Resultatredovisning 2008 Centrum för lättläst

Resultatredovisning 2008 Centrum för lättläst

Innehåll Centrum för lättläst 1 Resultatredovisning 1 Om lättläst 4 Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2008 5 Centrum för lättläst stiftelsens ändamål 8 2008 i korthet 9 Effekter av verksamheten 13 Inför framtiden 15 Kompetenscentrum 17 8 SIDOR 20 LL-förlaget 26 Lättläst-tjänsten 34 Marknadsföring 38 Läsombud 45 Utvecklingsarbete IT 48 Internationellt samarbete 50 Administration 52 Styrelsen 54

Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tydligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Organisationen av Centrum för lättläst: Styrelse Marknadsavdelning Läsombud Direktör Administration Ekonomi 8 SIDOR LL-förlaget Lättläst-tjänsten 4

Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2008 Verksamhet och mål Målet för statens bidrag till Centrum för lättläst är att personer med begåvningsmässigt funktionshinder och vissa andra grupper med lässvårigheter skall tillgodoses med nyhetsinformation och litteratur. Övergripande verksamhetsmål Mål - Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i hela stiftelsens verksamhet. - Ett barnperspektiv skall integreras i stiftelsens verksamhet, bl a genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. - Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i stiftelsens verksamhet. Återrapportering Stiftelsen skall redovisa måluppfyllelsen enligt de kvantitativa och kvalitativa mått som stiftelsen finner mest relevanta. Redovisningen skall vara jämförbar mellan olika verksamhetsår. Verksamhetsgrenar Centrum för lättläst verksamhet skall redovisas i en resultatredovisning enligt följande verksamhetsgrenar: - Nyhetstidningen 8 SIDOR - Lättlästa böcker - Läsombud - Marknadsföring 5

Nyhetstidningen 8 SIDOR Mål Målet är att utveckla läsaranpassningen av Nyhetstidningen 8 SIDOR. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - prissättningen för tidningen - åtgärder som vidtagits för att utveckla tidningens läsaranpassning - upplagans storlek respektive antal prenumerationer per målgrupp. Lättlästa böcker Mål Målet är en bred utgivning av lättlästa böcker i fråga om svårighetsnivåer och genrer samt att årligen ge ut minst två titlar inom utgivningen av Alla Tiders Klassiker. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - antal utgivna böcker, både totalt och fördelat på olika svårighetsnivåer och genrer, däribland barn- och ungdomsböcker. - utgivningen av lättlästa versioner av Alla Tiders Klassiker för skolans behov. Läsombud Mål Målet är en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits för att stimulera verksamheten med läsombud samt resultatet av dessa åtgärder. Marknadsföring Mål Målet är att ha en god information och marknadsföring av verksamheten till olika grupper som har nytta av lättlästutgivningen, inom bl a omsorgen och skolan. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att utveckla informationen och marknadsföringen samt resultatet av dessa åtgärder. Övriga mål och återrapporteringskrav Mål och återrapportering 1. Centrum för lättläst ska kartlägga och analysera det regionala utfallet av sin verksamhet för 2007 och 2008 enligt metodanvisningarna från Statens kulturråd. Analysen ska i första hand fördelas på de olika länen. Redovisningen skall ske till Statens kulturråd i enlighet med de an- 6

visningar rådet lämnar. Mål 2. Målet är att bidra till att utvecklingsarbetet avseende andra medier än för det tryckta ordet går framåt. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i anslutning till detta utvecklingsarbete. Mål 3. Målet är att verksamheten skall vara ett kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - hur rollen som kompetenscentrum utvecklas och uppnådda resultat - möjligheter och hinder för ett ökat samarbete med andra statliga aktörer som verkar inom lättlästområdet - en strategi för hur rollen som kompetenscentrum bör utvecklas 2009-2011. I detta arbete ingår att definiera målgrupperna och kompetenscentrets insatser samt att redogöra för hur det framtida behovet av lättläst litteratur och information ser ut vad gäller olika brukargrupper. Mål 4. Målet är att öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits och uppnådda resultat för att uppnå detta mål. Verksamheten skall genomföras i samverkan med Specialpedagogiska institutet. 7

