det gäller utvärderingen av riskfaktorer i all vård, diabetesvården inte minst. Equalis monitorerar laboratoriernas kvalitet avseende -rapporteringen

Årsrapport 211 27 i förhållande till en standard (IFCC-facit). Under 21 sågs en systematisk positiv avvikelse (+ 2 3 mmol/mol) mot detta facit (för högt rapporterat värde) för den vanliga labmetoden BioRad Variant Turbo i ett representativt stickprov av 1 miljon -analyser. För 211 gäller i ett lika stort stickprov att BioRad Variant Turbo men också Biorad Variant II och Tosoh Bioscience G5/G7 levererar ännu lite högre -nivå i förhållande till facit (+ 3 4 mmol/mol), fast i en mindre andel av stickprovet jämfört med 21. Den absoluta majoriteten av stickproven stämmer överens med facit. Det kan med andra ord inte uteslutas att de använda laboratoriemetoderna runt om i landet kan ha bidragit till de stigande -nivåerna som ses i NDR. Samtal förs dock mellan Equalis och leverantörerna av de olika analysmetoderna för att säkerställa att denna typ av oacceptabel felrapportering inte sker. Alla enheter i diabetesvården måste dock delta i uppföljningen av sina laboratoriemetoder genom Equalis, för att säkerställa att enhetens -resultat är förankrade vid IFCCstandarden och jämförbara från år till år. Tabell 9. Fördelning av enligt intervaller. Samtliga med typ 1 diabetes och samtliga med typ 2 diabetes, år 211. Intervaller (mmol/mol) 42 43 51 52 61 62 72 73 Alla Diabetes typ 1 Antal (%) 1 498 (3,6) 5 489 (13,2) 11 974 (28,8) 12 15 (29,2) 1 476 (25,2) 41 587 (1) Diabetes typ 2 Antal (%) 36 249 (14,1) 91 272 (35,5) 7 874 (27,6) 33 296 (13,) 25 71 (9,8) 256 762 (1) Figur 19. Medelvärde för (mmol/mol). Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. Figur 21. Medelvärde för (mmol/mol). Män, åren 27 211. mmol/mol 7 62,8 63,6 63,6 64,2 64,9 mmol/mol 7 62,3 63,2 63,1 63,7 64,3 6 6,1 6,8 6,9 61,3 62,1 6 59,8 6,4 6,5 6,9 61,6 5 52,8 53,6 53,9 54,6 54,6 5 53 53,9 54,1 54,8 54,8 4 4 3 27 28 29 21 211 3 27 28 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Figur 2. Medelvärde för (mmol/mol). Kvinnor, åren 27 211. mmol/mol 7 63,6 6 5 4 6,7 64,2 64,3 64,8 65,6 61,7 61,5 62,1 52,7 53,3 53,5 54,3 54,3 63 Figur 22. Medelvärde för (mmol/mol) bland patienter < 7 år och med diabetesduration 3 år, åren 27 211 mmol/mol 7 65 6 55 5 45 52,6 53,5 52,5 52,6 54,2 49,4 5,1 5,4 5,8 5,6 4 3 27 28 Medicinkliniker, diabetes typ 1 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 21 211 Primärvården 35 3 27 28 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 21 211 Primärvården

28 Årsrapport 211 Figur 23. Andel < 52 (mmol/mol). Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 54,4 52 51,7 49,5 49,6 32,2 19,6 27 28 Medicinkliniker, diabetes typ 1 3,8 3,6 29,1 28,3 17,8 17,5 16,1 15,2 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 21 211 Primärvården Figur 26. Andel < 52 (mmol/mol), uppdelat enligt diabetesbehandling. Primärvården, åren 27 211. % 1 8 6 4 2 81,3 8,9 78,6 78,8 Enbart kost 28 52,2 52,4 5,7 51,8 Tabletter enbart 29 3,6 28,6 26,2 25,3 26,1 25,1 22,8 22,7 Insulin enbart 21 Tabletter och insulin 211 Figur 24. Andel > 73 (mmol/mol). Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 5 Figur 27. Andel < 52 (mmol/mol) som har ett -värde på alla åren 27 211. % 5 4 4 3 2 1 18,8 2,4 2,3 21,6 23,2 17,4 18,1 18,7 19,2 2,7 6,4 7,1 7,7 8,6 8,9 27 28 29 21 211 3 2 1 1,7 9,9 9,5 8,6 8,4 6,7 5,9 5,3 4,5 4,1 4 3,5 3,4 2,9 2,7 27 28 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Figur 25. Andel < 52 (mmol/mol), uppdelat enligt diabetesbehandling. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker, åren 27 211. % 1 8 6 4 2 48,9 48,6 5,7 46 Tabletter enbart 28 29 26,7 26,4 23,4 24,3 2,9 2,6 19,6 18,6 Insulin enbart 21 Tabletter och insulin 211 Figur 28. Andel < 52 (mmol/mol) bland patienter < 7 år och med diabetesduration 3 år, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 7 59,5 27 67,6 67,3 65,9 66,4 56,8 59,3 57,8 28 Medicinkliniker, diabetes typ 2 29 21 55,7 211 Primärvården

Årsrapport 211 29 Figur 29. Medelvärde för (mmol/mol) i olika åldersgrupper bland unga personer med diabetes. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker, åren 27 211. mmol/mol 7 69 68 67 67,4 67,2 67,3 66 65 64 64,3 64,3 63 62 63,1 61 6 27 28 29 67,8 65 21 211 68,9 65,8 Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder < 21 år Medicinkliniker, diabetes typ 1, ålder 21 3 år Figur 3. Histogram för (mmol/mol). Samtliga med typ 1 diabetes, år 211. % 22,5 2, 17,5 Mean 64,52995 Std Deviation 14,19336 Maimum 145 Minimum 26 N 41587 15, 12,5 1, 7,5 5, 2,5 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 15 11 115 12 125 13 135 14 145 (mmol/mol)

3 Årsrapport 211 Figur 31. Histogram för (mmol/mol). Samtliga med typ 2 diabetes, år 211. % 22,5 2, 17,5 Mean 54,6783 Std Deviation 13,48536 Maimum 145 Minimum 26 N 256762 15, 12,5 1, 7,5 5, 2,5 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 15 11 115 12 125 13 135 14 145 (mmol/mol) Diabetesbehandling Blodsockersänkande behandling i primärvården har varit relativ stabil de senaste åren. Det ses dock tydligt att färre patienter är endast kostbehandlade, framförallt de yngre patienterna med kort diabetesduration. Detta är i enighet med de nya riktlinjerna. Av alla kostbehandlade inom primärvården har var femte patient ett >52 mmol/ mol. Andelen kostbehandlade varierar stort mellan landstingen. Insulinbaserad behandling i primärvården ökar inte. Vid medicinklinikerna minskar också andelen som har insulinbaserad behandling vid typ 2 diabetes, de nyare läkemedlen för typ 2 diabetes (inkretinbaserad behandling) kommer nu upp i knappt 5%. Behandling med insulinpump hos patienter med typ 1 diabetes ökar något för varje år, ca 15% av männen och ca 23% av kvinnorna har insulinpump. Skillnader mellan de olika landstingen är relativt stora. Figur 32. Fördelning av diabetesbehandling. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker, åren 28 211. % 1 8 6 4 2 18,2 17,7 17,8 16,9 Tabletter enbart 28 44,9 45,7 44,4 43,3 36,7 36,5 36,2 35,5 Insulin enbart 29 Tabletter och insulin 21 Figur 33. Fördelning av diabetesbehandling. Primärvården, åren 28 211. % 1 4,2,1,5 1,7 GLP-1 211 8 6 4 44 44,5 45,3 46,7 25,3 25,2 24,6 23,4 2 12,8 12,6 12,3 12 17,8 17,6 17,7 17,6 Enbart kost Tabletter enbart Insulin enbart Tabletter och insulin 28 29 21 211

Årsrapport 211 31 Figur 34. Fördelning av diabetesbehandling bland patienter < 7 år och med diabetesduration 3 år. Primärvården, åren 28 211. % 1 8 6 4 4,5 38,3 35,9 32,9 45,7 47,6 5,1 53 2 Enbart kost Tabletter enbart 5,6 5,5 5,2 5,1 Insulin enbart 8,2 8,6 8,7 8,7 Tabletter och insulin 28 29 21 211 Figur 35. Diabetesbehandling uppdelad i intervaller enligt diabetesduration. Primärvården, år 211. % 1 8 5,8 4,4 14,9 8,1 26,8 37 38,9 31 6 4 2 52,5 56,3 37,3 2,7 4 5 9 Tabletter och insulin Tabletter enbart 5,8 22,1 29,9 46,6 47,7 33,8 24,6 15,3 11,9 7,1 6,6 7,1 1 14 15 19 2 24 25+ Diabetesduration Insulin enbart Kost enbart Figur 36. Andel behandling med insulinpump bland patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker, åren 27 211. % 3 25 2 15 1 18,4 11,7 14,7 21 21,4 21,3 16,6 17,1 17,5 13,2 13,7 14,5 23,4 15,9 19,2 5 27 28 29 21 211 Kvinnor Män Alla

32 Årsrapport 211 Blodtryck Allt fler behandlas med blodtryckssänkande läkemedel samtidigt som medelvärdet för blodtrycket sjunker tydligt. Hos samtliga patienter med typ 2 diabetes har andelen med systoliskt blodtryck 13 mm Hg ökat de senaste 5 åren och andelen >14 mm Hg har minskat. Fortfarande har dock cirka 4% av patienterna inom primärvården blodtryck över 14/8 mm Hg. Vid typ 1 diabetes har alltfler (cirka 7%) blodtryck 13/8 mm Hg men fortfarande har cirka 2% blodtryck >14/8 mm Hg. Flera olika blodtrycksnivåer redovisas, t.e är det mycket stor skillnad på måluppfyllelse om man använder <13 mm Hg i systoliskt blodtryck eller 13 mm Hg. Histogrammen visar också på tydligt sätt hur fördelningen av blodtrycksvärdena ser ut. Den absoluta majoriteten av alla blodtrycksvärden slutar på eller 5 mm Hg som syns på Figur 45. Det betyder att i regel avrundas blodtrycksvärden. Den större andelen 1-tals värden, till eempel 13 och 14, uppvägs även av en summerad andel av entalsvärden mellan 13 och 14. Det är viktigt att enas om standardiserade blod trycksmätningar och vid föregående Koordinator och KASmöte framkom ett förslag om att rekommendera; att blodtryck bör tas sittande, efter 5 minuters vila, och när sista siffran inte är eller 5 skall man sträva efter att avrunda till närmaste heltal neråt (, 2, 4, 6, 8). Vid auto matisk blodtrycksmätning bör de eakta värdena anges. Det föreligger också ett behov av validerade automatiska blodtrycksmätare och över huvudtaget ett väl standardi serat sätt att mäta blodtryck. 24-timmars blodtryck registreras inte i NDR. Tabell 1. Intervaller av systoliskt blodtryck. Samtliga med typ 1 diabetes och samtliga med typ 2 diabetes, år 211. Intervaller av systoliskt blodtryck (mm Hg) <11 11 119 12 129 13 139 14 Alla Diabetes typ 1 Antal (%) 2 773 (6,8) 6 646 (16,3) 12 121 (29,8) 9 579 (23,5) 9 65 (23,6) 4 724 (1) Diabetes typ 2 Antal (%) 6 511 (2,5) 19 29 (7,4) 54 659 (21,2) 7 381 (27,4) 16 644 (41,5) 257 224 (1) Figur 37. Medelvärde för blodtryck (mm Hg). Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. Figur 38. Fördelning av systoliskt blodtryck enligt intervaller. Samtliga med typ 2 diabetes, åren 27 211. mm Hg 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 138,6 137,5 136,6 136,2 135,6 138,6 137,5 136,6 136,2 135,6 128,6 127,4 126,8 126,3 126,1 Systoliskt Diastoliskt 76,5 76,3 76,2 76,3 76,2 75,9 75,5 75, 74,8 74,6 73,7 73,2 73, 72,8 72,7 27 28 29 21 211 % 6 5 4 3 2 1 43,7 44,3 45,6 41,7 39, 32, 29,6 34,8 28,7 27,4 26,2 26,3 26,6 27, 27, 27 28 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården 141 mm Hg 131 14 mm Hg 13 mm Hg

Årsrapport 211 33 Figur 39. Andel blodtryck 13/8 mm Hg. Samtliga patienter vid medicinkliniker och i primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 62,6 43,4 35 27 65,1 28 Medicinkliniker, diabetes typ 1 67,4 68,3 68,3 46,4 49 49,6 5,8 37,6 39,4 39,9 41,1 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 21 211 Primärvården Figur 42. Andel blodtryckssänkande läkemedel. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 78,4 76,6 42,2 27 28 Medicinkliniker, diabetes typ 1 79,9 8,9 81,6 82,5 78,4 79,1 78,5 79,3 43,2 44,1 44,1 45,3 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 21 211 Primärvården Figur 4. Andel blodtryck < 13/8 mm Hg. Samtliga patienter vid medicinkliniker och i primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 39,9 23,2 19,3 2,4 21,5 21,7 23,1 27 28 Medicinkliniker, diabetes typ 1 42,3 44,2 45,6 46,6 25,2 27,6 28 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 21 3,1 211 Primärvården Figur 43. Andel blodtryck 13/8 mm Hg hos patienter som behandlas med blodtryckssänkande läkemedel. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 39,5 43,2 31,2 27 46,8 28 Medicinkliniker, diabetes typ 1 5,6 51,7 51,4 42,6 45,4 46,4 48,1 34 36,1 36,7 38,2 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 21 211 Primärvården Figur 41. Andel blodtryck 14/8 mm Hg. Samtliga patienter vid medicinkliniker och i primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 76,6 54,9 27 63,5 78,9 28 Medicinkliniker, diabetes typ 1 8,2 81,3 81,6 65,5 68,5 69,1 7,4 57,6 59,7 6,4 61,3 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 21 211 Primärvården Figur 44. Andel blodtryck < 13/8 mm Hg hos patienter som behandlas med blodtryckssänkande läkemedel. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 26,6 29,2 3,2 31,5 3 23,9 22,9 25,6 26 28 2 2,9 1 17 18,3 19,4 19,8 21,3 27 28 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården

34 Årsrapport 211 Figur 45. Fördelning av de registrerade systoliska blodtrycken (mm Hg). Samtliga patienter år 211. % 15 Mean 134,514 Std Deviation 16,23131 Maimum 25 Minimum 8 N 34628 1 5 8 88 96 14 112 12 128 136 144 152 16 168 176 184 192 2 28 216 224 232 24 248 84 92 1 18 116 124 132 14 148 156 164 172 18 188 196 24 212 22 228 236 244 Systolisk blodtryck (mm Hg) Figur 46. Histogram för systolisk blodtryck (mm Hg), samtliga med typ 1 diabetes, år 211. % 3 25 Mean 127,947 Std Deviation 15,5845 Maimum 245 Minimum 8 N 4724 2 15 1 5 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Systolisk blodtryck (mm Hg) 2 21 22 23

Årsrapport 211 35 Figur 47. Histogram för systolisk blodtryck (mm Hg), samtliga med typ 2 diabetes, år 211. % 3 25 Mean 135,5467 Std Deviation 16,7571 Maimum 25 Minimum 8 N 257224 2 15 1 5 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Systolisk blodtryck (mm Hg) 2 21 22 23 Blodfetter Allt fler behandlas med lipidsänkande läkemedel, 46,5% (typ 1 diabetes), 62,2% (primärvården) och 75,8% (typ 2 diabetes vid medicinklinikerna). Eventuellt kan man ana att en viss platå har uppnåtts vad gäller andelen som behandlas inom primärvården. Av patienter som behandlas med lipidsänkande läkemedel är andelen LDL kolesterol <2,5 mmol/l är 55,5% för patienter med typ 1 diabetes, 67,6% vid typ 2 diabetes på medicinklinikerna och 56,6% i primärvården. Tabell 11. Fördelning av enligt intervaller. Samtliga med typ 1 diabetes och samtliga med typ 2 diabetes, år 211. Intervaller av, mmol/l < 2,5 2,5 2,9 3, 3,4 3,5 3,9 4, 4,5 > 4,5 Alla Diabetes typ 1 Antal (%) 14 772 (51,7) 6 152 (21,5) 3 796 (13,3) 2 31 (7,1) 1 7 (3,7) 765 (2,7) 28 586 (1) Diabetes typ 2 Antal (%) 8 269 (5,7) 28 438 (18,1) 2 54 (12,9) 13 213 (8,3) 8 788 (5,5) 7 162 (4,5) 158 374 (1)

36 Årsrapport 211 Figur 48. Andel lipidsänkande läkemedel. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. Figur 51. Andel triglycerider < 1,7 mmol/l. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 67,5 54,6 35,6 7,6 72,4 73,9 74,6 58,7 61,7 61,6 62,9 39,2 42,2 43,7 44,9 1 9 8 7 6 5 4 3 2 87,3 86,8 86,5 87,3 87,5 55,5 55,1 55 56,2 56,7 54,8 53,3 52,4 54 52,6 1 1 27 28 29 21 211 27 28 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Figur 49. Andel totalkolesterol < 4,5 mmol/l. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 49,3 52,2 51,5 53,4 54,3 5 42,5 41,3 41,8 41,6 4 41,5 3 39,4 4,9 4,9 42,3 42,9 2 1 27 28 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Figur 52. Andel triglycerider < 1,7 mmol/l bland patienter med lipidbehandling. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 82,4 5,9 27 28 Medicinkliniker, diabetes typ 1 82,2 82,5 83,7 84,6 52,7 52,6 52,6 54 54,9 5,1 49,8 51,6 5,5 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 21 211 Primärvården Figur 5. Andel totalkolesterol < 4,5 mmol/l bland patienter med lipidbehandling. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. Figur 53. Andel HDL kolesterol > 1, mmol/l för män eller > 1,3 mmol/l för kvinnor. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % % 1 9 1 9 85,2 83,1 82,3 82,9 84,6 8 8 7 6 5 4 3 55,8 49,3 44,5 58 57,4 6,2 61,8 5,5 5 51 51,9 45,8 45,4 46,2 46,1 7 6 5 4 3 59,1 57,1 54,9 53,2 53,7 55,4 52,6 51,9 51,6 51,3 2 2 1 1 27 28 29 21 211 27 28 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården

Årsrapport 211 37 Figur 54. Andel HDL kolesterol > 1, mmol/l för män eller > 1,3 mmol/l för kvinnor bland patienter med lipidbehandling. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 84 58,6 54,9 27 28 Medicinkliniker, diabetes typ 1 81,6 81,4 82,5 54,3 52,9 53,6 55,3 51,7 5,4 5,1 49,5 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 21 83,9 211 Primärvården Figur 56. Andel LDL kolesterol < 2,5 mmol/l bland patienter med lipidbehandling. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 63,5 56,5 54,7 27 28 Medicinkliniker, diabetes typ 1 64,5 63,8 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 67,6 69,2 56,2 55,4 56,3 57,8 55,1 54,5 55,5 55,8 21 211 Primärvården Figur 55. Andel LDL kolesterol < 2,5 mmol/l. Medicinkliniker och primärvården, åren 27 211. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 55,6 57,4 56,3 59,4 6,5 47,9 47,8 46,5 47,3 47,8 43,6 44 43,8 45 46,3 27 28 29 21 211 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Njurpåverkan Mikroalbuminuri (u-albumin 2 2 μg/min) är en allvarlig diabeteskomplikation, men god riskfaktorkontroll hos dessa patienter kan minska risken påtagligt både för allvarlig njurskada och hjärtinfarkt. Risken för mikroalbuminuri ökar vid stigande diabetesduration. Svarsfrekvensen för albuminuri är fortfarande relativ låg och valida mätmetoder och diagnostik måste diskuteras. Tabell 12. Andel mikroalbuminuri (u-albumin 2 2 µg/min), samt andel som rapporterats ha förekomst eller ej bland samtliga. Alla patienter vid medicinkliniker och primärvården, åren 29 211. 29 21 211 Andel som har svarat Antal % Andel som har svarat Antal % Andel som har svarat Antal % Medicinkliniker, diabetes typ 1 83,4 3 237 12,7 83,7 3 175 12,2 84, 3 229 11,6 Medicinkliniker, diabetes typ 2 76,9 2 439 25,9 75,4 2 295 26,2 76,4 2 273 26, Primärvården 64,3 28 65 2,3 63,9 33 367 2,2 65,1 36 276 2,3

38 Årsrapport 211 Tabell 13. Andel makroalbuminuri (u-albumin > 2 µg/min), samt andel som rapporterats ha förekomst eller ej bland samtliga. Alla patienter vid medicinkliniker och primärvården, åren 29 211. 29 21 211 Andel som har svarat Antal % Andel som har svarat Antal % Andel som har svarat Antal % Medicinkliniker, diabetes typ 1 85,6 1 684 6,5 84,8 1 664 6,3 84,5 1 61 5,7 Medicinkliniker, diabetes typ 2 82,6 1 64 15,9 81, 1 49 15,8 81,1 1 421 15,3 Primärvården 71,8 14 252 9,1 7,7 15 3 8,2 69,5 15 279 8, Figur 57. Andel mikroalbuminuri (u-albumin 2 2 μg/min) uppdelat enligt intervaller för diabetesduration från 4 år till 25 år eller mer. Medicinkliniker och primärvården, år 211. % 5 Figur 59. Patienter med mikroalbuminuri i primärvården som har systoliskt BT > 13 eller kost behandlade, åren 21 211. % 7 6 59,8 58,9 4 5 3 2 1 3,4 5,6 9,7 17,8 Medicinkliniker diabetes typ 1 15,5 25 29,6 32,5 Medicinkliniker diabetes typ 2 27,9 29,9 2,6 13,7 Primärvården 4 3 2 1 21 Systoliskt > 13 mm Hg 211 16,9 16 Enbart kost 4 5 14 15 24 25+ Figur 58. Andel makroalbuminuri (diabetisk nefropati: u-albumin > 2 μg/min) uppdelat enligt intervaller för diabetesduration från 4 år till 25 år eller mer. Medicinkliniker och primärvården, år 211. % 5 ASA Andelen patienter med ischemisk hjärtsjukdom som behandlas med ASA är stabil medan andelen patienter utan ischemisk hjärtsjukdom som behandlas med ASA har blivit färre. 4 3 2 1,8 1,3 4 1,1 Medicinkliniker diabetes typ 1 7,1 12,2 23,2 18,9 Medicinkliniker diabetes typ 2 13,1 15,4 7,9 4,7 Primärvården Figur 6. Andel behandling med acetylsalicylsyra (ASA), bland samtliga patienter och bland patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker, åren 28 211. % 1 8 89,5 9,4 88,2 89,7 4 5 14 15 24 25+ 6 4 2 25,4 25,6 23,5 22,2 Alla Ischemisk hjärtsjukdom 28 29 21 211

Årsrapport 211 39 Figur 61. Andel behandling med acetylsalicylsyra (ASA), bland samtliga patienter och bland patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker, åren 28 211. % 1 8 6 4 2 28 56,7 57,7 Alla 55 54,2 29 21 83,2 85,1 83,2 83,6 Ischemisk hjärtsjukdom 211 Figur 62. Andel behandling med acetylsalicylsyra (ASA), bland samtliga patienter och bland patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Primärvården, åren 28 211. % 1 8 6 4 2 28 47,9 48,1 Alla 44,9 43,5 29 21 78 78,7 77 76,4 Ischemisk hjärtsjukdom 211 Processmått i diabetesvården Ögonbottenundersökning och kontroll av Regelbunden ögonbottenundersökning vartannat år har varit rutin i Sverige sedan 1999. Nationella riktlinjer rekommenderar vårdgivaren att fortsätta den etablerade rutinen med ögonbottenundersökning vartannat år för patienter med typ 1 diabetes. När det gäller patienter med typ 2 diabetes utan ögonbottensjukdom bör kontrollintervallet vara vart tredje år. Registreringen till NDR har därför ändrats till att datum för senaste ögonbottenundersökning registreras (år, mån). Fortfarande är det mycket internt bortfall på denna variabel men av de som svarar får mellan 8 9% av patienterna ögonbottenundersökning inom den angivna tidsperioden. senaste året har däremot genomgående utförts hos så många som cirka 9% av patienterna vid såväl medicinkliniker som i primärvården de senaste fem åren. Figur 64. Andel med utförd kontroll av, under det senaste året vid medicinkliniker och inom primärvården, åren 27 211. % 1 95 9 85 8 89,7 27 89,3 Medicinkliniker, diabetes typ 1 91,5 9,3 89,9 28 89,7 87,3 87,4 87,7 29 Medicinkliniker, diabetes typ 2 92 92,2 89,3 21 92,9 93 92,8 211 Primärvården Figur 63. Andel som utfört kontroll av, under de senaste två åren bland patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker och under de senaste tre åren bland patienter med typ 2 diabetes vid medicinkliniker och inom primärvården, åren 29 211 % 1 96,8 96,8 96,1 98,4 98,3 98,1 94,4 94, 93,4 8 6 4 2 Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården 29 21 211

4 Årsrapport 211 Jämförelse kvinnor män år 211 Typ 1 diabetes år 211 Ålderstandardiserade resultat uppdelat på kvinnor och män med typ 1 diabetes och ålder 18 år eller äldre finns för flera resultatmått. Kvinnor har högre medelvärde för och färre når målvärdet <52 mmol/mol. Andel icke-rökare är något lägre hos kvinnor. Medelvärdet för BMI är detsamma, medan färre kvinnor har BMI <3, och andel med fysisk aktivitet minst 3 gånger/vecka är lägre hos kvinnor. Kvinnor har lägre blodtryck och fler når målvärdet <13/8 mm Hg, trots något lägre bruk av blodtrycksmedicin. Kvinnor har högre HDL-kolesterol och lägre triglycerider. För är medelvärdena samma, där fler kvinnor når målvärdet LDL <2,5 mmol/l, trots något lägre bruk av lipidsänkande medicin. Skillnaderna mellan kvinnor och män är statistiskt säkerställda och är mer påtagliga avseende blodtryck, blodfetter och andel BMI <3, men är för övrigt relativt små. Bland patienter med typ 1 diabetes har fler kvinnor än män behandling med insulinpump, vilket överensstämmer med bilden år 21. Vilken betydelse här konstaterade skillnader mellan kvinnor och män har för eventuella framtida komplikationer måste belysas. Figur 65. Medelvärden för riskfaktorer hos kvinnor och män med typ 1 diabetes, ålder >18 år. Signifikans mellan grupperna efter justering för ålder: p<.1. 14 12 1 8 6 63,9 65,3 129,2 126,3 74,3 71,7 Figur 66. Medelvärden för lipider (mmol/l) hos kvinnor och män med typ 1 diabetes, ålder >18 år. Samtliga medelvärden förutom LDL är efter justering för ålder signifikant skilda, p<.1 6 5 4 3 2 1 4,6 Total kolesterol Män Figur 67. Andel uppnådda målvärden för kvinnor och män med typ 1 diabetes, ålder >18 år. Samtliga medelvärden är efter justering för ålder signifikant skilda (p<.1), förutom LDL (p=.2) och fysisk aktivitet (p=.1). % 1 9 8 82,7 79,4 81,4 86,4 7 6 52,2 53,6 5 48,1 46,5 46,4 47,8 4 37,6 36,3 3 2 18 15,3 1 <52 BT <13/8 Män 4,9 Kvinnor 2,6 2,6 BMI <3 Fysisk aktivitet minst 3 ggr/vecka Kvinnor LDL Total kolesterol <4,5 1,4 LDL <2,5 HDL 1,7 Triglycerider <1,7 Lipidsänkande medicin 1,3 52,7 5,3 48,9 44,8 Blodtrycksmedicin 1,1 Triglycerider 87,1 85,5 4 2 26,4 26,3 Systoliskt blodtryck Diastoliskt blodtryck BMI Män Kvinnor

Årsrapport 211 41 Typ 2 diabetes år 211 Ålderstandardiserade resultat uppdelat på kvinnor och män med typ 2 diabetes och ålder 3 8 år finns för flera resultatmått. Kvinnor har lägre medelvärde för och fler når målvärdet <52 mmol/mol, lägre diastoliskt blodtryck och fler når målvärdet <13/8 mm Hg, men ingen skillnad för systoliskt blodtryck eller bruk av blodtrycksmedicin. Kvinnor har högre total-kolesterol, LDLkolesterol och färre når målvärdena total-kolesterol <4,5 och LDL <2,5, samt har något lägre bruk av lipidsänkande läkemedel. Ingen skillnad ses för andel icke-rökare. Kvinnor har högre medelvärde för BMI och färre har BMI <3, och andel med fysisk aktivitet minst 3 gånger/ vecka är lägre. Skillnaderna mellan kvinnor och män är statistiskt säkerställda och är mer påtagliga avseende BMI, total-kolesterol och LDL, men är för övrigt relativt små. Skillnaderna liknar bilden föregående år 21, förutom att skillnad i systoliskt blodtryck och andel icke-rökare har bortfallit år 211. Vilken betydelse här konstaterade skillnader mellan kvinnor och män har för eventuella framtida komplikationer måste belysas. Figur 68. Medelvärden för riskfaktorer hos kvinnor och män i åldern 3 8 år med typ 2 diabetes. Signifikans mellan grupperna efter justering för ålder: p<.1. 16 14 12 1 8 6 4 2 54,9 54,2 135 135,2 Systoliskt blodtryck 77,4 76 Diastoliskt blodtryck 29,8 3,8 BMI Figur 69. Medelvärden för lipider (mmol/l) hos kvinnor och män i åldern 3 8 år med typ 2 diabetes. Samtliga medelvärden är efter justering för ålder signifikant skilda, p<.1. 6 5 4 3 2 1 4,6 Total kolesterol Män 4,9 2,6 Kvinnor LDL 2,8 1,2 HDL 1,4 1,9 1,8 Triglycerider Figur 7. Andel uppnådda målvärden för kvinnor och män i åldern 3 8 år med typ 2 diabetes. Samtliga medelvärden utom blodtrycksmedicin och rökare är efter justering för ålder signifikant skilda, p<.1. % 1 9 8 7 6 49,2 5 51,7 57 52,4 48,8 5,2 48,8 4 35,6 3 22,6 24,1 2 1 <52 BT <13/8 Män BMI <3 Fysisk aktivitet minst 3 ggr/vecka Kvinnor Total kolesterol <4,5 55,4 55 49,4 43,6 LDL <2,5 Triglycerider <1,7 66,6 64,4 Lipidsänkande medicin Blodtrycksmedicin 78,6 78,5 82,8 83 Män Kvinnor

42 Årsrapport 211 5-års risk för hjärtkärlsjukdom enligt NDRs riskmotorer vid typ 2 diabetes (se tet om NDRs riskmotorer längst bak i årsrapporten under rubriken Nyheter) Figur 71. Andelen av 5-årsrisk för CVD som utgörs av att kardiovasklära riskfaktorer är högre än dess målvärden, Tvärsnitt i NDR: patienter med typ 2 diabetes, ålder 3 74 år. % 4 Utvecklingen av medelvärden för den modifierbara andelen av den absoluta 5-årsrisken för hjärtkärlsjukdom hos patienter med typ 2 diabetes i NDR från 22 till 21 visas i Figur 71 och på Årsrapportens omslagssida. Denna modifierbara riskandel beräknas som: (absolut risk normalrisk) / normalrisk (%). Den absoluta 5-årsrisken för hjärtkärlsjukdom hos en patient beräknas med NDRs riskmotor för typ 2 diabetes och baseras på de värden som uppmäts för 12 prediktorer ingående i riskmotorn som finns publicerad sedan 212 på www.ndr.nu/risk 35 3 25 2 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Normalrisken hos en patient definieras som risken vid samma ålder, diabetesduration och kön, men där de sju modifierbara riskfaktorerna har uppnått sina målvärden:, systoliskt blodtryck, lipidkvoten totalkolesterol/ HDL-kolesterol, BMI, rökning, mikro- och makroalbuminuri. Målvärdena här är 53 mmol/mol, systoliskt blodtryck 13 mmhg, lipidkvot 4, mmol/l, BMI 25 kg/m 2, icke-rökare och ingen förekomst. Man ser i Figur 71 att den modifierbara riskandelen har minskat påtagligt från 35% år 22 till cirka 25% åren 25 6 och framöver till 21. Ju lägre den modifierbara riskandelen är, desto mindre avviker de aktuella värdena för dessa sju riskfaktorer hos en patient från de målvärden som gäller för riskfaktorerna. Denna förbättring av behandlingen av de modifierbara riskfaktorerna som kan konstateras hos patienter med typ 2 diabetes i NDR sedan 22 bör kunna medföra att förekomsten av hjärtkärlsjukdom kan förväntas minska efterföljande år. Detta förefaller överensstämma med bilden av sjunkande frekvens av fatal hjärtkärlsjukdom per 1 läkemedelsbehandlade personer med diabetes från 27 till 29 enligt Socialstyrelsens Nationella utvärdering av diabetesvården 211, och som visas på Årsrapportens omslagssida.

