forumnr 2 juli 2010 Pfizer Hur attraktiva är vi i Sverige? Den globala striden om life science industrins investeringar 371-Pfizer-05-2010-10429 Det är mycket som står på spel i den globala dragkampen om Life Science industrins investeringar. Sverige har definitivt chansen att bli en av vinnarna, men det krävs utan tvekan insatser från mångas håll för att det ska bli verklighet. Spelreglerna har förändrats. Konkurrensen är knivskarp och det krävs både rätt politiska beslut som ökar vårt lands attraktivitet och dessutom en aktiv marknadsföring, för att Sverige ska tillhöra vinnarna i framtiden. En rad beslut i fel riktning och dagens låga aktivitetsnivå från politiskt håll, är dessvärre på väg att helt spela bort Sveriges chanser, vill jag påstå. Vi anser att de här frågorna är viktiga. Därför arrangerar Pfizer ett seminarium i Almedalen, för att på så sätt bidra till att få upp frågorna på den politiska agendan. De frågor vi vill få ett svar på, är om nästa regering, oavsett vilken färg den får, aktivt kommer att bidra till att Sverige blir vinnare när nästa stora investeringsbeslut tas av Pfizer, eller något av de andra, små eller stora, life science företagen? Och hur man i så fall avser att konkret agera för att det faktiskt ska bli verklighet? Nya perspektiv Vi på Pfizer har de här frågorna på näthinnan. Som ett direkt resultat av vårt förvärv av Wyeth och dessförinnan andra fusionsprocesser, har vi nyligen genomgått ett antal effektiviseringsprocesser. Varje forsknings- och produktionsanläggnings lokalisering har utvärderats i detalj. Om Pfizer kan stå som modell för ett typiskt globalt life science företag, så vet vi exakt hur ett sådant resonerar och vilka frågor som står i fokus. Det är därför ett nyttigt perspektiv som vi kan tillföra den politiska diskussionen. Vi kan också bidra med ett internationellt perspektiv och berätta om hur andra länders regeringar ständigt uppvaktar oss och andra, även små, life science företag för att förstå hur förutsättningarna kan förbättras för att nästa investering ska förläggas just i deras land. Vi kan också lyfta fram exempel på hur andra länders regeringar agerar utifrån en samlad strategi för att locka den åtråvärda life science industrin. Vi skulle gärna se ett lite större intresse för dialog från politiskt håll också i Sverige. Ett av Pfizers ledord är att bidra med fakta, konsekvensanalyser, idéer och förslag i frågor som dels påverkar förutsättningarna för vår verksamhet, dels också gör det möjligt för patienter att tidigt få tillgång till bästa relevanta behandling. Hur investeringsklimatet i vårt land ser ut är avgörande för båda dessa. Ingen tid för vackra ord Sverige har, enligt vår bedömning, fortfarande ett antal styrkor som gör oss intressanta för den globala life science industrin. Men ska vi behålla de företag som finns även i framtiden och dessutom få fler, måste investeringsklimatet bli bättre. Och det behövs lite sense of urgency i frågan, för det är många länder som vill ta den position som Sverige har i dag. Min bedömning är att om vi inte snart når samling kring denna fråga, är risken överhängande att life science industrin flaggar ut från Sverige på några års sikt. Först de stora och sedan följer de mindre i dessas spår. Att sedan vinna dem tillbaka är betydligt svårare. De här perspektiven ska jag, med många andras hjälp, fördjupa och detaljera på seminariet i Almedalen. Jag ser mycket fram emot att diskutera frågan med representanter för båda regeringsalternativen på plats. Jag förväntar mig inte att någon kommer att säga emot mig i frågan om att life science industrin är viktig för Sveriges framtida tillväxt, men jag vill ha mer än vackra ord från politiskt håll. Sådana har industrin och Sverige inte råd med. n PS. I detta nummer av Pfizer Forum får du i kort form innehållet från ett antal av deltagarna på de två seminarier som vi arrangerar i Almedalen. Synpunkter? Kontakt: nikolaj.sorensen@pfizer. com VD för Pfizer AB Almedalen Special
Almedalen Specialutgåva Välkomna till Pfizers seminarier i Almedalen! Det här är ett nyhetsbrev som distribueras till politiker, beslutsfattare i vården, ett antal media och enskilda opinionsbildare. Ansvarig utgivare: Johan Brun Medicinsk direktör, johan.brun@pfizer.com Redaktör: Kerstin Falck, Chef Samhällskontakter, kerstin.falck@pfizer.com 08-550 529 68. Adresskälla: PAR och internet. Beställa: Vill du ha fler exemplar av nyhetsbrevet? Ring Kerstin Falck, 08-550 529 68, kerstin.falck@pfizer.com Prenumeration: Vill du hellre ha nyhetsbrevet i elektronisk form eller avsäga dig framtida prenumeration, var vänlig kontakta oss via vår hemsida www.pfizer.se Pfizer i samhället eller ring Kerstin Falck, 08-550 529 