Stiflelsen för lättläst samhällsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 Centrum för lättläst stiftelsens ändamål Vi är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgivningen av lättläst material är en fråga om demokrati och tillgänglighet. Utgångspunkten är att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns t ex personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller afasi, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, personer med demens samt invandrare, skolbarn och vuxna med brister i utbildningen. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivningen av lättlästa böcker, s k LL-böcker. En aktiv marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. Förutom den rena förlagsverksamheten bedriver vi i samarbete med andra ett arbete med läsombud, som framför allt handlar om lässtimulering. Vidare har vi en uppdragsverksamhet LL-tjänsten som gör lättlästa textbearbetningar åt andra. Vi har även kurser att skriva lättläst. Vi strävar efter att delta i forsknings- och utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till exempelvis personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på något område har vi instiftat Det Lätta Priset som delas ut årligen. Vi vill fungera som ett kompetenscentrum på LL-området. Vi står för kompetens och kvalitet, vi skapar tillgänglighet. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter mm svarar för resten. Uppdragsverksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder, utan statligt stöd. 8

Stiflelsen för lättläst samhällsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416 2008 i korthet Verksamhetsåret 2008 var satsningen på skolan en prioriterad uppgift. Utgivningen har kunnat utvecklas i vissa avseenden, främst på teknikområdet. Flera viktiga insatser har gjorts för att skapa bättre förutsättningar för en effektiv marknadsföring. En annan angelägen uppgift har varit att få till stånd bättre balans i ekonomin. Produktionskostnader och andra omkostnader har kunnat hållas på en lägre nivå än året innan. Samtidigt har vi fått se de egna intäkterna minska med ca 1 miljon kronor från föregående år. Den större delen av minskningen ligger inom bok- och tidningsförsäljningen. Även prenumerationsintäkterna minskade något. Uppdragstjänsterna stannade på ungefär samma nivå som året innan. Skolsatsningarna har inneburit flera nya projekt och även satsningar på att få till stånd bättre kontakt med lärarna. Ännu syns inga större försäljningsframgångar från skolsatsningarna. Visst utvecklingsarbete har kunnat bedrivas och arbetet har fortsatt med att göra verksamheten mer forskningsorienterad. Ett forskarnätverk har bildats. Inriktningen under året Skolsatsningen har bl a inneburit att tidningen 8 SIDOR innehåller mer material med fokus på skolan, fler bilagor och fylligare nummer samt mer fördjupningsmaterial på webben. Under året gavs nio boktitlar ut med särskild inriktning på unga läsare. Därutöver har ett par DVD- 9