Årsrapport 211 43 Landstingsredovisning Jämförelser mellan landsting Alla direkta jämförelser mellan landsting måste tolkas med stor försiktighet eftersom de inte tar hänsyn till olikheter i patientkarakteristika såsom ålder, kön och andra samtidiga sjukdomar. Med kunskap om diabetesvården och lokala förhållanden kan denna redovisning dock vara en bra grund för förbättringsarbetet på hemmaplan. För att redovisas i analyserna krävs minst 5 patienter i landstinget för respektive resultat. Spridningen mellan landstingen är ofta relativt liten. Samtliga landstingsjämförelser visas för 211 års data jämfört med 21 års data liggande bakom i grå färg. Figur 72. Andel <52 mmol/mol bland patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker år 211. Halland 19,9 Västra Götaland 18, Västernorrland 17,9 Skåne 17,4 Blekinge 17,2 Kronoberg 16,8 Uppsala 16,2 Stockholm 16, Gävleborg 15,7 Riket 15,2 Östergötland 14,4 Västmanland 13,6 Norrbotten 13,2 Gotland 13, Sörmland 12,5 Kalmar 12,3 Västerbotten 12,3 Jönköping 11,4 Dalarna 9,6 Örebro 9,1 Jämtland 8,9 Värmland 6,7 1 2 3 4 5 6 7 % 21 Figur 74. Andel behandling med insulinpump bland patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker, år 211. Skåne 26,3 Norrbotten 25,9 Gävleborg 24,2 Halland 23,9 Västernorrland 23,8 Dalarna 23,4 Jämtland 22,4 Kalmar 22,2 Västerbotten 21, Uppsala 2,3 Värmland 19,8 Jönköping 19,7 Västra Götaland 19,6 Riket 19,2 Sörmland 18,4 Gotland 18,2 Kronoberg 17,1 Stockholm 16, Blekinge 15,3 Västmanland 15,1 Östergötland* 1,3 Örebro* 1, 1 2 3 4 5 6 7 % 21 * Osäker datafångst Figur 73. Andel >73 mmol/mol bland patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker år 211. Jämtland 34,1 Örebro 3,7 Värmland 3,4 Kalmar 3,4 Västerbotten 29,6 Blekinge 27, Norrbotten 26,5 Jönköping 26,2 Dalarna 26,1 Sörmland 25,8 Västernorrland 25,1 Gävleborg 23,8 Skåne 23,6 Riket 23,2 Kronoberg 23,1 Uppsala 22, Östergötland 21,7 Västmanland 2,9 Västra Götaland 2,4 Stockholm 19,4 Gotland 19,2 Halland 16, 1 2 3 4 5 6 7 % 21 Figur 75. Andel behandling med insulinpump. Män med typ 1 diabetes vid medicinkliniker, år 211. Norrbotten 22,9 Skåne 22,2 Halland 21,3 Gävleborg 2,8 Dalarna 2,7 Västernorrland 2, Kalmar 18,9 Jönköping 18,5 Västerbotten 16,3 Västra Götaland 16,1 Riket 15,9 Värmland 15,3 Sörmland 15,2 Uppsala 15, Kronoberg 14,9 Jämtland 14,4 Stockholm 13,2 Västmanland 11,8 Gotland 11,3 Blekinge 11,2 Örebro* 8,9 Östergötland* 7,6 1 2 3 4 5 6 7 % * Osäker datafångst

44 Årsrapport 211 Figur 76. Andel behandling med insulinpump. Kvinnor med typ 1 diabetes vid medicinkliniker, år 211. Jämtland 33,9 Skåne 31,4 Norrbotten 3,6 Gävleborg 28,8 Västernorrland 28,3 Dalarna 27,4 Halland 27,2 Uppsala 27, Västerbotten 26,8 Gotland 26,2 Värmland 25,9 Kalmar 25,8 Västra Götaland 24,3 Riket 23,4 Sörmland 22,1 Jönköping 21,2 Blekinge 21, Kronoberg 19,9 Stockholm 19,4 Västmanland 19, Östergötland* 13,6 Örebro* 11,3 1 2 3 4 5 6 7 % * Osäker datafångst Figur 79. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med BMI 35 kg/m 2. Patienter med typ 2 diabetes, år 211. Västernorrland 2,3 Gotland 2,2 Norrbotten 2,1 Örebro 2,1 Västmanland 19,6 Dalarna 19,5 Skåne 19,3 Östergötland 19,2 Gävleborg 19,2 Jämtland 18,9 Sörmland 18,9 Kalmar 18,7 Västerbotten 18,3 Riket 18,2 Västra Götaland 18,2 Värmland 17,7 Jönköping 17,4 Kronoberg 17,4 Blekinge 16,9 Uppsala 16,6 Stockholm 16,3 Halland 14,8 1 2 3 4 5 6 7 8 % 21 Figur 77. Andel kostbehandlade med >52 mmol/mol bland patienter i primärvården med ålder 3 7 år, år 211. Gotland 25,2 Västerbotten 24,2 Västmanland 23, Värmland 22,1 Örebro 2,1 Stockholm 19,6 Jämtland 18,4 Blekinge 17,4 Norrbotten 17,1 Riket 16,8 Västra Götaland 16,2 Skåne 15,9 Västernorrland 14,9 Gävleborg 14,6 Jönköping 14,6 Dalarna 14,5 Uppsala 14,5 Sörmland 13, Kalmar 12,9 Halland 11, Östergötland 1,7 Kronoberg 1,4 1 2 3 4 5 6 7 8 % 21 Figur 8. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med systoliskt blodtryck 13 mm Hg, år 211. Östergötland 52,6 Kalmar 52,5 Västra Götaland 52,3 Värmland 49,2 Örebro 48,7 Jönköping 48,4 Stockholm 48, Riket 47,7 Kronoberg 47,6 Västerbotten 47, Skåne 46,5 Gävleborg 46,1 Sörmland 45,8 Västernorrland 45,5 Gotland 44,8 Halland 43,9 Jämtland 43,7 Uppsala 42,7 Norrbotten 4,3 Västmanland 39,3 Dalarna 38,6 Blekinge 36,8 1 2 3 4 5 6 7 8 % 21 Figur 78. Andel med >73 mmol/mol inom primärvården, år 211. Västerbotten 13,4 Västernorrland 11,1 Jämtland 11,1 Norrbotten 11, Västmanland 1,9 Stockholm 1,2 Gotland 9,6 Örebro 9,6 Värmland 9,5 Dalarna 9,5 Blekinge 9,3 Riket 8,9 Uppsala 8,6 Gävleborg 8,5 Kalmar 8,3 Skåne 8,3 Jönköping 8,2 Kronoberg 8,2 Västra Götaland 7,6 Sörmland 7,4 Halland 7,3 Östergötland 6,2 1 2 3 4 5 6 7 8 % 21 Figur 81. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med systoliskt blodtryck 15 mm Hg, år 211. Blekinge 26,6 Norrbotten 23,3 Västmanland 22,9 Dalarna 21,3 Västernorrland 2,1 Uppsala 19,5 Gotland 18,8 Jämtland 18,7 Skåne 18,5 Stockholm 18,4 Kronoberg 17,8 Riket 17,6 Örebro 17,6 Sörmland 17,5 Halland 16,7 Jönköping 16,4 Värmland 16,3 Gävleborg 16,1 Västerbotten 15,8 Kalmar 15,5 Västra Götaland 15,3 Östergötland 13,1 1 2 3 4 5 6 7 8 % 21

Årsrapport 211 45 Figur 82. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med lipidsänkande läkemedel, år 211. Östergötland 71,2 Västernorrland 7,5 Kronoberg 7,5 Västerbotten 7,5 Kalmar 7,3 Sörmland 69,7 Jämtland 69,7 Örebro 69,4 Gotland 67,9 Jönköping 67,2 Värmland 66,2 Västmanland 65,7 Riket 64, Blekinge 63,9 Halland 63,8 Uppsala 63,5 Skåne 63, Gävleborg 61, Stockholm 6,9 Västra Götaland 6,7 Dalarna 6,5 Norrbotten 59,4 1 2 3 4 5 6 7 8 % 21 Figur 85. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med diabetesduration 3 år och systoliskt blodtryck <13 mm Hg, år 211. Östergötland 52,2 Västra Götaland 51,7 Värmland 5,2 Kalmar 49,9 Stockholm 49, Örebro 48,6 Jönköping 47,8 Kronoberg 47,8 Riket 47,6 Västerbotten 46,9 Västernorrland 46,4 Skåne 46,1 Sörmland 45,6 Halland 44,9 Gävleborg 44,6 Jämtland 43,8 Uppsala 43, Gotland 42,3 Norrbotten 4, Västmanland 39,8 Dalarna 37,5 Blekinge 37, 1 2 3 4 5 6 7 8 % 21 Figur 83. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med lipidsänkande läkemedel och LDL <2,5 mmol/l, år 211. Östergötland 69,3 Sörmland 64,9 Blekinge 62,1 Kronoberg 6,7 Skåne 6,3 Västernorrland 59,3 Kalmar 58,1 Jönköping 57,4 Jämtland 57,1 Örebro 56,2 Riket 56,1 Västra Götaland 55,9 Västerbotten 54,1 Dalarna 53,5 Värmland 53,4 Halland 53,2 Stockholm 53, Västmanland 52,5 Gävleborg 51,7 Gotland 5,7 Norrbotten 48,8 Uppsala 47, 1 2 3 4 5 6 7 8 % 21 Figur 84. Andel patienter (<75 år) inom primärvården med diabetesduration 3 år och <52 mmol/mol, år 211. Västra Götaland 74, Skåne 71,3 Kalmar 71,1 Värmland 7,4 Sörmland 7,1 Kronoberg 7,1 Östergötland 68,6 Riket 68,3 Halland 67,7 Uppsala 67,2 Stockholm 66,6 Dalarna 66,2 Gävleborg 65,9 Jönköping 65,3 Västernorrland 65,1 Blekinge 64,9 Örebro 62,9 Västmanland 62,3 Jämtland 61,1 Norrbotten 6,4 Gotland 55, Västerbotten 53,6 1 2 3 4 5 6 7 8 % 21

46 Årsrapport 211 Eempel på spridning bland vårdcentraler inom ett landsting (Västra Götaland) Figur 86. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet < 52 mmol/mol 211, individer < 8 år. Varje punkt motsvarar värdet för en vårdcentral. 196 183 17 157 144 131 118 15 92 79 66 53 4 27 14 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Figur 87. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet <2,5 mmol/l 211, individer < 8 år. Varje punkt motsvarar värdet för en vårdcentral. 196 181 166 151 136 121 16 91 76 61 46 31 16 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Figur 88. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <13/8 mm Hg, 211, individer < 8 år. Varje punkt motsvarar värdet för en vårdcentral. 183 169 155 141 127 113 99 85 71 57 43 29 15 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1

Årsrapport 211 47 Redovisning per landsting En mer detaljerad information på landstingsnivå anges i tabeller, såsom antal rapporterade patienter, antal saknade uppgifter om vissa variabler, landstingets andel uppnådda målvärden, samt medelvärde och 95% konfidensintervall (KI) för medelvärde. I varje tabell är landstingen ordnade i fallande skala enligt deras medelvärden för, blodtryck och och i stigande skala enligt deras andelar för de kategoriska variablerna icke-rökare, icke förekomst av makroalbuminuri, kontroll av och. Skillnaderna mellan landsting är ofta små och de skillnader som finns behöver inte alltid vara av klinisk betydelse, men bör ge ett incitament till en djupare analys i förbättringsarbetet på hemmaplan., blodtryck och är viktiga riskfaktorer för komplikationer som hjärtkärlsjukdom. Rökning är en viktig livsstilsfaktor, som är alltför vanlig bland yngre och medelålders. Makroalbuminuri (äggvita i urinen) definieras som u-albumin >2 μg/min och är ett mått på en allvarlig komplikation, diabetesnefropati. Som processmått används utförd kontroll av ögonstatus de senaste två åren för typ 1 diabetes och de senaste tre åren för typ 2 diabetes, samt utförd kontroll av senaste året. Redovisningen anges för var och en av landets 19 landsting och 2 regioner. De tre patientgrupper som används är: patienter med typ 1 diabetes vid medicinkliniker, patienter med typ 2 diabetes vid medicinkliniker samt alla patienter inom primärvården. Färgsignal, landstingets värde jämfört med rikets Dessutom möjliggörs en skattning av det medelvärde eller den frekvens som gäller för samtliga patienter i landstinget (landstingets population) med hjälp av beräkning av konfidensintervall (KI) för medelvärdet eller frekvensen hos de patienter som rapporterats till NDR. Ett 95% KI för frekvensen i urvalet i NDR innefattar med 95% sannolikhet den frekvens som gäller för landstingets population. Fördelen med ett 95% KI är att det ger en möjlighet att skatta intervallet för frekvensen bland samtliga patienter, även när endast ett urval av dessa har rapporterats till NDR. Ett 95% KI påverkas dessutom enligt sin formel av antalet patienter i urvalet, på så vis att ju färre antal rapporterade patienter i urvalet desto bredare blir KI. Ett stort landsting med många patienter i urvalet får på grund av detta ett smalare KI, vilket medför en något större risk för att hela KI kan hamna under riksgenomsnittet och därmed ge röd färg, men medför samtidigt en något större chans att hela KI kan hamna helt ovanför riksgenomsnittet och därmed ge gul färg. Ett litet landsting med färre patienter kommer istället oftare att få ett bredare KI som ökar möjligheten att KI kan komma att innefatta riksgenomsnittet och därmed ge orange färg. Det kan uppstå situationer där två landsting kan ha samma andel patienter som uppnår en viss måluppfyllelse, men får olika färg. Detta är då en följd av bredden på konfidensintervallet. Landstingsfärger används för att beskriva landstingets resultat i förhållande till rikets. Hur landstingsfärger definieras, systoliskt blodtryck, Medelvärde Medelvärde Medelvärde Landstingets resultat med: 95% KI ligger över riksgenomsnittet 95% KI är i nivå med riket 95% KI ligger under riksgenomsnittet Ickerökare, icke albuminuri, kontroll av ögonbotten och Kategoriska Kategoriska Kategoriska 95% KI ligger under riksgenomsnittet 95% KI är i nivå med riket 95% KI ligger över riksgenomsnittet

48 Årsrapport 211 Tabell 14 16.. För varje landsting anges medelvärde med 95% KI (konfidensintervall) för, samt signalfärg för landstingets KI i förhållande till rikssnittets medelvärde. Dessutom anges andel <52 mmol/mol, totalt antal rapporterade patienter, samt andel patienter med saknade värden.. Tabell 14.. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker. Landsting >73 mmol/mol, andel (%) <52 mmol/mol, andel (%) Totalt antal patienter Data saknas, antal (%) Medelvärde 95% KI Avvikelse Jämtland 34,1 8,9 462 2 (,4) 68,97 (67,66 7,27) Värmland 3,4 6,7 1 84 21 (1,9) 68,79 (68, 69,58) Örebro 3,7 9,1 1 361 24 (1,8) 67,88 (67,15 68,6) Kalmar 3,4 12,3 652 76 (11,7) 67,63 (66,4 68,86) Västerbotten 29,6 12,2 988 41 (4,1) 67,12 (66,21 68,4) Dalarna 26,1 9,6 1 11 9 (,8) 66,83 (66,3 67,62) Jönköping 26,2 11,4 1 353 16 (1,2) 66,4 (65,69 67,11) Sörmland 25,8 12,5 1 124 6 (,5) 66,26 (65,41 67,11) Norrbotten 26,5 13,2 57 () 65,98 (64,87 67,8) Blekinge 27, 17,2 8 3 (,4) 65,91 (64,87 66,96) Gävleborg 23,8 15,7 991 7 (,7) 65,6 (64,15 65,96) Riket 23,2 15,2 33 237 662 (2,) 64,86 (64,71 65,1) Västernorrland 25,1 17,9 842 45 (5,3) 64,68 (63,65 65,7) Kronoberg 23,1 16,8 926 4 (,4) 64,66 (63,73 65,59) Gotland 19,2 13, 186 9 (4,8) 64,58 (62,84 66,31) Östergötland 21,7 14,4 1 983 65 (3,3) 64,43 (63,83 65,2) Uppsala 22, 16,2 1 378 33 (2,4) 64,38 (63,65 65,1) Skåne 23,6 17,4 4 35 11 (2,5) 64,31 (63,87 64,76) Västmanland 2,9 13,6 769 14 (1,8) 64,26 (63,37 65,14) Stockholm 19,4 16, 5 422 14 (2,6) 63,65 (63,31 64,) Västra Götaland 2,4 18, 6 256 35 (,6) 63,65 (63,31 64,) Halland 16, 19,9 945 11 (1,2) 61,77 (6,97 62,56)

Årsrapport 211 49 Tabell 15.. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker. Landsting >73 mmol/mol, andel (%) <52 mmol/mol, andel (%) Totalt antal patienter Data saknas, antal (%) Medelvärde 95% KI Avvikelse Västerbotten 28,8 16,6 394 9 (2,3) 67,9 (65,48 68,7) Örebro 3,9 19,6 341 4 (1,2) 66,46 (64,7 68,22) Jämtland 3,9 23,7 1 3 (3) 66,4 (62,41 69,67) Värmland 25,2 2,6 221 3 (1,4) 65,22 (63,11 67,34) Gävleborg 26,2 21,1 218 () 65,17 (62,96 67,38) Sörmland 26, 24,9 463 1 (,2) 64,5 (62,87 66,13) Dalarna 24, 22,5 735 7 (1) 63,98 (62,83 65,13) Jönköping 23,1 25,8 31 2 (,7) 63,68 (61,78 65,58) Västmanland 22,3 24,5 329 6 (1,8) 63,27 (61,6 64,94) Kalmar 24,1 26,2 27 33 (12,2) 63,2 (6,96 65,7) Uppsala 21,6 25,7 36 1 (3,3) 62,74 (6,97 64,51) Kronoberg 19,5 25,1 267 () 62,28 (6,4 64,16) Riket 2,7 28,3 11 45 242 (2,1) 62,8 (61,78 62,38) Västernorrland 2,4 27,3 224 8 (3,6) 61,96 (59,91 64,1) Skåne 21,2 31,3 2 19 53 (2,4) 61,56 (6,86 62,27) Stockholm 16,8 28,3 1 157 26 (2,2) 6,82 (59,99 61,65) Västra Götaland 18,2 31,4 2 652 44 (1,7) 6,68 (6,7 61,28) Blekinge 16,4 32,7 319 1 (,3) 6,67 (58,82 62,53) Norrbotten 15,4 28,6 241 () 6,6 (58,3 61,81) Östergötland 16, 32,1 42 28 (7) 59,98 (58,39 61,57) Gotland 6,7 26,7 17 2 (11,8) 59,8 (54,25 65,35) Halland 14,5 42,2 258 2 (,8) 58,7 (56,16 59,97) Tabell 16.. Primärvården. Landsting >73 mmol/mol, andel (%) <52 mmol/mol, andel (%) Totalt antal patienter Data saknas, antal (%) Medelvärde 95% KI Avvikelse Västerbotten 13,4 36,1 7 93 129 (1,8) 58,43 (58,9 58,77) Jämtland 11,1 42, 4 121 38 (,9) 56,9 (56,48 57,32) Norrbotten 11, 42,7 6 421 11 (,2) 56,49 (56,15 56,82) Gotland 9,6 4,4 1 72 17 (1,6) 56,27 (55,5 57,5) Dalarna 9,5 43,5 7 297 122 (1,7) 55,84 (55,54 56,14) Västmanland 1,9 45,8 9 82 64 (6,5) 55,84 (55,55 56,13) Västernorrland 11,1 45,9 8 62 81 (1) 55,83 (55,52 56,14) Örebro 9,6 45, 8 67 67 (,8) 55,64 (55,36 55,92) Jönköping 8,2 45,1 9 442 222 (2,4) 55,26 (55,1 55,52) Stockholm 1,2 49, 51 414 3 355 (6,5) 55,9 (54,97 55,22) Värmland 9,5 48,8 11 331 543 (4,8) 55,5 (54,79 55,3) Uppsala 8,6 48, 4 862 56 (1,2) 54,91 (54,54 55,28) Blekinge 9,3 48,7 3 292 17 (,5) 54,7 (54,23 55,17) Gävleborg 8,5 48,6 9 314 66 (7,1) 54,7 (54,43 54,97) Riket 8,9 49,6 272 973 17 676 (6,5) 54,59 (54,54 54,65) Kronoberg 8,2 49,4 6 25 6 (1) 54,39 (54,6 54,71) Kalmar 8,3 51,2 7 72 286 (3,7) 54,13 (53,84 54,42) Halland 7,3 5,2 5 475 294 (5,4) 54,12 (53,78 54,45) Skåne 8,3 52,7 36 41 8 49 (23,3) * 53,9 (53,74 54,6) Östergötland 6,2 49,2 13 297 256 (1,9) 53,69 (53,48 53,89) Sörmland 7,4 52,5 8 681 11 (1,3) 53,64 (53,37 53,91) Västra Götaland 7,6 55,8 53 1 2 222 (4,2) 53,1 (52,9 53,13) * Data har kompletterats efter denna sammanställningen

5 Årsrapport 211 Tabell 17 19. Blodtryck. För varje landsting anges medelvärde med 95% KI (konfidensintervall) för systoliskt blodtryck, samt signalfärg för landstingets KI i förhållande till rikssnittets medelvärde. Dessutom anges andel BT<13/8 mm Hg, totalt antal rapporterade patienter, samt andel patienter med saknade värden.. Tabell 17. Blodtryck. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker. Landsting BT<13/8 mm Hg, Andel (%) Totalt antal patienter Data saknas, antal (%) Syst BT Medelvärde 95% KI Avvikelse Gotland 27,9 186 3 (1,6) 133,22 (13,73 135,72) Dalarna 46,3 1 11 16 (1,4) 128,47 (127,55 129,39) Jämtland 33,5 462 (,) 128,38 (127,13 129,62) Västernorrland 39,3 842 23 (2,7) 128,18 (127,5 129,31) Skåne 43,4 4 35 395 (9,8) 128,8 (127,59 128,58) Blekinge 38,7 8 11 (1,4) 127,75 (126,73 128,76) Halland 44,8 945 1 (1,1) 127,73 (126,8 128,67) Kalmar 43,2 652 14 (16) 126,98 (125,62 128,33) Kronoberg 47,1 926 9 (1,) 126,95 (126,2 127,88) Norrbotten 41,4 57 7 (1,2) 126,86 (125,71 128,) Västmanland 42,6 769 36 (4,7) 126,29 (125,29 127,3) Riket 46,6 33 237 1 46 (4,4) 126,9 (125,93 126,25) Stockholm 43,6 5 422 19 (2,) 125,8 (125,41 126,18) Östergötland 47,3 1 983 18 (5,4) 125,79 (125,18 126,39) Sörmland 45,7 1 124 33 (2,9) 125,75 (124,9 126,6) Uppsala 44,3 1 378 149 (1,8) 125,61 (124,77 126,45) Örebro 48,8 1 361 87 (6,4) 125,25 (124,44 126,6) Jönköping 54,2 1 353 28 (2,1) 124,98 (124,19 125,78) Västra Götaland 52,7 6 256 24 (3,3) 124,9 (124,54 125,26) Värmland 5,7 1 84 25 (2,3) 124,69 (123,87 125,51) Västerbotten 49, 988 86 (8,7) 124,62 (123,71 125,54) Gävleborg 5,5 991 17 (1,7) 123,15 (122,25 124,5)

Årsrapport 211 51 Tabell 18. Blodtryck. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker. Landsting BT<13/8 mm Hg, Andel (%) Totalt antal patienter Data saknas, antal (%) Syst BT Medelvärde 95% KI Avvikelse Gotland 17,6 17 () 136,18 (128,23 144,13) Jämtland 2, 1 () 135,37 (131,9 138,84) Skåne 24,2 2 19 24 (9,3) 134,97 (134,27 135,67) Norrbotten 22,7 241 3 (1,2) 134,9 (133,12 136,68) Halland 23,6 258 4 (1,6) 134,82 (132,98 136,66) Dalarna 26,9 735 41 (5,6) 134,76 (133,47 136,6) Västmanland 28, 329 18 (5,5) 134,42 (132,56 136,28) Kalmar 24, 27 49 (18,1) 134,15 (131,72 136,59) Kronoberg 3,2 267 9 (3,4) 133,26 (131,44 135,8) Örebro 25,5 341 15 (4,4) 132,59 (13,82 134,36) Riket 3,1 11 45 729 (6,4) 132,54 (132,23 132,84) Östergötland 33,8 42 38 (9,5) 132,2 (13,35 133,69) Västernorrland 23,7 224 9 (4) 131,98 (13,7 133,89) Västerbotten 27,9 394 29 (7,4) 131,52 (129,91 133,13) Blekinge 3, 319 2 (,6) 131,45 (129,84 133,6) Sörmland 32,5 463 1 (2,2) 131,38 (129,95 132,81) Västra Götaland 35,1 2 652 233 (8,8) 131,35 (13,7 132,) Uppsala 31, 36 25 (8,2) 131,31 (129,46 133,16) Jönköping 31,4 31 5 (1,7) 13,44 (128,75 132,12) Värmland 36,1 221 5 (2,3) 13,43 (128,24 132,62) Stockholm 35,3 1 157 23 (2) 13,37 (129,49 131,26) Gävleborg 37, 218 7 (3,2) 129,22 (127,1 131,43) Tabell 19. Blodtryck. Primärvården. Landsting BT<13/8 mm Hg, Andel (%) Totalt antal patienter Data saknas, antal (%) Syst BT Medelvärde 95% KI Avvikelse Blekinge 14,6 3 292 14 (3,2) 139,82 (139,27 14,38) Västmanland 15,3 9 82 783 (8) 138,7 (138,35 139,5) Dalarna 18,8 7 297 137 (1,9) 138,38 (138, 138,75) Norrbotten 17,2 6 421 147 (2,3) 138,6 (137,67 138,45) Uppsala 18,9 4 862 271 (5,6) 137,23 (136,79 137,68) Jämtland 19,5 4 121 199 (4,8) 136,59 (136,1 137,9) Gotland 17, 1 72 78 (7,3) 136,46 (135,54 137,37) Västernorrland 2, 8 62 299 (3,7) 136,3 (135,94 136,66) Skåne 22, 36 41 4 693 (12,9) 136,1 (135,92 136,27) Halland 21,6 5 475 167 (3,1) 136,9 (135,69 136,5) Kronoberg 22,2 6 25 215 (3,5) 135,78 (135,37 136,18) Sörmland 22,2 8 681 377 (4,3) 135,77 (135,43 136,11) Riket 23,1 272 973 16 826 (6,2) 135,63 (135,57 135,69) Stockholm 2,8 51 414 3 32 (6,5) 135,62 (135,47 135,77) Örebro 25,1 8 67 23 (2,7) 135,58 (135,23 135,92) Gävleborg 23,8 9 314 416 (4,5) 135,5 (135,17 135,82) Jönköping 23,1 9 442 245 (2,6) 135,43 (135,11 135,76) Värmland 25, 11 331 575 (5,1) 135,22 (134,92 135,53) Västerbotten 24,5 7 93 51 (7,2) 135, (134,61 135,39) Västra Götaland 27,8 53 1 2 976 (5,6) 134,43 (134,29 134,57) Kalmar 23,6 7 72 437 (5,7) 134,4 (134,3 134,76) Östergötland 3,9 13 297 647 (4,9) 133,17 (132,9 133,44)

52 Årsrapport 211 Tabell 2 22.. För varje landsting anges medelvärde med 95% KI (konfidensintervall) för, samt signalfärg för landstingets KI i förhållande till rikssnittets medelvärde. Dessutom anges andel <2,5 mmol/l, totalt antal rapporterade patienter, samt andel patienter med saknade värden.. Tabell 2.. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker. Landsting LDL<2,5 mmol/l, Andel (%) Totalt antal patienter Data saknas, Antal (%) LDL Medelvärde 95% KI Avvikelse Uppsala 28,6 1 378 64 (46,4) 2,99 (2,93 3,5) Norrbotten 39,7 57 23 (4,) 2,76 (2,69 2,82) Dalarna 41,5 1 11 115 (1,4) 2,75 (2,7 2,8) Blekinge 44, 8 141 (17,6) 2,74 (2,67 2,8) Jönköping 42,8 1 353 286 (21,1) 2,73 (2,68 2,77) Gotland 43,6 186 21 (11,3) 2,72 (2,6 2,83) Gävleborg 43,2 991 96 (9,7) 2,72 (2,66 2,77) Halland 42,9 945 26 (2,8) 2,72 (2,67 2,77) Kalmar 44,4 652 156 (23,9) 2,72 (2,64 2,79) Kronoberg 44,3 926 37 (4,) 2,71 (2,66 2,76) Västerbotten 45,7 988 39 (31,3) 2,66 (2,6 2,72) Västmanland 48,3 769 156 (2,3) 2,66 (2,59 2,72) Jämtland 46,5 462 21 (4,5) 2,64 (2,57 2,71) Riket 47,8 33 237 8 284 (24,9) 2,64 (2,63 2,65) Örebro 44,2 1 361 1 4 (76,4) 2,64 (2,56 2,73) Värmland 48,7 1 84 215 (19,8) 2,63 (2,57 2,68) Stockholm 48,1 5 422 1 29 (19,) 2,62 (2,6 2,65) Skåne 5,5 4 35 1 898 (47,) 2,59 (2,56 2,63) Västernorrland 53,7 842 86 (1,2) 2,57 (2,51 2,63) Västra Götaland 51,8 6 256 784 (12,5) 2,57 (2,55 2,59) Östergötland 54,5 1 983 914 (46,1) 2,5 (2,45 2,54) Sörmland 58, 1 124 291 (25,9) 2,47 (2,42 2,52)

Årsrapport 211 53 Tabell 21.. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker. Landsting LDL<2,5 mmol/l, Andel (%) Totalt antal patienter Data saknas, Antal (%) LDL Medelvärde 95% KI Avvikelse Gotland 42,9 17 3 (17,6) 2,83 (2,23 3,44) Norrbotten 46,8 241 19 (7,9) 2,64 (2,54 2,74) Värmland 5,8 221 44 (19,9) 2,59 (2,46 2,72) Uppsala 54,5 36 16 (34,6) 2,58 (2,45 2,7) Jämtland 57,8 1 17 (17,) 2,52 (2,33 2,72) Kalmar 58,6 27 18 (4,) 2,52 (2,39 2,65) Halland 56,5 258 26 (1,1) 2,51 (2,39 2,62) Dalarna 57,7 735 99 (13,5) 2,49 (2,42 2,56) Blekinge 54,1 319 6 (18,8) 2,47 (2,36 2,59) Gävleborg 59,8 218 44 (2,2) 2,45 (2,34 2,57) Västernorrland 63,6 224 4 (17,9) 2,45 (2,31 2,59) Västerbotten 59,4 394 138 (35,) 2,44 (2,34 2,55) Västra Götaland 6,1 2 652 469 (17,7) 2,43 (2,39 2,46) Riket 6,5 11 45 3 96 (27,1) 2,41 (2,39 2,43) Jönköping 58,3 31 71 (23,6) 2,38 (2,27 2,49) Stockholm 62,9 1 157 225 (19,4) 2,35 (2,29 2,4) Skåne 63, 2 19 1 31 (47,1) 2,34 (2,29 2,39) Kronoberg 64,6 267 3 (11,2) 2,33 (2,21 2,45) Västmanland 66,3 329 77 (23,4) 2,31 (2,21 2,41) Örebro 63,7 341 129 (37,8) 2,3 (2,17 2,44) Sörmland 7,8 463 148 (32,) 2,26 (2,17 2,35) Östergötland 67,4 42 212 (52,7) 2,24 (2,12 2,36) Tabell 22.. Primärvården. Landsting LDL<2,5 mmol/l, Andel (%) Totalt antal patienter Data saknas, Antal (%) LDL Medelvärde 95% KI Avvikelse Uppsala 36,5 4 862 1 397 (28,7) 2,91 (2,87 2,94) Norrbotten 38,7 6 421 698 (1,9) 2,89 (2,86 2,91) Gotland 39,2 1 72 388 (36,2) 2,88 (2,81 2,95) Dalarna 42,7 7 297 1 762 (24,1) 2,8 (2,78 2,83) Gävleborg 42, 9 314 4 24 (45,5) 2,78 (2,76 2,81) Stockholm 43,9 51 414 15 925 (31,) 2,75 (2,74 2,76) Halland 44,8 5 475 1 412 (25,8) 2,73 (2,7 2,75) Jönköping 44,1 9 442 4 69 (43,1) 2,73 (2,71 2,76) Kalmar 47, 7 72 3 7 (39,) 2,73 (2,7 2,76) Västerbotten 44,8 7 93 2 598 (36,6) 2,73 (2,71 2,76) Västmanland 45,8 9 82 4 627 (47,2) 2,73 (2,71 2,76) Riket 46,3 272 973 14 56 (38,1) 2,71 (2,7 2,71) Västra Götaland 46,7 53 1 13 692 (25,8) 2,7 (2,69 2,71) Jämtland 48, 4 121 45 (1,9) 2,68 (2,65 2,71) Blekinge 49, 3 292 1 311 (39,8) 2,66 (2,62 2,7) Västernorrland 49,6 8 62 3 112 (38,6) 2,65 (2,62 2,67) Örebro 49,6 8 67 6 252 (72,1) 2,65 (2,62 2,69) Värmland 48,2 11 331 9 48 (83,7) 2,64 (2,6 2,68) Kronoberg 51,6 6 25 1 2 (16,4) 2,63 (2,6 2,65) Skåne 5,1 36 41 14 514 (39,9) 2,62 (2,61 2,63) Sörmland 53, 8 681 4 86 (55,4) 2,58 (2,55 2,61) Östergötland 58,4 13 297 9 296 (69,9) 2,47 (2,44 2,49)

54 Årsrapport 211 Tabell 23 25.. För varje landsting anges frekvens med 95% KI (konfidensintervall) för icke-rökare, samt signalfärg för landstingets KI i förhållande till rikssnittets frekvens. Dessutom anges totalt antal rapporterade patienter, samt andel patienter med saknade värden.. Tabell 23.. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker. Landsting Totalt antal patienter Data saknas, andel (%), andel (%) 95% KI Avvikelse Gotland 186 3 (1,6) 82, (75,6 87,2) Kalmar 652 16 (16,3) 83,5 (8,1 86,5) Sörmland 1 124 81 (7,2) 84,1 (81,7 86,3) Örebro 1 361 62 (4,6) 85,1 (83,1 87,) Kronoberg 926 267 (28,8) 85,3 (82,3 87,9) Skåne 4 35 714 (17,7) 85,6 (84,4 86,8) Västmanland 769 4 (5,2) 85,6 (82,8 88,1) Uppsala 1 378 129 (9,4) 85,8 (83,8 87,7) Värmland 1 84 19 (1,8) 85,9 (83,7 88,) Stockholm 5 422 1 452 (26,8) 87,1 (86, 88,1) Halland 945 14 (1,5) 87,4 (85,1 89,5) Blekinge 8 18 (2,3) 87,6 (85,1 89,8) Norrbotten 57 44 (7,7) 87,6 (84,5 9,3) Östergötland 1 983 27 (1,4) 87,6 (86, 89,1) Riket 33 237 3 845 (11,6) 87,7 (87,3 88,1) Jämtland 462 4 (,9) 88,2 (84,9 91,) Västernorrland 842 25 (3) 89, (86,6 91,) Dalarna 1 11 21 (1,9) 89,6 (87,7 91,4) Västra Götaland 6 256 379 (6,1) 89,8 (89, 9,6) Jönköping 1 353 51 (3,8) 9,2 (88,5 91,8) Västerbotten 988 155 (15,7) 92, (89,9 93,7) Gävleborg 991 54 (5,4) 93,4 (91,6 94,9)

Årsrapport 211 55 Tabell 24.. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker. Landsting Totalt antal patienter Data saknas, andel (%), andel (%) 95% KI Avvikelse Kalmar 27 77 (28,5) 82,9 (76,8 87,9) Östergötland 42 6 (14,9) 83,3 (79, 87,1) Uppsala 36 25 (8,2) 83,6 (78,8 87,8) Skåne 2 19 385 (17,6) 84,2 (82,4 85,9) Kronoberg 267 93 (34,8) 85,6 (79,5 9,5) Sörmland 463 27 (5,8) 86, (82,4 89,1) Västmanland 329 15 (4,6) 86, (81,6 89,6) Örebro 341 2 (5,9) 86,3 (82, 89,9) Stockholm 1 157 15 (9,1) 86,6 (84,4 88,6) Riket 11 45 1 34 (11,4) 86,8 (86,1 87,5) Blekinge 319 1 (3,1) 87,1 (82,8 9,6) Västra Götaland 2 652 337 (12,7) 87,2 (85,8 88,5) Halland 258 2 (,8) 87,9 (83,3 91,6) Värmland 221 4 (1,8) 88,5 (83,5 92,4) Dalarna 735 3 (4,1) 89,1 (86,5 91,3) Västerbotten 394 6 (15,2) 89,5 (85,7 92,6) Västernorrland 224 15 (6,7) 9, (85,1 93,7) Jönköping 31 12 (4) 9,3 (86,3 93,5) Norrbotten 241 11 (4,6) 91,7 (87,4 95,) Gävleborg 218 15 (6,9) 92,1 (87,5 95,4) Jämtland 1 1 (1) 92,9 (86, 97,1) Tabell 25.. Primärvården. Landsting Totalt antal patienter Data saknas, andel (%), andel (%) 95% KI Avvikelse Stockholm 51 414 15 922 (31) 78,7 (78,2 79,1) Västmanland 9 82 3 474 (35,4) 8,3 (79,3 81,2) Kronoberg 6 25 1 713 (27,6) 83,6 (82,5 84,7) Skåne 36 41 5 169 (14,2) 84,1 (83,7 84,5) Riket 272 973 39 656 (14,5) 84,4 (84,2 84,6) Sörmland 8 681 469 (5,4) 84,6 (83,8 85,4) Örebro 8 67 619 (7,1) 84,7 (83,9 85,5) Västra Götaland 53 1 5 245 (9,9) 84,8 (84,5 85,1) Gotland 1 72 162 (15,1) 85,2 (82,7 87,4) Värmland 11 331 1 135 (1) 85,3 (84,6 86,) Gävleborg 9 314 51 (5,5) 85,5 (84,7 86,2) Östergötland 13 297 794 (6) 86,1 (85,5 86,7) Norrbotten 6 421 896 (14) 86,3 (85,4 87,2) Kalmar 7 72 57 (7,4) 86,4 (85,6 87,2) Uppsala 4 862 265 (5,5) 86,4 (85,4 87,4) Blekinge 3 292 237 (7,2) 86,7 (85,5 87,9) Västernorrland 8 62 388 (4,8) 87,4 (86,6 88,1) Jämtland 4 121 279 (6,8) 87,5 (86,4 88,6) Jönköping 9 442 499 (5,3) 87,6 (86,9 88,2) Västerbotten 7 93 847 (11,9) 87,7 (86,9 88,5) Dalarna 7 297 27 (3,7) 88, (87,2 88,7) Halland 5 475 193 (3,5) 88,4 (87,5 89,2)