68, kerstin.falck@pfizer.com Vårt syfte med Pfizer Forum är att skapa dialog och konstruktivt bidra till samtalet om framtidens hälso- och sjukvård i Sverige. Vi är övertygade om att det behövs fler samtal och mer samarbete för att kunna möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Det behövs mer fakta, fler åsikter och konstruktiva idéer från fler håll. Vi vill ge vårt perspektiv på aktuella frågor, presentera intressanta och relevanta fakta och bidra till en ökad förståelse för vår verksamhets förutsättningar. Delta i samtalet, ge synpunkter på innehåll, ställ frågor och föreslå artiklar för behandling på vår hemsida www.pfizer.se under Pfizer i samhället. Du är också välkommen att kontakta kerstin.falck@pfizer.com och de kontaktpersoner som anges under varje artikel. Den sittande regeringen har på ett föredömligt sätt arbetat via Swecare för att stärka svenska life science företags exportförutsättningar. Motsvarande intresse och engagemang behövs även för att attrahera utländska företags investeringar till Sverige. Ett bra investeringsklimat för Life Science i Sverige är avgörande i både fallen. Det är också ämnet för Pfizers båda seminarier i Almedalen i år. Vi på Pfizer är övertygade om att ett snabbt införande av ett Journal Google i ett slag skulle göra Sverige mycket intressant för den globala life science industrin. Det är ämnet för vårt seminarium på onsdagen klockan 14.00 på Teatern på Strand Hotel. Vårt andra seminarium Hur attraktiva är vi i Sverige? adresserar frågan direkt. Den frågan ägnar vi oss åt på torsdagen klockan 14.00 på Teatern på Strand Hotel. Vi hoppas att få se dig där både onsdag och torsdag! n Välkommen! Kontakt: kerstin.falck@pfizer.com Redaktör Pfizer forum och Chef Samhällskontakter Visste du att nettoexportens värde från läkemedelsindustrin är nästan exakt lika stor som den totala kostnaden för all läkemedelsförsäljning sjukhusläkemedel, receptbelagda och receptfria. 2 Pfizer forum
Vad avgör var företagen lägger sina forskningspengar? Det finns ett antal faktorer som är helt avgörande för var life science företagen lägger sin forskning. Allra viktigast är tillgången till ny forskning och kompetens och möjligheten att korta utvecklingstiden för ett läkemedel. Det tar tio till femton år att utveckla ett läkemedel och kostar 1,3 miljarder USD. Enorma kostnader gör riskerna betydande och företagen väljer därför med omsorg var deras forskning ska lokaliseras. Anna Nilsson Vindefjärd, PhD, MBA är direktör för Forsknings- och innovationspolitik på LIF, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag, och senior forskare på Enheten för bioentreprenörskap på Karolinska Institutet. Hon har forskat om kommersialisering av medicinska upptäckter i 12 år och bland annat studerat beslutskriterierna för var forskning förläggs. Ny kompetens och samarbetsklimat Det är ett antal faktorer som går hand i hand. Den första helt avgörande faktorn är att alla företag vill fylla på med nya produktkandidater i sin egen pipeline. Att få tillgång till ny forskning och kompetens, att bli en del i en världsledande forskningsmiljö, att få möjlighet att etablera samarbeten med akademiker och bioteknikföretag och inte sällan att kunna knyta enskilda personer till sig är mycket viktigt, säger Anna Nilsson Vindefjärd. Den andra lika avgörande faktorn är förutsättningarna för ett gott samarbete med vården med garanterat hög kvalitet och en tidsplan som hålls för de kliniska studierna. Utvecklingstidens längd är en av de mest kritiska faktorerna för att bestämma de totala utvecklingskostnaderna. Andra faktorer kan spela en stor roll i enskilda fall, berättar Anna Nilsson Vindefjärd. Närhet till marknaden kan vara viktig om det till exempel handlar om mycket stora marknader som dessutom har speciella medicinska behov. Kostnader och därmed incitament som olika länders regeringar erbjuder företagen är självklart alltid mycket viktiga och kan avgöra lokaliseringsbeslutet i lägen där företagen väljer mellan länder som anses jämförbara i forskningskvalitet och kliniska prövningar. Tidigare var närhet till tillverkning inte ett beslutskriterium för lokalisering av forskning. Men, det kan ändras i takt med att läkemedel får ett allt större biotekniskt inslag. Därmed blir tillverkningen mer komplicerad och behovet av kvalificerad kunskap större. Det kan faktiskt spela Sverige i händerna eftersom en av Pfizers största anläggningar för bioteknisk tillverkning ligger i Strängnäs, berättar Anna Nilsson Vindefjärd. Sverige medlem i klubben fortfarande Sverige är fortfarande medlem i den lilla exklusiva klubb av länder där kvalificerad forskning inom Life Science kan bedrivas och där det är intressant för de främsta forskarna