produktioner för ungdomar i särskolan producerats. Den stora satsningen har varit igångsättandet av Miljöspanarna, en klimat- och miljöwebb för ungdomar. Ett stort arbete har också varit att bygga vidare på ett lärarrum på webben för att få till stånd en dialog med skolvärlden. Viktiga uppgifter har självklart också varit att på annat sätt öka läsaranpassningen samt svara för en god information och marknadsföring av verksamheten. Material för personer med intellektuellt funktionshinder framställs regelbundet. De lättlästa produkterna fungerar också mycket väl i mångkultursammanhang och dessa frågor bevakas också i tidningen och i bokproduktionen. Vid sidan av utgivningsverksamheten har en angelägen uppgift varit fortsatt utveckling som kompetenscenter på lättlästområdet. Forskarkontakter ser vi som en hörnsten i ett kompetenscenter. Ökad forskning på lättlästområdet är angeläget för att få ökade kunskaper om det lättlästa språket, om olika målgruppers behov mm. Därigenom får verksamheten en stabil grund att stå på. Det forskarnätverk som har bildats har till sin hjälp ett mindre sekretariat. Elektroniska medier spelar en allt större roll. Nyhetstidningen finns sedan flera år som webbtidning och flera produktioner har gjorts för webben. Information och kundkontakter över webben blir allt vanligare. Dock kan inte utvecklingsarbete när det gäller nya medier bedrivas i någon större utsträckning i egen regi. Däremot har vi deltagit i ett betydelsefullt utvecklingsprojekt som letts av e-centret i Stockholm och som innebär att information kan anpassas efter behov och förmedlas genom olika medier. Projektet avslutades under året, men det är en förhoppning att utvecklingsarbetet kan fortsätta i någon form. Andra angelägna projekt på teknikområdet, som t ex webb-tv för personer med intellektuella funktionshinder, har inte kunnat genomföras. Samarbeten och allianser med andra verksamheter ser vi som ett sätt att utveckla verksamheten och nå ut bättre. Även internationella kontakter är ett led i utvecklingen till ett kompetenscenter. Initiativ har på olika sätt tagits på dessa områden. Internationella kontakter och samarbeten har fortsatt, bl a genom EU-samarbete och det internationella nätverk för lättläst som bildats på svenskt initiativ. Ekonomiska villkor Allmänt gäller att vi måste räkna med kostnadsökningar på ca 3 procent om året, vilket i vår budget motsvarar ca 900 000 kronor per år. För att hålla jämna steg med kostnadsökningarna måste intäktssidan bli större genom försäljning eller ökade anslag eller så måste besparingar ske i motsvarande mån. Det innebär rejäla intäktsökningar eller kraftiga besparingar varje år för att klara ett positivt resultat. De senaste åren har vi fått se intäkterna minska. De ekonomiska villkoren har gjort det nödvändigt att hålla nere kostnaderna. Flera åtgärder har vidtagits för rationalisering och besparingar. Omförhandlingar av tryckkontrakt, hyresvillkor och avtal för lagerhantering är exempel på detta. Besparingsarbetet har fortsatt under året. De personalrelaterade kostnaderna, som ökat under senare år, kunde minskas en del år 2008. 10

Även de skuldposter som hör samman med personalkostnaderna, semesterlöneskulden och en skuld för outtagen övertid mm, har nedbringats. En annan omständighet är att intäkter och kostnader är mycket ojämnt fördelade över året och det gör det svårt att skapa god balans över året. I början av varje vår- och höstperiod står verksamheten inför stora utgifter. Under sommaren är intäkterna mycket blygsamma. En betydande del av försäljningen sker först under senhösten. I en mindre verksamhet som vår får sådana förhållanden stora effekter. Inom bokproduktionen kan ett projekt pågå under några år. Nedlagda kostnader i ett pågående projekt är en tillgångspost. När boken läggs i lager börjar värdet omedelbart att skrivas ned. Intäkterna från försäljningen av boken kan komma successivt under en period av flera år. Lagret av böcker är mycket försiktigt värderat. Det finns anledning att se över principerna för lagervärderingen. Det är nödvändigt att fortsätta utveckla Lättläst-tjänsten och att marknadsföra tjänsten mera kraftfullt. Med all sannolikhet finns fortfarande en stor potential för denna uppdragsverksamhet. Försäljningen De egna intäkterna år 2008 blev ca 1 miljon kronor lägre än året innan. Tidningens intäkter från prenumerationer och annan försäljning nådde upp till ca 6,1 miljoner kronor. Det är ca 600 000 kronor lägre än året innan. Bokförlagets egna intäkter kom totalt upp i närmare 5,7 miljoner kronor med fakturerade portokostnader. Det är ca 200 000 kronor lägre än föregående år. Uppdragsintäkterna kom upp i närmare 1,8 miljoner kronor, en liten ökning, men lägre än väntat. Totalt nådde de egna intäkterna ca 13,8 miljoner kronor. Det ska jämföras med föregående år då försäljningen nådde upp till 14,8 miljoner kronor och året dessförinnan då försäljningen slog rekord och kom upp i 15,5 miljoner kronor. Minskningen av de egna intäkterna motsvarar ca 7 procent. Försäljningsminskningen för tidningen och böckerna kan ha flera orsaker. Tidningen har levt med en svagt nedåtgående trend under några år. Den kraftigare minskningen för böckerna kan vara en del av sämre försäljning totalt sett inom bokbranschen. Det är svårt att säga vilka effekter på försäljningen som satsningen på skolan så långt har haft. Det kan ta lite tid att få genomslag för sådan marknadsföring. Det kan också vara så att utan denna satsning hade nedgången varit större. De böcker som sålt bäst under året är typiskt sett böcker som skolorna köper in och som ungdomar läser. Inga priser höjdes under året, i stället har bokpriserna i genomsnitt hållits på en lägre nivå de senaste åren, bl a genom fler pocketböcker. När det gäller uppdragsintäkterna måste verksamheten marknadsföras mera och nya kunder bearbetas. 11