56 Årsrapport 211 Tabell 26 28. av makroalbuminuri (definerat som u-albumin < 2 µg/min). För varje landsting anges frekvens med 95% KI (konfidensintervall) för icke-albuminuri, samt signalfärg för landstingets KI i förhållande till rikssnittets frekvens. Dessutom anges totalt antal rapporterade patienter, samt andel patienter med saknade värden.. Tabell 26.. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker. Landsting Totalt antal patienter Data saknas andel (%) Ej-albuminuri andel (%) 95% KI Avvikelse Örebro 1 361 133 (9,8) 91,9 (9,3 93,4) Sörmland 1 124 274 (24,4) 92,7 (9,7 94,4) Östergötland 1 983 773 (39) 92,8 (91,2 94,2) Västmanland 769 65 (8,5) 93, (9,9 94,8) Kalmar 652 232 (35,6) 93,1 (9,2 95,3) Västernorrland 842 15 (12,5) 93,2 (91,2 94,9) Uppsala 1 378 27 (19,6) 93,6 (92, 95,) Västra Götaland 6 256 945 (15,1) 93,6 (92,9 94,2) Kronoberg 926 145 (15,7) 93,7 (91,8 95,3) Norrbotten 57 18 (3,2) 93,8 (91,5 95,7) Skåne 4 35 389 (9,6) 93,8 (92,9 94,5) Blekinge 8 117 (14,6) 94,3 (92,3 95,9) Riket 33 237 5 146 (15,5) 94,3 (94, 94,6) Dalarna 1 11 83 (7,5) 94,4 (92,9 95,8) Jämtland 462 181 (39,2) 95, (91,8 97,2) Jönköping 1 353 1 (7,4) 95,1 (93,7 96,2) Gotland 186 11 (5,9) 95,4 (91,2 98,) Västerbotten 988 238 (24,1) 95,5 (93,7 96,8) Värmland 1 84 17 (15,7) 95,6 (94,1 96,9) Halland 945 87 (9,2) 95,7 (94,1 96,9) Gävleborg 991 19 (11) 96,1 (94,7 97,3) Stockholm 5 422 71 (12,9) 96,1 (95,5 96,6)

Årsrapport 211 57 Tabell 27.. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker. Landsting Totalt antal patienter Data saknas andel (%) Ej-albuminuri andel (%) 95% KI Avvikelse Jämtland 1 35 (35) 75,4 (63,1 85,2) Kalmar 27 11 (4,7) 76,3 (68,9 82,6) Sörmland 463 111 (24) 77,6 (72,8 81,8) Västra Götaland 2 652 658 (24,8) 8,7 (78,9 82,4) Uppsala 36 75 (24,5) 81, (75,3 85,8) Örebro 341 26 (7,6) 81, (76,2 85,1) Östergötland 42 147 (36,6) 82, (76,7 86,5) Jönköping 31 13 (4,3) 82,3 (77,4 86,5) Gotland 17 () 82,4 (56,6 96,2) Västmanland 329 75 (22,8) 83,1 (77,9 87,5) Blekinge 319 4 (12,5) 83,5 (78,6 87,7) Kronoberg 267 64 (24) 83,7 (77,9 88,5) Riket 11 45 2 161 (18,9) 84,6 (83,8 85,4) Gävleborg 218 44 (2,2) 85,6 (79,5 9,5) Västerbotten 394 116 (29,4) 86, (81,3 89,8) Skåne 2 19 313 (14,3) 86,1 (84,5 87,7) Halland 258 27 (1,5) 86,6 (81,5 9,7) Dalarna 735 113 (15,4) 86,8 (83,9 89,4) Värmland 221 25 (11,3) 88,8 (83,5 92,8) Västernorrland 224 37 (16,5) 91,4 (86,5 95,) Stockholm 1 157 126 (1,9) 91,9 (9, 93,4) Norrbotten 241 6 (2,5) 92,8 (88,7 95,7) Tabell 28.. Primärvården. Landsting Totalt antal patienter Data saknas andel (%) Ej-albuminuri andel (%) 95% KI Avvikelse Jämtland 4 121 2 414 (58,6) 74,6 (72,4 76,6) Blekinge 3 292 892 (27,1) 85,6 (84,1 87,) Gotland 1 72 313 (29,2) 86,7 (84,1 89,) Västernorrland 8 62 3 129 (38,8) 88,1 (87,2 89,) Norrbotten 6 421 1 563 (24,3) 88,7 (87,7 89,5) Örebro 8 67 1 982 (22,9) 89,2 (88,4 89,9) Sörmland 8 681 2 984 (34,4) 89,7 (88,9 9,5) Kalmar 7 72 3 299 (42,7) 9,3 (89,3 91,1) Skåne 36 41 13 85 (35,9) 91,9 (91,5 92,2) Värmland 11 331 3 592 (31,7) 92, (91,4 92,6) Riket 272 973 82 96 (3,4) 92, (91,9 92,1) Stockholm 51 414 18 631 (36,2) 92,3 (92, 92,6) Västra Götaland 53 1 11 118 (21) 92,3 (92,1 92,6) Västerbotten 7 93 2 2 (31) 92,7 (92, 93,4) Gävleborg 9 314 2 31 (24,7) 92,8 (92,2 93,4) Halland 5 475 1 52 (27,8) 92,8 (92, 93,6) Västmanland 9 82 4 29 (42,9) 93,2 (92,5 93,8) Östergötland 13 297 3 313 (24,9) 94,1 (93,6 94,5) Jönköping 9 442 2 439 (25,8) 94,3 (93,7 94,8) Uppsala 4 862 1 67 (21,9) 94,6 (93,8 95,3) Dalarna 7 297 933 (12,8) 95,3 (94,7 95,8) Kronoberg 6 25 1 976 (31,8) 95,5 (94,8 96,1)

58 Årsrapport 211 Tabell 29. senaste två åren. För varje landsting anges frekvens med 95% KI (konfidensintervall) för ögonbottenkontroll, samt signalfärg för landstingets KI i förhållande till rikssnittets frekvens. Dessutom anges totalt antal rapporterade patienter, samt andel patienter med saknade värden.. Tabell 29. Kontroll senaste två åren. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker. Landsting Totalt antal patienter Data saknas andel (%) Kontroll andel (%) 95% KI Avvikelse Västernorrland 842 67 (8) 91,6 (89,4 93,5) Skåne 4 35 863 (21,4) 92,2 (91,2 93,1) Kalmar 652 67 (1,3) 93,5 (91,2 95,4) Västmanland 769 38 (4,9) 94,4 (92,5 95,9) Västerbotten 988 53 (5,4) 95,6 (94,1 96,8) Jönköping 1 353 57 (4,2) 95,8 (94,6 96,9) Stockholm 5 422 36 (6,6) 95,8 (95,2 96,3) Östergötland 1 983 639 (32,2) 95,8 (94,6 96,8) Riket 33 237 3 4 (9,1) 96,1 (95,9 96,3) Uppsala 1 378 56 (4,1) 96,2 (95, 97,2) Gotland 186 7 (3,8) 96,6 (92,8 98,8) Västra Götaland 6 256 575 (9,2) 96,7 (96,2 97,1) Kronoberg 926 13 (1,4) 96,8 (95,5 97,9) Norrbotten 57 7 (1,2) 97,3 (95,6 98,5) Jämtland 462 11 (2,4) 97,6 (95,7 98,8) Gävleborg 991 76 (7,7) 98, (96,9 98,8) Sörmland 1 124 28 (2,5) 98,1 (97,1 98,8) Blekinge 8 17 (2,1) 98,2 (97, 99,) Dalarna 1 11 3 (2,7) 98,2 (97,3 98,9) Örebro 1 361 35 (2,6) 98,5 (97,7 99,1) Halland 945 15 (1,6) 98,6 (97,6 99,3) Värmland 1 84 26 (2,4) 98,8 (97,9 99,3)

Årsrapport 211 59 Tabell 3 31. senaste tre åren. För varje landsting anges frekvens med 95% KI (konfidensintervall) för ögonbottenkontroll, samt signalfärg för landstingets KI i förhållande till rikssnittets frekvens. Dessutom anges totalt antal rapporterade patienter, samt andel patienter med saknade värden.. Tabell 3. Kontroll senaste tre åren. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker. Landsting Totalt antal patienter Data saknas andel (%) Kontroll andel (%) 95% KI Avvikelse Norrbotten 241 5 (2,1) 93,6 (89,7 96,4) Östergötland 42 14 (25,9) 96,3 (93,5 98,1) Västmanland 329 31 (9,4) 96,6 (93,9 98,4) Dalarna 735 75 (1,2) 97,1 (95,5 98,3) Skåne 2 19 471 (21,5) 97,8 (97, 98,4) Jämtland 1 5 (5) 97,9 (92,6 99,7) Blekinge 319 16 (5) 98, (95,7 99,3) Kronoberg 267 11 (4,1) 98, (95,5 99,4) Värmland 221 17 (7,7) 98, (95,1 99,5) Västernorrland 224 26 (11,6) 98, (94,9 99,4) Västerbotten 394 29 (7,4) 98,1 (96,1 99,2) Riket 11 45 1 532 (13,4) 98,1 (97,8 98,4) Stockholm 1 157 124 (1,7) 98,2 (97,1 98,9) Örebro 341 19 (5,6) 98,4 (96,4 99,5) Jönköping 31 25 (8,3) 98,6 (96,3 99,6) Västra Götaland 2 652 468 (17,6) 98,6 (98, 99,1) Sörmland 463 2 (4,3) 98,9 (97,4 99,6) Uppsala 36 14 (4,6) 99,3 (97,5 99,9) Gävleborg 218 35 (16,1) 99,5 (97, 1) Kalmar 27 35 (13) 99,6 (97,7 1) Gotland 17 () 1, (8,5 1) Halland 258 2 (,8) 1, (98,6 1) Tabell 31. Kontroll senaste tre åren. Primärvården. Landsting Totalt antal patienter Data saknas andel (%) Kontroll andel (%) 95% KI Avvikelse Östergötland 13 297 1 97 (14,3) 87,7 (87,1 88,3) Norrbotten 6 421 962 (15) 87,9 (87, 88,7) Västerbotten 7 93 1 212 (17,1) 88,6 (87,8 89,4) Värmland 11 331 4 38 (38) 9,8 (9,1 91,4) Jönköping 9 442 2 674 (28,3) 91,1 (9,4 91,8) Västernorrland 8 62 2 788 (34,6) 92, (91,2 92,7) Dalarna 7 297 1 193 (16,3) 92,2 (91,5 92,8) Örebro 8 67 769 (8,9) 92,7 (92,1 93,3) Kalmar 7 72 1 551 (2,1) 92,8 (92,1 93,4) Skåne 36 41 23 131 (63,5) 93,3 (92,9 93,7) Sörmland 8 681 1 239 (14,3) 93,4 (92,8 93,9) Riket 272 973 11 13 (37) 93,4 (93,3 93,5) Blekinge 3 292 795 (24,1) 93,5 (92,4 94,4) Gotland 1 72 343 (32) 94,4 (92,4 95,9) Västmanland 9 82 5 19 (51,2) 94,4 (93,7 95,1) Stockholm 51 414 24 99 (48,4) 94,6 (94,3 94,8) Jämtland 4 121 648 (15,7) 95, (94,2 95,7) Uppsala 4 862 839 (17,3) 95,1 (94,4 95,7) Västra Götaland 53 1 22 617 (42,7) 95,6 (95,3 95,8) Gävleborg 9 314 2 638 (28,3) 96,7 (96,3 97,2) Kronoberg 6 25 866 (14) 97,1 (96,6 97,5) Halland 5 475 695 (12,7) 98,6 (98,3 98,9)

6 Årsrapport 211 Tabell 32 34. senaste året. För varje landsting anges frekvens med 95% KI (konfidensintervall) för kontroll, samt signalfärg för landstingets KI i förhållande till rikssnittets frekvens. Dessutom anges totalt antal rapporterade patienter, samt andel patienter med saknade värden.. Tabell 32.. Typ 1 diabetes vid medicinkliniker. Landsting Totalt antal patienter Data saknas andel (%) Kontroll andel (%) 95% KI Avvikelse Kalmar 652 91 (14) 77,9 (74,2 81,3) Västmanland 769 64 (8,3) 87,2 (84,5 89,6) Västra Götaland 6 256 551 (8,8) 88,1 (87,2 88,9) Örebro 1 361 173 (12,7) 89,6 (87,7 91,2) Dalarna 1 11 56 (5) 9,4 (88,5 92,1) Gävleborg 991 75 (7,6) 9,6 (88,5 92,4) Uppsala 1 378 228 (16,5) 91,7 (89,9 93,2) Stockholm 5 422 441 (8,1) 92,9 (92,2 93,6) Riket 33 237 3 318 (1) 93, (92,7 93,3) Sörmland 1 124 1 (8,9) 93,3 (91,5 94,7) Värmland 1 84 92 (8,5) 93,8 (92,1 95,2) Västerbotten 988 165 (16,7) 96, (94,4 97,2) Jämtland 462 1 (,2) 96,1 (93,9 97,7) Skåne 4 35 645 (16) 96,1 (95,4 96,7) Västernorrland 842 25 (3) 96,2 (94,7 97,4) Halland 945 18 (1,9) 97,5 (96,3 98,4) Norrbotten 57 9 (1,6) 98, (96,5 99,) Östergötland 1 983 464 (23,4) 98,2 (97,3 98,8) Jönköping 1 353 36 (2,7) 98,6 (97,8 99,1) Gotland 186 4 (2,2) 98,9 (96,1 99,9) Blekinge 8 13 (1,6) 99,1 (98,2 99,6) Kronoberg 926 67 (7,2) 1, (99,6 1)

Årsrapport 211 61 Tabell 33.. Typ 2 diabetes vid medicinkliniker. Landsting Totalt antal patienter Data saknas andel (%) Kontroll andel (%) 95% KI Avvikelse Kalmar 27 54 (2) 85,6 (8,3 9,) Västra Götaland 2 652 466 (17,6) 88,4 (87, 89,7) Gävleborg 218 29 (13,3) 88,9 (83,5 93,) Dalarna 735 14 (14,1) 9,5 (87,9 92,7) Östergötland 42 95 (23,6) 91,9 (88,2 94,7) Västerbotten 394 61 (15,5) 92,8 (89,5 95,3) Riket 11 45 1 648 (14,4) 92,9 (92,4 93,4) Uppsala 36 57 (18,6) 93,2 (89,3 96,) Västmanland 329 39 (11,9) 93,8 (9,4 96,3) Skåne 2 19 481 (22) 94, (92,7 95,1) Sörmland 463 52 (11,2) 94,9 (92,3 96,8) Stockholm 1 157 76 (6,6) 95,1 (93,6 96,3) Jönköping 31 9 (3) 95,2 (92,1 97,4) Värmland 221 24 (1,9) 95,4 (91,5 97,9) Västernorrland 224 18 (8) 95,6 (91,9 98,) Halland 258 5 (1,9) 96,4 (93,4 98,4) Örebro 341 45 (13,2) 96,6 (93,9 98,4) Jämtland 1 1 (1) 97, (91,4 99,4) Blekinge 319 7 (2,2) 97,4 (95, 98,9) Norrbotten 241 4 (1,7) 97,9 (95,1 99,3) Gotland 17 () 1, (8,5 1) Kronoberg 267 21 (7,9) 1, (98,5 1) Tabell 34.. Primärvården. Landsting Totalt antal patienter Data saknas andel (%) Kontroll andel (%) 95% KI Avvikelse Västerbotten 7 93 1 59 (22,4) 82, (81, 83,) Uppsala 4 862 43 (8,3) 83,5 (82,4 84,6) Dalarna 7 297 133 (1,8) 84,9 (84,1 85,8) Västra Götaland 53 1 8 927 (16,8) 9,2 (89,9 9,4) Östergötland 13 297 1 21 (9,1) 9,3 (89,8 9,8) Örebro 8 67 1 2 (11,8) 9,7 (9, 91,3) Kalmar 7 72 991 (12,8) 91, (9,3 91,6) Skåne 36 41 7 172 (19,7) 91,5 (91,1 91,8) Riket 272 973 45 971 (16,8) 92,8 (92,7 92,9) Jämtland 4 121 292 (7,1) 93,4 (92,6 94,2) Gävleborg 9 314 858 (9,2) 94,1 (93,6 94,6) Halland 5 475 612 (11,2) 94,2 (93,5 94,8) Jönköping 9 442 949 (1,1) 94,9 (94,4 95,4) Norrbotten 6 421 315 (4,9) 95,3 (94,7 95,8) Blekinge 3 292 428 (13) 95,4 (94,6 96,2) Sörmland 8 681 98 (11,3) 95,4 (94,9 95,8) Västernorrland 8 62 1 57 (19,5) 95,4 (94,8 95,9) Stockholm 51 414 13 392 (26) 96,2 (96, 96,4) Gotland 1 72 158 (14,7) 96,3 (94,8 97,4) Värmland 11 331 1 338 (11,8) 97,9 (97,6 98,2) Västmanland 9 82 2 843 (29) 98,5 (98,2 98,8) Kronoberg 6 25 79 (12,7) 99,9 (99,8 1)

62 Årsrapport 211 Trender på landstingsnivå Med hjälp av så kallade upprepade tvärsnitt, analyseras förändringar i måluppfyllelse mellan 27 och 211 för olika indikatorer och patientgrupper. Observera att dessa tvärsnitt till viss del kan bestå av olika patienter år från år. Trendtabellerna är ämnade att ge en helhetsbild av hur måluppfyllelsen har utvecklats landstingsvis. Tabellerna anger andel uppnådda behandlingsmål samt deltagargrad för varje landsting år 27 211. Färgen anger landstingets resultat (för primärvård och medicinkliniker) i förhållande till det aktuella årets riksgenomsnitt. De tre färgnyanserna indikerar att: Landstingets resultat är statistiskt signifikant sämre än riksgenomsnittet. Landstingets resultat är i nivå med riksgenomsnittet. Landstingets resultat är statistiskt signifikant bättre än riksgenomsnittet. <52 mmol/mol Figur 89. Medicinkliniker, diabetes typ 1 Blekinge 19,4 19,4 19,1 19,9 17,2 Dalarna 13,1 14,5 14, 12,5 9,6 Gotland 12,4 2, 19,9 15,3 13, Gävleborg 26,6 22,4 19,6 17,9 15,7 Halland 23,2 18,1 17,9 18,5 19,9 Jämtland 2,3 2,5 14,9 13,5 8,9 Jönköping 26,4 17,5 19,3 18,8 11,4 Kalmar 19,5 13,7 12,8 15,8 12,3 Kronoberg 19,7 18,2 19,1 16, 16,8 Norrbotten 19,3 15,5 15,3 14,5 13,2 Skåne 18,3 16,7 15,9 15,6 17,4 Stockholm 18,7 18,8 2,4 17,6 16, Sörmland 18, 17,9 17,8 11,6 12,5 Uppsala 13,7 15, 14,2 15,1 16,2 Värmland 11,9 14,1 11, 1,3 6,7 Västerbotten 19,5 18,5 15,9 14,7 12,2 Västernorrland 2,4 21,2 17,5 16,9 17,9 Västmanland 18,4 15,3 12,6 15, 13,6 Västra Götaland 22,2 19,6 2, 18,5 18, Örebro 19,5 13,6 12,8 8,9 9,1 Östergötland 19,1 15,6 15,9 15,7 14,4 RIKET 19,6 17,8 17,5 16,1 15,2 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 9. Medicinkliniker, diabetes typ 2 Blekinge 32, 33,9 33,2 39,3 32,7 Dalarna 24,6 27,7 26, 21,9 22,5 Gotland 27,3 37,5 35, 9,1 26,7 Gävleborg 38,7 32,1 26,7 27,3 21,1 Halland 48,7 43, 39,2 39,4 42,2 Jämtland 34,3 29,3 29,1 23,8 23,7 Jönköping 39,9 29,3 28,2 26,7 25,8 Kalmar 34,9 3,7 25, 28,9 26,2 Kronoberg 29, 27,1 28,2 27,3 25,1 Norrbotten 48,1 4,5 41,3 41,6 28,6 Skåne 31,1 26,1 3,3 3,3 31,3 Stockholm 26,3 29, 29,9 29, 28,3 Sörmland 27,7 3,7 28,8 24,4 24,9 Uppsala 19,6 22,4 23,7 23,7 25,7 Värmland 25,4 24,9 19,8 22,3 2,6 Västerbotten 24,9 25,4 23,1 18,2 16,6 Västernorrland 33,2 35,9 34,2 29,7 27,3 Västmanland 23,4 2,4 2,8 2,8 24,5 Västra Götaland 35,2 34,9 35,4 32, 31,4 Örebro 3,1 26,6 21, 17,3 19,6 Östergötland 37,4 34,3 3,5 37,6 32,1 RIKET 32,2 3,8 3,6 29,1 28,3 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 91. Primärvården Blekinge 57, 53,5 51,5 49, 48,7 Dalarna 43,7 47,8 49, 46,4 43,5 Gotland 49,7 53,1 54,8 47,6 4,4 Gävleborg 55,7 54,8 52,1 48,8 48,6 Halland 58,8 48,7 49,2 48,9 5,2 Jämtland 49,9 53, 48,6 48,7 42, Jönköping 61,3 52,5 53,3 51,5 45,1 Kalmar 48,7 42,9 46,2 48,3 51,2 Kronoberg 54,2 53,7 49,9 47,4 49,4 Norrbotten 49,3 45,6 41,8 43,6 42,7 Skåne 52,2 51,9 53,4 51,6 52,7 Stockholm 52,9 52,4 53,9 49, 49, Sörmland 62,7 59, 54,5 51,9 52,5 Uppsala 53,2 47,2 48,4 46,9 48, Värmland 46,6 55,8 53,8 54,1 48,8 Västerbotten 54,8 51,4 45,7 44,5 36,1 Västernorrland 47,5 47, 46,7 43,5 45,9 Västmanland 52,2 48,5 49,5 47,4 45,8 Västra Götaland 58,5 54,4 55,5 52,6 55,8 Örebro 51,7 48,1 43,4 43,7 45, Östergötland 58,3 54,2 48,6 47,6 49,2 RIKET 54,4 52, 51,7 49,5 49,6 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket

Årsrapport 211 63 Blodtryck <13/8 mm Hg Figur 92. Medicinkliniker, diabetes typ 1 Blekinge 3,6 34,4 34,7 36,9 38,7 Dalarna 38,1 41,2 41,3 48,7 46,3 Gotland 3, 24,6 38,9 45,4 27,9 Gävleborg 51, 45,1 45,4 48,6 5,5 Halland 37,4 41,3 43,3 44,4 44,8 Jämtland 33,3 38,1 41,3 41,9 33,5 Jönköping 46,4 43,3 44,3 49,6 54,2 Kalmar 45,2 43,4 41,4 41,5 43,2 Kronoberg 36,6 45,1 46,5 44,4 47,1 Norrbotten 38,8 42,3 4,9 41,4 41,4 Skåne 43,6 45,1 45,1 45,3 43,4 Stockholm 34, 37,3 39,7 41,7 43,6 Sörmland 33,2 42,3 41,9 39,2 45,7 Uppsala 4,4 42, 46,2 46,9 44,3 Värmland 4,1 45,2 51,3 5,3 5,7 Västerbotten 36,9 43,5 45,8 45,6 49, Västernorrland 37, 41,1 4,3 41,5 39,3 Västmanland 29,4 31,7 35,2 38,4 42,6 Västra Götaland 42,1 44, 46,8 48,5 52,7 Örebro 4, 41,3 47,3 5,1 48,8 Östergötland 54, 55,7 55,2 51,8 47,3 RIKET 39,9 42,3 44,2 45,6 46,6 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 93. Medicinkliniker, diabetes typ 2 Blekinge 19,8 25,6 18,7 26, 3, Dalarna 18,6 2,5 22,9 24,2 26,9 Gotland 22,7 18,8 3, 13,6 17,6 Gävleborg 33,8 31,7 32,7 41,2 37, Halland 2,8 17,8 22,6 2,1 23,6 Jämtland 11,8 24,5 21,2 14,3 2, Jönköping 28,9 31,3 34, 31,8 31,4 Kalmar 28,5 21,1 22,2 24,6 24, Kronoberg 21,4 21,8 21,2 22,7 3,2 Norrbotten 23, 25,4 23,9 29,7 22,7 Skåne 21,8 24,8 29, 26, 24,2 Stockholm 22,3 24,6 26,5 29,7 35,3 Sörmland 2,8 28,2 31,6 27,9 32,5 Uppsala 2,7 19,5 26,1 25,5 31, Värmland 19,5 26,6 27,4 28,6 36,1 Västerbotten 22,1 27,8 29,2 29,6 27,9 Västernorrland 17,5 18,4 24,4 17, 23,7 Västmanland 17, 18,7 25,3 23,7 28, Västra Götaland 26,1 27,1 28,9 3,9 35,1 Örebro 18,2 2,2 27,5 28,3 25,5 Östergötland 3,7 38,2 39,8 37,3 33,8 RIKET 23,2 25,2 27,6 28, 3,1 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 94. Primärvården Blekinge 11,7 13, 15,2 14,5 14,6 Dalarna 15,9 17,1 17,6 18,4 18,8 Gotland 16,9 17,3 17, 18,9 17, Gävleborg 21,8 22,1 24, 22,6 23,8 Halland 2,8 22,1 21,9 2, 21,6 Jämtland 17,5 18,1 18,6 18,5 19,5 Jönköping 19,2 22,9 25, 22,6 23,1 Kalmar 19,5 19,5 23,5 23,8 23,6 Kronoberg 19,8 22,6 21,4 22,3 22,2 Norrbotten 15,6 17,9 18,3 17, 17,2 Skåne 19,4 21,2 21,8 22, 22, Stockholm 17,2 18,1 19,5 2,6 2,8 Sörmland 16,5 19,9 2,9 2,3 22,2 Uppsala 17,9 17,5 17,2 17,3 18,9 Värmland 21,7 23,4 25, 24,2 25, Västerbotten 21,4 21,7 24, 22,4 24,5 Västernorrland 17,2 17,1 18,1 18,4 2, Västmanland 16,9 15,4 15,5 16,1 15,3 Västra Götaland 2,3 21,2 22,1 23,3 27,8 Örebro 18,9 2,5 21,5 22,7 25,1 Östergötland 24,3 26,4 29,6 29,5 3,9 RIKET 19,3 2,4 21,5 21,7 23,1 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket <2,5 mmol/l Figur 95. Medicinkliniker, diabetes typ 1 Blekinge 45,9 41,6 44,2 36,5 44, Dalarna 47,3 46,1 46,7 44, 41,5 Gotland 41,6 42,7 36,5 37, 43,6 Gävleborg 49,3 48,8 43,5 41,6 43,2 Halland 53,8 48,8 41,7 43,6 42,9 Jämtland 51, 52, 38,6 51,4 46,5 Jönköping 54,4 46,6 42,4 44,8 42,8 Kalmar 45,7 45,9 46,6 48,4 44,4 Kronoberg 46,9 49,3 48,5 46, 44,3 Norrbotten 37, 41, 35,9 37,2 39,7 Skåne 47, 5,8 47,8 45,1 5,5 Stockholm 49,5 47, 47,8 46,1 48,1 Sörmland 38,2 47,2 5,9 47,9 58, Uppsala 32,6 36,5 31,5 33,4 28,6 Värmland 57,1 54,7 52,2 52,8 48,7 Västerbotten 45,8 41,7 43,9 5,1 45,7 Västernorrland 51, 5,2 47,3 52,5 53,7 Västmanland 42,1 47,8 46,7 44,2 48,3 Västra Götaland 49,5 5, 48,7 51,2 51,8 Örebro 48,3 47,8 41,9 52,9 44,2 Östergötland 44,1 43,8 53,2 54,6 54,5 RIKET 47,9 47,8 46,5 47,3 47,8 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 96. Medicinkliniker, diabetes typ 2 Blekinge 5,3 48,8 52,9 45,5 54,1 Dalarna 56,7 58,8 56,8 61,1 57,7 Gotland 42,9 53,8 35,7 43,8 42,9 Gävleborg 55,9 56,8 51, 6,6 59,8 Halland 54, 59,5 48,2 54,5 56,5 Jämtland 61,4 47,6 53,8 53,8 57,8 Jönköping 58, 47,8 51, 51,9 58,3 Kalmar 55,7 58, 59,5 59,7 58,6 Kronoberg 64,5 7, 61,5 66,7 64,6 Norrbotten 5,4 5,6 53,5 48,6 46,8 Skåne 57,1 61,3 55,5 63,4 63, Stockholm 62,1 58,9 58,7 6,8 62,9 Sörmland 45,4 53,7 58,7 65,5 7,8 Uppsala 37,7 53,2 47,1 48,9 54,5 Värmland 6,4 61, 55,5 61,9 5,8 Västerbotten 55,1 49,5 58,1 57,4 59,4 Västernorrland 49,6 59,1 56, 61,3 63,6 Västmanland 6,5 63,2 59,7 57,7 66,3 Västra Götaland 53,9 56,3 56,1 58,4 6,1 Örebro 63,2 62,2 63,9 64,5 63,7 Östergötland 59, 59,2 64,1 7,4 67,4 RIKET 55,6 57,4 56,3 59,4 6,5 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 97. Primärvården Blekinge 4, 39,7 45,7 47,2 49, Dalarna 42,1 42,3 41, 42,2 42,7 Gotland 29,2 3,2 38,4 4,1 39,2 Gävleborg 47,5 46,2 42,7 43,3 42, Halland 49,1 44,1 41,3 44,7 44,8 Jämtland 44,4 44,2 37,1 47,3 48, Jönköping 44,8 45,2 43,5 43,7 44,1 Kalmar 37,3 4,6 44,3 45,9 47, Kronoberg 45,9 49,1 48,8 48,8 51,6 Norrbotten 34,2 38,4 37,2 36,8 38,7 Skåne 5,8 53,4 47,5 47,3 5,1 Stockholm 42, 39, 41,7 43, 43,9 Sörmland 35,3 4,2 47,1 46,8 53, Uppsala 36,9 4,7 36,2 37,3 36,5 Värmland 53, 52,5 49,9 51,7 48,2 Västerbotten 41,7 43,9 46,2 45,9 44,8 Västernorrland 43,7 44,2 43,5 47,1 49,6 Västmanland 42,5 43,6 44, 44,4 45,8 Västra Götaland 41,4 42,1 43,6 44,8 46,7 Örebro 44,7 49,4 48,3 48,8 49,6 Östergötland 47,8 48,6 5,8 55,7 58,4 RIKET 43,6 44, 43,8 45, 46,3 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket

64 Årsrapport 211 Figur 98. Medicinkliniker, diabetes typ 1 Blekinge 86,6 87,8 87,1 84,7 87,6 Dalarna 86,6 88,2 88,4 9,5 89,6 Gotland 77,4 78,3 79,6 84,1 82, Gävleborg 91,3 91,9 91,6 92,1 93,4 Halland 86,7 85,6 86,3 86,7 87,4 Jämtland 88,7 87,7 88,4 87,2 88,2 Jönköping 9,8 9,9 91, 9,4 9,2 Kalmar 84,7 82,6 82,6 83, 83,5 Kronoberg 89,9 89,6 89,5 85,5 85,3 Norrbotten 87,4 89,2 85,9 87,1 87,6 Skåne 84,7 86,6 85,3 85, 85,6 Stockholm 85,7 87,4 86,9 86,3 87,1 Sörmland 86,2 83,4 82,4 83,5 84,1 Uppsala 87,8 88,4 88,7 87,8 85,8 Värmland 88,9 84,2 85,7 84,7 85,9 Västerbotten 9,5 9,3 89,7 9,2 92, Västernorrland 86,7 89,4 88,7 88,7 89, Västmanland 87,2 86,2 86,4 84,8 85,6 Västra Götaland 89,1 89,6 9,4 9,8 89,8 Örebro 88,7 86,6 86,2 85,2 85,1 Östergötland 86,6 86,8 85,7 88, 87,6 RIKET 87,4 87,8 87,6 87,5 87,7 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 99. Medicinkliniker, diabetes typ 2 Blekinge 89, 87,8 91,8 9, 87,1 Dalarna 92,2 9,6 9,5 9,9 89,1 Gotland 9,9 93,8 88,9 86,4 1, Gävleborg 89, 89,8 89,5 91,9 92,1 Halland 87,5 89,5 86,3 87, 87,9 Jämtland 86,3 91,8 9,7 87,6 92,9 Jönköping 86,7 86,1 87,6 89,9 9,3 Kalmar 86,9 86, 85,7 86,9 82,9 Kronoberg 88,9 86,9 87,7 88,6 85,6 Norrbotten 9,7 89,3 92,4 9,4 91,7 Skåne 86,1 84,9 83,6 85,4 84,2 Stockholm 86,3 87,3 86,8 87,5 86,6 Sörmland 87, 87,8 86,7 84,3 86, Uppsala 83,6 84,5 84,4 84, 83,6 Värmland 87, 85,8 85,8 88,3 88,5 Västerbotten 9,2 9,3 88,6 91, 89,5 Västernorrland 9, 9,3 88,3 9,6 9, Västmanland 87,3 85,6 85,8 88,9 86, Västra Götaland 87,4 87, 87,8 87,8 87,2 Örebro 87,2 9, 88,4 87,3 86,3 Östergötland 85,4 85,8 86,2 82,1 83,3 RIKET 87,5 87,3 87,2 87,6 86,8 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 1. Primärvården Blekinge 86,2 86,3 86,3 86,9 86,7 Dalarna 87,3 87,6 87,5 87,6 88, Gotland 84,7 86,9 86,8 85,4 85,2 Gävleborg 86,1 85,7 85,1 85,5 85,5 Halland 86,1 87,3 87,9 87,3 88,4 Jämtland 86,5 86,1 86,9 87, 87,5 Jönköping 87,6 88,2 87,2 87,4 87,6 Kalmar 87,9 86,9 86,3 85,7 86,4 Kronoberg 86,6 86,1 83,1 82,6 83,6 Norrbotten 87,2 86,6 85,8 86, 86,3 Skåne 83,2 82,6 8,3 83,5 84,1 Stockholm 82,8 82,4 82,2 8,4 78,7 Sörmland 86,7 86, 85,2 85,4 84,6 Uppsala 85,5 85,6 86,3 85,9 86,4 Värmland 86,9 86,3 86,2 84,8 85,3 Västerbotten 89,4 88,5 88,3 88,1 87,7 Västernorrland 86,3 86,8 86,7 86,8 87,4 Västmanland 84,4 85,2 82,8 81,6 8,3 Västra Götaland 86, 85,8 85,6 84,9 84,8 Örebro 86,7 85, 85,5 84,7 84,7 Östergötland 86,5 86,5 85,9 85,3 86,1 RIKET 85,9 85,5 84,8 84,4 84,4 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 11. Medicinkliniker, diabetes typ 1 Blekinge 91,8 92, 91,8 9,8 94,3 Dalarna 94,3 94,3 92,5 93,8 94,4 Gotland 97,1 96,5 95,6 94,9 95,4 Gävleborg 95,8 96,2 96,4 95,9 96,1 Halland 92,7 93,6 94,6 94, 95,7 Jämtland 94,8 95,3 95,6 91,6 95, Jönköping 92,9 93,4 94,4 93,2 95,1 Kalmar 89,5 88,9 94,6 94,1 93,1 Kronoberg 91,1 93,1 91,1 91,4 93,7 Norrbotten 9,9 92,2 94,4 93,3 93,8 Skåne 93, 93,6 89,9 91,9 93,8 Stockholm 94,6 95,5 95,5 95,7 96,1 Sörmland 89,1 87, 89, 92,5 92,7 Uppsala 93,4 94,1 95,1 93,7 93,6 Värmland 95,3 93,8 95,6 95,3 95,6 Västerbotten 92, 93,4 94,3 94,1 95,5 Västernorrland 93,7 93,8 93, 94,4 93,2 Västmanland 93,2 92,1 93,1 91,7 93, Västra Götaland 92,3 93, 93,7 93,7 93,6 Örebro 87,3 9,6 89,6 92, 91,9 Östergötland 9,8 9,9 93,8 93,2 92,8 RIKET 92,8 93,4 93,5 93,7 94,3 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 12. Medicinkliniker, diabetes typ 2 Blekinge 83,9 82,6 84,4 8,2 83,5 Dalarna 89, 86,2 74,8 85,8 86,8 Gotland 9,5 93,8 89,5 8, 82,4 Gävleborg 86,5 86,7 87,8 85,3 85,6 Halland 87,8 87,6 9,6 84,8 86,6 Jämtland 74,4 86, 77,6 68,1 75,4 Jönköping 87,6 84,5 82, 82,3 82,3 Kalmar 78,5 79,2 82,2 81,5 76,3 Kronoberg 86,8 85,5 75,6 77,5 83,7 Norrbotten 88,1 9,1 95,4 92,3 92,8 Skåne 87,3 87,9 8,6 82,6 86,1 Stockholm 88,6 89,4 9,2 91,1 91,9 Sörmland 81, 69,7 72,9 76,4 77,6 Uppsala 82, 85,3 86,5 82,2 81, Värmland 87,8 85,2 88,7 88,7 88,8 Västerbotten 85,2 88,1 89,7 89,6 86, Västernorrland 9,9 91,9 91,8 94,3 91,4 Västmanland 89,5 87,8 86,6 84,7 83,1 Västra Götaland 84,2 84,1 84, 82,3 8,7 Örebro 78,3 85,4 82,7 83,8 81, Östergötland 77,7 77,8 8,8 82,5 82, RIKET 85,7 85,6 84,1 84,2 84,6 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 13. Primärvården Blekinge 88,6 84,3 82,9 83,8 85,6 Dalarna 94,6 95,6 93,8 95,6 95,3 Gotland 88,8 88,7 84,9 85, 86,7 Gävleborg 9,4 9,8 92,7 92,8 92,8 Halland 92,1 9,9 9,9 92,6 92,8 Jämtland 84,1 85,8 83,4 79,1 74,6 Jönköping 94,8 95,5 96, 95,6 94,3 Kalmar 91,7 92, 91,4 89,8 9,3 Kronoberg 94, 94,8 95,7 95,2 95,5 Norrbotten 87,7 89,3 88,3 87,8 88,7 Skåne 89,6 9,4 89,9 91,8 91,9 Stockholm 93,1 91,5 89,2 92,1 92,3 Sörmland 88,7 89,4 87,8 88,3 89,7 Uppsala 93,7 94,1 95,1 95, 94,6 Värmland 89, 89,5 89,8 91,8 92, Västerbotten 91,3 92,3 92,8 93,1 92,7 Västernorrland 82,6 85,8 84,7 84,8 88,1 Västmanland 92,8 94,4 93,8 94,2 93,2 Västra Götaland 91, 91,9 91,4 91,5 92,3 Örebro 92,4 91,8 92, 91,7 89,2 Östergötland 93,2 94, 94,2 94,4 94,1 RIKET 91,3 91,6 9,9 91,8 92, 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket

Årsrapport 211 65 Figur 14. Medicinkliniker, diabetes typ 1. Senaste två åren Blekinge 96,8 97,6 97,5 98,2 Dalarna 99, 99, 98,5 98,2 Gotland 98,5 98,6 99,1 96,6 Gävleborg 98, 95,2 98,5 98, Halland 98,5 96,1 96,8 98,6 Jämtland 96,2 97,8 96,6 97,6 Jönköping 97, 96,5 98,1 95,8 Kalmar 99,2 98,8 96,8 93,5 Kronoberg 97,1 99,3 98,1 96,8 Norrbotten 96,6 97,9 97,9 97,3 Skåne 96,9 96,5 96,4 92,2 Stockholm 98,2 97, 95,6 95,8 Sörmland 97,9 96,7 97,8 98,1 Uppsala 96,7 94,2 94,8 96,2 Värmland 98,8 99, 98,5 98,8 Västerbotten 98,6 95,5 96,8 95,6 Västernorrland 98,4 97,7 94,6 91,6 Västmanland 99,8 98, 95,2 94,4 Västra Götaland 97,7 96,4 97,1 96,7 Örebro 99,8 99,3 98,6 98,5 Östergötland 95,5 93, 96, 95,8 RIKET 97,7 96,8 96,8 96,1 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 15. Medicinkliniker, diabetes typ 2. Senaste tre åren Blekinge 98,2 98,8 98,9 98, Dalarna 99,8 97,5 97,9 97,1 Gotland 1, 1, 95,5 1, Gävleborg 99,4 98,5 98,9 99,5 Halland 1, 98,8 99,3 1, Jämtland 96,5 98,1 1, 97,9 Jönköping 1, 99,2 98,4 98,6 Kalmar 99,6 1, 1, 99,6 Kronoberg 1, 99,3 99,3 98, Norrbotten 94,7 96, 93,3 93,6 Skåne 98,5 98,4 98,4 97,8 Stockholm 99,7 98,1 99, 98,2 Sörmland 99,1 98,7 99,3 98,9 Uppsala 99,2 98,5 99, 99,3 Värmland 99,4 97,3 98,5 98, Västerbotten 99,6 98,8 98,7 98,1 Västernorrland 1, 1, 98,7 98, Västmanland 1, 98,4 98,4 96,6 Västra Götaland 99,2 98,7 97,7 98,6 Örebro 99,5 99,6 98,6 98,4 Östergötland 98, 97,1 98,7 96,3 RIKET 99, 98,4 98,3 98,1 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 16. Primärvården. Senaste tre åren Blekinge 96,6 95,8 95, 93,5 Dalarna 98,3 93,9 93,8 92,2 Gotland 96,6 95,2 93,3 94,4 Gävleborg 98,8 97,6 96,4 96,7 Halland 96,8 96,7 96,3 98,6 Jämtland 94,5 94,9 95,6 95, Jönköping 96,8 94,3 93,9 91,1 Kalmar 93,1 93,4 92,1 92,8 Kronoberg 99, 98,4 98,1 97,1 Norrbotten 92,8 92, 91,3 87,9 Skåne 95,4 93,5 93,8 93,3 Stockholm 97,4 95,1 94,5 94,6 Sörmland 95,2 95,1 94,1 93,4 Uppsala 96,9 96,9 95,7 95,1 Värmland 96, 93,3 9,6 9,8 Västerbotten 95, 92,9 9,5 88,6 Västernorrland 98,2 97,7 95,9 92, Västmanland 94,1 93,8 93,7 94,4 Västra Götaland 93,3 95,3 96,2 95,6 Örebro 93,9 93,8 92,4 92,7 Östergötland 9,1 88,8 88,4 87,7 RIKET 95,4 94,4 94, 93,4 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 17. Medicinkliniker, diabetes typ 1 Blekinge 97,5 97,5 99,1 99,3 99,1 Dalarna 92,1 85, 85,3 85,6 9,4 Gotland 94,3 1, 1, 1, 98,9 Gävleborg 95,1 96,3 88,6 94,2 9,6 Halland 99,4 96,6 96,2 97,6 97,5 Jämtland 95,1 96,4 99,6 98,4 96,1 Jönköping 92,6 95,9 95,5 96,6 98,6 Kalmar 92,1 94,2 93, 92,4 77,9 Kronoberg 9,8 92,4 99,9 99,9 1, Norrbotten 98,5 97,2 97,2 97,7 98, Skåne 95,5 97,8 97,2 96,2 96,1 Stockholm 83,3 86,7 85, 92,9 92,9 Sörmland 94,5 97,1 94,3 93,5 93,3 Uppsala 85,2 86, 85,3 9,8 91,7 Värmland 98,6 94,5 96,1 96,7 93,8 Västerbotten 94,5 97,2 96,9 96,8 96, Västernorrland 95,8 97,6 96,8 94,5 96,2 Västmanland 94, 94,7 94,8 91,2 87,2 Västra Götaland 81,8 82,1 81,2 83,9 88,1 Örebro 8,9 8,8 82, 83,9 89,6 Östergötland 96,5 96,5 97,2 97,7 98,2 RIKET 89,3 9,3 89,9 92,2 93, 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 18. Medicinkliniker, diabetes typ 2 Blekinge 97,6 99,2 98,6 99, 97,4 Dalarna 92,8 88,5 88,2 85,7 9,5 Gotland 1, 1, 1, 1, 1, Gävleborg 91, 94,7 89,3 96,6 88,9 Halland 98,4 98,3 98,2 98,2 96,4 Jämtland 96,9 98, 99,2 91,3 97, Jönköping 88,2 93,4 93,6 95,2 95,2 Kalmar 92,3 93,6 95,5 92,4 85,6 Kronoberg 92,3 94,5 1, 1, 1, Norrbotten 99,5 99,1 97,8 98,5 97,9 Skåne 91,3 96,9 94,5 94,4 94, Stockholm 89,6 91,9 89,3 95,8 95,1 Sörmland 9,9 94,9 94,9 94,2 94,9 Uppsala 87,7 91,1 86,5 91,7 93,2 Värmland 95, 93,9 97,9 97,5 95,4 Västerbotten 96, 95,7 94,3 94,6 92,8 Västernorrland 91,3 95,8 91,5 91, 95,6 Västmanland 93, 93,2 94,6 93,9 93,8 Västra Götaland 83,2 84,5 8,1 84,5 88,4 Örebro 85,6 9,8 91,5 94,9 96,6 Östergötland 93,7 91,2 92,3 94,3 91,9 RIKET 89,7 91,5 89,7 92, 92,9 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket Figur 19. Primärvården Blekinge 92,2 93,7 93,1 94,3 95,4 Dalarna 92,6 89,8 87,5 85,4 84,9 Gotland 94, 93,7 95,3 97,2 96,3 Gävleborg 9,3 88,5 89,8 91, 94,1 Halland 96,7 94,8 93,1 92,1 94,2 Jämtland 89,9 91,1 94, 93,4 93,4 Jönköping 94,5 96,4 96,2 94,9 94,9 Kalmar 93,8 94,1 9,8 9,8 91, Kronoberg 94,8 93,4 99,2 1, 99,9 Norrbotten 91,2 92,7 94,5 95,7 95,3 Skåne 94,1 94,5 93,2 9,8 91,5 Stockholm 77,5 83,5 9,3 94, 96,2 Sörmland 92,6 95,7 95,5 95,7 95,4 Uppsala 91,5 9,1 9,2 86,9 83,5 Värmland 87,5 87,6 87, 95,2 97,9 Västerbotten 87,8 87,5 85,8 85,4 82, Västernorrland 87,2 89,7 93, 94,9 95,4 Västmanland 85,9 73,4 62,2 84,9 98,5 Västra Götaland 79,2 77,5 76, 77,6 9,2 Örebro 92,4 9,2 9,2 9, 9,7 Östergötland 9, 89,3 89, 9,3 9,3 RIKET 87,3 87,4 87,7 89,3 92,8 27 28 29 21 211 Sämre än riket I nivå med riket Bättre än riket

66 Årsrapport 211 Landstingsprofiler För varje landsting visas en tabell och dessutom en Måltavla som en snabb ögonblicksbild av landstingets resultat (medelvärde och andel) i jämförelse med rikets genomsnitt. Måltavlan visar landstingets täckningsgrad klockan 12, sedan medurs kommer resultaten för patienter med Typ 1 diabetes på medicinklinikerna, patienter med Typ 2 diabetes på medicinklinikerna och slutligen för patienter inom primärvården. Detta bör inte ses som ett samlat mått på kvaliteten i diabetesvården i det aktuella landstinget, utan framför allt som incitament till analys, lärande och förbättringsarbete. För varje måltavla rekommenderas jämförelse med förra årets måltavla! De tre färgnyanserna indikerar att: Landstingets resultat är statistiskt signifikant sämre än riksgenomsnittet. Landstingets resultat är i nivå med riksgenomsnittet. Landstingets resultat är statistiskt signifikant bättre än riksgenomsnittet.

Årsrapport 211 67 Blekinge Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 65,91 62,8 6,67 54,59 54,7, mm Hg 126,9 127,75 132,54 131,45 135,63 139,82, mmol/l 2,64 2,74 2,41 2,47 2,71 2,66 Andel (%) 94,3 94,3 84,6 83,5 92 85,6 87,7 87,6 86,8 87,1 84,4 86,7 * 96,1 98,2 98,1 98 93,4 93,5 ** 93 99,1 92,9 97,4 92,8 95,4 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Blekinge Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 8 Medelålder = 48,86 Medelduration = 23,16 Män = 58,1% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 319 Medelålder = 64,14 Medelduration = 14,88 Män = 59,2% Kontroll av Primärvården N = 3292 Medelålder = 68,92 Medelduration = 8,75 Män = 55,3%

68 Årsrapport 211 Dalarna Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 66,83 62,8 63,98 54,59 55,84, mm Hg 126,9 128,47 132,54 134,76 135,63 138,38, mmol/l 2,64 2,75 2,41 2,49 2,71 2,8 Andel (%) 94,3 94,4 84,6 86,8 92 95,3 87,7 89,6 86,8 89,1 84,4 88 * 96,1 98,2 98,1 97,1 93,4 92,2 ** 93 9,4 92,9 9,5 92,8 84,9 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Dalarna Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 111 Medelålder = 47,4 Medelduration = 24,72 Män = 59,1% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 735 Medelålder = 66,19 Medelduration = 15,5 Män = 64,6% Kontroll av Primärvården N = 7297 Medelålder = 69,2 Medelduration = 9,38 Män = 55,4%

Årsrapport 211 69 Gotland Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 64,58 62,8 59,8 54,59 56,27, mm Hg 126,9 133,22 132,54 136,18 135,63 136,46, mmol/l 2,64 2,72 2,41 2,83 2,71 2,88 Andel (%) 94,3 95,4 84,6 82,4 92 86,7 87,7 82 86,8 1 84,4 85,2 * 96,1 96,6 98,1 1 93,4 94,4 ** 93 98,9 92,9 1 92,8 96,3 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Gotland Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 186 Medelålder = 49,31 Medelduration = 24,12 Män = 54,8% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 17 Medelålder = 57,71 Medelduration = 12,65 Män = 7,6% Kontroll av Primärvården N = 172 Medelålder = 67,89 Medelduration = 9,24 Män = 55,3%

7 Årsrapport 211 Gävleborg Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 65,6 62,8 65,17 54,59 54,7, mm Hg 126,9 123,15 132,54 129,22 135,63 135,5, mmol/l 2,64 2,72 2,41 2,45 2,71 2,78 Andel (%) 94,3 96,1 84,6 85,6 92 92,8 87,7 93,4 86,8 92,1 84,4 85,5 * 96,1 98 98,1 99,5 93,4 96,7 ** 93 9,6 92,9 88,9 92,8 94,1 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Gävleborg Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 97 Medelålder = 45,4 Medelduration = 24,64 Män = 55,2% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 235 Medelålder = 6,97 Medelduration = 16,98 Män = 63,8% Kontroll av Primärvården N = 1766 Medelålder = 68,6 Medelduration = 9,8 Män = 56,1%

Årsrapport 211 71 Halland Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 61,77 62,8 58,7 54,59 54,12, mm Hg 126,9 127,73 132,54 134,82 135,63 136,9, mmol/l 2,64 2,72 2,41 2,51 2,71 2,73 Andel (%) 94,3 95,7 84,6 86,6 92 92,8 87,7 87,4 86,8 87,9 84,4 88,4 * 96,1 98,6 98,1 1 93,4 98,6 ** 93 97,5 92,9 96,4 92,8 94,2 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Halland Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 945 Medelålder = 45,93 Medelduration = 23,7 Män = 55,3% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 258 Medelålder = 63,27 Medelduration = 16,1 Män = 66,7% Kontroll av Primärvården N = 5475 Medelålder = 68,6 Medelduration = 9,2 Män = 57,8%

72 Årsrapport 211 Jämtland Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 68,97 62,8 66,4 54,59 56,9, mm Hg 126,9 128,38 132,54 135,37 135,63 136,59, mmol/l 2,64 2,64 2,41 2,52 2,71 2,68 Andel (%) 94,3 95 84,6 75,4 92 74,6 87,7 88,2 86,8 92,9 84,4 87,5 * 96,1 97,6 98,1 97,9 93,4 95 ** 93 96,1 92,9 97 92,8 93,4 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Jämtland Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 462 Medelålder = 47,92 Medelduration = 26,19 Män = 58,9% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 1 Medelålder = 6,85 Medelduration = 17,43 Män = 62% Kontroll av Primärvården N = 4121 Medelålder = 69,26 Medelduration = 8,98 Män = 56,8%

Årsrapport 211 73 Jönköping Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 66,4 62,8 63,68 54,59 55,26, mm Hg 126,9 124,98 132,54 13,44 135,63 135,43, mmol/l 2,64 2,73 2,41 2,38 2,71 2,73 Andel (%) 94,3 95,1 84,6 82,3 92 94,3 87,7 9,2 86,8 9,3 84,4 87,6 * 96,1 95,8 98,1 98,6 93,4 91,1 ** 93 98,6 92,9 95,2 92,8 94,9 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Jönköping Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 1353 Medelålder = 44,47 Medelduration = 23,16 Män = 54,1% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 31 Medelålder = 58,92 Medelduration = 15,21 Män = 66,1% Kontroll av Primärvården N = 9442 Medelålder = 69,1 Medelduration = 9,12 Män = 53,3%

74 Årsrapport 211 Kalmar Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 67,63 62,8 63,2 54,59 54,13, mm Hg 126,9 126,98 132,54 134,15 135,63 134,4, mmol/l 2,64 2,72 2,41 2,52 2,71 2,73 Andel (%) 94,3 93,1 84,6 76,3 92 9,3 87,7 83,5 86,8 82,9 84,4 86,4 * 96,1 93,5 98,1 99,6 93,4 92,8 ** 93 77,9 92,9 85,6 92,8 91 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Kalmar Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 652 Medelålder = 43,51 Medelduration = 24,8 Män = 53,4% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 27 Medelålder = 62,13 Medelduration = 15,78 Män = 63% Kontroll av Primärvården N = 772 Medelålder = 68,71 Medelduration = 9,5 Män = 55,5%

Årsrapport 211 75 Kronoberg Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 64,66 62,8 62,28 54,59 54,39, mm Hg 126,9 126,95 132,54 133,26 135,63 135,78, mmol/l 2,64 2,71 2,41 2,33 2,71 2,63 Andel (%) 94,3 93,7 84,6 83,7 92 95,5 87,7 85,3 86,8 85,6 84,4 83,6 * 96,1 96,8 98,1 98 93,4 97,1 ** 93 1 92,9 1 92,8 99,9 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Kronoberg Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 926 Medelålder = 46,35 Medelduration = 22,99 Män = 57,7% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 267 Medelålder = 63,15 Medelduration = 16,47 Män = 56,9% Kontroll av Primärvården N = 625 Medelålder = 68,77 Medelduration = 8,61 Män = 54,8%

76 Årsrapport 211 Norrbotten Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 65,98 62,8 6,6 54,59 56,49, mm Hg 126,9 126,86 132,54 134,9 135,63 138,6, mmol/l 2,64 2,76 2,41 2,64 2,71 2,89 Andel (%) 94,3 93,8 84,6 92,8 92 88,7 87,7 87,6 86,8 91,7 84,4 86,3 * 96,1 97,3 98,1 93,6 93,4 87,9 ** 93 98 92,9 97,9 92,8 95,3 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Norrbotten Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 57 Medelålder = 45,56 Medelduration = 24,59 Män = 61,4% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 241 Medelålder = 65,56 Medelduration = 12,95 Män = 61,4% Kontroll av Primärvården N = 6421 Medelålder = 68,3 Medelduration = 9,25 Män = 58%

Årsrapport 211 77 Skåne Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 64,31 62,8 61,56 54,59 53,9, mm Hg 126,9 128,8 132,54 134,97 135,63 136,1, mmol/l 2,64 2,59 2,41 2,34 2,71 2,62 Andel (%) 94,3 93,8 84,6 86,1 92 91,9 87,7 85,6 86,8 84,2 84,4 84,1 * 96,1 92,2 98,1 97,8 93,4 93,3 ** 93 96,1 92,9 94 92,8 91,5 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Skåne Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 435 Medelålder = 45,77 Medelduration = 23,27 Män = 56,1% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 219 Medelålder = 61,2 Medelduration = 13,8 Män = 64,3% Kontroll av Primärvården N = 3641 Medelålder = 68,3 Medelduration = 8,58 Män = 56,4%

78 Årsrapport 211 Stockholm Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 63,65 62,8 6,82 54,59 55,9, mm Hg 126,9 125,8 132,54 13,37 135,63 135,62, mmol/l 2,64 2,62 2,41 2,35 2,71 2,75 Andel (%) 94,3 96,1 84,6 91,9 92 92,3 87,7 87,1 86,8 86,6 84,4 78,7 * 96,1 95,8 98,1 98,2 93,4 94,6 ** 93 92,9 92,9 95,1 92,8 96,2 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Stockholm Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 5422 Medelålder = 45,3 Medelduration = 22,38 Män = 55,5% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 1157 Medelålder = 59,82 Medelduration = 14,43 Män = 65,9% Kontroll av Primärvården N = 51414 Medelålder = 66,79 Medelduration = 9,43 Män = 56,6%

Årsrapport 211 79 Sörmland Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 66,26 62,8 64,5 54,59 53,64, mm Hg 126,9 125,75 132,54 131,38 135,63 135,77, mmol/l 2,64 2,47 2,41 2,26 2,71 2,58 Andel (%) 94,3 92,7 84,6 77,6 92 89,7 87,7 84,1 86,8 86 84,4 84,6 * 96,1 98,1 98,1 98,9 93,4 93,4 ** 93 93,3 92,9 94,9 92,8 95,4 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Sörmland Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 1124 Medelålder = 45,66 Medelduration = 22,93 Män = 54,6% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 463 Medelålder = 63,1 Medelduration = 16,97 Män = 63,7% Kontroll av Primärvården N = 8681 Medelålder = 67,69 Medelduration = 8,93 Män = 54,4%

8 Årsrapport 211 Uppsala Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 64,38 62,8 62,74 54,59 54,91, mm Hg 126,9 125,61 132,54 131,31 135,63 137,23, mmol/l 2,64 2,99 2,41 2,58 2,71 2,91 Andel (%) 94,3 93,6 84,6 81 92 94,6 87,7 85,8 86,8 83,6 84,4 86,4 * 96,1 96,2 98,1 99,3 93,4 95,1 ** 93 91,7 92,9 93,2 92,8 83,5 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Uppsala Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 1378 Medelålder = 45,81 Medelduration = 22,71 Män = 55,8% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 36 Medelålder = 61,58 Medelduration = 15,51 Män = 65,4% Kontroll av Primärvården N = 4862 Medelålder = 67,61 Medelduration = 9,1 Män = 57,1%

Årsrapport 211 81 Värmland Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 68,79 62,8 65,22 54,59 55,5, mm Hg 126,9 124,69 132,54 13,43 135,63 135,22, mmol/l 2,64 2,63 2,41 2,59 2,71 2,64 Andel (%) 94,3 95,6 84,6 88,8 92 92 87,7 85,9 86,8 88,5 84,4 85,3 * 96,1 98,8 98,1 98 93,4 9,8 ** 93 93,8 92,9 95,4 92,8 97,9 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Värmland Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 184 Medelålder = 45,14 Medelduration = 22,97 Män = 57,7% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 221 Medelålder = 59,13 Medelduration = 15,5 Män = 54,8% Kontroll av Primärvården N = 11331 Medelålder = 69,2 Medelduration = 9,9 Män = 54,5%

82 Årsrapport 211 Västerbotten Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 67,12 62,8 67,9 54,59 58,43, mm Hg 126,9 124,62 132,54 131,52 135,63 135, mmol/l 2,64 2,66 2,41 2,44 2,71 2,73 Andel (%) 94,3 95,5 84,6 86 92 92,7 87,7 92 86,8 89,5 84,4 87,7 * 96,1 95,6 98,1 98,1 93,4 88,6 ** 93 96 92,9 92,8 92,8 82 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Västerbotten Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 988 Medelålder = 43,56 Medelduration = 23,72 Män = 54,7% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 394 Medelålder = 62,86 Medelduration = 16,33 Män = 65,2% Kontroll av Primärvården N = 793 Medelålder = 68,18 Medelduration = 8,55 Män = 56,4%

Årsrapport 211 83 Västernorrland Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 64,68 62,8 61,96 54,59 55,83, mm Hg 126,9 128,18 132,54 131,98 135,63 136,3, mmol/l 2,64 2,57 2,41 2,45 2,71 2,65 Andel (%) 94,3 93,2 84,6 91,4 92 88,1 87,7 89 86,8 9 84,4 87,4 * 96,1 91,6 98,1 98 93,4 92 ** 93 96,2 92,9 95,6 92,8 95,4 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Västernorrland Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 88 Medelålder = 47 Medelduration = 25,99 Män = 55,1% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 292 Medelålder = 61,8 Medelduration = 13,97 Män = 66,1% Kontroll av Primärvården N = 768 Medelålder = 68,3 Medelduration = 8,88 Män = 56,5%

84 Årsrapport 211 Västmanland Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 64,26 62,8 63,27 54,59 55,84, mm Hg 126,9 126,29 132,54 134,42 135,63 138,7, mmol/l 2,64 2,66 2,41 2,31 2,71 2,73 Andel (%) 94,3 93 84,6 83,1 92 93,2 87,7 85,6 86,8 86 84,4 8,3 * 96,1 94,4 98,1 96,6 93,4 94,4 ** 93 87,2 92,9 93,8 92,8 98,5 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Västmanland Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 769 Medelålder = 47,6 Medelduration = 23,52 Män = 54,6% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 329 Medelålder = 63,41 Medelduration = 17,51 Män = 61,7% Kontroll av Primärvården N = 982 Medelålder = 67,98 Medelduration = 8,43 Män = 54,5%

Årsrapport 211 85 Västra Götaland Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 63,65 62,8 6,68 54,59 53,1, mm Hg 126,9 124,9 132,54 131,35 135,63 134,43, mmol/l 2,64 2,57 2,41 2,43 2,71 2,7 Andel (%) 94,3 93,6 84,6 8,7 92 92,3 87,7 89,8 86,8 87,2 84,4 84,8 * 96,1 96,7 98,1 98,6 93,4 95,6 ** 93 88,1 92,9 88,4 92,8 9,2 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Västra Götaland Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 6256 Medelålder = 45,55 Medelduration = 22,61 Män = 56,9% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 2652 Medelålder = 64,18 Medelduration = 14,8 Män = 66% Kontroll av Primärvården N = 531 Medelålder = 68,41 Medelduration = 8,71 Män = 55,7%

86 Årsrapport 211 Örebro Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 67,88 62,8 66,46 54,59 55,64, mm Hg 126,9 125,25 132,54 132,59 135,63 135,58, mmol/l 2,64 2,64 2,41 2,3 2,71 2,65 Andel (%) 94,3 91,9 84,6 81 92 89,2 87,7 85,1 86,8 86,3 84,4 84,7 * 96,1 98,5 98,1 98,4 93,4 92,7 ** 93 89,6 92,9 96,6 92,8 9,7 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Örebro Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 1361 Medelålder = 47,36 Medelduration = 23,96 Män = 56,1% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 341 Medelålder = 62,82 Medelduration = 15,55 Män = 64,2% Kontroll av Primärvården N = 867 Medelålder = 67,69 Medelduration = 8,91 Män = 55,1%

Årsrapport 211 87 Östergötland Medicinkliniker, diabetes typ 1 Medicinkliniker, diabetes typ 2 Primärvården Indikatorer Riket Landstinget Riket Landstinget Riket Landstinget Medelvärde, mmol/mol 64,86 64,43 62,8 59,98 54,59 53,69, mm Hg 126,9 125,79 132,54 132,2 135,63 133,17, mmol/l 2,64 2,5 2,41 2,24 2,71 2,47 Andel (%) 94,3 92,8 84,6 82 92 94,1 87,7 87,6 86,8 83,3 84,4 86,1 * 96,1 95,8 98,1 96,3 93,4 87,7 ** 93 98,2 92,9 91,9 92,8 9,3 * senaste två åren för diabetes typ 1, senaste tre åren för diabetes typ 2 och primärvården ** senaste året Täckningsgrad Östergötland Medicinkliniker, Typ 1 diabetes N = 1983 Medelålder = 45,6 Medelduration = 23,82 Män = 55,4% Medicinkliniker, Typ 2 diabetes N = 42 Medelålder = 61,33 Medelduration = 13,89 Män = 61,9% Kontroll av Primärvården N = 13297 Medelålder = 68,56 Medelduration = 9,34 Män = 55,2%

88 Årsrapport 211 Redovisning per sjukhus Sjukhusresultat För några indikatorer visas data på sjukhusnivå för personer med typ 1 diabetes, en grupp som kan anses vara tämligen jämförbar mellan olika sjukhus varför inget försök för justering för patientmi har gjorts. Åldersspridningen däremot, varierar mellan olika sjukhus varför värdena i sjukhustabellerna nu är åldersjusterade. Syftet är framför allt att visa på variationen mellan sjukhusen och stimulera till egna analyser. Redovisningen bidrar också till ökat fokus på datakvalitet och deltagandegrad, som är förutsättningen för bra resultatuppföljning. Det är viktigt att poängtera att rikssnittet för en indikator enbart är ett medelvärde för riket och inte reflekterar vad som är bra eller dåligt eller möjligt att uppnå. Resultat för de sjukhus som rapporterat mindre än 7 patienter med typ 1 diabetes per enhet till NDR för år 211 finns återgivna i separata tabeller. Emellertid görs inga jämförelser med rikets resultat. Skillnader mellan landets sjukhus (diabetesmottagningar och medicinkliniker) har analyserats beträffande vården av patienter med typ 1 diabetes, 94 sjukhus med totalt 33 237 patienter med klinisk klassificerat typ 1 diabetes har rapporterats till NDR 211. Resultaten för alla sjukhus redovisas i fem tabeller: För att vara med i denna analys måste sjukhusen ha minst 7 patienter. I tabellerna anges andelen med 95% konfidensintervall för varje sjukhus jämfört med riket. Konfidensintervall är ett mått på den osäkerhet slumpen bidrar med i uppskattningar av medelvärdet. De tre färgnyanserna indikerar att: Sjukhusets resultat är statistiskt signifikant sämre än riksgenomsnittet. Sjukhusets resultat är i nivå med riksgenomsnittet. Sjukhusets resultat är statistiskt signifikant bättre än riksgenomsnittet.