att finnas. Men Anna Nilsson Vindefjärds bild är att Sverige riskerar att bli av med sitt medlemskap. Sveriges absoluta styrka ur Life Science företagens perspektiv har varit en stark forskningsbas och en mycket högkvalitativ vård som kännetecknats av ett gott samarbetsklimat mellan vården, akademin och industrin. Inte minst har Sverige haft en forskningsintresserad läkarkår, vilket varit en konkurrensfördel. Men de senaste tio åren har landstingen prioriterat ner den långsiktiga kvalitetsutvecklingen markant. Möjligheten för läkare att bedriva forskning har försämrats avsevärt och allt fokus verkar i dag ligga på att kapa vårdköerna. Det kommer att straffa kvaliteten på lite längre sikt och försämrar Sveriges attraktionskraft för den globala Life Science industrin. Det behövs action! Anna Nilsson Vindefjärd ser ett antal åtgärder som skulle kunna förbättra det svenska forsknings- och innovationsklimatet avsevärt. Vid sidan av att ge en förståelse för hur Life Science industrins beslutskriterier för var forskning lokaliseras, är det frågor hon gärna diskuterar med politiker på seminariet i Almedalen. n Pfizer forum 3
Klarar Sverige den tuffare konkurrensen om att attrahera klinisk forskning? Den forskande läkemedelsindustrin i Sverige investerar årligen ungefär 5 miljarder kronor i kliniska prövningar i vårt land. Sverige har deltagit i fler än var tionde kliniska studie som gjorts i Europa under senare år. Det är anmärkningsvärt med tanke på att bara var femtionde europé är svensk. Men många länder arbetar målmedvetet för att utmana Sveriges särställning. Johan Brun vet hur läkemedelsföretagens kriterier ser ut för var man förlägger sin kliniska forskning. Intresset för att förlägga kliniska studier i vårt land tillför vården ovärderliga kunskaper om nya behandlingsmetoder och bidrar väsentligt till att öka vårdkvaliteten. Bara Pfizer engagerar 300 läkare i Sverige i dag. Det är oerhört viktigt att vi kan skapa utrymme för denna forskning, säger Johan Brun, medicinsk direktör på Pfizer. Fördel Sverige! Pfizer har på global nivå, nyligen genomfört en utvärdering av var företaget har bäst förutsättningar att bedriva sin kliniska forskning. Resultatet, i denna utvärdering, var till Sveriges fördel. Sverige är ett av tre utvalda länder i Västeuropa där Pfizer bedriver kliniska studier med egen organisation och personal. Johan Brun har varit högst delaktig i utvärderingen. Det tar i genomsnitt tio till femton år att utveckla ett läkemedel och kostnaderna är enorma. Kostnadskurvan stiger dessutom brant under de sista utvecklingsfaserna. Fyra faktorer är viktigare än andra när valet görs för var en viss studie ska förläggas. Marknadens storlek och kostnaden för att bedriva kliniska studier är viktiga parametrar. Men Sverige är ett litet land med få patienter och i ett globalt perspektiv relativt höga kostnader. Det talar därför till Sveriges nackdel. Till Sveriges fördel har i stället de två andra, lika centrala, beslutskriterierna spelat, fortsätter Johan Brun. I Sverige har vi kunnat garantera en hög kvalitet. Det har funnits ett nära samarbete mellan vården, akademin och läkemedelsindustrin. Vi har haft tydliga avtal, hög datakvalitet, dedikerade läkare och patienter som faktiskt fullföljer sitt deltagande i studierna. Industrin har kunnat lita på att en studie som förläggs i Sverige, går i mål och genomförs med hög kvalitet. Svenska studier har varit lågriskare. Kvalitetsgaranti och tid viktigast Johan Brun inskärper vikten av att kunna garantera hög kvalitet i studierna. Företagen vill inte riskera att myndighetsgodkännande och lanseringsdatum fördröjs till följd av låg kvalitet i genomförandet av en studie. Sverige har haft en särställning i kvalitetsavseende traditionellt, men många länder är på väg i kapp och förbi. Det är avgörande att vi fortsatt kan visa upp högsta tänkbara kvalitet självklart, men för Sveriges del blir det också viktigare att kunna konkurrera om tiden, menar Johan Brun. Tid är pengar. Ju snabbare vi kan etablera samverkan med sjukvården, identifiera patienter till en studie och få de Visste du att kostnaderna för kliniska studier, både läkemedlen och extra tidsåtgång ute i sjukvården, betalas av läkemedelsföretagen, ändå minskar antalet kliniska prövningar. 4 Pfizer forum