De statliga anslagen ökade med drygt 250 000 kronor till ca 15,7 miljoner kronor. Därtill kom det extra anslaget till skolsatsningar på 2 miljoner kronor. Tillsammans med de statliga anslagsmedlen blev de sammanlagda intäkterna ca 31,5 miljoner kronor. Kostnaderna har kunnat hållas nere trots allmänna prisökningar och besparingar har genomförts på olika områden. En del nya produktioner och aktiviteter satts i gång som en följd av satsningen på skolan vilket har lett till att resurser tagits i anspråk. Kostnaderna stannade totalt på ca 31,2 miljoner kronor. Resultatet + 252 000 kronor Trots nedgången i försäljningen blev årets resultat ett överskott på ca 252 000 kronor. 12

Effekter av verksamheten Målsättning Ett övergripande mål för all verksamhet på det statliga kulturområdet är att ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv liksom ett barnperspektiv ska integreras i verksamheten. Centrum för lättläst är i vid mening en förlagsverksamhet av mindre omfattning. År 2008 hade hela verksamheten en budgetomslutning på ca 32 miljoner kronor. Effekterna av verksamheten är dock större än vad man i förstone kan tro. Några exempel kan belysa detta. Undersökningar som gjorts tyder på att nyhetstidningen 8 SIDOR varje vecka läses av närmare 100000 personer. Sedan den första lättlästa boken gavs ut och fram till dags dato har mer än 1 000 titlar givits ut och under ett år levererar vi cirka 80 000 böcker till kunderna. Inom läsombudsverksamheten är över 5900 personer engagerade runt om i landet. Allt fler kommuner, myndigheter och företag har insett behovet av att göra sin information mera lättbegriplig både för funktionshindrade och inte minst för den breda allmänheten. Som redan nämnts är vår verksamhet i grunden en fråga om demokrati och tillgänglighet. Ett övergripande mål enligt regleringsbrevet från regeringen är att vi liksom andra verksamheter med statligt stöd ska främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft som därigenom bidrar till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Ett barnperspektiv integreras i verksamheten där det är möjligt. Både utgivningen, uppdrags- och kursverksamheten, läsombuden och det utåtriktade arbetet i övrigt anser vi bidrar till att främja en utveckling mot social jämlikhet med respekt och tolerans för bland annat olika etnisk eller kulturell bakgrund. Nyhetsinformationen skapar sannolikt 13

större förståelse för olika företeelser i samhället och i bokutgivningen har ämnen som rasism, olika etniska grupper mm tagits upp. Den lättlästa utgivningen har en självklar plats när det gäller att nå ut med information och litteratur till olika grupper som är kulturellt eftersatta och resurssvaga. Vi ser också att lättläst material fungerar bra i sammanhang som handlar om att stärka demokratin och verka för integration. Den svenska LL-verksamheten är världsledande och har på olika sätt uppmärksammats i internationella sammanhang, inte minst som en förebild. Idag finns viss verksamhet i ungefär tio andra länder och ett seriöst intresse i ytterligare 7-8 länder. Praktiskt taget alla har inspirerats av den svenska verksamheten. Ett internationellt nätverk håller på att byggas upp. Personer och organisationer från 28 länder ingår i nätverket. 14