Årsrapport 211 89 Tabell 35a. Jämförelse av -värden mellan de deltagande sjukhusen avseende patienter med diabetes typ 1. För varje sjukhus anges medelvärde och 95% konfidensintervall för. 21 211 Klinik Antal Medel 95% KI Antal Medel Nacka Närsjukhus 232 59,1 (57,7 6,4) 241 59,3 (58, 6,6) Varbergs sjukhus 213 6,5 (59,1 61,9) 242 59,3 (57,9 6,7) Frölunda specialistsjukhus 172 57, (55,2 58,8) 18 59,8 (57,7 61,9) Kungsbacka Närsjukhus 226 61,1 (59,6 62,7) 224 6,7 (59,2 62,2) Härnösands sjukhus 85 61, (58,2 63,9) 1 61,2 (58,4 64,) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra 68 58,7 (57,7 59,7) 612 61,3 (6,2 62,5) Ljungby lasarett 21 63,2 (61,3 65,) 211 61,6 (59,8 63,4) Lasarettet Ystad 242 62,4 (6,9 64,) 25 61,6 (6,1 63,1) Capio St Görans sjukhus 55 62,5 (61,3 63,7) 733 61,6 (6,7 62,5) Södra Älvsborgs sjukhus/skene 148 64,1 (61,9 66,3) 153 61,9 (6, 63,8) Örnsköldsviks sjukhus 225 63,1 (61,4 64,7) 224 61,9 (6,2 63,6) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 338 6,6 (59,3 61,9) 357 62, (6,7 63,4) Lasarettet i Motala 327 63, (61,7 64,2) 356 62,5 (61,3 63,8) Kungälvs sjukhus 262 64,6 (62,9 66,3) 272 62,6 (61, 64,2) Södersjukhuset 1 16 62,2 (61,5 62,9) 965 62,7 (62, 63,4) Uddevalla sjukhus 369 62,9 (61,6 64,2) 371 63,2 (61,8 64,6) Länssjukhuset Halmstad 431 62,6 (61,5 63,7) 468 63,5 (62,3 64,7) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Sahlgrenska 95% KI 1 218 63,7 (62,9 64,6) 1 159 63,5 (62,7 64,2) Alingsås lasarett 321 65,7 (64,2 67,2) 319 63,7 (62,2 65,2) Hässleholms sjukhus 149 64,4 (62, 66,8) 164 63,8 (61,6 65,9) Sjukhuset i Lidköping 265 62,3 (6,7 63,9) 351 63,8 (62,3 65,2) Sandvikens sjukhus 224 62,7 (6,8 64,5) 21 63,9 (61,9 66,) Skånes Universitetssjukhus Lund 284 62,5 (6,7 64,3) 958 63,9 (63, 64,8) Danderyds sjukhus 1 327 63,2 (62,5 63,9) 1 244 63,9 (63,1 64,6) Sjukhuset i Falköping 152 61,4 (59,1 63,7) 153 64, (61,8 66,2) Nyköpings lasarett 363 64,7 (63,3 66,1) 365 64, (62,6 65,4) Centrallasarettet Västerås 383 64,3 (63, 65,7) 5 64,1 (63,1 65,2) Kärnsjukhuset Skövde 559 65,3 (64,2 66,5) 575 64,1 (63, 65,2) Skånes Universitetssjukhus Malmö 668 64,8 (63,7 65,8) 887 64,1 (63,2 65,1) Akademiska sjukhuset Uppsala 1 1 64,5 (63,7 65,3) 1 121 64,1 (63,4 64,9) Oskarshamns sjukhus 111 62,1 (59,7 64,6) 13 64,2 (61,4 67,) Kullbergska sjukhuset 176 65,5 (63,5 67,4) 189 64,2 (62,3 66,2) Karolinska Universitetssjukhuset Solna 861 63,7 (62,8 64,6) 876 64,2 (63,4 65,1) Kristianstads sjukhus 522 65,4 (64,2 66,6) 492 64,3 (63,2 65,4) Norrtälje sjukhus 16 55,1 (51, 59,2) 127 64,4 (62,1 66,8) Köpings lasarett 195 65,1 (63,2 67,) 169 64,4 (62,5 66,4) Gävle sjukhus 47 63,3 (61,9 64,6) 422 64,5 (63,2 65,8) Västmanlands sjukhus Sala 9 67, (63,8 7,3) 86 64,6 (61,8 67,4) Capio Lundby sjukhus 98 66,3 (62,7 69,8) 151 64,6 (62,3 66,8) Visby lasarett 222 62,8 (61,3 64,3) 177 64,6 (62,8 66,3) Södra Älvsborgs sjukhus/borås 799 64,6 (63,6 65,6) 776 64,6 (63,6 65,6) Blekingesjukhuset Karlshamn 31 62,9 (61,3 64,6) 339 64,7 (63, 66,3) Universitetssjukhuset Linköping 823 63, (62,1 63,8) 84 64,7 (63,8 65,6)

9 Årsrapport 211 Tabell 35a forts. 21 211 Klinik Antal Medel 95% KI Antal Medel Dalslands sjukhus 78 63,6 (6,4 66,7) 96 64,9 (62,3 67,4) Vrinnevisjukhuset 636 64,4 (63,3 65,4) 657 64,9 (63,9 65,9) Riket 3 45 64,2 (64, 64,3) 32 575 64,9 (64,7 65,) Lindesbergs lasarett 93 66,5 (63,7 69,2) 98 65,1 (62,7 67,6) Sjukhuset i Söderhamn 119 61,7 (59,3 64,1) 125 65,1 (62,5 67,6) Värnamo sjukhus 272 6,6 (5, 62,1) 274 65,3 (63,8 66,8) Ängelholms sjukhus 318 65,1 (63,7 66,5) 291 65,3 (63,7 66,8) Landskrona lasarett 96 65,4 (61,9 68,8) 115 65,4 (62,7 68,2) Helsingsborgs lasarett 566 65,6 (64,4 66,7) 599 65,4 (64,2 66,5) Ludvika lasarett 132 64,5 (62,3 66,7) 137 65,6 (63,3 67,8) Lasarettet i Enköping 227 66,6 (64,7 68,5) 224 65,6 (63,6 67,5) Centrallasarettet Väjö 683 64,6 (63,5 65,6) 711 65,6 (64,5 66,7) Ersta Sjukhus 23 62,7 (6,9 64,4) 34 65,8 (64,3 67,3) Trelleborgs lasarett 192 65,9 (63,9 67,9) 178 65,9 (63,6 68,2) Avesta lasarett, medicinklinik 14 65,5 (63, 68,) 18 66, (63,7 68,3) Karolinska universitetssjukhuset Huddinge 71 64,6 (63,6 65,5) 63 66,1 (65, 67,2) Sunderby sjukhus 221 64,3 (62,5 66,1) 249 66,3 (64,7 67,9) Länssjukhuset Ryhov 329 62,3 (6,9 63,8) 541 66,3 (65,2 67,4) Södertälje sjukhus 119 66,7 (64,2 69,2) 126 66,4 (64, 68,8) Hudiksvalls sjukhus 11 67,3 (64,4 7,3) 142 66,5 (64,2 68,8) Västerviks sjukhus 2 64,9 (63,1 66,6) 23 66,5 (64,6 68,5) Sundsvalls sjukhus 374 65,6 (64,1 67,1) 375 66,5 (64,9 68,1) Skellefteå lasarett 275 64,1 (62,6 65,6) 286 66,6 (64,9 68,3) Piteå Älvdals sjukhus 144 66,4 (64,6 68,2) 147 66,7 (64,8 68,6) Norra Älvsborgs Länssjukhus 454 66,3 (64,9 67,6) 477 66,7 (65,3 68,) Norrlands universitetssjukhus 56 64,3 (63,1 65,5) 592 66,7 (65,5 67,8) Blekingesjukhuset Karlskrona 396 64,7 (63,3 66,) 458 66,8 (65,5 68,2) Falu lasarett 719 65,9 (65, 66,9) 693 66,9 (65,9 68,) Höglandssjukhuset Eksjö 487 63,4 (62,3 64,5) 522 67,1 (65,9 68,3) Sjukhuset i Mariestad 126 66,2 (64, 68,3) 136 67,3 (65,3 69,3) Sollefteå sjukhus 87 64,6 (61,6 67,5) 98 67,6 (64,5 7,8) Universitetssjukhuset Örebro 944 68,6 (67,7 69,4) 1 8 68,1 (67,3 68,9) Mora lasarett 14 66,7 (64, 69,3) 158 68,2 (66,1 7,3) Karlskoga lasarett 169 67,5 (65,8 69,2) 231 68,2 (66,3 7,) Mälarsjukhuset Eskilstuna 534 68,7 (67,5 69,9) 564 68,4 (67,2 69,6) Kiruna sjukhus 83 69, (65,1 72,9) 76 68,5 (64,5 72,5) Centralsjukhuset Karlstad 812 65,8 (64,9 66,7) 852 68,5 (67,6 69,3) Östersunds sjukhus 421 65,5 (64,2 66,7) 46 69, (67,7 7,3) Torsby sjukhus 82 67, (63,9 7,1) 91 69,5 (66,9 72,1) Länssjukhuset Kalmar 437 65,5 (64,2 66,8) 27 69,8 (67,9 71,7) Arvika sjukhus 167 68,1 (65,8 7,4) 12 7,6 (68,1 73,2) 95% KI

Årsrapport 211 91 Tabell 35b. -värden för de sjukhus som rapporterat 5 69 patienter med typ 1 diabetes. 21 211 Klinik Antal Medel 95% KI Antal Medel Avesta lasarett/geriatrik 3 71,3 (3,5 112,2) 5 59,8 (51, 68,6) Strömstads sjukhus 18 63,1 (55,2 71,1) 16 65,8 (57, 74,5) Närsjukhuset i Ljusdal 16 76,1 (68, 84,2) 22 78,6 (7,4 86,9) Lysekils sjukhus 28 67,9 (62,3 73,6) 3 74,2 (66,8 81,6) Gällivare sjukhus 52 65,2 (6,8 69,6) 33 65,1 (59, 71,3) Angereds närsjukhus 3 61,2 (57, 65,4) 37 62,9 (58,1 67,6) Bollnäs sjukhus 4 68,1 (63,3 73,) 63 64,8 (61,1 68,5) Finspångs lasarett 62 67,2 (63,4 7,9) 65 66,3 (62,4 7,2) Kali sjukhus 59 58,6 (55,9 61,2) 65 6,7 (58,1 63,3) Lycksele lasarett 71 69,6 (66,5 72,7) 69 73, (7, 76,) 95% KI

92 Årsrapport 211 Tabell 35c. Jämförelse av -värden mellan de deltagande sjukhusen avseende kvinnor och män med diabetes typ 1. För varje sjukhus anges medelvärde och 95% konfidensintervall. Män Kvinnor Klinik Antal Medel 95% KI Antal Medel 95% KI Akademiska sjukhuset Uppsala 621 63,7 (62,6 64,7) 5 64,8 (63,5 66,) Alingsås lasarett 18 64, (62,1 66,) 136 62,9 (6,7 65,1) Arvika sjukhus 71 7,6 (67,5 73,6) 49 7,8 (66,3 75,2) Avesta lasarett 79 66,7 (63,8 69,6) 35 64,3 (61 67,6) Blekingesjukhuset Karlshamn 188 63,3 (61,2 65,4) 15 66, (63,4 68,7) Blekingesjukhuset Karlskrona 277 66,1 (64,4 67,8) 183 67,9 (65,7 7,) Capio Lundby sjukhus 98 63,1 (6,3 65,9) 56 67,8 (63,9 71,8) Capio St Görans sjukhus 449 6,7 (59,5 61,9) 282 63, (61,5 64,5) Centrallasarettet Västerås 273 63,1 (61,7 64,4) 224 65,4 (63,6 67,1) Centrallasarettet Väjö 47 64,7 (63,3 66,1) 34 66,8 (65, 68,5) Centralsjukhuset Karlstad 477 67,6 (66,4 68,8) 374 69,6 (68,3 7,8) Dalslands sjukhus 56 63,7 (6,5 67,) 39 67,3 (63, 71,6) Danderyds sjukhus 719 63,1 (62,1 64,) 531 65, (63,9 66,1) Ersta Sjukhus 166 64,5 (62,4 66,6) 175 67,2 (65, 69,3) Falu lasarett 395 66,7 (65,3 68,) 298 67,3 (65,8 68,9) Frölunda specialistsjukhus 16 56,4 (53,9 58,9) 77 64, (6,7 67,3) Gävle sjukhus 231 64,7 (62,9 66,4) 191 64,2 (62,2 66,3) Helsingsborgs lasarett 319 64,6 (63,1 66,1) 279 66,2 (64,5 68,) Hudiksvalls sjukhus 88 65,8 (63,1 68,5) 54 67,6 (63,4 71,8) Härnösands sjukhus 58 62,4 (58,6 66,2) 42 59,5 (55,1 63,8) Hässleholms sjukhus 14 63,6 (6,9 66,2) 62 64,6 (6,9 68,2) Höglandssjukhuset Eksjö 29 66,6 (65,1 68,1) 231 67,7 (65,9 69,5) Karlskoga lasarett 132 68,3 (65,6 71,1) 98 67,8 (65,4 7,2) Karolinska Universitetssjukhuset Solna Karolinska universitetssjukhuset Huddinge 487 62,9 (61,8 63,9) 388 66, (64,6 67,4) 34 65,5 (64,1 67,) 292 66,5 (65, 68,1) Kiruna sjukhus 51 66,6 (62,1 71,2) 26 71,3 (63,4 79,3) Kristianstads sjukhus 252 65, (63,4 66,7) 241 63,6 (62,1 65,1) Kullbergska sjukhuset 98 64,2 (61,2 67,1) 91 64,3 (61,8 66,9) Kungsbacka Närsjukhus 126 6,8 (58,9 62,8) 98 6,5 (58,2 62,9) Kungälvs sjukhus 17 62,7 (6,5 64,9) 1 63,4 (6,7 66,1) Kärnsjukhuset Skövde 36 63,1 (61,6 64,6) 268 65,2 (63,6 66,9) Köpings lasarett 94 62,7 (59,9 65,5) 76 66,7 (64,1 69,3) Landskrona lasarett 74 64,4 (61, 67,9) 41 67,2 (62,8 71,7) Lasarettet Ystad 141 61,5 (59,4 63,6) 15 62, (59,8 64,3) Lasarettet i Enköping 133 65,6 (63,1 68,1) 9 65,3 (62,1 68,4) Lasarettet i Motala 216 62,7 (61,1 64,3) 14 62,3 (6,1 64,5) Lindesbergs lasarett 55 63,4 (6,1 66,7) 43 67,3 (63,7 7,9) Ljungby lasarett 125 6,9 (58,6 63,2) 86 62,6 (59,7 65,4) Ludvika lasarett 81 66,1 (63,2 69,) 53 65,3 (61,6 69,) Länssjukhuset Halmstad 253 63, (61,3 64,7) 217 64,2 (62,6 65,9) Länssjukhuset Kalmar 151 7,9 (68,4 73,5) 118 68,5 (65,7 71,3) Länssjukhuset Ryhov 288 65,8 (64,4 67,3) 253 66,8 (65,1 68,6) Mora lasarett 93 67,6 (64,7 7,5) 65 69,1 (65,9 72,3)

Årsrapport 211 93 Tabell 35c forts. Män Kvinnor Klinik Antal Medel 95% KI Antal Medel 95% KI Mälarsjukhuset Eskilstuna 312 67,6 (66, 69,2) 254 69,3 (67,3 71,2) Nacka Närsjukhus 153 57,5 (56, 59,1) 88 62,4 (6,3 64,6) Norra Älvsborgs Länssjukhus 274 65,5 (63,8 67,3) 24 68, (65,9 7,2) Norrlands universitetssjukhus 317 67, (65,4 68,6) 274 66,2 (64,6 67,9) Norrtälje sjukhus 73 61,8 (58,9 64,8) 54 68, (64,2 71,7) Nyköpings lasarett 21 64,8 (62,8 66,8) 164 63, (61,1 65,) Oskarshamns sjukhus 52 65, (6,9 69,1) 51 63,6 (59,7 67,5) Piteå Älvdals sjukhus 92 66,2 (64, 68,4) 55 67,5 (64, 71,) Riket 18 34 64,3 (64,1 64,5) 14 285 65,6 (65,4 65,8) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra 225 61,7 (6,1 63,3) 131 62,8 (6,4 65,1) 621 62,1 (61,1 63,1) 536 64,9 (63,8 66,1) 327 61,8 (6,2 63,5) 287 6,8 (59,2 62,4) Sandvikens sjukhus 123 63,3 (6,5 66,2) 87 64,7 (61,8 67,7) Sjukhuset i Falköping 79 63,2 (59,9 66,4) 74 64,9 (62, 67,9) Sjukhuset i Lidköping 199 62,7 (6,9 64,5) 151 65,2 (62,8 67,6) Sjukhuset i Mariestad 78 67,8 (65,1 7,5) 58 66,6 (63,6 69,6) Sjukhuset i Söderhamn 69 64, (6,4 67,5) 56 66,4 (62,7 7,1) Skellefteå lasarett 16 66,3 (64,2 68,4) 131 66,5 (63,8 69,2) Skånes Universitetssjukhus Lund 552 63,1 (61,9 64,3) 42 65,1 (63,7 66,6) Skånes Universitetssjukhus Malmö 492 63,6 (62,3 64,9) 393 64,7 (63,2 66,2) Sollefteå sjukhus 5 66,7 (62,4 71,) 48 68,6 (63,8 73,4) Sunderby sjukhus 153 65,4 (63,5 67,2) 99 67,5 (64,6 7,5) Sundsvalls sjukhus 21 65,9 (63,8 68,1) 167 67,1 (64,8 69,4) Södersjukhuset 464 62,3 (61,2 63,4) 52 63, (62, 64,) Södertälje sjukhus 78 64,5 (61,7 67,2) 48 69,6 (65,3 73,9) Södra Älvsborgs sjukhus/borås 45 64,4 (63,1 65,7) 32 65,2 (63,5 66,8) Södra Älvsborgs sjukhus/skene 86 61,6 (59,1 64,1) 62 62,6 (59,3 65,9) Torsby sjukhus 63 68,5 (65,5 71,4) 28 71,9 (66,6 77,2) Trelleborgs lasarett 93 62,3 (59,2 65,4) 84 69,8 (66,5 73,1) Uddevalla sjukhus 227 61,5 (59,7 63,3) 153 65,3 (63,3 67,3) Universitetssjukhuset Linköping 445 64,9 (63,6 66,1) 396 64,5 (63,2 65,8) Universitetssjukhuset Örebro 563 67,2 (66,2 68,3) 445 69,1 (67,8 7,4) Varbergs sjukhus 137 58,1 (56,4 59,9) 15 6,8 (58,5 63,2) Visby lasarett 97 64,7 (62,3 67,2) 8 64,4 (61,9 66,8) Vrinnevisjukhuset 362 64,4 (63, 65,7) 295 65,5 (64, 67,1) Värnamo sjukhus 142 64,9 (62,8 67,) 132 65,6 (63,4 67,8) Västerviks sjukhus 18 67,4 (64,7 7,1) 15 65,6 (62,9 68,3) Västmanlands sjukhus Sala 45 64,6 (6,5 68,8) 41 64,5 (6,7 68,3) Ängelholms sjukhus 175 64, (61,9 66,) 115 66,6 (64,2 69,) Örnsköldsviks sjukhus 126 6,5 (58,4 62,7) 99 63,5 (6,9 66,2) Östersunds sjukhus 273 68,4 (66,8 7,1) 186 69,9 (67,8 72,1)

94 Årsrapport 211 Tabell 36a. -värden för de sjukhus med mer än 7 patienter med typ 1 diabetes. För varje sjukhus anges andel (%) som har <52 mmol/mol. Den absoluta andelen med 95% kondensintervall (KI) för sjukhuset jämfört med riket som har lägre än 52 mmol/mol är angivet. Klinik Antal 21 211 <52 mmol/mol andel 95% KI Antal <52 mmol/mol andel 95% KI Arvika sjukhus 167 1,5 (5,8 15,1) 12 4,1 (,3 8,) Torsby sjukhus 82 11,4 (3,8 19,1) 91 6,2 (1,3 11,1) Centralsjukhuset Karlstad 812 9,7 (7,7 11,8) 852 6,7 (5,1 8,4) Sjukhuset i Mariestad 126 11,8 (6,2 17,4) 136 7,1 (2,9 11,4) Mora lasarett 14 12,3 (7, 17,5) 158 7,7 (3,7 11,8) Västmanlands sjukhus Sala 9 14,3 (7,1 21,5) 86 8,1 (2,4 13,8) Universitetssjukhuset Örebro 944 8,4 (6,7 1,1) 1 8 8,2 (6,5 1,) Falu lasarett 719 11,3 (9, 13,6) 693 8,9 (6,8 11,) Östersunds sjukhus 421 13,1 (1, 16,3) 46 9, (6,3 11,6) Piteå Älvdals sjukhus 144 7,7 (3,2 12,2) 147 9,3 (4,1 14,6) Mälarsjukhuset Eskilstuna 534 11,2 (8, 14,5) 564 9,4 (6,5 12,3) Avesta lasarett, medicinklinik 14 16,5 (9,2 23,9) 18 9,5 (3,6 15,4) Länssjukhuset Kalmar 437 16,8 (12,1 21,4) 27 9,6 (5,1 14,) Länssjukhuset Ryhov 329 17,9 (13,8 22,) 541 1,4 (7,8 13,) Karlskoga lasarett 169 7,3 (3,3 11,3) 231 1,5 (6,6 14,4) Södertälje sjukhus 119 12,4 (6,6 18,2) 126 1,8 (5,5 16,1) Karolinska universitetssjukhuset Huddinge 71 13,6 (11, 16,1) 63 1,9 (8,5 13,4) Värnamo sjukhus 272 21,6 (16,8 26,4) 274 11, (7,5 14,5) Höglandssjukhuset Eksjö 487 15,1 (11,8 18,4) 522 11,2 (8,2 14,2) Dalslands sjukhus 78 16,6 (8,7 24,5) 96 11,4 (5,3 17,4) Västerviks sjukhus 2 11,6 (7,3 15,9) 23 11,4 (7,1 15,7) Hudiksvalls sjukhus 11 15,7 (8,4 23,) 142 11,6 (6,4 16,8) Norrlands universitetssjukhus 56 17,4 (13,4 21,4) 592 12,1 (9,4 14,7) Sunderby sjukhus 221 13,5 (9,2 17,9) 249 12,3 (8,2 16,4) Ersta Sjukhus 23 18,9 (12,7 25,1) 34 12,9 (8,5 17,3) Visby lasarett 222 15,1 (1,4 19,8) 177 13, (8,1 17,9) Centrallasarettet Väjö 683 14,2 (11,7 16,8) 711 13,1 (1,7 15,5) Lasarettet i Enköping 227 12,2 (8,1 16,4) 224 13,3 (9,1 17,6) Universitetssjukhuset Linköping 823 17,1 (14,3 19,8) 84 13,4 (11, 15,9) Skellefteå lasarett 275 14,2 (9,3 19,1) 286 14,1 (9,3 18,9) Ängelholms sjukhus 318 12,6 (8,8 16,4) 291 14,3 (1,3 18,3) Kullbergska sjukhuset 176 11,3 (6,1 16,4) 189 14,4 (8,8 2,) Kiruna sjukhus 83 11, (5, 17,) 76 14,5 (7,4 21,5) Norrtälje sjukhus 16 35,6 (12,4 58,7) 127 14,5 (8,2 2,8) Vrinnevisjukhuset 636 16,4 (13,4 19,5) 657 14,5 (11,6 17,3) Centrallasarettet Västerås 383 16,5 (12,6 2,3) 5 14,6 (11,3 17,9) Lindesbergs lasarett 93 11,4 (4,9 17,9) 98 14,7 (7,9 21,5) Hässleholms sjukhus 149 12, (6,7 17,4) 164 14,7 (9,3 2,1) Köpings lasarett 195 16, (11,7 2,4) 169 14,7 (9,5 19,9) Gävle sjukhus 47 19,5 (15,4 23,6) 422 14,9 (11,3 18,4) Capio Lundby sjukhus 98 15,4 (8,1 22,7) 151 15, (9,2 2,9) Södersjukhuset 1 16 17,2 (14,7 19,6) 965 15, (12,7 17,3)

Årsrapport 211 95 Tabell 36a forts. Antal patienter <52 mmol/mol andel 21 211 95% KI Antal patienter <52 mmol/mol andel 95% KI Riket 3 45 15,7 (16,11 16,52) 32 575 15,2 (14,77 15,55) Helsingsborgs lasarett 566 14,4 (11,4 17,4) 599 15,2 (12,3 18,) Kristianstads sjukhus 522 14,4 (11,3 17,4) 492 15,3 (12,2 18,5) Danderyds sjukhus 1 327 16,6 (14,5 18,6) 1 244 15,3 (13,3 17,4) Lasarettet i Motala 327 12,9 (9,3 16,6) 356 15,6 (11,7 19,4) Ludvika lasarett 132 16,8 (1,5 23,1) 137 15,9 (9,3 22,5) Karolinska Universitetssjukhuset Solna 861 19, (15,9 22,1) 876 15,9 (13,2 18,5) Kärnsjukhuset Skövde 559 14, (11,2 16,9) 575 16, (13, 19,) Sollefteå sjukhus 87 18,2 (1, 26,3) 98 16,1 (8,8 23,4) Sundsvalls sjukhus 374 15,2 (11,5 18,8) 375 16,1 (12,3 19,9) Landskrona lasarett 96 17, (9,4 24,6) 115 16,2 (9,6 22,7) Trelleborgs lasarett 192 12,2 (7,5 16,9) 178 16,3 (1,8 21,9) Blekingesjukhuset Karlskrona 396 19,8 (15,5 24,) 458 16,4 (12,9 19,9) Akademiska sjukhuset Uppsala 1 1 14,9 (12,7 17,1) 1 121 16,5 (14,2 18,7) Länssjukhuset Halmstad 431 16, (12,3 19,7) 468 16,6 (12,9 2,4) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 1 218 18,1 (15,9 2,4) 1 159 16,7 (14,5 19,) Södra Älvsborgs sjukhus/borås 799 17, (14,3 19,6) 776 16,8 (14,2 19,5) Skånes Universitetssjukhus Malmö 668 17, (13,9 2,1) 887 16,9 (14,3 19,6) Alingsås lasarett 321 12,5 (8,9 16,1) 319 17,1 (13, 21,2) Norra Älvsborgs Länssjukhus 454 14,2 (1,7 17,7) 477 17,1 (13,4 2,7) Sjukhuset i Söderhamn 119 22,3 (14,7 29,9) 125 17,2 (1,4 23,9) Nyköpings lasarett 363 14,3 (1,3 18,2) 365 17,7 (13,5 21,9) Sjukhuset i Lidköping 265 21,9 (16,5 27,3) 351 18,4 (14, 22,8) Sandvikens sjukhus 224 15,9 (11,3 2,6) 21 18,7 (13,5 23,9) Uddevalla sjukhus 369 16,7 (12,8 2,5) 371 18,7 (14,6 22,9) Kungälvs sjukhus 262 12,6 (8,4 16,7) 272 19,2 (14,3 24,1) Skånes Universitetssjukhus Lund 284 22, (16,9 27,) 958 19,3 (16,6 22,) Blekingesjukhuset Karlshamn 31 21,9 (17,2 26,7) 339 2, (15,8 24,3) Härnösands sjukhus 85 18,4 (1,3 26,5) 1 2,2 (12,6 27,8) Sjukhuset i Falköping 152 25,1 (18,2 31,9) 153 2,3 (14, 26,7) Oskarshamns sjukhus 111 23,4 (15,5 31,3) 13 21, (13,3 28,7) Södra Älvsborgs sjukhus/skene 148 13,4 (8,1 18,8) 153 21,1 (14,6 27,6) Nacka Närsjukhus 232 2,8 (15,2 26,5) 241 21,1 (16, 26,2) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 338 19,8 (15, 24,5) 357 21,4 (16,9 26,) Kungsbacka Närsjukhus 226 2,7 (15,4 26,) 224 21,8 (16,5 27,) Lasarettet Ystad 242 2,9 (16,3 25,5) 25 22,4 (16,9 27,8) Capio St Görans sjukhus 55 22,1 (18,3 25,8) 733 22,5 (19,4 25,7) Örnsköldsviks sjukhus 225 18,4 (13,1 23,7) 224 22,6 (16,8 28,4) Varbergs sjukhus 213 18,5 (13,3 23,7) 242 25,5 (2, 3,9) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra 68 33, (28,9 37,1) 612 26,7 (22,8 3,5) Ljungby lasarett 21 18,6 (13,5 23,7) 211 27, (21,2 32,7) Frölunda specialistsjukhus 172 33,1 (26, 4,2) 18 32,6 (25,6 39,5) Åldersstandardiserat, Standardpopulation: Alla klinisk Typ 1 i NDR 211

96 Årsrapport 211 Tabell 36b. -värden för de sjukhus som rapporterat 5 69 personer med typ 1 diabetes. 21 211 Avesta lasarett/geriatrik 3 ( ) 5 2, (-12 52,) Strömstads sjukhus 18 34,9 (13,4 56,4) 16 23,2 (4,2 42,1) Närsjukhuset i Ljusdal 16 ( ) 22 2, (-1,7 5,7) Lysekils sjukhus 28 1,2 (-,3 2,7) 3 2,9 (-2,6 8,3) Gällivare sjukhus 52 21,7 (1,7 32,8) 33 22,3 (8,3 36,3) Angereds närsjukhus 3 15,3 (4,7 25,9) 37 16, (4,2 27,7) Bollnäs sjukhus 4 12,3 (2,5 22,1) 63 23,8 (12,9 34,8) Finspångs lasarett 62 12,8 (4,2 21,4) 65 15,4 (6,5 24,4) Kali sjukhus 59 23,4 (12,6 34,2) 65 15,4 (7,4 23,5) Lycksele lasarett 71 1,8 (3,6 18,) 69 3,7 (-1,4 8,8)

Årsrapport 211 97 Tabell 37a. Blodtrycksvärden för de sjukhus med mer än 7 patienter med typ 1 diabetes. För varje sjukhus anges andelen (%) som har blodtryck <13/8 mm Hg, samt den absoluta andelen med 95% konfidensintervall (KI) för sjukhuset jämfört med riket som har blodtryck <13/8 mm Hg. Klinik Antal 21 211 <13/8 mm Hg andel 95% KI Antal <13/8 mm Hg andel 95% KI Landskrona lasarett 94 34, (25,3 42,7) 17 25,9 (18,4 33,3) Kiruna sjukhus 81 23,9 (13,7 34,) 74 26,6 (15,8 37,4) Visby lasarett 227 42,9 (36,7 49,1) 183 29, (22,7 35,4) Lindesbergs lasarett 93 43,2 (34, 52,4) 95 3,2 (21,4 39,) Dalslands sjukhus 78 27,7 (18,8 36,6) 95 31, (22,5 39,5) Karlskoga lasarett 168 37, (29,8 44,2) 229 31,8 (26, 37,6) Västmanlands sjukhus Sala 9 27,5 (18,7 36,3) 86 32,1 (22,5 41,8) Ljungby lasarett 27 27,6 (21,2 33,9) 27 32,4 (26,3 38,5) Arvika sjukhus 169 32,9 (26,4 39,3) 119 32,8 (24,4 41,1) Torsby sjukhus 84 32,7 (23,1 42,3) 89 32,9 (23,7 42,1) Södertälje sjukhus 124 24,2 (17,4 3,9) 132 33,3 (26,2 4,4) Örnsköldsviks sjukhus 22 43,4 (36,4 5,4) 221 33,4 (27,6 39,1) Ludvika lasarett 12 34,6 (26,6 42,7) 137 33,6 (25,4 41,9) Östersunds sjukhus 425 39,8 (35,3 44,3) 462 33,6 (29,1 38,2) Avesta lasarett, medicinklinik 99 33,2 (24,3 42,1) 97 34,5 (25,2 43,8) Hudiksvalls sjukhus 17 32,3 (23,4 41,2) 136 35,2 (27,3 43,1) Länssjukhuset Kalmar 433 34,8 (29,4 4,2) 253 35,3 (28,8 41,8) Blekingesjukhuset Karlskrona 397 35,8 (31,3 4,4) 45 35,7 (31,3 4,1) Kungsbacka Närsjukhus 227 4,5 (34,3 46,7) 225 36,2 (3, 42,3) Mora lasarett 17 38,1 (29,6 46,5) 162 36,4 (29, 43,9) Karolinska universitetssjukhuset Huddinge 742 38,5 (35,2 41,8) 659 37,1 (33,6 4,6) Sundsvalls sjukhus 391 4,2 (34,7 45,7) 4 37,5 (32,1 43,) Skånes Universitetssjukhus Lund 277 42, (36,4 47,5) 725 37,5 (34,1 41,) Södersjukhuset 1 29 32,5 (29,3 35,7) 985 37,5 (33,8 41,3) Trelleborgs lasarett 182 43,4 (36,7 5,2) 16 37,7 (3,2 45,2) Piteå Älvdals sjukhus 142 29,6 (22,3 36,8) 146 37,8 (3,3 45,3) Kristianstads sjukhus 523 4, (35,9 44,1) 492 37,8 (33,5 42,) Capio St Görans sjukhus 551 47,5 (43,1 51,8) 728 38,1 (34,2 41,9) Norra Älvsborgs Länssjukhus 443 42, (37,3 46,7) 446 39, (34,5 43,6) Universitetssjukhuset Linköping 817 4,5 (37,2 43,8) 846 39, (35,7 42,3) Centrallasarettet Västerås 361 4,8 (35,6 45,9) 487 39,7 (35,4 44,1) Norrtälje sjukhus 16 53,9 (29,8 78,) 122 39,8 (31,5 48,1) Kullbergska sjukhuset 174 39,2 (31,8 46,6) 189 39,8 (32,5 47,1) Lasarettet Ystad 237 41,8 (35,9 47,8) 246 39,9 (34,2 45,6) Sjukhuset i Söderhamn 119 35,6 (27,1 44,1) 125 4,1 (31,8 48,3) Karolinska Universitetssjukhuset Solna 838 35,5 (32, 39,) 879 4,6 (37,4 43,8) Danderyds sjukhus 1 325 44,2 (41,5 46,9) 1 241 41,2 (38,5 44,) Varbergs sjukhus 215 37,7 (31,8 43,6) 244 41,6 (35,8 47,4) Blekingesjukhuset Karlshamn 296 39,6 (34,3 44,9) 339 41,8 (36,7 46,9) Härnösands sjukhus 84 27, (17,7 36,3) 11 41,9 (33,3 5,5)

98 Årsrapport 211 Tabell 37a forts. Klinik Antal patienter <13/8 mm Hg andel 21 211 95% KI Antal patienter <13/8 mm Hg andel 95% KI Helsingsborgs lasarett 568 45,9 (41,7 5,1) 62 42,2 (38,2 46,2) Akademiska sjukhuset Uppsala 1 39 44,1 (41,2 47,1) 1 7 42,4 (39,3 45,4) Uddevalla sjukhus 367 39,9 (35,1 44,8) 37 42,6 (37,7 47,5) Lasarettet i Enköping 223 44,4 (38,5 5,3) 222 43,1 (37,1 49,1) Sjukhuset i Lidköping 259 38,9 (33,1 44,6) 343 43,5 (38,5 48,6) Skånes Universitetssjukhus Malmö 542 41,7 (37,4 46,1) 879 43,5 (4,3 46,7) Länssjukhuset Halmstad 413 45,6 (4,8 5,4) 466 43,7 (39,3 48,1) Södra Älvsborgs sjukhus/borås 791 33,8 (3,5 37,2) 774 43,8 (4,3 47,3) Västerviks sjukhus 191 48,1 (4,8 55,3) 199 43,9 (36,9 5,9) Kungälvs sjukhus 263 33,7 (27,9 39,5) 27 44,2 (38,3 5,1) Skellefteå lasarett 25 41,4 (35,5 47,3) 254 44,3 (38,5 5,1) Sunderby sjukhus 229 49,9 (43,8 56,) 247 44,5 (38,6 5,3) Mälarsjukhuset Eskilstuna 529 31,4 (27,2 35,6) 542 44,8 (4,3 49,4) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 1 19 49,2 (46,3 52,) 1 131 46,2 (43,3 49,) Oskarshamns sjukhus 18 37,5 (28,7 46,3) 96 46,5 (36,9 56,) Riket 29 922 45,6 (45,1 46,2) 31 777 46,6 (46 47,1) Nyköpings lasarett 358 46,4 (41, 51,9) 36 46,7 (41,5 51,9) Vrinnevisjukhuset 599 48,3 (44,4 52,3) 619 47, (43, 51,) Hässleholms sjukhus 143 38,2 (3,4 45,9) 159 47,3 (39,4 55,2) Centrallasarettet Väjö 671 48, (44,2 51,8) 71 48,4 (44,7 52,1) Sollefteå sjukhus 84 45, (35,2 54,7) 97 48,8 (39,7 57,8) Norrlands universitetssjukhus 568 45,2 (4,4 5), 581 48,9 (44,1 53,7) Ängelholms sjukhus 298 51,5 (45,9 57,1) 27 49,2 (43,4 55,1) Värnamo sjukhus 274 41,3 (35,1 47,5) 269 49,3 (43,6 55,) Falu lasarett 718 52,2 (48,3 56,) 693 49,6 (45,8 53,4) Capio Lundby sjukhus 84 52,5 (41,8 63,2) 93 49,9 (4,2 59,6) Köpings lasarett 181 35,6 (29,2 42,1) 16 5,4 (43,1 57,6) Länssjukhuset Ryhov 317 45,8 (39,4 52,3) 537 5,4 (45,3 55,6) Sjukhuset i Mariestad 125 4,5 (32,4 48,7) 135 51,7 (43,3 6,1) Höglandssjukhuset Eksjö 483 5,8 (45,7 55,8) 519 52,2 (47,6 56,7) Universitetssjukhuset Örebro 915 51,4 (48,3 54,6) 95 52,5 (49,4 55,6) Lasarettet i Motala 323 69,5 (64,3 74,6) 346 52,9 (47,9 58,) Gävle sjukhus 47 49,7 (45, 54,5) 423 52,9 (48,1 57,6) Centralsjukhuset Karlstad 81 52,2 (48,4 55,9) 851 53, (49,4 56,5) Södra Älvsborgs sjukhus/skene 148 41,1 (33,2 49,) 153 54,8 (47,2 62,5) Frölunda specialistsjukhus 172 53,3 (46,6 6,) 18 55,7 (49,1 62,3) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra 589 56,8 (52,5 61,1) 593 56,2 (52, 6,5) Ersta Sjukhus 25 54,2 (46,7 61,7) 328 56,9 (5,5 63,3) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 326 57,2 (52,4 62,1) 354 58, (53,3 62,8) Sjukhuset i Falköping 152 52,6 (44,9 6,3) 152 59,3 (51,6 67,) Sandvikens sjukhus 22 48,2 (42,2 54,3) 27 61,4 (55, 67,8) Nacka Närsjukhus 227 5,7 (43,7 57,8) 239 64,9 (58,5 71,3) Kärnsjukhuset Skövde 555 57,8 (53,8 61,8) 565 65,7 (61,9 69,6) Alingsås lasarett 32 46,2 (4,9 51,4) 319 68,3 (62,6 74,1) Åldersstandardiserat, Standardpopulation: Alla klinisk Typ 1 i NDR 211