uppgifter och avtal som behövs på plats, desto större chans har vi att få del av investeringar i ny klinisk forskning. Pfizer i New York följer upp hur snabba vi är i Sverige. Hur lång tid tar det till godkännande från myndigheter, till studiestart, till dess att avtalat antal patienter har genomgått studien osv. Hur väl vi lyckas, beror till stor del på hur snabba andra aktörer på myndigheter och i vården i sin tur är. Tar det längre tid i Sverige än i andra länder, så ökar risken för att nästa kliniska studie hamnar någon annanstans, säger Johan Brun. Nu måste förslagen genomföras Marknadens storlek och relativa kostnader talar inte till Sveriges fördel. Kvaliteten och tidsfaktorn måste göra det, för att Sveriges attraktionskraft ska vara lika stark i morgon som i dag, sammanfattar Johan Brun. På seminariet i Almedalen vill Johan inskärpa hos de närvarande politikerna att Sverige inte kan leva på gamla lagrar. Två statliga utredningar från förra året har presenterats för hur Sveriges attraktivitet på området kan bli större. Förslagen finns, nu måste de genomföras. n Hur aktiva är andra länders regeringar för att attrahera investeringar? Sverige har möjligheten. Men nu krävs att politikerna förstår allvaret, kraftsamlar och tar fram en nationell strategi för att öka vårt lands konkurrenskraft. Det är Peter Bramberg, Invest Sweden, övertygad om. Peter Bramberg, enhetschef för Invest Swedens life sciencesatsning, berättar om sin syn på den globaliserade ekonomins förutsättningar. Han menar att Sverige måste välja; på vilka områden ska ett litet land som Sverige satsa på att bli bäst i världen. Annars kommer vi alltid att vara tvåa på bollen i en konkurrensmiljö som blir tuffare för varje dag. I ett nästa steg måste vi för vart och ett av de områden vi väljer, ta fram en livskraftig nationell strategi och sedan målmedvetet arbeta efter den. Så arbetar andra länder framgångsrikt redan i dag, så måste Sverige arbeta fortsatt. Life Science måste prioriteras Peter Bramberg menar att life science måste vara ett av Sveriges prioriterade områden. Life science industrin är viktig för oss i dag och vi har fortfarande ett antal unika konkurrensfördelar som vi kan bygga vidare på. Jag tror nog också att våra ansvariga politiker anser att life science borde vara ett sådant fokusområde. Problemet, när man saknar en sammanhållen strategi, är att de kritiska frågorna sorteras på ett antal olika departement och ingen tänker på helheten. Ska det bli något av det hela, måste resurser och insatser koordineras mycket bättre än i dag. Jag tror också att man från politiskt håll måste förstå att det är väldigt bråttom för det är många länder som springer snabbt nu, säger Peter Bramberg. Bramberg har en god bild av hur andra länder med ambitioner inom life science agerar. Samtliga de länder som är nettoexportörer av läkemedel, liksom Sverige, har i dag en samlad strategi för att förbättra innovationsklimatet. Storbritannien bäst i klassen Bäst i klassen just nu är Storbritannien. Där har man skapat vad man kallar Office for Life Sciences en task force som ska implementera strategin och koordinera mål och aktiviteter som i Sverige skulle falla både på social-, närings-, forsknings- och utbildningsdepartementen. Många av insatserna som gjorts fokuserar på ett snabbt upptag av innovationer i sjukvården och skapandet av starka Life Science kluster. Visste du att 30 000 patienter per år deltar i kliniska studier i Sverige. Patienterna får tillgång till den nyaste forskningen och de modernaste läkemedlen, läkare och sjuksköterskor får ny kunskap. Pfizer forum 5
Sverige måste hitta sin egen väg Angreppssätten skiljer sig mellan länderna. I Sverige måste vi naturligtvis hitta vår egen väg som utgår från våra relativa styrkor som vi kan bygga vidare på och undanröja de värsta svagheterna. Vi måste börja diskutera hur vår strategi ska se ut nu, fortsätter Peter Bramberg. Bramberg menar också att han ofta möter en felaktig bild från politiker om att det är de mindre life science företagen som på egen hand ska stå för tillväxten på området. Det är växelspelet mellan de små och stora företagen, akademin, hälso- och sjukvården som avgör om hela klustret lyfter eller inte. Det här är komplext och de stora företagens roll är inte minst viktig för att förse systemet med riskvilligt kapital, erfarenhet och processer för att ta en substans hela vägen fram till ett verksamt läkemedel, avslutar Peter Bramberg, som hoppas på en konkret diskussion om vilka pelare som Sverige kan bygga sin framtida life science strategi på, i Almedalen. n På bilden: Peter Bramberg, Invest Sweden. Visste du att läkemedelsindustrin är den fjärde största nettoexporterande industrin i Sverige. Var kommer framtidens läkemedel att tillverkas? En av ärldens största läkemedelsfabriker ligger i Södertälje. I Strängnäs öppnade Pfizer förra året en helt ny produktionsanläggning för bioteknologisk tillverkning. Är Sverige ett bra land för tillverkning av läkemedel? Kan vi räkna med att få ytterligare produktion i vårt land? Eller är produktionen på väg att flytta till låglöneländer i Asien? Vilka faktorer avgör en