Inför framtiden Lättläst material fungerar bra för flera olika grupper och de kan nås genom olika kanaler. Vi har hittills nått ut till en rätt begränsad sektor av samhället, framför allt till skolvärlden, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi fortfarande ganska okända. Behoven är dock större än man kan tro. Studier har visat att 20-25 procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolans niondeklass. Vi kan anta att åtminstone 7-8 procent av alla vuxna skulle ha glädje av vår utgivning. Ska vi nå ännu fler kan det bli nödvändigt att även produkterna utvecklas vidare. Arbetet med att marknadsföra begreppet lättläst fortsätter därför. Genom att göra lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka markant. Självklart kommer vi även i fortsättningen att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, däribland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nå ut bredare ökad kunskap Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare tid uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder 15

på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på LL-området och fortfarande återstår mycket att göra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid att hitta fruktbara samarbetsformer med andra verksamheter och kunna erbjuda paketlösningar. Ökad forskning kan ge LL-verksamheten en ännu bättre grund att stå på. Också den moderna tekniken ger nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupplevelser. Inte minst kan detta ge möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. För att kunna utveckla verksamheten är det nödvändigt att vi når ut till fler grupper och att intäkterna från försäljningen ökar. Den bearbetning av en större marknad som startats måste fortsätta. Inteminst är skolan en stor och viktig aktör. Vi måste också kunna möta behoven från olika läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det innebär i så fall att vi bör kunna producera lättläst på flera nivåer. Stärkt finansiering balans i ekonomin Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte tillräckliga marginaler vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. Väsentligt högre priser skulle innebära att många av våra köpare, delvis givna enligt uppdraget, skulle stängas ute från vår produktion. Det är en ekvation som är svår att få att gå ihop. Den förstärkning som vi nu har fått genom uppdraget att utöka utbudet av lättläst i skolan ger oss möjligheter att både utveckla utgivningen och få till stånd bättre balans i ekonomin. Om vi inte kan räkna med fortsatt stöd av detta slag samt ökad försäljning, måste vi göra besparingar och nedskärningar för att få balans i ekonomin. 16

Kompetenscentrum Målsättning Målet är att verksamheten ska bli ett tongivande kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Utveckling och sammanfattande analys De olika delarna i verksamheten fyller alla viktiga funktioner i ett kompetenscentrum. Produktion och kommunikation är lika viktiga delar. Utgivningen omfattar numera produkter med bredd och variation och i många fall på olika nivåer av lättläst. På senare år har vår uppdragsverksamhet Lättläst-tjänsten fått en mer framträdande roll och bör kunna utvecklas mera. Utvecklingsarbete med andra medier, framför allt IT, bör fortsätta. Under senare tid har kontakterna över webben fått en allt större betydelse. I rollen som kompetenscenter ligger att vi ska uppfattas som det bästa alternativet när det gäller lättläst. Kompetens och kvalitet är två av hörnstenarna i vår verksamhet. En självklar del i kompetenscentret är god kunskap om språket och lättlästkonceptet samt god kännedom om medier och produktionstekniker samt goda insikter om läsarna och hur de kan nås. Ett kompetenscenter bör ha en tydlig forskningsanknytning och ha en god omvärldsbevakning. Forskningsrön bör ställas samman och ny forskning komma till. Vi har på olika sätt lagt vikt vid forskningsfrågorna bl a genom den forskargrupp som intresserat sig för frågorna och bildandet av ett forskarnätverk. De som arbetar med lättlästutgivningen har skaffat sig en stor kompetens på området genom lång erfarenhet. Fortstatt kompetensutveckling är också en viktig del i ett kompetenscenter. Det handlar här om att ta del av de resultat som kommer fram genom bl a forskningsinsatser och att t ex knyta till sig språkkonsulter eller annan expertis för att ha en levande diskussion kring språket. 17