Årsrapport 211 99 Tabell 37b. Blodtrycksvärden för de sjukhus som rapporterat 5 67 patienter med typ 1 diabetes. Klinik Antal patienter <13/8 mm Hg andel 21 211 95% KI Antal patienter <13/8 mm Hg andel 95% KI Avesta lasarett/geriatrik 3 ( ) 5 36,1 (4,1 68,1) Strömstads sjukhus 17 39,3 (19,3 59,3) 14 15,5 (-2,2 33,2) Närsjukhuset i Ljusdal 15 23,4 (4,2 42,5) 23 17,4 (1,9 32,8) Lysekils sjukhus 28 15,5 (3,2 27,8) 28 3, (16,8 43,1) Gällivare sjukhus 53 3,6 (18,5 42,8) 32 31,2 (16,5 46,) Angereds närsjukhus 3 48,2 (36, 6,4) 37 5,7 (37,9 63,5) Bollnäs sjukhus 39 42,9 (29, 56,8) 6 46,3 (34,3 58,3) Finspångs lasarett 6 51,3 (38,7 63,9) 64 44,5 (32,4 56,7) Kali sjukhus 6 39,6 (28,2 51,) 64 44,3 (32,7 55,9) Lycksele lasarett 71 24,5 (14,8 34,3) 67 33,5 (23,7 43,2)

1 Årsrapport 211 Sjukhusprofiler För varje sjukhus visas en Måltavla som en snabb ögonblicksbild av sjukhusets resultat (medelvärde och andel) i jämförelse med rikets genomsnitt. Måltavlan visar patienter med typ 1 diabetes på medicinklinikerna. Detta bör inte ses som ett samlat mått på kvaliteten i diabetesvården i det aktuella sjukhuset utan framförallt som incitament till analys, lärande och förbättringsarbete. De tre färgnyanserna indikerar att: Sjukhusets resultat är statistiskt signifikant sämre än riksgenomsnittet. Sjukhusets resultat är i nivå med riksgenomsnittet. Sjukhusets resultat är statistiskt signifikant bättre än riksgenomsnittet. Eempel Medelålder 45 år, n=1 12

Årsrapport 211 11 Capio S:t Görans sjukhus Medelålder 44 år, n=731 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Medelålder 45 år, n=919 Danderyds sjukhus Medelålder 46 år, n=1 25 Karolinska Universitetssjukhuset Solna Medelålder 45 år, n=681 Ersta sjukhus Nacka Närsjukhus Medelålder 38 år, n=342 Medelålder 54 år, n=246

12 Årsrapport 211 Norrtälje sjukhus Medelålder 43 år, n=132 Akademiska sjukhuset Uppsala Medelålder 45 år, n=1148 Södersjukhuset Lasarettet i Enköping Medelålder 44 år, n=996 Medelålder 47 år, n=246 Södertälje sjukhus Kullbergska sjukhuset Medelålder 47 år, n=132 Medelålder 44 år, n=19

Årsrapport 211 13 Mälarsjukhuset Eskilstuna Medelålder 45 år, n=571 Universitetssjukhuset Linköping Medelålder 44 år, n=897 Nyköpings lasarett Vrinnevisjukhuset Medelålder 47 år, n=365 Medelålder 44 år, n=664 Lasarettet i Motala Höglandssjukhuset Eksjö Medelålder 48 år, n=229 Medelålder 45 år, n=522

14 Årsrapport 211 Länssjukhuset Ryhov Medelålder 43 år, n=552 Ljungby lasarett Medelålder 47 år, n=211 Värnamo sjukhus Länssjukhuset Kalmar Medelålder 45 år, n=278 Medelålder 41 år, n=341 Centrallasarettet Väjö Oskarshamns sjukhus Medelålder 45 år, n=715 Medelålder 47 år, n=14

Årsrapport 211 15 Västerviks sjukhus Medelålder 44 år, n=216 Blekingesjukhuset Karlskrona Medelålder 48 år, n=462 Visby lasarett Helsingsborgs lasarett Medelålder 49 år, n=186 Medelålder 45 år, n=615 Blekingesjukhuset Karlshamn Hässleholms sjukhus Medelålder 49 år, n=339 Medelålder 51 år, n=168

16 Årsrapport 211 Kristianstads sjukhus Medelålder 46 år, n=55 Skånes Universitetssjukhus Lund Medelålder 42 år, n=979 Landskrona lasarett Skånes Universitetssjukhus Malmö Medelålder 47 år, n=116 Medelålder 44 år, n=97 Lasarettet Ystad Trelleborgs lasarett Medelålder 46 år, n=358 Medelålder 49 år, n=18

Årsrapport 211 17 Ängelholms sjukhus Medelålder 5 år, n=39 Varbergs sjukhus Medelålder 48 år, n=247 Kungsbacka Närsjukhus Alingsås lasarett Medelålder 49 år, n=225 Medelålder 46 år, n=316 Länssjukhuset Halmstad Capio Lundby sjukhus Medelålder 43 år, n=475 Medelålder 43 år, n=162

18 Årsrapport 211 Dalslands sjukhus Kärnsjukhuset Skövde Medelålder 43 år, n=162 Medelålder 45 år, n=576 Frölunda specialistsjukhus Medelålder 46 år, n=183 Norra Älvsborgs Länssjukhus Medelålder 45 år, n=478 Kungälvs sjukhus Medelålder 44 år, n=271 Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder 46 år, n=356

Årsrapport 211 19 Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska Medelålder 46 år, n=1 161 Sjukhuset i Lidköping Medelålder 46 år, n=352 Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Medelålder 4 år, n=618 Sjukhuset i Mariestad Medelålder 48 år, n=139 Sjukhuset i Falköping Södra Älvsborgs sjukhus/borås Medelålder 48 år, n=153 Medelålder 44 år, n=775

11 Årsrapport 211 Södra Älvsborgs sjukhus/skene Medelålder 52 år, n=148 Centralsjukhuset Karlstad Medelålder 44 år, n=871 Uddevalla sjukhus Torsby sjukhus Medelålder 45 år, n=386 Medelålder 48 år, n=91 Arvika sjukhus Karlskoga lasarett Medelålder 47 år, n=121 Medelålder 5 år, n=23

Årsrapport 211 111 Lindesbergs lasarett Medelålder 48 år, n=98 Köpings lasarett Medelålder 46 år, n=18 Universitetssjukhuset Örebro Medelålder 46 år, n=133 Västmanlands sjukhus Sala Medelålder 49 år, n=87 Centrallasarettet Västerås Avesta lasarett Medelålder 46 år, n=5 Medelålder 47 år, n=115

112 Årsrapport 211 Falu lasarett Gävle sjukhus Medelålder 46 år, n=694 Medelålder 43 år, n=426 Ludvika lasarett Hudiksvalls sjukhus Medelålder 52 år, n=134 Medelålder 47 år, n=143 Mora lasarett Sandvikens sjukhus Medelålder 47 år, n=165 Medelålder 46 år, n=21

Årsrapport 211 113 Sjukhuset i Söderhamn Medelålder 49 år, n=125 Sundsvalls sjukhus Medelålder 46 år, n=46 Härnösands sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Medelålder 52 år, n=11 Medelålder 47 år, n=228 Sollefteå sjukhus Östersunds sjukhus Medelålder 45 år, n=11 Medelålder 47 år, n=461

114 Årsrapport 211 Lycksele lasarett Medelålder 46 år, n=76 Kiruna sjukhus Medelålder 44 år, n=77 Norrlands universitetssjukhus Piteå Älvdals sjukhus Medelålder 42 år, n=626 Medelålder 44 år, n=147 Skellefteå lasarett Sunderby sjukhus Medelålder 45 år, n=291 Medelålder 46 år, n=252

Årsrapport 211 115 Tabell 38. Antal och andel saknade inrapporterade värden per klinik. Sjukhus Totala antalet Icke rökare Totalt antal albuminuri Data saknas (%) Totalt antal ögonbotten Data saknas (%) Totalt antal icke-rökare Data saknas (%) Akademiska sjukhuset Uppsala 1 148 96 242 (21,1) 1 96 52 (4,5) 1 24 124 (1,8) Alingsås lasarett 316 316 () 284 32 (1,1) 316 () Angereds närsjukhus 38 3 8 (21,1) 36 2 (5,3) 37 1 (2,6) Arvika sjukhus 121 16 15 (12,4) 118 3 (2,5) 121 () Avesta lasarett 115 12 13 (11,3) 113 2 (1,7) 17 8 (7) Blekingesjukhuset Karlshamn 339 315 24 (7,1) 337 2 (,6) 336 3 (,9) Blekingesjukhuset Karlskrona 462 369 93 (2,1) 446 16 (3,5) 447 15 (3,2) Bollnäs sjukhus 63 61 2 (3,2) 59 4 (6,3) 59 4 (6,3) Capio Lundby sjukhus 162 5 157 (96,9) 97 65 (4,1) 12 6 (37) Capio St Görans sjukhus 731 711 2 (2,7) 725 6 (,8) 726 5 (,7) Centrallasarettet Västerås 5 467 33 (6,6) 479 21 (4,2) 475 25 (5) Centrallasarettet Väjö 715 63 85 (11,9) 78 7 (1) 554 161 (22,5) Centralsjukhuset Karlstad 871 72 151 (17,3) 849 22 (2,5) 86 11 (1,3) Dalslands sjukhus 95 93 2 (2,1) 95 () 89 6 (6,3) Danderyds sjukhus 1 25 1 25 () 1 245 5 (,4) 1 233 17 (1,4) Ersta Sjukhus 342 297 45 (13,2) 332 1 (2,9) 322 2 (5,8) Falu lasarett 694 694 () 68 14 (2) 687 7 (1) Finspångs lasarett 67 59 8 (11,9) 65 2 (3) 64 3 (4,5) Frölunda specialistsjukhus 183 183 () 181 2 (1,1) 183 () Gällivare sjukhus 34 25 9 (26,5) 33 1 (2,9) 31 3 (8,8) Gävle sjukhus 426 426 () 39 36 (8,5) 416 1 (2,3) Helsingsborgs lasarett 615 566 49 (8) 148 467 (75,9) 598 17 (2,8) Hudiksvalls sjukhus 143 58 85 (59,4) 135 8 (5,6) 119 24 (16,8) Härnösands sjukhus 11 96 5 (5) 98 3 (3) 11 () Hässleholms sjukhus 168 159 9 (5,4) 163 5 (3) 168 () Höglandssjukhuset Eksjö 522 522 () 493 29 (5,6) 517 5 (1) Kali sjukhus 65 65 () 65 () 65 () Karlskoga lasarett 23 222 8 (3,5) 227 3 (1,3) 228 2 (,9) Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna 681 622 59 (8,7) 536 145 (21,3) 646 35 (5,1) 919 593 326 (35,5) 837 82 (8,9) 848 71 (7,7) Kiruna sjukhus 77 75 2 (2,6) 77 () 67 1 (13) Kristianstads sjukhus 55 475 3 (5,9) 492 13 (2,6) 483 22 (4,4) Kullbergska sjukhuset 19 17 2 (1,5) 185 5 (2,6) 189 1 (,5) Kungsbacka Närsjukhus 225 215 1 (4,4) 22 5 (2,2) 22 5 (2,2) Kungälvs sjukhus 271 271 () 265 6 (2,2) 258 13 (4,8) Kärnsjukhuset Skövde 576 134 442 (76,7) 537 39 (6,8) 497 79 (13,7) Köpings lasarett 18 164 16 (8,9) 164 16 (8,9) 166 14 (7,8) Landskrona lasarett 116 114 2 (1,7) 114 2 (1,7) 114 2 (1,7) Lasarettet i Enköping 229 2 29 (12,7) 225 4 (1,7) 223 6 (2,6) Lasarettet i Motala 358 28 78 (21,8) 343 15 (4,2) 347 11 (3,1) Lasarettet Ystad 246 223 23 (9,3) 233 13 (5,3) 243 3 (1,2) Lindesbergs lasarett 98 93 5 (5,1) 97 1 (1) 96 2 (2) Ljungby lasarett 211 152 59 (28) 26 5 (2,4) 16 15 (49,8) Ludvika lasarett 134 97 37 (27,6) 123 11 (8,2) 13 4 (3) Lycksele lasarett 76 48 28 (36,8) 64 12 (15,8) 71 5 (6,6)

116 Årsrapport 211 Tabell 38 forts. Icke rökare Sjukhus Totala antalet Totalt antal albuminuri Data saknas (%) Totalt antal ögonbotten Data saknas (%) Totalt antal icke-rökare Data saknas (%) Lysekils sjukhus 3 13 17 (56,7) 29 1 (3,3) 29 1 (3,3) Länssjukhuset Halmstad 475 418 57 (12) 473 2 (,4) 474 1 (,2) Länssjukhuset Kalmar 341 189 152 (44,6) 283 58 (17) 255 86 (25,2) Länssjukhuset Ryhov 552 481 71 (12,9) 526 26 (4,7) 514 38 (6,9) Mora lasarett 165 133 32 (19,4) 162 3 (1,8) 163 2 (1,2) Mälarsjukhuset Eskilstuna 571 355 216 (37,8) 562 9 (1,6) 58 63 (11) Nacka Närsjukhus 246 233 13 (5,3) 245 1 (,4) 243 3 (1,2) Norra Älvsborgs Länssjukhus 478 42 58 (12,1) 463 15 (3,1) 469 9 (1,9) Norrlands universitetssjukhus 626 488 138 (22) 63 23 (3,7) 544 82 (13,1) Norrtälje sjukhus 132 82 5 (37,9) 96 36 (27,3) 119 13 (9,8) Nyköpings lasarett 365 328 37 (1,1) 35 15 (4,1) 349 16 (4,4) Närsjukhuset i Ljusdal 24 2 22 (91,7) 11 13 (54,2) 17 7 (29,2) Oskarshamns sjukhus 14 63 41 (39,4) 99 5 (4,8) 9 14 (13,5) Piteå Älvdals sjukhus 147 144 3 (2) 145 2 (1,4) 134 13 (8,8) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra 356 349 7 (2) 338 18 (5,1) 349 7 (2) 1 161 1 161 () 1 48 113 (9,7) 1 99 62 (5,3) 618 444 174 (28,2) 6 18 (2,9) 571 47 (7,6) Sandvikens sjukhus 21 21 () 198 12 (5,7) 21 9 (4,3) Sjukhuset i Falköping 153 151 2 (1,3) 147 6 (3,9) 153 () Sjukhuset i Lidköping 352 33 22 (6,3) 336 16 (4,5) 347 5 (1,4) Sjukhuset i Mariestad 139 85 54 (38,8) 122 17 (12,2) 113 26 (18,7) Sjukhuset i Söderhamn 125 125 () 122 3 (2,4) 125 () Skellefteå lasarett 291 214 77 (26,5) 269 22 (7,6) 219 72 (24,7) Skånes Universitetssjukhus Lund 979 867 112 (11,4) 698 281 (28,7) 458 521 (53,2) Skånes Universitetssjukhus Malmö 97 851 56 (6,2) 852 55 (6,1) 796 111 (12,2) Sollefteå sjukhus 11 75 35 (31,8) 98 12 (1,9) 99 11 (1) Strömstads sjukhus 17 1 7 (41,2) 12 5 (29,4) 12 5 (29,4) Sunderby sjukhus 252 248 4 (1,6) 248 4 (1,6) 234 18 (7,1) Sundsvalls sjukhus 46 376 3 (7,4) 366 4 (9,9) 43 3 (,7) Södersjukhuset 996 814 182 (18,3) 932 64 (6,4) 91 86 (8,6) Södertälje sjukhus 132 127 5 (3,8) 123 9 (6,8) 131 1 (,8) Södra Älvsborgs sjukhus/borås 775 775 () 739 36 (4,6) 764 11 (1,4) Södra Älvsborgs sjukhus/skene 148 148 () 142 6 (4,1) 145 3 (2) Torsby sjukhus 91 87 4 (4,4) 9 1 (1,1) 83 8 (8,8) Trelleborgs lasarett 18 149 31 (17,2) 176 4 (2,2) 178 2 (1,1) Uddevalla sjukhus 386 386 () 22 184 (47,7) 339 47 (12,2) Universitetssjukhuset Linköping 897 579 318 (35,5) 37 59 (65,8) 86 91 (1,1) Universitetssjukhuset Örebro 1 33 912 121 (11,7) 1 2 31 (3) 974 59 (5,7) Varbergs sjukhus 247 227 2 (8,1) 239 8 (3,2) 239 8 (3,2) Visby lasarett 186 175 11 (5,9) 179 7 (3,8) 183 3 (1,6) Vrinnevisjukhuset 664 291 373 (56,2) 633 31 (4,7) 559 15 (15,8) Värnamo sjukhus 278 249 29 (1,4) 275 3 (1,1) 269 9 (3,2) Västerviks sjukhus 216 171 45 (2,8) 21 6 (2,8) 21 15 (6,9) Västmanlands sjukhus Sala 87 72 15 (17,2) 86 1 (1,1) 86 1 (1,1) Ängelholms sjukhus 39 232 77 (24,9) 288 21 (6,8) 278 31 (1) Örnsköldsviks sjukhus 228 193 35 (15,4) 216 12 (5,3) 217 11 (4,8) Östersunds sjukhus 461 281 18 (39) 45 11 (2,4) 457 4 (,9)

Årsrapport 211 117 Publikationer från NDR 22 1. Diabetes och tobak dubbla hot mot hälsan. Nilsson PM, Guðbjörnsdóttir S, Cederholm J. Läkartidningen 22;99(2):2281-2285. 23 2. The National Diabetes Register in Sweden: An implementation of the St. Vincent Declaration for Quality Improvement in Diabetes Care. Guðbjörnsdóttir S, Cederholm J, Nilsson PM, Eliasson B. Diabetes Care 23;26:127-6. 3. Hypertension in diabetes: trends in clinical control in repeated large-scale national surveys from Sweden. Nilsson PM, Guðbjörnsdóttir S, Eliasson B, Cederholm J. Journal of Human Hypertension 23;17:37-44. 24 4. Nationella diabetesregistret 1996 23. Kvalitetsvärdering visar att diabetesvården har förbättrats. Guðbjörnsdóttir S, Cederholm J, Nilsson PM, Eliasson B, Berne B, Adamsson U. Läkartidningen 24;11(47):379-3797. 5. Smoking is associated with increased values and microalbuminuria in patients with diabetes - data from the National Diabetes Register in Sweden. Nilsson PM, Guðbjörnsdóttir S, Cederholm J, Eliasson B. Diabetes & Metabolism 24;3:261-8. 25 6. Microalbuminuria and risk factors in type 1 and type 2 diabetic patients. Cederholm J, Eliasson B, Nilsson PM, Weiss L, Guðbjörnsdóttir S. Diabetes Research and Clinical Practice 25;67:258-66. 7. The gap between guidelines and reality: Type 2 diabetes in a national diabetes register 1996 23. Eliasson B, Cederholm J, Nilsson P, Guðbjörnsdóttir S. Diabetic Medicine 25;22:142-6. 8. Predictors of successful long-term blood pressure control in patients with diabetes data from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Nilsson PM, Cederholm J, Guðbjörnsdóttir S, Eliasson B. Journal of Hypertension 25;23:235-11. 26 9. Obesity and cardiovascular risk factors in type 2 diabetes: Results from a national diabetes register. Ridderstråle M, Guðbjörnsdóttir S, Eliasson B, Nilsson PM, Cederholm J. Journal of Internal Medicine 26;259:314-22. 1. Behandlas de äldre diabetikerna enligt vetenskap eller med beprövad erfarenhet? en rapport från Nationella Diabetes Registret (NDR). Tovi J, Cederholm J, Nilsson PM, Eliasson B, Guðbjörnsdóttir S. Nordisk Geriatrik 26;1:14-18. 11. NDR Ten Years. The Swedish National Diabetes Register 1996 25. Editors: Guðbjörnsdóttir S, Cederholm J, Eliasson B, Nilsson PM. NDR, Göteborg, 26, pages 1-4. 27 12. Antihyperglycaemic treatment of type 2 diabetes: Results from a national diabetes register. Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Guðbjörnsdóttir S. Diabetes & Metabolism 27;33:269-76. 13. Glycemic and risk factor control in type 1 diabetes: Results from 13 612 patients in a national diabetes register. Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Guðbjörnsdóttir S, Eliasson B. Diabetes Care 27;3:496-52. 28 14. Risk prediction of cardiovascular disease in type 2 diabetes: a risk equation from the Swedish National Diabetes Register. Cederholm J, Eeg-Olofsson K, Eliasson B, Zethelius B, Nilsson PM, Guðbjörnsdóttir S. Diabetes Care 28;31:238-43.

118 Årsrapport 211 29 15. Risk factor control in patients with Type 2 diabetes and coronary heart disease: findings from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Guðbjörnsdóttir S, Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Zethelius B, Eliasson B, Nilsson PM. Diabetic Medicine 29;26:53-6. 16. Estimating the cost of diabetes mellitus related events from inpatient admissions in Sweden using administrative hospitalization data. Gerdtham UG, Clarke P, Hayes A, Guðbjörnsdóttir S. Pharmacoeconomics 29;27:81-9. 17. Risk of cardiovascular disease and mortality in overweight and obese patients with type 2 diabetes: an observational study in 13 87 patients. Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Zethelius B, Nunez L, Guðbjörnsdóttir S, Eliasson B. Diabetologia 29;52:65-73. 18. Effect of tight control of and blood pressure on cardiovascular diseases in type 2 diabetes: An observational study from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Cederholm J, Zethelius B, Nilsson PM, Eeg-Olofsson K, Eliasson B, Guðbjörnsdóttir S. Diabetes Research and Clinical Practice 29;86:74-81. 19. Smoking as an independent risk factor for myocardial infarction or stroke in type 2 diabetes: a report from the Swedish National Diabetes Register. Nilsson PM, Cederholm J, Eeg-Olofsson K, Eliasson B, Zethelius B, Fagard R, Guðbjörnsdóttir S. European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation 29;16:56-512. 2. Pulse pressure strongly predicts cardiovascular disease risk in patients with type 2 diabetes from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Nilsson PM, Cederholm J, Eeg-Olofsson K, Eliasson B, Zethelius B, Guðbjörnsdóttir S. Diabetes & Metabolism 29;35:439-446. 21. Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes. Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR). Cederholm J, Nilsson PM, Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Zethelius B, Guðbjörnsdóttir S. Läkartidningen 29;42:2684-2689. 22. Insulin glargine use and short-term incidence of malignancies-a population-based follow-up study in Sweden. Jonasson JM, Ljung R, Talbäck M, Haglund B, Gudbjörnsdòttir S, Steineck G. Diabetologia 29 Sep;52(9):1745-54. Epub 29 Jul 9. 21 23. Glycemic Control and Cardiovascular Disease in 7 454 Patients With Type 1 Diabetes. An observational study from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Zethelius B, Svensson, A-M, Guðbjörnsdóttir S, Eliasson B. Diabetes Care 21;33:164-1666. 24. Systolic blood pressure and risk of cardiovascular diseases in type 2 diabetes: An observational study from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Cederholm J, Guðbjörnsdóttir S, Eliasson B, Zethelius B, Eeg-Olofsson K, Nilsson PM. Journal of Hypertension 21;28:226-235. 25. New aspects of as a risk factor for cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Zethelius B, Svensson AM, Gudbjörnsdóttir S, Eliasson B. Journal of Internal Medicine; 21;268:471-82. 211 26. Blood lipids in 75 48 type 2 diabetic patients: a population-based survey from the Swedish National diabetes register. Eriksson M, Zethelius B, Eeg-Olofsson K, Nilsson PM, Guðbjörnsdóttir S, Cederholm J, Eliasson B. European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation 211;18:97-15. 27. Risk factors for the development of albuminuria and renal impairment in type 2 diabetes - the Swedish National Diabetes Register (NDR). Afghahi H, Cederholm J, Eliasson B, Zethelius B, Gudbjörnsdottir S, Hadimeri H, Svensson MK. Nephrol Dial Transplant 211;26:1236-1243.

Årsrapport 211 119 28. A new model for 5-year risk of cardiovascular disease in type 1 diabetes, from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Cederholm J, Eeg-Olofsson K, Eliasson B, Zethelius B, Gudbjörnsdottir S. Diabet Med 211;28:1213-122. 29. Insulin glargine use and short-term incidence of malignancies a three-year population-based observation. Ljung R, Talbäck M, Haglund B, Miao Jonasson J, Gudbjörnsdóttir S, Steineck G. Acta Oncologica, 211; : 1-8. 3. Glycaemic control and the incidence of heart failure in 2 985 patients with type 1 diabetes. Lind M, Bounias I, Olsson M, Gudbjörnsdottir S, Svensson AM, Rosengren A. Lancet. 211 Jul 9;378(9786):14-6. Epub 211 Jun 24. 31. Diabetes, hypertension and outcome studies: overview 21. Nilsson PM, Cederholm J. Diabetes Care 211;34 Suppl 2:S19-S113. 32. Additive effects of glycaemia and dyslipidaemia on risk of cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish National Diabetes Register. Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Zethelius B, Cederholm J. Diabetologia 211;54:2544-2551. 212 36. Insulin glargine use and short-term incidence of breast cancer a four-year population-based observation. Ljung R, Talbäck M, Haglund B, Jonasson JM, Gudbjörnsdòttir S, Steineck G. Acta Oncol. 212 Mar;51(3):4-2. 37. Time trends in absolute and modifiable coronary heart disease risk in patients with Type 2 diabetes in the Swedish National Diabetes Register (NDR) 23 28. Fhärm E, Cederholm J, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S, Rolandsson O. Diabet Med 212;29:198-26. 38. Different methods to present the effect of blood pressure on cardiovascular diseases by Co regression. Cederholm J, Zethelius B, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S, Nilsson PM. J Hypertens 212;3:235-237. 39. Glucose-lowering treatment and clinical results in 163 121 patients with type 2 diabetes: An observational study from the Swedish national diabetes register. Ekström N, Miftaraj M, Svensson AM, Andersson Sundell K, Cederholm J, Zethelius B, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B. Diabetes Obes Metab 212; Febr 24, Epub ahead of print. 33. Trends in blood pressure control in patients with type 2 diabetes: data from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Nilsson PM, Cederholm J, Zethelius BR, Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Gudbjörnsdottir S. Blood Press 211;2:348-354. 34. A new model for 5-year risk of cardiovascular disease in type 2 diabetes, from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Zethelius B, Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Svensson AM, Gudbjörnsdottir S, Cederholm J. Diabetes Res Clin Pract 211;93:276-284. 35. Clinical usefulness of different lipid measures for prediction of coronary heart disease in type 2 diabetes: a report from the Swedish National Diabetes Register. Eliasson B, Cederholm J, Eeg-Olofsson K, Svensson AM, Zethelius B, Gudbjörnsdottir S. Diabetes Care 211;34:295-21.

12 Årsrapport 211 Sammanfattning av publikationer från NDR Nedan följer en sammanfattning av aktuella publikationer från NDR. För övrigt hänvisas även till sammanfattning av publikationer 22 211 presenterad i Årsrapport 21 års resultat. Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom resultat från NDR jämfört med internationella studier Sammanfattning Resultat enligt studier från Nationella Diabetesregistret, jämförbara med andra randomiserade och observationella internationella studier: Vid typ 1-diabetes: 4% lägre risk för hjärtkärlsjukdom när medelvärde 53 mmol/mol jämfördes med 77 mmol/mol. Vid typ 2-diabetes: 2% lägre risk för hjärtkärlsjukdom vid medelvärde 48 mmol/mol jämfört med 59 mmol/mol. Påtagligt lägre risk för hjärtkärlsjukdom vid systoliskt blodtryck 13 139 mm Hg jämfört med 14 mm Hg eller mer, men ingen ytterligare riskminskning vid ännu lägre blodtryck. Lipidkvoten non-hdl-/hdl-kolesterol starkare riskfaktor för ischemisk hjärtsjukdom än, där lägre värden för kvoten även ger lägre triglycerider och högre HDL-kolesterol. Två riskmotorer för beräkning av 5-årsrisk hjärtkärlsjukdom vid typ 1 diabetes och typ 2 diabetes presenteras för multifaktoriell riskbedömning. Bakgrund Nationella diabetesregistret (NDR) används idag för lokalt förbättringsarbete och kvalitetsutveckling inom diabetesvården, och baseras på rapporter varje år av läkare och sjuksköterskor vid patientbesök på sjukhus och vårdcentraler i hela landet. Registret har gradvis ökat antal registrerade sedan debuten 1996 och omfattar idag mer än 7% av alla svenska patienter med typ 2 diabetes och ännu högre andel av patienter med typ 1 diabetes. Denna översikt behandlar observationsstudier baserade på NDR:s riksdata om olika riskfaktorers samband med hjärtkärlsjukdom (CVD), här definierad som icke-fatal eller fatal koronar hjärtsjukdom eller stroke, som även jämförs med andra internationella studier inom området. En kohort (patienter med diabetes) kan analyseras avseende effekten av en riskfaktor på händelser under uppföljning över tiden, antingen som en randomiserad kontrollerad studie (RCT) eller som en observationsstudie. Ett flertal randomiserade studier har publicerats de senaste åren avseende riskfaktorer som, blodtryck och lipider. Dessa anses ha hög evidensgrad baserat på slumpmässig lottning av särskilt utvalda patientgrupper för analys av en riskfaktor, där andra inverkande faktorer (confounders) förmodas bli likvärdigt fördelade mellan grupperna om studierna är tillräckligt stora. Observationsstudier anses ofta ha något lägre evidensgrad när patientgrupper jämförs, därför att skillnader för confounders mellan grupperna måste justeras med statistisk teknik för att undvika att orsaka resultat som kan avvika från det sanna (bias). Likväl kan observationsstudier bidra med värdefull kompletterande kunskap, särskilt som de lättare kan göras stora där alla patienter i kohorten kan följas, bättre kan belysa situationen i den dagliga praktiken utan särskilda urvalskriterier med större generaliserbarhet till diabetespopulationen, och dessutom kan användas för att belysa effekten av en riskfaktor över hela dess bredd från låga till höga värden till skillnad från en RCT. Ett flertal sådana observationella post-hoc studier har senaste åren publicerats som uppföljning av data från randomiserade studier. På samma vis kan NDR:s observationsstudier bidra med värdefull kompletterande information, särskilt som dessa numer kan göras stora. De bör därmed kunna bidra som underlag för de nationella riktlinjerna, för att förbättra diabetesvården och den individuella behandlingen för patienter med diabetes. Värdet av väl utförda observationsstudier understryks i dokumentet STROBE, utformat av internationellt ledande epidemiologer och redaktörer för högt rankade tidskifter (1). Multifaktoriell behandling Samtidig behandling av flera riskfaktorer, med användning av evidensbaserad farmakologisk behandling och effektiva livsstilsåtgärder, framhålls numer i internationella riktlinjer som en effektiv metod att minska risken för hjärtkärlsjukdom. Som bakgrund till detta har additiva effekter för glukos och blodtryck påvisats i flera studier (2-4). I en NDR-studie sågs även additiva effekter av kombinationen av och lipidkvoten totalkolesterol/hdl för risk hjärtkärlsjukdom vid typ 2 diabetes (5), se Figur 11. Lipidvariabeln var den starkaste prediktorn,

Årsrapport 211 121 men även framträdde som en stark riskfaktor. Absolut riskökning för CVD var 12,3% och relativ riskökning 14% vid högsta kvartilerna av bägge jämfört med lägsta kvartilerna. Effektiviteten av multifaktoriell behandling har övertygande visats i den långsiktiga uppföljningen vid typ 2 diabetes med mikroalbuminuri i Steno-2 studien (6). Som hjälpmedel för multifaktoriell behandling har flera modeller lanserats för att beräkna den framtida risken för hjärtkärlsjukdom baserat på multipla riskfaktorer. För patienter med typ 2 diabetes är den äldre UKPDS Risk Engine hittills mest använda modellen för skattning av 1-årsrisken för hjärtinfarkt (7) eller CVD (8), och som även har rekommenderats för praktisk diabetesvård av brittiska NICE (9). Dess skattade risk har dock visat bristande överensstämmelse (kalibrering) med observerad incidens vid testning bland patienter som undersökts de senaste åren (1 12). Observationsstudier baserade på NDR:s riksdata har nyligen publicerats, där riskmotorer för beräkning av den absoluta 5-årsrisken för CVD (icke-fatal eller fatal koronar hjärtsjukdom eller stroke) presenteras. Uppgifter om dessa händelser har erhållits genom samkörning med slutenvårds- och dödsorsaksregistren. Värdering av 5-årsrisken har föreslagits som mer eakt än av 1-års risken (13), och har också tillämpats i andra nya riskmodeller vid typ 2 diabetes från Hongkong (14) och Nya Zeeland (15). NDR:s riskmotor för typ 2 diabetes baseras på 24 3 patienter som följts sedan 22 3 under 5 år framöver, där 12 prediktorer används: ålder, kön, diabetesduration,, systoliskt blodtryck, kvoten total-/ HDL-kolesterol, BMI, rökning, mikro- eller makroalbuminuri, förmaksflimmer och tidigare känd CVD (16). Modellen har visat bra prestanda när den validerats mot observerad incidens hos 4 9 separata patienter med typ 2-diabetes i NDR över hela landet. Den medger även en uppskattning av patientens modifierbara risk, vilket torde vara konstruktivt i diskussionen med patienten om behandlingsförändringar för att uppnå överenskomna individuella mål. NDR:s riskmotor för typ 1-diabetes baseras på 3 7 mestadels yngre och medelålders patienter som likaså följts från år 22 3 under 5 år framöver, där 8 prediktorer används inklusive diabetesduration,, systoliskt blodtryck, kvoten total-/hdl-kolesterol, rökning och albuminuri (17). Även här har goda prestanda visats vid validering mot observerad incidens hos 4 5 separata patienter med typ 1 diabetes i NDR över hela landet, och denna riskmotor är den första som presenterats för typ 1 diabetes internationellt. Båda riskmotorerna finns numer publicerade på NDR:s hemsida (www.ndr.nu) och kan därmed användas i den praktiska diabetesvården i vårt land. Höga och medelhöga 5-årsrisker för CVD har definierats, och särskilt om sådana risker påvisas kan åtgärder föreslås för att minska de modifierbara riskfaktorer som bidragit till de förhöjda riskerna, dessutom i jämförelse med risken om man uppnått aktuella målvärden för riskfaktorerna. Jämförelsevis kan nämnas att användande av graderad 5-årsrisk för CVD för att föreslå olika målvärden för blodfetter hos patienter utan diabetes med hjälp av riskmodellen SCORE har nyligen presenterats av European Society of Cardiology (18). som riskfaktor för hjärtkärlsjukdom Observationsstudier har visat att hyperglykemi är en viktig riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom (CVD), med en riskökning per 1%-enhet höjning av med 27% vid typ 1 diabetes (19) och med 11 16% vid typ 2 diabetes (2, 21), oberoende av kliniska karakteristika och andra traditionella riskfaktorer. En riskreduktion med lägre har tydligast visats hos patienter med typ 1 diabetes, ofta yngre eller medelålders med lägre traditionella riskfaktorer än patienter med typ 2 diabetes. DCCT/EDIC studien (22) inkluderande 1.182 patienter med typ 1 diabetes har påvisat 4% relativ riskreduktion för CVD, justerat för andra riskfaktorer inklusive albuminuri, när två grupper med medelvärde 58 mmol/ mol (6,6%) och 77 mmol/mol (8,4%) följdes för observation under EDIC-studiens sista 11 år. Dessa resultat har nyligen starkt understrukits i en större observationsstudie av 7 545 patienter från NDR (19), som vid uppföljning under 5 år från 22 3 visade samma riskreduktion för CVD och även separat för ischemisk hjärtsjukdom (IHD) vid samma skillnad för medelvärde. Effekten av lägre för risk CVD vid typ 2 diabetes har varit föremål för debatt under senare år, baserat på resultat i några randomiserade studier. Den äldre UK PDS-studien av nydebuterade patienter visade cirka 15% riskreduktion för hjärtinfarkt, på gränsen signifikant under studiens 1 år (23) och signifikant efter ytterligare 1 års uppföljning (24). ACCORD visade däremot ökad risk för totalmortalitet efter 3 års intensivbehandling (25). Men författarna understryker själva i en angelägen post-hoc analys att hos de intensivbehandlade som verkligen nådde målet 52 mmol/mol (6%) skedde en minskning av dödligheten för CVD (26). ADVANCE (27) och VADT (28) fann ingen skillnad för risk CVD eller mortalitet mellan intensifierad och standardbehandling.