lokalisering? Simon Orchard, Vice President Pfizer Inc., och ansvarig för företagets bioteknologiska produktion i hela Europa, känner väl Life Science företagens perspektiv. Det finns inte en fråga som enskild är helt avgörande för hur Life Science företagen utvärderar olika tänkbara lokaliseringar för tillverkning av läkemedel. Det är allt från kompetens och produktionskostnader till samarbetsklimatet med företagets intressenter. Underskatta absolut inte vikten av mjuka faktorer som att ansvariga politiker, både nationellt och regionalt, visar ett intresse, respekt för innovativa läkemedelsföretags förutsättningar och vilja att bidra med lösningar, säger Simon Orchard, Vice President Pfizer Inc. Sverige intressant för bioteknologisk produktion Simon Orchard har fram till nyligen varit ansvarig för den 1,5 miljarders investering som Pfizer gjorde i Strängnäs i en ny produktionsanläggning. I dag har han ett ansvar för Pfizers bioteknologiska produktion i hela Europa och har varit delaktig i den utvärdering av Pfizers samtliga produk- 6 Pfizer forum
tionsanläggningar som gjorts i samband med förvärvet av Wyeth. Fabriken i Strängnäs är den största anläggningen för kommersiell tillverkning av bioteknologiska läkemedel i Sverige och exporterar läkemedel till inte mindre än 88 länder. Det som fällde avgörandet för denna investering var den kompetens och erfarenhet som samlats tackvare den gamla fabriken och den infrastruktur för bioteknik som finns i Mälardalen och Sverige. Strängnäs vann i hård konkurrens med Singapore och Irland, berättar Simon Orchard. En allt större del av läkemedelstillverkningen kommer på sikt troligen att flytta till låglöneländer, tror Simon Orchard. Det är svårt att utveckla nya läkemedel, men det är inte svårt att producera de flesta läkemedel. Sverige har dock en mycket god möjlighet att bli ett attraktivt investeringsland för produktion av bioteknologiska produkter. Här är tillverkningen mer komplex och kräver tillgång till mycket kvalificerad arbetskraft. Här bidrar Strängnäsanläggningen till att skapa ett kluster med kompetens. Detaljerad utvärderingsprocess Simon Orchard berättar om de mycket detaljerade utvärderingsprocesser som genomförts i olika omgångar och som haft något olika syften, både att effektivisera produktionen och lägga ned produktionsanläggningar, att identifiera rätt lokalisering för nya investeringar eller att hitta rätt anläggning i nätverket för produktion av nya läkemedel. Ett antal tvingande kriterier måste uppfyllas för Pfizers anläggningar och var en ny investering kan göras. Det gäller frågor som fungerande infrastruktur, tillgång till bra transporter för både människor och produkter, tillgång till arbetskraft med rätt utbildning och så vidare. Frågor som har en stark påverkan är till exempel en bedömning av det allmänna affärsklimatet, närheten till beslutsfattare, arbetsmarknadsklimatet och liknande. Den här typen av faktorer poängsätts och olika tänkbara lokaliseringsalternativ jämförs. Var en ny investering förläggs beror i väldigt hög utsträckning på alla de faktorer som sammantagna brukar kallas för det allmänna investerings- och innovationsklimatet. Processen är på sätt och vis enklare när vi har utvärderat vilka produktionsläggningar som ska läggas ned och vilka som ska vara kvar, säger Simon Orchard. De mjuka faktorerna viktiga I den utvärderingsprocess som främst syftade till att effektivisera företagets totala produktion och identifiera rätt produktionsanläggningar för ett antal läkemedel har en tydlig lista på beslutskriterier kunnat sammanställas. De primära beslutskriterierna har gällt teknik och produktionskapacitet, de sammantagna produktionskostnaderna, bedömd kompetens för anläggningen och möjlig rekryteringsbas, transportkostnader, skatter och avgifter, möjlighet till ekonomiskt stöd och alternativkostnaden för nedläggning. Det är en mycket rationell grund för utvärderingen som görs, berättar Simon Orchard. I slutet av en sådan här process har du oftast två eller tre anläggningar som direkt tävlar mot varandra. De vinner olika delgrenar, men sammantaget ligger de jämsides. Då kommer alltid de mjuka faktorerna fram som beslutskriterier igen. Då är det alltid marknadsklimatet som fäller avgörandet. Det vill säga den lokalisering som har det bästa innovationsklimatet och där patienternas tillgång till nya behandlingar värderas högst, är vinnaren, avslutar Simon Orchard. På seminariet i Almedalen vill Simon Orchard fördjupa deltagarnas kunskap om hur beslutskriterierna i Life Science företagen ser ut. Han kommer också lyfta fram ett antal enskilda frågor där Sverige har en potential att förbättra sin attraktionskraft som tillverkningsland. n På bilden: Fabriken i Strängnäs. Pfizer forum 7
Möjligheten att följa upp läkemedel i klinisk vardag är A och O för vår verksamhet Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, är den myndighet som har till uppgift att pröva om ett läkemedel ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet eller inte. Målet är att få ut mesta möjliga hälsa för de skattepengar som går till läkemedel. Gunilla Hulth-Backlund är Generaldirektör och leder verksamheten. Vår uppgift är att pröva om ett läkemedel ska subventioneras av samhället. Vi ska bland annat bedöma om läkemedlet är kostnadseffektivt, dvs. vi väger nyttan av läkemedlet mot kostnaden. Prissättningen på nya läkemedel görs före det att läkemedlet börjar användas i klinisk vardag. Det är därför viktigt att det görs uppföljningsstudier av läkemedel i klinisk användning, dvs. efter att det introducerats på marknaden. Detta så att vi kontinuerligt kan utvärdera och ompröva våra subventionsbeslut utifrån vad som händer med läkemedlets effekter i en bredare användning i den kliniska vardagen, berättar Gunilla Hulth-Backlund. Möjligheten att kunna följa upp läkemedel i den kliniska vardagen på ett effektivt sätt är A och O för TLV:s verksamhet förklarar Gunilla Hulth-Backlund. Tillgången till rätt data är därför viktig. Effektiva uppföljningssystem Gunilla Hulth-Backlund uppfattar att också andra myndigheter och aktörer inom sjukvården behöver tillgång till effektiva uppföljningssystem vare sig det är effekt, säkerhet eller biverkningar som är utgångspunkten för intresset. Hon inser förstås den hänsyn som måste tas när det gäller skyddet mot den personliga integriteten. Tillgång till rätt data och information är en förutsättning för att patienterna ska få en god och säker vård. Problemet är att samma typ av data struktureras på olika sätt i olika IT-stöd, t ex i olika journalsystem och kvalitetsregister. Vi måste därför ha en gemensam syn på informationens innehåll och struktur. n På bilden: Gunilla Hulth-Backlund. Pfizer forum 5
Varför vill Pfizer ha ett Journal Google? Varje patient som behandlas genererar ny värdefull kunskap. Den kunskapen måste tas till vara så att den kan användas för att utveckla vården och därmed komma andra patienter till del. Det vinner alla på. Ett nivålyft för vården Tyvärr så samlas och analyseras inte kunskapen idag. Den svenska vården sitter fast i ett lapptäcke av IT-system som inte kan kommunicera med varandra. Ett Journal Google, en typ av sökbar databas för alla vårdgivare, skulle i ett språng ta den svenska sjukvården in i framtiden och kunna betyda ett nivålyft för vårdkvalitet och effektivitet. Det menar Eva Eliasson som är Affärsområdesdirektör Onkologi på Pfizer AB. Alla länkar i vårdkedjan är i stort behov av att få bättre kunskap om hur behandlingar fungerar i klinisk vardag. För vården är det självklart en oerhört stor vinst att kunna lära av andras kunskaper och erfarenheter. Det är också mycket värdefullt för myndigheter oavsett om det handlar om att formulera behandlingsriktlinjer, att få bättre möjlighet att göra uppföljningar kring effekter och säkerhet, eller för att genomföra hälsoekonomiska utvärderingar när ett läkemedel används i klinisk vardag. Olika vårdenheter kan lära av varandra En annan vinst är att olika vårdenheter i olika delar av landet kan lära av varandra. Ju mer specialiserade och avancerade behandlingar det handlar om, desto mer orimligt är det att alla läkare, på alla vårdenheter, i hela landet ska kunna ha samma kunskap, om det inte finns ett enkelt sätt att hämta den. Det finns redan goda erfarenheter från barncancerområdet. Aktuell kunskap från hela landet kring sjukdomar och behandlingar har systematiskt samlats och det har bidragit till att man steg för steg har kunnat utveckla vården med bättre resultat vilket bidragit till att minska dödligheten i cancer hos barn, berättar Eva Eliasson. För oss som producent av läkemedel är det viktigt att undvika över- eller underbehandling att rätt patient får rätt behandling. Ett steg att nå dit är att man hela tiden mäter och utvärderar resultatet av behandlingen. Genom att följa patienterna noggrant under behandlingen kan vi dessutom fortsätta lärandet kring olika behandlingar och få nya hypoteser som vi kan ta tillbaka till forskningslaboratorierna. Sverige intressant för forskning Ett Journal Google skulle även bidra till att göra Sverige mer intressant för klinisk forskning. Allt ifrån rekrytering av patienter till möjligheterna att hämta data med hög kvalitet skulle förbättras. Statliga utredningar som gjorts under föregående år konstaterar att Sverige på sikt kommer att få svårt att hävda sig i den internationella konkurrensen om klinisk forskning. Det här kan vara ett viktigt verktyg i den konkurrensen där vi skulle vara unika. Sverige har inte råd att vänta längre på att ta initiativ i frågan varken för patienternas, vårdens eller forskningens skull, avslutar Eva Eliasson. n På bilden: Eva Eliasson. 4 Pfizer forum