122 Årsrapport 211 Dessa studier uppföljdes cirka 5 år, genomsnittlig skillnad var cirka 1 %-enhet, genomsnittlig diabetesduration 8-11 år, och en tredjedel hade tidigare känd CVD. Metaanalyser av dessa fyra studier har ansetts värdefulla (29 32) och visar sammanfattningsvis 11 15% signifikant riskreduktion för hjärtinfarkt och CVD, och de visar ingen signifikant riskökning för mortalitet. Kompletterande evidens har framkommit i en observationsstudie från NDR (21) av 18 334 patienter med typ 2-diabetes som uppföljts under 6 år sedan 1997 98. När analyserades över hela skalan från låga till höga nivåer sågs ökande risker för CVD med stigande, och inga J-formade kurvor (d.v.s. ej förhöjd risk) förelåg vid låga nivåer, såväl hos samtliga patienter som i subgrupper med längre diabetesduration (genomsnitt 14 år) eller tidigare känd CVD. Samma resultat har dessutom nyligen visats i en observationell post-hoc analys av samtliga patienter i ADVANCE (33). Dessutom visade NDR-studien riskreduktion på 16 2% för IHD och CVD (p <,1) vid uppföljning av två grupper med medelvärde 48 mmol/mol (5,6%) och 59 mmol/ mol (6,7%), d.v.s. samma 1 %-enhet skillnad som i de randomiserade studierna, efter justering för skillnader i kliniska karakteristika och traditionella riskfaktorer (21). Blodtryck som riskfaktor för hjärtkärlsjukdom Vid typ 2-diabetes har den äldre UKPDS av nydebuterade påvisat ett linjärt samband mellan systoliskt blodtryck (SBT) och risken för makro-och mikrovaskulära komplikationer (34). Den randomiserade studien ADVANCE (35) har påvisat en minskad risk för kombinationen av CVD och mikrovaskulära händelser vid genomsnittligt SBT 134 jämfört med 14 mm Hg. Men den randomiserade ACCORD-BP (36) för intensivbehandling fann ingen skillnad i risk för CVD mellan två grupper med genomsnitt SBT 119 respektive 133 mm Hg. Risken för den sekundära händelsen stroke kunde dock minskas med 4% med intensiv terapi (P =,1). Liknande resultat framkom i en metaanalys av flera äldre randomiserade studier (37), där strokerisken minskade med 17% och mortalitetsrisken med 1%, medan risken för hjärtinfarkt inte minskade signifikant, när intensivgrupper med SBT 13 134 mm Hg jämfördes med kontroller med cirka 5 mm Hg högre SBT. Observationsstudier kan här ge kompletterande evidens där blodtrycket kan analyseras över hela skalan från låga till höga värden, som den observationella post-hoc analysen av studien INVEST (38) av 6.4 patienter med typ 2 diabetes och tidigare IHD, och observationsstudien NDR-BP (39) av 12.677 patienter med typ-2 diabetes där 19% hade tidigare känd CVD medan patienter med tidigare känd hjärtsvikt uteslöts. Båda studierna fann cirka 45% ökad risk för icke-fatal/fatal CVD vid SBT 14 mm Hg eller högre jämfört med 13 139 mm Hg (P <,1), vilket också har påvisats i flera randomiserade studier där kontrollgruppen haft SBT högre än 14 mm Hg (4). Däremot visade INVEST och NDR-BP ingen riskskillnad mellan SBT intervallen 115 129 och 13 139 mm Hg, medan en ökad risk sågs vid SBT lägre än 115 mm Hg jämfört med 13 139 mm Hg (41). Figur 2 visar en spline för det ickelinjära sambandet mellan CVD risk och SBT som analyserats med Co regression i NDR-BP, där denna spline dessutom har konstruerats med statistisk teknik för att fritt kunna böja av vid nio knutar längs kurvan, vilka motsvaras av tiondelarna av SBT över hela dess omfång. En sådan spline kan anses ge en realistisk bild av risken när blodtrycket analyseras kontinuerligt (41). Hyperlipidemi som riskfaktor för hjärtkärlsjukdom Randomiserade studier har visat på den kliniska nyttan av att sänka för att minska riskerna för IHD (42, 43). CTT metaanalysen av ett flertal RCT (43) uppger 25% riskökning för CVD per 1 mmol/l LDLökning vid diabetes, och att samma riskökning skulle gälla vid både lägre och högre LDL-nivåer. Detta baseras dock på att faktiska små skillnader på,3-,6 mmol/l etrapolerats till 1 mmol/l skillnad med risk för felkällor, som kritiserats i debatt i LT där en svensk analys med plottning av LDL-nivåer mot händelser i de ingående studierna istället visade ett kurvilinjärt samband med mindre effekt av LDL-sänkning ju lägre LDL-nivåer, enligt Figur 1 i LT 36/211 (44). En NDR-studie av 37 182 patienter med typ 2-diabetes (45) som följdes 26 8 visade att med simvastatin nåddes målvärdet LDL <2,5 mmol/l av 64% och LDL 1.8 mmol/l av 26%, där dygnsdosen simvastatin var 1 mg hos 2%, 2 mg hos 57% och 4 mg hos 23% av patienterna. 75% behandlades med simvastatin, 14% med atorvastatin, resterande med andra statiner och kombinationer med andra lipidsänkare. Observationsstudierna FIELD (46) och NDR (47) har givit kompletterande evidens om cirka 17% riskökning för IHD och CVD per 1 mmol/l LDL-ökning. I NDR:s observationsstudie framkom även ett kurvilinjärt samband mellan LDL och kliniska händelser, d.v.s. samma mindre effekt av LDL-sänkning ju lägre LDL-nivåer som noterats ovan för enskilda RCT (47). Figur 3a visar med en spline

Årsrapport 211 123 att riskminskningen vid lägre LDL tycks plana ut nedanför cirka 3 mmol/l. Dessa observationsstudier har dessutom visat att lipidkvoten non-hdl-/hdl-kolesterol, eller kvoten totalkolesterol/hdl som alltid är 1 enhet större (47), har en starkare effekt på risk för IHD eller CVD än, och jämförbar med effekten av kvoten lipoprotein apob/apoa1. Figur 3b uppvisar en linjär riskminskning vid sjunkande värden för non- HDL/HDL, och denna lipidkvot tycks därför kunna styrka tesen ju lägre lipidvärden desto bättre till skillnad från LDL. Vi har därför, liksom UKPDS, valt att använda en lipidkvot som riskfaktor i NDR: s riskmodeller. Amerikanska ATP III (48) och European Society of Cardiology (18) har identifierat non-hdl-kolesterol (= totalkolesterol HDL) som ett sekundärt behandlingsmål, som kan ha fördelen att bättre än LDL kunna fånga de atherogena lipidpartiklarna för ökad risk. HDL kan fånga de anti-atherogena partiklarna, och en riskminskning för CHD med 16 17% har påvisats per 1 SD höjning av HDL (46, 47). NDR-studien kunde visa att ett lågt värde för en lipidkvot medför både högre värden för HDL och lägre värden för triglycerider än ett lågt värde för LDL (47). Kombinationen förhöjda triglycerider och lägre HDL kan anses representera en dyslipidemi som är kännetecknande för diabetes, och bör betraktas som markörer för förhöjd insulinresistens som väsentligt kan bidra till ökad utveckling av kardiovaskulära sjukdomar (49). Riskfaktorernas utveckling i NDR Tvärsnittsdata i NDR för år 21 (5) hos 38,761 patienter med typ 1-diabetes visade medelvärde 64 mmol/mol (7,2%). Målvärdet <52 mmol/mol (<6%) nåddes av 18%, andelen <62 mmol/mol (<7%) var 48%, och andelen >73 mmol/mol (>8%) var 24%. Hos 237 513 patienter med typ 2-diabetes år 21 var medelvärdet 54 mmol/mol (6,2%). Målvärdet <52 mmol/mol (<6%) nåddes av 49%, med en minskning från 51% i tvärsnittet år 26, och andelen >73 mmol/l (>8%) var 9%. Dessutom noteras att hos 74.43 patienter med typ 2-diabetes som kunnat följas individuellt från 26 till 21 har andelen <52 mmol/mol minskat från 51% till 41%, och andelen >73 mmol/mol (>8%) har ökat från 6% till 9%. Beträffande blodtryck vid typ 1-diabetes i NDR år 21 (5) var medelvärdet 126/73 mm Hg, 41% uppnådde målblodtrycket <13/8 mm Hg, och andelen okontrollerat blodtryck 14/9 mm Hg var 26%. Hos 232.55 patienter med typ 2-diabetes år 21 var medelvärdet 136/76 mm Hg, Målvärdet <13/8 mm Hg nåddes av 22%, och andelen 14/9 mm Hg var 45%. I en nyligen publicerad NDR-studie av 79 185 patienter med typ 2-diabetes som följts individuellt (51) minskade genomsnittligt blodtryck från 141/77 mm Hg år 25 till 137/75 mm Hg år 29, blodtryck <13/8 mm Hg ökade från 16% till 23%, och okontrollerat blodtryck 14/9 mm Hg minskade från 58% till 47%. Tvärsnittsdata i NDR år 21 (5) visar att vid typ 1 diabetes var andelen som uppnådde målvärdet LDL <2,5 mmol/l 51%, och 27% hade LDL >3. mmol/l. Vid typ 2-diabetes var andelen LDL <2,5 mmol/l 5% med en ökning från 38% år 24, medan andelen LDL >3. mmol/l var 32%. Tvärsnittsdata avseende livsstilsfaktorer i NDR år 21 enligt NDR:s Årsrapport (5) har hos patienter med typ 1 diabetes visat medelvärde BMI 26 kg/m 2, övervikt eller fetma hos 56% av männen och 48% kvinnorna, 13% var rökare, och 53% utövade fysisk aktivitet 3 gånger eller mer per vecka. Patienter med typ 2-diabetes år 21 hade högre medelvärde BMI 3,2 kg/m 2 hos män och 3,8 kg/m 2 hos kvinnor, hög andel övervikt eller fetma hos 84% hos männen och 82% av kvinnorna, hög andel fetma 39% hos män och 45% hos kvinnor, med förhöjt midjemått. I medelåldern var så många som 26% rökare, medan 44% utövade fysisk aktivitet tre gånger eller mer per vecka. Sammantaget ses således vid typ 2-diabetes en klar förbättring av blodtryck och de senaste åren, där cirka hälften år 21 har kunnat undvika ett okontrollerat blodtryck och uppnått målvärdet för LDL. har visat en tendens till försämring sedan 26, där dock hälften når målvärdet. Diskussion Det allmänna målvärdet för hos patienter med typ 2-diabetes bör vara <52 mmol/mol (<6%). Ett lägre målvärde kan tillämpas för utvalda personer om den uppnås utan betydande hypoglykemi, framför allt för patienter med kort diabetes duration och lång förväntad livslängd. Ett högre mål kan vara lämpligt för patienter med en historia av allvarlig hypoglykemi, kort förväntad återstående livslängd, avancerade mikrovaskulära komplikationer eller omfattande samsjuklighet. Enligt NDR studien (21) bör målvärdet <52 mmol/mol även kunna tillämpas för patienter med tidigare känd CVD (37% av alla patienter med typ 2-diabetes i NDR) och vid längre diabetesduration (47% av alla patienter med typ 2-diabetes i NDR hade duration 7 år eller mer), även om ytterligare randomiserade studier kan vara av värde för dessa grupper.

124 Årsrapport 211 Randomiserade studier och observationsstudier förefaller sammantaget att hos läkemedelsbehandlade kunna stödja ett målvärde för SBT långt under 14 mm Hg, rimligen cirka 13 mm Hg, vilket nu även föreslås av European Society of Hypertension (52). När det gäller risken för stroke skulle målvärdet kunna vara ännu lägre (36), dock med hänsyn till den ökade risken för hjärtkärlsjukdom vid SBT lägre än 115 mm Hg. För patienter med njursjukdom gäller sedan tidigare det lägre målvärdet <13/8 mm Hg. Målvärdet för vid typ 2-diabetes är för närvarande <2,5 mmol/l, medan 1,8 mmol/l anges som en option hos patienter med känd CVD. Mer skärpta riktlinjer vid typ 2-diabetes har nyligen presenterats av European Society of Cardiology (18), som föreslår LDLmålet 1,8 mmol/l vid känd CVD, vid känd njursjukdom, eller vid ålder mer än 4 år och ytterligare en kardiovaskulär riskfaktor. NDR-data visar att cirka 9% av patienter med typ 2-diabetes i så fall skulle omfattas av detta nya lägre LDL-mål. NDR:s läkemedelsstudie (45) har visat att ytterligare dosökning potentiellt kan öka andelen som når ett målvärde för LDL. Frågan kan dock ställas om lägre LDL-mål verkligen kan medföra ökad effekt på risk för CVD. Non-HDL anges som ett sekundärt mål av European Society of Cardiology och ATP III (18, 48), som brukar anges,8 mmol/l högre än LDL. Ett lägre värde för en kvot som non-hdl/hdl kan ha fördelen att även medföra lägre triglycerider och högre HD, som dessutom kan påverkas av livsstilsåtgärder. Den höga andelen av obesitas (BMI 3 kg/m 2 ) vid typ 2-diabetes, 4% enligt NDR:s Årsrapport (5), visar på att goda möjligheter bör finnas till ytterligare livsstilsåtgärder genom adekvat kost och mer motion. En del patienter som saknat vissa data har inte kunnat medtagas, ett problem som alltid förekommer med registerdata. Tvärsnittsdata om riskfaktorläget år 21 utgjorde mer än 7% av landets patienter med typ 2-diabetes med än större andel vid typ 1-diabetes och kan därmed anses representativa. Förkortningar: ACCORD: Action to Control Cardiovascular Risk in Diabetes study ADVANCE: Action in Diabetes and Vascular Disease: Pretera and Diamicron MR Controlled Evaluation CTT: Cholesterol Treatment Trialists Collaboration DCCT/EDIC: Diabetes Control and Complications Trial (DCCT)/ Epidemiology of Diabetes Interventions and Complications (EDIC) study FIELD: Fenofibrate Intervention and Event Lowering in Diabetes trial NICE: National Institute for Health and Clinical Ecellence, UK UKPDS: United Kingdom Prospective Diabetes Study VADT: Veterans Affairs Diabetes Trial VADT: Veterans Affairs Diabetes Trial Omfattande justeringar för andra inverkande variabler med etablerad statistisk teknik har använts när grupper jämförts i NDR:s observationsstudier, där dock okända påverkande variabler inte har kunnat uteslutas. Riskfaktorerna har analyserats både vid basåret och som uppdaterat medelvärde vid uppföljningen. Antalet deltagande patienter att följas för kommande händelse är förhållandevis stort i jämförelse med andra internationella studier, även om antalet har påverkats av tillgängliga registerdata vid studiernas basår i början av 2-talet.

Årsrapport 211 125 Figur 11. Risk för hjärtkärlsjukdom vid kombinationer av fyra kvartiler för och kvoten totalkolesterol/hdl, justerat för andra riskfaktorer och kliniska karakteristika vid Co regression, hos 22,135 patienter med typ 2 diabetes efter uppföljning i 5 år (5). % 2 15 1 5 9,7 Risk CVD (%) 3 25 2 15 1 5 13, 15,1 19,3 8,7 11,2 13, 16.7 8,1 1,2 11,3 14,2 7, 7,8 7,1 7,7 6,5 7, 5, 6,4 8,2 9,7 < 3,1 12,7 3,1 3,7 4,6 3,8 4,5 TC: HDL-C Figur 111. Risk för hjärtkärlsjukdom relaterat till systoliskt blodtryck, justerat för andra riskfaktorer och kliniska karakteristika vid Co regression hos 35,41 patienter med typ 2 diabetes efter uppföljning i 6 år. Non-linjär spline med 95% konfidensintervall som kan böja fritt vid nio punkter längs kurvan motsvarande tiondelar av blodtryckets fördelning. Riskkvoter för hjärtkärlsjukdom vid olika intervall av systoliskt blodtryck anges även, med 13 139 mm Hg som referens (41). Figur 112. Risk för kranskärlssjukdom relaterat till (a) och (b) kvoten non-hdl/hdl kolesterol, justerat för andra riskfaktorer och kliniska karakteristika vid Co regression, hos 18,673 patienter med typ 2 diabetes efter uppföljning i 5 år. Non-linjär spline med 95% konfidensintervall visar risken som kubisk funktion av en lipidvariabel. Riskkvoter vid olika intervall av en lipidvariabel anges även, med lägsta kvartil 1 som referens (47). Risk CHD (%) (a) 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 Intervall Riskkvot (95% KI) P-värde Risk CHD (%) (b) 2 15 1 5 Kvartil 1 1, Kvartil 2 1,12 (,94 1,32) p=,2 Kvartil 3 1,14 (,97 1,35) p=,1 LDL cholesterol (mmol/l) Kvartil 4 1,51 (1,28 1,78) p=<,1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Intervall Riskkvot (95% KI) P-värde Kvartil 1 1, Kvartil 2 1,31 (1,8 1,58) p=,7 Kvartil 3 1,71 (1,42 2,5) p=<,1 Non-HDL/HDL cholesterol Kvartil 4 1,94 (1,61 2,22) p=<,1 1 11 12 13 14 15 16 17 18 mm Hg Intervall Riskkvot (95% KI) P-värde N 1 114 2,19 (1,72 2,82) p=<,1 n=452 115 119 1,16 (,88 1,52) p=,3 n=651 12 129 1,9 (,96 1,23) p=,2 n=4,878 13 139 1, n=3,895 14 eller mer 1,33 (1,22 1,45) p=<,1 n=19,165

126 Årsrapport 211 Referenser 1. von Elm E, Altman DG, Vandenbroucke JP, et al, for the STROBE initiative. The Strengthening the Reporting of Observational Studies in Epidemiology (STROBE) statement: guidelines for reporting observational studies. Lancet 27; 37:1453 57 2. Zoungas S, de Galan BE, Ninomiya T, et al, on behalf of the ADVANCE Collaborative Group. Combined effects of routine blood pressure lowering and intensive glucose control on macrovascular and microvascular outcomes in patients with type 2 diabetes: New results from the ADVANCE trial. Diabetes Care. 29;32:268-74 3. Stratton IM, Cull CA, Holman RR, et al. Additive effects of glycaemia and blood pressure eposure on risk of complications in type 2 diabetes: a prospective observational study (UKPDS 75). Diabetologia 26; 49: 1761 1769 4. Cederholm J, Zethelius B, Gudbjörnsdottir S, et al. Effect of tight control of and blood pressure on cardiovascular diseases in type 2 diabetes: An observational study from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Diab Res Clin Pract 29; 86:74-81 5. Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, Cederholm J, et al, on behalf of the National Diabetes Register (NDR). Additive effects of glycaemia and dyslipidaemia on risk of cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish National Diabetes Register. Diabetologia 211; 54:2544 2551 6. Gaede P, Lund-Andersen H, Parving HH, et al. Effect of a multifactorial intervention on mortality in type 2 diabetes, N Engl J Med 28; 358:58 591 7. Stevens RJ, Adler AI, Holman RR, et al. The UKPDS Risk Engine: a model for the risk of coronary heart disease in type II diabetes (UKPDS 56). Clin Sci 21; 11: 671 679 8. Coleman R, Stevens R, Holman R. The Oford Risk Engine: a cardiovascular risk calculator for individuals with or without type 2 diabetes. Diabetes 27; 56 (Suppl. 1): A17 9. National Collaborating Centre for Chronic Conditions, NICE. Type 2 diabetes: national clinical guideline for management in primary and secondary care (update). London: Royal College of Physicians, 28: www.nice. org.uk/nicemedia/pdf/cg66fullguideline59.pdf 1. Simmons RK, Coleman RL, Wareham NJ, et al. Performance of the UK prospective diabetes study risk engine and the Framingham risk equations in estimating cardiovascular disease in the EPIC-Norfolk cohort. Diabetes Care 29; 32: 78 713 11. Kengne AP, Patel A, Colagiuri S, et al. The Framingham and UK Prospective Diabetes Study (UKPDS) risk equations do not reliably estimate the probability of cardiovascular events in a large ethnically diverse sample of patients with diabetes: the Action in Diabetes and Vascular Disease: Pretera and Diamicron-MR Controlled Evaluation (ADVANCE) Study. Diabetologia 21; 53: 821 831 12. Chamnan P, Simmons RK, Wareham NJ, et al. Cardiovascular risk assessment scores for people with diabetes: a systematic review. Diabetologia. 29; 52: 21-214 13. Jackson R. Cardiovascular risk prediction: are we there yet? Heart 28; 94: 1 3 14. Yang X, So W-Y, Kong APS, et al. Development and Validation of a Total Coronary Heart Disease Risk Score in Type 2 Diabetes Mellitus. Am J Cardiol 28; 11: 596-61 15. Elley CR, Robinson E, Drury PL, et al. Derivation and Validation of a New Cardiovascular Risk Score for People With Type 2 Diabetes. The New Zealand Diabetes Cohort Study. Diabetes Care 21; 33: 1347-1352 16. Zethelius B, Eliasson B, Cederholm J, et al. A new model for 5-year risk of cardiovascular disease in type 2 diabetes from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Diab Res & Clin Pract 211; 93:276-284 17. Cederholm J, Zethelius B, Gudbjörnsdottir S, et al. A new model for 5-year risk of cardiovascular disease in type 1 diabetes, from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Diabet Med 211; 28:1213-122

Årsrapport 211 127 18. The Task Force for the management of dyslipidaemias of the European Society of Cardiology (ESC) and the European Atherosclerosis Society (EAS). ESC/EAS guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J 211;32:1769-1818. 19. Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Eliasson B, et al. Glycemic Control and Cardiovascular Disease in 7,454 Patients With Type 1 Diabetes. An observational study from the Swedish National Diabetes Register. Diabetes Care 21; 33:164-1646 2. Stratton IM, Adler AI, Neil HA et al. Association of glycaemia with macrovascular and microvascular complications of type 2 diabetes (UKPDS 35): prospective observational study. BMJ 2;321:45 12 21. Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Eliasson B, et al. New aspects of as a risk factor for cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish National Diabetes Register (NDR). J Intern Med 21; 268:471 482 22. Nathan DM, Cleary PA, Backlund JY, et al. Intensive diabetes treat ment and cardiovascular disease in patients with type 1 diabetes. N Engl J Med 25;353:2643 2653 23. UK Prospective Diabetes Study (UKPDS) Group. Intensive blood glucose control with sulphonylureas or insulin compared with conventional treatment and risk of complications in patients with type 2 diabetes (UK PDS33). Lancet 1998; 352:837 853 24. Holman RR, Matthews DR, Neil HAW, et al. 1- Year Follow-up of Intensive Glucose Control in Type 2 Diabetes. N Engl J Med 28; 359:1577-1589 25. Gerstein HC, Miller ME, Byington RP, et al. Effects of intensive glucose lowering in type 2 diabetes. N Engl J Med 28;358: 2545 2559 26. Riddle MC, Ambrosius WT, Brillon DJ, et al. Epidemiologic relationships between A1c and all-cause mortality during a median 3.4 year follow-up of glycemic treatment in the ACCORD trial. Diabetes Care 21; 33:983-99 27. Patel A, MacMahon S, Chalmers J, et al. Intensive blood glucose control and vascular outcomes in patients with type2 diabetes. N Engl J Med 28; 358:256 2572 28. Duckworth W, Abraira C, Moritz T, et al. Glucose control and vascular complications in veterans with type 2 diabetes. N Engl J Med 29; 36:129 139 29. Turnbull FM, Abraira C, Anderson RJ, et al. The Control Group. Intensive glucose control and macrovascular outcomes in type 2 diabetes. Diabetologia 29; 52:2288 2298 3. Ray KK, Seshasai SR, Wijesuriya S, et al. Effect of intensive control of glucose on cardiovascular outcomes and death in patients with diabetes mellitus: a meta-analysis of randomised controlled trials. Lancet 29; 373:1765-1772 31. Mannucci E, Monami M, Marchionni N, et al. Prevention of cardiovascular disease through glycemic control in type 2 diabetes: a meta-analysis of randomized clinical trials. Nutr Metab Cardiovasc Dis 29; 19:64-612 32. Kelly TN, Fonseca VA, Reynolds K, et al. Glucose Control and Cardiovascular Disease in Type 2 Diabetes. Ann Intern Med 29; 151:1-1 33. Zoungas S, Patel A, Woodward M, et al. Association of levels with vascular complications and death in patients with type 2 diabetes: evidence of glycaemic thresholds. Diabetologia 212; 55:636 643 34. Adler AI, Stratton IM, Holman RR, et al. Association of systolic blood pressure with macrovascular and microvascular complications of type 2 diabetes (UKPDS 36): prospective observational study. BMJ 2; 321:412 419 35. ADVANCE Collaborative Group. Effects of a fied combination of perindopril and indapamide on macrovascular and microvascular outcomes in patients with type 2 diabetes mellitus (the ADVANCE trial): a randomised controlled trial. Lancet 27; 37:829-4 36. The ACCORD Study Group. Effects of intensive blood-pressure control in type 2 diabetes mellitus. N Engl J Med 21; 362:1575 1582

128 Årsrapport 211 37. Bangalore S, Kumar S, Messerli FH, et al. Blood Pressure Targets in Subjects With Type 2 Diabetes Mellitus/Impaired Fasting Glucose Observations From Traditional and Bayesian Random-Effects Meta-Analyses of Randomized Trials. Circulation. 211;123:2799-281 38. Cooper-Dehoff RM, Gong Y, Handberg EM, et al. Tight Blood Pressure Control and Cardiovascular Outcomes Among Hypertensive Patients With Diabetes and Coronary Artery Disease. JAMA 21; 34:61-68 39. Cederholm J, Gudbjörnsdottir S, Nilsson PM, et al, on behalf of the NDR. Systolic blood pressure and risk of cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish national diabetes register. J Hypertens 21; 28:226-235 4. Zanchetti A. Blood pressure targets of antihypertensive treatment: up and down the J-shaped curve. Eur Heart J 21; 31:2837-284 41. Cederholm J, Eliasson B, Nilsson PM, et al. Different methods to present the effect of blood pressure on cardiovascular diseases by Co regression. J Hypertens 212; 3:235-237 42. Grundy SM, Cleeman JI, Merz CN, et al; National Heart, Lung, and Blood Institute; American College of Cardiology Foundation; American Heart Association. Implications of recent clinical trials for the National Cholesterol Education Program Adult Panel III guidelines. Circulation 24; 11:227-239 46. Taskinen MR, Barter PJ, Ehnholm C, et al; FIELD study investigators. Ability of traditional lipid ratios and apolipoprotein ratios to predict cardiovascular risk in people with type 2 diabetes. Diabetologia 21;53:1846-1855 47. Eliasson B, Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, et al. LDL-cholesterol is not the best predictor of CHD risk in type 2 diabetes. Diabetes Care 211; 34:295-21 48. Evaluation, and Treatment of High Blood Cholesterol in Adults (Adult Treatment Panel III). Eecutive Summary of the Third Report of the National Cholesterol Education Program (NCEP) epert panel on detection. JAMA 21;285:2486-2497 49. DeFronzo R. Insulin resistance, lipotoicity, type 2 diabetes and atherosclerosis: the missing links. The Claude Bernard Lecture 29. Diabetologia 21;53:127-1287 5. Nationella Diabetesregistret. Årsrapport 21 års resultat. Västra Götalandsregionen, Göteborg, 211. 51. Nilsson PM, Cederholm J, Zethelius B, et al. Trends in blood pressure control in patients with type 2 diabetes Data from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Blood pressure 211; 2:348-354 52. Mancia G, Laurent S, Caulfield MJ, et al. Reappraisal of European guidelines on hypertension management: a European Society of Hypertension Task Force document. J Hypertens 29; 27:2121 2158 43. Cholesterol Treatment Trialists (CTT) Collaboration. Efficacy and safety of more intensive lowering of cholesterol: a meta-analysis of data from 17 participants in 26 randomised trials. Lancet 21;376:167-81 44. Läksaks Epertgrupp för Hjärt-kärlsjukdomar: Simvastatin för kardiovaskulär prevention hos högriskpatienter med ordinära till måttligt förhöjda lipidnivåer. http://www.janusinfo.se/imcms/1841 45. Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Gudbjörnsdottir S, et al. Clinical Use and Effectiveness of Lipid Lowering Therapies in Diabetes Mellitus An Observational Study from the Swedish National Diabetes Register. PLoS ONE 211; 6:e18744

Årsrapport 211 129 NDR och PROM Inledning. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att testa och utvärdera en metod som möjliggör för NDR att mäta patientupplevd kvalitet i tillhandahållen vård och hälsorelaterad livskvalitet. Metoden skall kännetecknas av att ha individen som utgångspunkt. Metoden skall också lämpa sig för jämförelser över tid samt för jämförelser mellan grupper av individer och mellan enheter inom sjukvården. Vi vill således vidga perspektivet över diabetespatienternas hälsa till ett begrepp som innefattar både medicinska variabler över tillstånd (, blodtryck mm) till indikatorer över hur individen mår, eller diabetesrelaterad livskvalitet. Vi vill flytta fokus från utvärderingar av de medel som hälso- och sjukvården använder till uppföljning av effekter på individens livskvalitet, som också överensstämmer med hälso- och sjukvårdslagens utgångspunkt om god hälsa på lika villkor. Utvecklingen på senare tid har varit bland annat att se på hur patienten bedömer mötet med både sköterskor och läkare, när det gäller tillgänglighet, service och delaktighet. Vad gäller att klara dagliga aktiviteter så ser man både på sociala aktiviter i allmänhet och på arbetsrelaterade aktiviteter. Den senare delen är dock inte alltid relevant för alla patienter med diabetes då t.e. många är äldre och inte längre arbetar. De analysmodeller, så kallade skalmodeller, som används för att skatta de latenta variablerna utifrån enkätsvar har utvecklats, och nu appliceras separata skalmodeller för varje diabetestyp. Här har man också identifierat en del frågor som behöver förändras, och för några latenta variabler överväger man att lägga till frågor, för att förbättra enkätens mätegenskaper. NDR har arbetat vidare med analysen av den patientenkät som används för att komplettera registerdata med patientrapporterade värden. För teoretisk bakgrund, var god se tidigare årsrapporter. Enkätens frågor har delats upp i olika grupper, var och en med frågor som är förknippade med ett underliggande värde som inte är direkt observerbart (se tabell på sidan 13). Varje grupp sägs bilda en skala och det underliggande värdet kallas för latent variabel. Det skattas utifrån patientens svarsmönster, genom en metod som kallas Item Response Theory. Följande latenta variabler ingår i enkäten: Upplevd förmåga att klara sin diabetesegenvård Upplevd trygghet i att leva med diabetes Upplevd tillgänglighet till läkare och diabetessjuksköterskor Upplevd service som läkarna och diabetessjuksköteskorna tillhandahåller Upplevd delaktighet i beslut om behandling Upplevd förmåga att klara vardagliga aktiviteter

13 Årsrapport 211 Enkätens indelning i skalor och frågor i varje skala (med frågenummer F1, F2 osv ) Upplevd förmåga att klara sin diabetesegenvård F1 Jag upplever att jag har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna hantera min diabetes F2 Jag upplever att jag i regel kan lösa de problem som kan uppkomma i min diabetesegenvård F4 Hur nöjd är du med din egen diabetesegenvård? Upplevd trygghet i att leva med diabetes F24 Hur ofta har du den senaste månaden oroat dig för lågt blodsocker? F25 Innebär din diabetes att du i allmänhet oroar dig för framtiden och risken för komplikationer? Upplevd tillgänglighet till läkare och diabetessjuksköterskor F5-6 Hur upplever du tillgängligheten per telefon? (Till Läkare, respektive Till Diab.sjuksköt.) F7-8 Hur lätt eller svårt är det för dig att få ett besök när du så önskar? (Till Läkare/Till Diab.sjuksköt.) Upplevd service som läkarna och diabetessjuksköteskorna tillhandahåller F9-1 Vid senaste kontakten, hur upplevde du att vårdpersonalen förstod din situation? (Läkare/Diab.sjuksköt.) F11-12 Vid senaste kontakten, hur upplevde du den information du fick om prover/undersökning? (Av Läkare/Av Diab.sjuksköt.) F13-14 Vid senaste kontakten, hur upplevde du den information/råd som du fick om hur du skall hantera din diabetes i olika situationer? (Av Läkare/Av Diab.sjuksköt.) F19-2 Vid senaste kontakten, hur bedömer du bemötandet du fick av vårdpersonalen? (Av Läkare/Av Diab.sjuksköt.) F21-22 Vad är ditt totala intryck av din senaste kontakt med diabetesvården? (Till Läkare/Till Diab.sjuksköt.) Upplevd delaktighet i beslut om behandling F15-16 Vid senaste kontakten, hur upplevde du din möjlighet att delta i beslut när det gäller din egenvård? (Läkare/Diab.sjuksköt.) F17-18 Vid senaste kontakten, hur upplevde du din möjlighet att delta i beslut när det gäller den medicinska behandlingen av din diabetes? (Läkare/Diab.sjuksköt.) Upplevd förmåga att klara vardagliga aktiviteter. (a) sociala aktiviteter F29 Hur ofta upplever du att din diabetes är ett hinder i din vardag? F3 Hur ofta upplever du att din diabetes är ett hinder i din sociala samvaro med andra? (b) arbetsrelaterade aktiviteter F26 Hur ofta upplevde du att din diabetes utgjorde ett hinder för dig i ditt arbete? F27 Hur ofta upplevde du att din diabetes gjorde att det kändes hopplöst för dig att avsluta vissa arbetsuppgifter? F28 Hur ofta upplevde du att din diabetes hindrade dig från att fokusera på att uppnå dina mål i ditt arbete?