Varför Journal Google ur patientens perspektiv? Johnny Munkhammar fick en cancerdiagnos hösten 2009 och har genomgått behandling. Han är också författare, företagare och riksdagskandidat (m). I augusti ger Timbro ut Helt sjukt!, en personlig berättelse om sjukdomen, vården och samhället. 1) Vilka eventuella brister i patientens möjlighet till kvalitetsuppföljning av vårdgivare och behandlingar kan du se idag? Svar: Idag är patientens möjligheter till kvalitetsuppföljning mycket begränsade. Med Vårdguiden började vi få någon sorts överblick över vilken vård som finns att tillgå. Nu finns vissa sajter där man kan hitta rätt läkare. Men det finns inget där man systematiskt kan utvärdera vårdinrättningar, läkare eller behandlingsmetoder. Framför allt har man som patient ett stort intresse av att åtminstone läkarna kan utvärdera behandlingar så man kan förfina och förbättra dem. 2) Vilken nytta kan du se ur patientens perspektiv på ett journal google? Svar: Köper man en bil är det inte svårt att hitta information där den jämförs ur alla tänkbara aspekter med andra bilar. Var och varannan dagstidning med självrespekt ägnar sig åt sådant, om inte annat. Men när man ska välja något än viktigare, den vård man själv eller kanske ens barn ska få, då har man nästan ingen information. Man får stå med mössan i hand inför ett system där de på toppen bestämmer. Så kan vi inte ha det. Patienten måste ha makten och då krävs information som beslutsunderlag. På bilden: Johnny Munkhammar den har behandlats, med vilka resultat, och var någonstans det vore förstås väldigt värdefullt. Och den kan förenas med integritetsskydd. 4) Vad borde vården/politiker göra? Svar: Branschorganisationer kan möjligen bidra när det gäller vårdföretagen, men nio tiondelar av vården levereras ju fortfarande av landstingens enheter. Därför kan det för dem krävas ett gemensamt arbete av den typ Vårdguiden innebar. Först och främst måste journalerna bli elektroniska, vidare måste de finnas tillgängliga för en sökmotor. Men utformandet av en Journal-Google måste förberedas väl, inte minst ur integritetssynpunkt. Därför bör en kommitté tillsättas, där inte bara IT-tekniker och vårdexperter ingår, utan också experter på integritet och användarvänlighet. n 3) Finns integritetsaspekter för patienten att beakta? Svar: Ja, det gör det absolut. När vi har register där människor finns med, i synnerhet om det handlar om känsliga frågor som sjukdomar, är det väldigt viktigt att skydda integriteten. Patienten skulle själv kunna få ta ställning till om hon eller han vill medverka, till exempel. Sedan får naturligtvis aldrig en patient få reda på fakta om en annan, det är ju grundregeln. Men att en patient ska kunna få reda på mer om hur samma sjukdom har påverkat andra, hur Pfizer forum 3
Nyttan med ett Journal Google för läkaren Henrik Lindman är överläkare på Akademiska sjukhusets onkologklinik i Uppsala och har sedan ett antal år forskat inom bröstcancerområdet. Den klinik som Henrik Lindman ansvarar för, är först i landet med att testa ett webbaserat datasystem som samlar in information om bröstcancerpatienternas hälsa, behandlingar och resultat. Informationen kan presenteras i text, siffror, statistik och grafer på läkarens dataskärm. Systemet är till oerhörd hjälp. Vi får en överblick av vilka patienter vi har, vilka behandlingar de får och hur behandlingarna fungerar. Det här är en grupp patienter som ofta har en lång och komplicerad sjukdoms- och behandlingshistoria. Att som läkare skaffa sig en god överblick över patientens situation tar mycket tid via en manuell genomgång av journalen. Nu kan vi få den överblicken direkt och vi kan se vilka behandlingar som har fungerat eller inte. Det bidrar till att höja vårdkvaliteten väsentligt, säger Henrik Lindman. Henrik Lindman pekar också på fördelarna ur forskningssynpunkt, inte minst eftersom retrospektiva journalgenomgångar slukar resurser. Men han ser också fler fördelar. Mer strukturerad journalföring En indirekt nytta med ett sådant här system är också att det kräver av läkaren att hon eller han blir mer strukturerad i sin journalföring. Du måste mata in uppgifter om det viktigaste; grundläggande patientuppgifter och utfall av olika behandlingar, på ett stringent sätt. Det tvingar läkaren att bli mer strukturerad, menar Henrik Lindman. Vad finns då för problem enligt Henrik Lindman? Det stora problemet med den här typen av system har alltid varit att få in data från läkaren i systemet. För att det skall fungera tillfredsställande krävs att klinikerna har stöd av en sköterska med speciellt ansvar för datainsamling. En sådan s.k. kvalitetssamordnare kan också ansvara för att data insamlas och skickas till de nationella registren, något som vi hoppas kunna ske automatiskt från vårt lokala system. Vi önskar bara att man även från landstingsnivå insåg att dagens sjukvård kräver att kliniker har personella resurser för administrationen av kvalitetsregister och motsvarande datasystem, något som tyvärr inte finns idag. n Snabb överblick sparar tid Systemet ger också möjlighet att söka information kring en specifik behandling och snabbt få en överblick av vilka patienter som fått den och vilka resultat och eventuella biverkningar som behandlingen gett. På onkologkliniken i Uppsala har man också utnyttjat möjligheten att öka patientinflytandet. I väntrummet får patienterna en möjlighet att själva fylla i ett webbaserat formulär över biverkningar. Det ger läkaren en bra bild av vad patienterna upplever att de har problem med och ger en möjlighet att studera frågor som tidigare inte hanns med, som till exempel livskvalitet. Henrik Lindman är, utifrån sina egna erfarenheter, positiv till att införa en sökbar databas för alla vårdgivare inom fler behandlingsområden. Nyttan är tydlig inte bara för den enskilde läkaren utan också ur ett ledningsperspektiv för uppföljning och styrning av verksamheten, menar han. 2 Pfizer forum
Pfizer forum Nr 2 juli 2010 Hur svårt kan det vara? Ett Journal Google kan rädda patienters liv och stärka forskningen Sverige har goda förutsättningar för att bedriva klinisk forskning. Vi har en kompetent hälso- och sjukvård, ett bra samarbete mellan vården, akademin och läkemedelsindustrin och patienter, som har ett högt förtroende för vården, och fullföljer sitt deltagande. internationellt och färre kliniska studier förläggs faktiskt i vårt land. Skälen till det är många, men en avgörande praktisk aspekt är att behandlingar blir mer specialiserade och individualiserade. Det betyder också att patientunderlaget för studier blir mer begränsat. Eftersom Sverige är ett litet land blir det avgörande att kunna hitta patienterna var än de befinner sig i landet. Det kan vi inte med dagens IT-system eftersom de inte är sökbara. Pfizer väljer Sverige Ett bevis för Sveriges relativa styrka är att Pfizer väljer att satsa på Sverige som ett av tre länder i Västeuropa för sin kliniska forskning med egen organisation och personal, trots relativt höga kostnader och trots att vi representerar en liten marknad och relativt få patienter. Kompetens-boost utan dess like Andra företag har gjort samma analys. Förra året investerade den forskande läkemedelsindustrin mer än fem miljarder kronor i klinisk forskning i Sverige. Det är mer än alla medel från universitet, statliga myndigheter, EU-bidrag och så kallade ALF-medel sammantaget. 30 000 svenska patienter får därmed tillgång till de allra modernaste läkemedel som finns tillgängliga. Vården får en kompetens-boost utan dess like och utan att det kostar landstingen en krona. Industrin betalar för allt. Det här bidrar till att göra Sverige intressant och attraktivt för Life Science industrin också när vi talar om grundläggande forskning och tillverkning. Dagens IT-system ett hinder för fler svenska studier När vi bedömer Sveriges attraktionskraft för klinisk forskning relativt andra länder måste vi dessvärre ändå konstatera att det går åt fel håll. Vi får allt svårare att hävda oss Sverige 2010: papper, penna, och telefon Också när patienterna väl har hittats, ställer den brist-fälliga kommunikationen mellan olika journalsystem till det. År 2010 hänvisas vi därför att använda papper, penna och telefon för att kunna följa en patients behandling, läkemedelseffekter och säkerhet i klinisk praxis. Det är anmärkningsvärt! Trots mängder av politiska initiativ på området, har vi alltså fortfarande en situation där journalsystem kommunicerar bristfälligt, eller inte alls. Att få ut information ur systemet är nästintill omöjligt. Men ärligt talat, hur svårt kan det vara? Om det inte händer något framåt i Sverige, så går det desto snabbare i andra länder. Ska vi inte bli omsprungna måste vi omedelbart åtgärda bristerna i informationshantering. Att införa ett Journal Google, där forskaren har tillgång till samtliga patientjournaler på en avidentifierad och aggregerad nivå, utgör den enskilt viktigaste satsning som regeringen kan göra för att säkra Sveriges framtid som ledande inom Life Science forskningen. Är det en möjlighet som vi har råd att missa? n Synpunkter? Kontakt: johan.brun@pfizer.com Medicinsk direktör Almedalen Special 371-Pfizer-05-2010-10429