Årsrapport 211 131 Nedan följer medelvärden för varje latent variabel, uttryckta på en skala 1. Resultaten per VC kan avläsas i figurerna nedan (högt värde är bra). Medelvärden av de latenta variablerna (transformerade till 1-skala) Vardagliga aktiviteter Egenvård Trygghet Tillgänglighet Service Delaktighet Sociala Arbetsrelaterade 72,2 66, 62,2 75,4 72,9 69,4 8,4 Egenvård, medelvärde 1 Service, medelvärde 1 8 8 6 6 4 4 2 2 471 63496 717 1246 3961 246 692174 116 699595 166 53958 581 419761 14 7213 777 45342 236 514795 358 23432 59 1262 7 63 39471 717 95814 699 23595 419 692795 581 45313 1246 76172 777 5342 246 116 166514 236 358 1262 7174 432 49659 61 Trygghet, medelvärde 1 Delaktighet, medelvärde 1 8 8 6 6 4 4 2 2 39 47163 23 514432 496 236699 595 1246 358 116 53717 419 761692 166 1372 453 58114 777 95842 246 795 1262 7174 59 61 63 39717 581 453419 795 471496 59 61958 14 69213 699 595761 777 72 116 42166 1246 24653 23 236514 1262 3587 174 432 Tillgänglighet, medelvärde 1 Vardagliga aktiviteter, medelvärde 1 8 8 6 6 4 4 2 2 174 47163 61 23699 958 453514 53 581358 595 116 71713 14 246761 795 236777 72 419496 59 16639 692 1246 42432 1262 7 23 537 13 14166 174 236246 Sociala aktiviteter 39 358419 42 432453 471 49659 514 581595 61 63692 699 71772 Arbetsrelaterade aktiviteter 761 777795 958 116 1246 1262

132 Årsrapport 211 Inde för diabeteshälsa och diabetesrelaterad livskvalitet De skattade värdena för varje latent variabel för varje patient används i nästa steg av projektet för att tillsammans med information från NDR om medicinska mätvariabler beräkna ett totalt indemått för hälsa och diabetesrelaterad livskvalitet. Vi kallar detta inde för diabetes capability inde (DCI). DCI ser alltid till vad som är möjligt att uppnå givet individens förutsättningar. Indetalet kan anta värden mellan och 1, där 1 är bästa möjliga värde. DCI kan också delas upp i två komponenter; ett medicinskt hälsomått, i termer av hälso- och sjukvårdens medicinska resultat (delinde 1), och diabetesrelaterad livskvalitet (delinde 2). I det medicinska hälsomåttet (delinde 1) ingår följande variabler: Blodtryck Kolesterol Upplevd tillgänglighet (latent variabel) Upplevd service (latent variabel) Upplevd delaktighet (latent variabel) I diabetesrelaterad livskvalitet (delinde 2) ingår följande variabler: Upplevd trygghet (latent variabel) Upplevd egenvårdsförmåga (latent variabel) Upplevd förmåga att klara vardagliga aktiviteter (latent variabel) I en praktisk tillämpning är det viktigt att också beakta förutsättningar för den enskilde patienten som är icke påverkbara faktorer, eempelvis ålder, kön, sjukdomsduration, andra kroniska sjukdomar. Vad som är möjligt att uppnå skall alltid ses med beaktande av dessa icke påverkbara faktorer. Ibland används begrepp som eempelvis case-mi för dessa ändamål. Det är viktigt att så långt som möjligt bygga in dessa faktorer direkt i modellen, och därmed undvika korrigeringar i efterhand. Med data från varje patient, latenta variabler och medicinska mätvariabler, beräknas ett totalt indemått för hälsa och diabetesrelaterad livskvalitet, DCI (se ovan). Resultaten hitintill indikerar att det finns skillnader mellan diabetesenheterna men också att enheterna är mer lika i delinde 1 än i delinde 2, samt att det finns betydande spridning mellan individerna i detta mått. Spridningen mellan individer gör det möjligt att identifiera minoriteter där resultaten indikerar att de inte mår bra. Resultaten indikerar sålunda att de medicinska variablerna som idag registreras löpande i NDR behöver kompletteras med information om hur diabetespatienterna upplever sin situation för att registret skall ge en bättre bild av hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. NDR och PROM, framtida planer NDRs patientenkät har nu använts i fyra olika pilotprojekt (före och efter olika förbättringsprojekt). Enkäten och indeberäkningar valideras tekniskt. En vidare validering med djupintervjuer med både patienter och vårdpersonal planeras. Förhoppningen är att därefter testa en ny och validerad version av enkäten i mindre pilotformat, t.e i en region. Planen är att använda pekskärm i väntrummet för inhämtning av data. Arbetet med PROM i NDR ingår i två olika dokorandprojekt inom hälsoekonomi och vårdvetenskap. Det totala indetalet DCI är en sammanslagning av de två delindeen, och beror alltså av samtliga värden som listats ovan. DCI ger, förutom ett övergripande indetal, också information om ifall det finns individer eller grupper av individer som väsentligt skulle kunna öka sitt välbefinnande.

Årsrapport 211 133 Fakta om NDR NDR en nödvändig del av diabetesvården Nationella Diabetesregistret, NDR, skapades 1996 av Svensk Förening för Diabetologi som ett svar på S:t Vincentdeklarationen, vars syfte var att påverka Europas länder att minska sjuklighet till följd av diabetes. NDR utformades för att möjliggöra jämförelser mellan de kliniska resultaten på alla enheter där diabetespatienter vårdas och nationella genomsnitt för ett flertal kliniska variabler. Utvecklingen sedan dess har varit snabb. NDR har blivit en nödvändig del av diabetesvården, inte minst sedan diabetesvården efter slutet av 199-talet präglats av en allt bättre kunskap om olika riskfaktorers betydelse för diabeteskomplikationer och hjärt-kärlsjukdom, samt värdet av modern behandling av blodsocker, blodtryck och blodfetter med mera. NDR fyller alltså den omistliga funktionen som instrument för uppföljning av behandlingsresultaten. NDRs organisation Nationella Diabetesregistret (NDR) startades 1996 och drivs av Svensk Förening för Diabetologi, SFD, på uppdrag och med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting. Registret finansieras genom anslag från Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister och från Registercentrum (RC) Västra Götalandsregionen. Se också NDRs regelverk på www.ndr.nu. NDRs styrgrupp Ordföranden SFD (sammankallande): Professor Mona Landin Olsson, Medicinkliniken, Skånes universitetssjukhus Malmö Ordföranden Svenska Diabetesförbundet: Margareta Nilsson Registerhållare, docent, överläkare Soffia Guðbjörnsdóttir, Registercentrum Västra Götaland, Göteborg Docent, överläkare Ulf Samuelsson, Barn- och Ungdomskliniken, Linköpings Universitetssjukhus Representanter för Svensk Internmedicinsk Förening, SIM: Överläkare Anders Nilsson, Medicinkliniken, Ängelholms sjukhus Svenska Endokrinologföreningen: Professor Mikael Rydén, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Representant för primärvården: nytillsättning under 212 Svenska Barnläkarföreningens sektion för endokrinologi och diabetes: Docent, överläkare Ulf Samuelsson, Barn- och Ungdomskliniken, Linköpings Universitetssjukhus Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD: Britt-Marie Carlsson diabetessjuksköterska, SÄS/Skene Ulla-Britt Löfgren, diabetessjuksköterska, projektledare NDR Pär Samuelsson, utvecklingsledare NDR NDRs Utdatagrupp Utdatagruppen svarar för bearbetning av data i NDR och för sammanställning av årsrapport och rapporter till konferenser och möten i landet och internationellt. En uppgift är också att verka för att data i NDR kan resultera i vetenskaplig bearbetning. Ett flertal vetenskapliga rapporter har de senaste åren presenterats i internationella och nationella tidskrifter. Soffia Guðbjörnsdóttir, docent Jan Cederholm, docent Björn Eliasson, adj. professor Katarina Eeg-Olofsson, specialistläkare Björn Zethelius, docent Ann-Marie Svensson, sektionsledare statistik Mervete Miftaraj, biostatistiker

134 Årsrapport 211 Drift- och utvecklingsgrupp Utvecklingsledare: Pär Samuelsson Arbetar under ledning av NDR:s registerhållare, ansvarar för daglig drift och utvecklingsarbete av och information om registret och som samordnare för projekt i regi av NDR.nu. Sektionsledare statistik: Ann-Marie Svensson Utför under ledning av NDR:s registerhållare databearbetning, analyser och resultatredovisning genom presentationer på efterfrågan från enskilda användare, vårdenheter, landsting och för offentligheten. Biostatistiker: Mervete Miftaraj och Nabi Pirouzi Utför under ledning av NDR:s registerhållare och utdatagrupp statistisk databearbetning. Registerkoordinator: Kaisa Torstensson Har daglig kontakt med användare i hela landet och är första kontakt vid förfrågningar till helpdesk, ansvarar för hantering av användarnamn och lösenord i NDR och utför sedvanliga sekreteraruppgifter. KAS-samordnare: Pär Samuelsson och Ulla-Britt Löfgren (ulla-britt.lofgren@registercentrum.se) KAS (kvalitetsansvarig diabetessjuksköterska) och landstingskoordinator Samtliga landsting är representerade i NDR av en KAS och en landstingskoordinator men målet är att ha minst en KAS och en koordinator för medicinklinikerna och en för primärvården inom varje landsting. Uppdraget avser att: informera om NDR vara behjälplig vid initiering av registrering online stimulera rapportering till NDR ge support till registrerarna Landstingskoordinatorerna kan beställa landstingsvis redovisning av data för lokal tolkning. Drift och verksamhet Registercentrum i Västra Götaland De nationella kvalitetsregistren har landsting som huvudmän och är mottagare av ekonomiskt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Västra Götalandsregionen (VGR) är huvudman för ett flertal register (bl.a. NDR och Svenska Höftprotesregistret (SHPR). I den regionala uppföljningen av hälso- och sjukvård har kvalitetsdata fått en allt större betydelse varför det finns ett behov av ökad samverkan med nationella kvalitetsregister utöver ett rent inhämtande av data. NDR (inklusive SWEDIABKIDS) och SHPR föreslog gemensamt en regional organisation för stöd till kvalitetsregister. Med stöd av VGR bildades Registercentrum januari 29 som har sin verksamhet i lokaler vid Chalmers i Göteborg. Sedan 1 januari 21 är Registercentrum Västra Götaland ett Nationellt kompetenscentrum för kvalitetsregister. Registercentrums uppgifter är att: tillhandahålla resurser till nationella kvalitetsregister tillhandahålla stöd och kompetens för start och utveckling av kvalitetsregister vara en regional resurs för utveckling av kvalitetsregisterarbetet Registren är självständiga enheter kopplade till respektive specialistförening med nationella uppdrag. Registerledningarna har fortsatt ansvar för innehåll, styrning och utveckling av registren. VGR har ansvar för att tillhandahålla basresurser till registerledningarna, främst i form av personal och lokaler. Registercentrum finansieras primärt genom ersättning från de register som använder enheten. Teknisk utveckling Registercentrums IT-enhet ansvarar för teknisk utveckling och underhållsarbete av NDR:s webbplats, programvaror och de webbaserade årsrapporterna för respektive vårdenhet. Krav ställs på fortlöpande teknisk utveckling och förbättring och en ny gemensam plattform för samtliga register tas nu fram.

Årsrapport 211 135 Systemutvecklare: Henrik Milefors (henrik.milefors@registercentrum.se), Roger Salomonsson (roger@registercentrum.se), Brynolf Gustafsson (brynolf.gustafsson@registercentrum.se), Ronny Thörnvall (ronny.thornvall@registercentrum.se) Nätverksansvarig: Ramin Namitabar (ramin.namitabar@registercentrum.se). Inrapportering Registreringen sker elektroniskt via www.ndr.nu vilket ger omedelbar tillgång till egna resultat och jämförande nationell statistik. Rapportering av samma patient kan göras upprepade gånger under samma år. Direktöverföring av journaldata Överföring av data sker också direkt till NDR:s databas online från vissa journalsystem och via lokalt skapade etraktionsprogram. På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen bedrivs ett projekt för att samordna informationsstrukturen i de nationella kvalitetsregistren. Projektet kallas GIK-projektet (Gemensam Informationsstruktur - Kvalitetsregister). Syftet är att minska dubbelarbete och att en standardiserad lösning ska medföra ökat intresse från alla intressenter. Man kan förvänta sig att kraven på primärvården att ansluta sig till flera kvalitetsregister ökar under de närmaste åren och behovet av en standardiserad lösning är stort. Överföring via webbtjänst Ett vanligt sätt att överföra besöksdata direkt till NDR är via en så kallad webbtjänst, framtagen av NDR. Ett flertal journalsystem använder sig direkt eller indirekt av denna tjänst. För Journal III från Profdoc finns möjlighet att göra överföringar till NDR via RAVE, EMA eller QC. I Norrbottens och Jämtlands läns landsting används VAS, och i landstinget Kronoberg och delar av Östergötland använder man Cambio Cosmic. I stora delar av Skåne används Biosis. Detta är eempel på landsting som har gjort kopplingar till NDR med hjälp av webbtjänsten. 211 var första året som större delen av besöksdatan var inrapporterad med hjälp av webbtjänsten. Inrapporterade data Förutom registreringsdatum, vårdgivarkod (vårdenheten) och personnummer efterfrågas debutår, diabetestyp, diabetesbehandling, metod att ge insulin,, kroppsvikt, längd och midjemått, blodtryck och blodlipider, s-kreatinin samt fjorton stycken ja/nej frågor: blodtrycks- och lipidsänkande behandling, ASA- eller Waranbehandling, mikro- och makroalbuminuri, genomgången stroke och hjärtinfarkt, ögonbottenundersökning, retinopati och synnedsättning, fotundersökning, samt rökning, fysisk aktivitet och förekomst av hypoglykemier. Senaste mätvärde respektive händelse registreras. Systeminnehåll Rapporteringsformulär med en obligatorisk del, se ovan, och en tillvalsdel med inbyggda kontrollfunktioner. Kompletteringsformulär för komplettering eller ändring i redan utförd rapportering. Detta kan endast göras i senast insända rapport. Diabetesprofil för patientinformation. Denna skapas automatiskt och bygger på patientens alla inlagda obligatoriska data samt de valfria frågor som enheten aktiverat. Kortare fri tet kan också läggas in. Denna kan skrivas ut till patienten vid vårdtillfället och öka patientens delaktighet i behandlingen. Diabetesprofil utdrag, en förkortad variant av Diabetesprofilen, som visar värden för, vikt, midjemått, blodtrycks- och lipidvärden, förekomst av njurpåverkan, genomförd ögonbotten- och fotundersökning, grad av fysisk aktivitet samt om patienten röker. Översikt visar enhetens diabetespopulation (uppdelat på kön, ålder, debutålder, diabetesduration och behandlingssätt) med nationella jämförelsetal på respektive vårdnivå. Söklista är ett verktyg där användaren själv kombinerar de kriterier som gäller för den grupp i diabetespopulationen som söks för egen bearbetning, kvalitetsuppföljning och ytterligare fokusering på patienter med särskilda behov av insatser, enskilt eller i grupp. Ny funktion för i år är att användaren kan söka patienter som saknar rapporterat värde i en vald variabel. Funktionen används för att få mer kompletta data att använda i enhetens uppföljnings- och förbättringsarbete. Statistik visar enhetens resultat samt jämförande nationell statistik på respektive vårdnivå. Resultaten baseras på rapporteringar inom den tidsperiod som användaren väljer. Skräddarsydd statistik visar statistik från valfri period. Jämförande data från två olika tidsintervall kan göras.

136 Årsrapport 211 Presentation av efterfrågad statistik kan väljas som kumulativt diagram, stapel- och cirkeldiagram eller i tabellform. Valfria frågor NDR lägger på begäran in s.k. Valfria frågor. Ett flertal enheter har använt sig av denna möjlighet för att studera en fråga av särskilt lokalt intresse. Dessa valfria frågor är tillgängliga inte bara för den förslagsställande enheten utan för alla och kan således också vara idégivare till övriga enheter. Valfri fråga som aktiverats av enheten visas efter ordinarie frågor på rapportformuläret. För aktivering/avaktivering krävs speciell behörighet som kan tilldelas enhetens kontaktperson. Utsökning via Söklistan respektive Skräddarsydd statistik kan göras också på de frågor som varit aktiverade men avaktiverats. Återrapportering Varje vårdenhet har alltid omedelbar tillgång till sina egna resultat och jämförande nationell statistik. Resultaten baseras på rapporteringar inom den tidsperiod som användaren väljer. Vårdenheterna kan på egen hand ta fram sin årsrapport med jämförande nationell statistik. NDR sammanställer och publicerar en nationell översikt under första halvan av påföljande år. Dessa rapporter är det i särklass bästa verktyget för uppföljning och förbättringsarbete på den egna kliniken. NDR:s landstingskoordinatorer kan beställa regional statistik för sitt landsting för lokal tolkning. Resultatredovisningen blir succesivt mer öppen allt eftersom registret blir mer heltäckande. Efterfrågan på och intresset för resultat på landstingsnivå från koordinatorer och ansvariga tjänstemän inom landstingen fortsätter att öka. Kvalitet och validitet Det internetbaserade inmatningsprogrammet har tillgängliga instruktioner och definitioner samt ett antal obligatoriska variabler och inbyggda valideringskontroller. Validering vid inmatning i databasen sker kontinuerligt genom obligatoriska fält, fasta alternativ och automatiserade rimlighetskontroller vilka är inbyggda i dataprogrammet. I databasen finns automatisk redovisning av statistik avseende andel ifyllda variabler, så att sjukhusen själva skall kunna kontrollera sin inmatningskvalitet. Om en patient har besökt både primärvården och en medicinklinik under året tilldelas patienten den enhet där årets sista besök ägde rum. Tidigare och pågående valideringsstudier har visat god överensstämmelse mellan journaldokumenterade data och NDR-registrerade data för de flesta av de undersökta variablerna. Ingen systematisk avvikelse förelåg från den icke registrerade patientgruppen. NDR-data för hela primärvården i Västra Götalandsregionen har validerats mot journaldata, slutenvårdsregistret och läkemedelsregistret, generellt överensstämmer data i mycket hög utsträckning. Metodproblem förekommer alltid i registerdata på grund av urvalsfel, bortfall och mätfel. Mätfel är skillnaden mellan ett erhållet och ett sant värde och förekommer i alla databaser. Mätfel orsakas av mätinstrumenten, mätmetoden och svarens tillförlitlighet. Standardiserade mätmetoder och säker överföring av data minskar risken för mätfel. Urvalsfel förekommer i NDR eftersom registret inte är heltäckande. Vi vill poängtera här att bortfallets storlek i grunden inte är problemet för NDR, utan den springande punkten är hur selektivt bortfallet är. Den mest effektiva åtgärden för detta problem är ett aktiv deltagande i NDR, det vill säga ökad deltagargrad på landstings-/regionnivå. Deltagandegraden på enhetsnivå varierar dock vilket förstås påverkar bedömningen av resultaten. Denna rapport är tämligen representativ för diabetesvården vid de flesta medicinkliniker i landet och också för många landsting också för primärvården. Informationsspridning Information till landets alla användare av NDR om nyheter, förändringar och annan viktig information ges via stående artikel i DiabetologNytt och i Diabetesvård under namnet NDR-Nytt. Dessutom görs utskick via e-post till kontaktpersonen på samtliga enheter och till NDRs koordinatorer och kvalitetsansvariga sjuksköterskor. Nyheter och projekt i NDR Ny patientinformation NDR IQ5 startar hösten 212 NDRs Riskmotorer, ny funktion för att beräkna 5-årsrisken för hjärtkärlsjukdom Förbättrad söklista med möjlighet att söka patienter som saknar rapporterat värde Förbättrade statistikfunktioner, bland annat möjlighet att välja tidsperiod

Årsrapport 211 137 NDR deltar i flera nationella- och internationella forskningssamarbeten NDR ingår i ett nationellt PROM-nätverk NDR deltar i SKLs GIK-projekt (Gemensam Informationsstruktur - Kvalitetsregister) NDR deltar i SKLs projekt Nationella kvalitetsregister i primärvården NDR deltar i VGRs projekt Regionalt kvalitetsregister för primärvård NDR har deltagit i sammanställningen av Socialstyrelsens rapport Nationell Utvärdering 211 Diabetesvård. Landstingens och kommunernas insatser Förbättrad lokal resultatredovisning Samtliga enheter har inbjudits att delge sina synpunkter och önskemål för en förbättrad redovisning av resultat. Dessa synpunkter beaktas alltjämt. Åtkomsten till riskmotorerna är fri och adressen är: www.ndr.nu/risk De riskfaktorer och kliniska karakteristika som ska ifyllas visas i fältet Riskberäkning. Välj först typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes, eftersom olika riskmotorer används. Klicka sedan på Beräkna risk. I fältet Resultat visas sedan den beräknade absoluta risken att om 5 år drabbas av antingen ickefatal eller fatal hjärtkärlsjukdom, vilken definieras som antingen koronar hjärtsjukdom (hjärtinfarkt, instabil angina, genomgången PCI eller bypass) eller stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning). Riskvärdet åskådliggörs även i Riskbarometern. I fältet Resultat visas dessutom den beräknade absoluta 5-årsrisken för hjärtkärlsjukdom om samma individ skulle ha uppnått aktuella målvärden för de modifierbara riskfaktorerna. Dessa målvärden är: 53 mmol/ mol, systoliskt blodtryck 13 mm Hg, total kolesterol 4,4 mmol/l, HDL kolesterol 1,1 mmol/l, BMI 25 kg/m² och frånvaro. NDR:s Riskmotorer för typ 1 och typ 2 diabetes Syftet med riskmotorerna är att bistå läkare och sköterskor att optimera den individuella kardiovaskulära riskreduktionen. Detta är en elektronisk version som baserats på publicerade vetenskapliga studier av 5-årsrisken för hjärtkärlsjukdom, där de två riskmotorerna har utarbetats och även validerats med hjälp av stora patientmaterial inom Nationella Diabetesregistret (1, 2). Evidensbaserat Snabbt och enkelt att använda för läkare, sköterska och patient Visar grafiskt absoluta kardiovaskulära risken Riskmotorerna kan användas för patienter med diabetes som behandlas i Sverige

138 Årsrapport 211 Typ 2 diabetes Riskmotorn kan användas inom åldersintervallet 3 75 år, medan ålder utanför intervallet inte har validerats för riskberäkning. Uppgifter krävs om 12 variabler som alla utom förmaksflimmer och tidigare hjärtkärlsjukdom finns tillgängliga i NDR. Debutålder för diabetes (år) beräknas enligt ålder och diabetesduration. anges som IFCC-enhet (mmol/mol). BMI (kg/m²). Rökning innebär pågående aktivitet. Äggvita i urinen anges som antingen mikroalbuminuri (u-albumin 2 2 µg/minut eller 2 3 mg/ml eller 3 3 mg/mmol kreatinin), eller som makroalbuminuri (>2 µg/minut eller >3 mg/ml eller >3 mg/mmol kreatinin). Förmaksflimmer innebär antingen attacker sedan tidigare eller pågående. Tidigare kardiovaskulär sjukdom (koronar hjärtsjukdom och/eller stroke) har inte eakt samma breda definition som i NDR:s register, eftersom koronar hjärtsjukdom här definieras som antingen genomgången hjärtinfarkt, instabil angina pectoris eller utförd kranskärlsoperation med PCI eller bypass, medan stabil angina inte ingår. Typ 1 diabetes Riskmotorn kan användas inom åldersintervallet 3 65 år, medan ålder utanför intervallet inte har validerats för riskberäkning. Typ 1 diabetes har definierats epidemiologiskt som enbart insulinbehandling vid debutålder för diabetes mindre eller lika med 3 år, och riskberäkning vid äldre debutålder än 3 år har därför inte validerats. Uppgifter krävs om 8 variabler, där några av uppgifterna för typ 2 diabetes inte medtagits. Anledningen är att denna riskmotor utarbetats bland fler yngre och medelålders patienter än de oftast äldre patienterna med typ 2 diabetes, vilket medfört att riskfaktorerna kön, BMI, mikroalbuminuri och förmaksflimmer inte framträtt som signifikanta vid den statistiska analysen. Patienter med typ 1 diabetes skiljer eempelvis genom att oftast ha betydligt längre diabetesduration vid jämförbar ålder än patienter med typ 2 diabetes. Riskbedömning baseras på fördelningen av 5-års risk hos samtliga 24 288 patienter med typ 2 diabetes och 3 661 patienter med typ 1 diabetes i NDR som använts för att estimera riskmotorerna. Medelhög absolut risk: 1% vid typ 2 diabetes (motsvarar medianen i riskfördelningen) 5% vid typ 1 diabetes (motsvarar medianen/medelvärdet) Relativ riskökning beräknas dessutom som patientens aktuella absolut risk i förhållande till den normala absoluta risk som samma person haft om målvärden för de modifierbara riskfaktorerna hade uppnåtts, enligt formeln: (aktuell risk normalrisk) / normalrisk. Den anges i Resultat som Ökad risk: antal gånger högre risk. NDR:s riskmotorer jämfört med andra kalkylatorer För typ 1 diabetes finns ingen annan kalkylator presenterad för den praktiska diabetesvården. Den är noggrant och tillförlitligt validerad hos 4 484 andra patienter med typ 1 diabetes i NDR, i en studie som referentgranskats i en vetenskaplig diabetestidskrift. NDR:s riskmotor för typ 2 diabetes har också noggrant och tillförlitligt validerats hos 2 488 andra patienter med typ 2 diabetes i NDR, i en annan studie som referentgranskats i en vetenskaplig diabetestidskrift. Vid typ 2 diabetes finns även svenska SCORE, där dock otillräckliga uppgifter finns om viktiga variabler som och diabetesduration, varför den är mindre tillförlitlig vid diabetes. Dessutom finns den äldre engelska UKPDS Risk Engine, baserad på patienter med nydebuterad typ 2 diabetes som följts under 1 år sedan början av 197-talet, men som visat påtagligt sämre validering vid utvärdering bland patienter behandlade under senare år. Den amerikanska Framinghamstudien används ofta internationellt för riskbedömning men saknar liksom SCORE uppgifter om och diabetesduration, varför den är mindre tillförlitlig vid diabetes. NDR:s riskmotorer beräknar risk om 5 år, vilket kan anses ge en säkrare riskbedömning med hjälp av värden på riskfaktorer vid basåret än hos övriga ovan nämnda riskanalyser, där risken bedöms om 1 år. Eftersom NDR:s riskmotorer utarbetats bland patienter med diabetes undersökta i Sverige, är det angeläget att framhålla att de inte bör användas bland patienter i andra länder innan validering har kunnat göras även i dessa länder. Hög absolut risk: 15% vid typ 2 diabetes (motsvara 75:e percentilen i riskfördelningen) 7,5% vid typ 1 diabetes (motsvarar 8:e percentilen)

Årsrapport 211 139 Referenser 1. Cederholm J, Eeg-Olofsson K, Eliasson B, Zethelius B, Gudbjörnsdottir S on behalf of the Swedish NDR. A new model for 5-year risk of cardiovascular disease in Type 1 diabetes; from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Diabetic Medicine 211;28:1213-2 2. Zethelius B, Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Svensson A-S, Gudbjörnsdottir S, Cederholm J on behalf of the Swedish NDR. A new model for 5-year risk of cardiovascular disease in type 2 diabetes, from the Swedish National Diabetes Register (NDR). Diabetes

14 Årsrapport 211 Kvalitetsansvariga sjuksköterskor (KAS) och koordinatorer Landsting Namn e-postadress Stockholm Nouha Saleh KAS nouha.saleh-stattin@sll.se Eva Samuelsson Wester KAS PV eva.samuelsson.wester@tiohundra.se Kaija Seijboldt KAS kaija.seijboldt@sll.se Aila Halttunen KAS aila.halttunen@akkahc.se Gudrun Andersson KAS gudrun.andersson@karolinska.se Aleandre Wajngot koord. aleandre.wajngot@slpo.sll.se Uppsala Elisabeth Sörman KAS elisabeth.sorman@privat.lul.se Jarl Hellman koord. jarl.hellman@akademiska.se Britt-Inger Bergström KAS britt-inger.bergstrom@akademiska.se Hans-Erik Johansson koord. hans.erik.johansson@lul.se Krister Gustafsson KAS krister.gustafsson@lul.se Sörmland Lotta von Unge KAS lotta.vonunge@dll.se Monica Berzén KAS monica.berzen@dll.se Christina Eriksson KAS christina.m.eriksson@dll.se Vibeke Bergmark koord. vibeke.bergmark@dll.se Östergötland Ulla-Britt Löfgren KAS ulla-britt.lofgren@swipnet.se Ulf Rosenqvist koord. ulf.rosenqvist@lio.se Salvatore Ascione koord. PV salvatore.ascione@lio.se Malin Jonsson KAS malin.a.jonsson@lio.se Jönköping Ingvor Andersson KAS ingvor.m.andersson@lj.se Anne Aelsson KAS anne.aelsson@lj.se Annika Pantzar KAS annika.pantzar@lj.se Anders Tengblad koord. PV anders.tengblad@lj.se Kronoberg Karin Johansson KAS karin.johansson@ltkronoberg.se Maj Törnkvist KAS maj.tornqvist@ltkronoberg.se Kerstin Ekman KAS kerstin.ekman@ltkronoberg.se Marie Dahlman KAS MK marie.dahlman@ltkronoberg.se Stephan Quittenbaum koord. stephan.quittenbaum@ltkronoberg.se Filippa Hummer koord. PV filippa.hummer@ltkronoberg.se Kalmar Mats Ringblom KAS matsja@ltkalmar.se Kristina Svensson KAS kristinasv@ltkalmar.se Helen Arvidsson KAS helenar@ltkalmar.se Marianne Fagerberg koord. mariannef@ltkalmar.se Herbert Król koord. herbertk@ltkalmar.se Gotland Annelee Björkman KAS annelee.bjorkman@gotland.se Elsa Björkqvist koord. elsa.bjorkqvist@gotland.se Blekinge Ulla Aghede KAS ulla.aghede@ltblekinge.se Thomas Karlsson koord. thomas.karlsson@ltblekinge.se Martina Persson koord. PV martina.persson@ltblekinge.se Skåne Agneta Lindberg KAS agneta.g.lindberg@skane.se Gun Olsson KAS gun.olsson@skane.se Marianne Lundberg KAS marianne.lundberg@skane.se Lisbeth Möller KAS lisbeth.moller@skane.se Gun-Britt Thyrman KAS gun-britt.thyrman@skane.se Eva Olsson KAS eva.m.olsson@skane.se Pia Johansson KAS pia.johansson@skane.se Mona Andersson KAS mona.m.andersson@skane.se Anders Nilsson koord. anders.l.nilsson@skane.se Tomas Kanter koord. PV tomas.kanter@skane.se Halland Anna Ekfjorden koord. anna.ekfjorden@lthalland.se Elisabeth Alfredsson KAS MK elisabeth.alfredsson@lthalland.se

Årsrapport 211 141 Landsting Namn e-postadress Västra Götaland Britt-Marie Carlsson KAS britt-marie.eva.carlsson@vgregion.se Lena Johansson koord. lena.elis.johansson@vgregion.se Peter Fors koord peter.fors@vgregion.se Kerstin Ljung KAS kerstin.ljung@vgregion.se Ove Hansson KAS ove.hansson@vgregion.se Kristina Nilsson KAS kristina.a.nilsson@vgregion.se Karin Fredricson koord. karin.fredricson@vgregion.se Bo Rylander koord. PV bo.rylander@vgregion.se Birgitt Harinen-Olsson KAS PV birgitt.harinen-olsson@vgregion.se Maria Fasth KAS maria.a.fast@vgregion.se Irene Damberg KAS PV irene.damberg@vgregion.se Stig Attvall koord. stig.attvall@medicine.gu.se Karin Rignér koord. PV karin.rigner@vgregion.se Solveig Henriksson KAS solveig.henriksson@vgregion.se Britt Johansson KAS britt.johansson@vgregion.se Maria Blomgren KAS maria.i.blomgren@vgregion.se Värmland Bengt Norberg koord. bengt.norberg@liv.se Christer Forsberg koord. PV christer.forsberg@liv.se Christina Svenningsson KAS christina.svenningsson@liv.se Lena Grindbo KAS lena.grindbo@liv.se Örebro Ninni Jedhamre KAS ninni.jedhamre@orebroll.se Eric Schwarcz koord. erik.schvarcz@orebroll.se Stefan Jansson koord. PV stefan.jansson@orebroll.se Västmanland Lena Bio koord. lena.bio@ltv.se Eva Thors Adolfsson KAS eva.thors-adolfsson@ltv.se Dalarna Anna Garmo KAS anna.garmo@ltdalarna.se Karin Hofling KAS karin.hofling@ltdalarna.se Peter Hallgren koord. peter.hallgren@ltdalarna.se Gävleborg Margot von Holst KAS margot.vonholst@lg.se Tomas Sanner koord. tomas.sanner@lg.se Anna-Lena Örtbrink-Träff KAS anna-lena.ortbrink@lg.se Kjell Åström KAS kjell.astrom@lj.se Västernorrland Anna Forsberg KAS anna.forsberg@lvn.se Inger Grundström KAS PV inger.grundstrom@lvn.se Anders Kempe koord. anders.kempe@lvn.se Jämtland Annica Borgh KAS annica.borgh@jll.se Anne-Marie Källberg KAS anne-marie.kallberg@jll.se Håkan Fureman koord. hakan.fureman@jll.se Mikael Lilja koord. PV mikael.lilja@jll.se Västerbotten Pia Ådell KAS pia.adell@vll.se Eva Skoglund KAS eva.skoglund@vll.se Gunvor Samuelsson KAS gunvor.samuelsson@vll.se Herbert Sandström koord. herbert.sandstrom@vll.se Julia Otten Koord. MK julia.otten@vll.se Elisabeth Sjöström Fahlén KAS elisabeth.sjostrom.fahlen@vll.se Norrbotten Beatrice Pirak KAS beatrice.pirak@nll.se Erika Wahlberg KAS erika.wahlberg@nll.se Sven-Erik Marklund koord. sven-erik.marklund@nll.se Christer Andersson koord. PV christer.andersson@nll.se Carema Maria Melin KAS maria.melin@carema.se Jörgen Månsson Koord. jorgen.mansson@carema.se

Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret 413 45 Göteborg Registercentrum Västra Götaland Registercentrum för Nationella kvalitetsregister Registercentrum Västra Götaland är ett kunskapscentrum för kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. Registercentrum har uppdrag från SKL att ge Nationella kvalitetsregister stöd med utveckling, drift och användning av kvalitetsregister. Här ingår även att främja kvalitetsutveckling och forskning med hjälp av register. www.registercentrum.se