Forskning Inom ett kompetenscenter är forskning av stor betydelse. Det är önskvärt att knyta till sig sådan kompetens på olika sätt och bygga upp någon form av forskarplattform i anslutning till lättläst. Forskningsrön behöver ställas samman och det behövs ytterligare forskning inom flera discipliner. Det kan gälla språket, läsprocessen, bild och form, målgruppers behov mm. Målsättningen är att intressera forskare för lättlästområdet samt att få igång mer forskning om lättläst. Våra egna resurser till forskning är mycket begränsade och medel från annat håll liksom samarbete med andra parter är därför ett förstahandsalternativ. En mindre forskargrupp har bildats för att leda arbetet med forskningsfrågorna. Förhoppningen är att inom en snar framtid kunna bilda ett vetenskapligt råd som är knutet till verksamheten. För ett par år sedan hölls en forskarkonferens med rubriken Texten, läsaren och samhället. Ett 40-tal forskare från olika länder deltog. Konferensen arrangerades av Centrum för lättläst i samarbete med Språkrådet, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Konferensen behandlade vuxnas läsande i ett samhällsperspektiv. Detta var första steget för uppbyggnaden av ett aktivt forskarnätverk som ska arbeta vidare med dessa frågor. Tanken är att nätverket ska vara en mötesplats för intresserade forskare och att mer forskning ska kunna komma i gång. Forskarnätverket nu med ett 15-tal aktiva deltagare, har under 2008 genomfört de två första av sex planerade möten under en treårsperiod. Det första mötet hölls i Stockholm i maj och hade temat Everyday and working life perspectives/samhälls- och arbetslivsperspektiv. Gästföreläsare var PhD Sondra Cuban från Lancaster University. Den andra mötet hölls i Göteborg i oktober hade temat Massmedia. Gästföreläsare var professor Lennart Weibull. Kommande teman som planeras är bl.a. Funktionshinder och läsning, Äldre och läsning, Tillgänglighet och demokrati. Sedan en tid tillbaka finns inom Centrum för lättläst en sekretariatsfunktion på deltid med uppgift att biträda forskargruppen, ha kontakt med andra forskare, sammanställa forskningsresultat mm. Vi bör också bedriva ett aktivt kvalitetsarbete för att kunna utvärdera vår egen verksamhet. Vi ska inte bara göra bra saker utan även rätt saker. Vi får in synpunkter på LL-utgivningen inte bara från kunder utan även från personer utanför denna krets, t ex genom fokusgrupper. Arbete med att utforma kvalitetsprogram pågår. Vi avser också att utveckla ett väl fungerande nätverk till andra verksamheter, i lämpliga fall utveckla samarbetsformer och skapa allianser. Vi ska också fortsättningsvis vara öppna för internationellt samarbete. Måluppfyllelse Vår roll som kompetenscentrum bör utvecklas mera. Det förutsätter ytterligare utvecklingsarbete i fråga om nya medier samt forskarkontakter och omvärldsanalyser. Vi bör också utveck- 18

la samarbets- former med andra. En strategi för hur kompetenscentret bör utvecklas under de närmaste åren kommer att utformas. Ett viktigt steg har tagits i och med att forskningsfrågorna har fått en tydlig förankring inom Centrum för lättläst. Vi räknar med att ytterligare insatser på området kan komma i gång inom en snar framtid. 19

8 SIDOR Målsättning Målsättningen för året har varit att utveckla läsaranpassningen av tidningen samt öka upplagan. Utgivning 8 SIDOR har funnits som nyhetstidningen i snart 25 år, det första numret av tidningen kom ut 1984. Den tryckta tidningen kommer ut en gång i veckan och innehåller samma typ av nyheter som vanliga dagstidningar, men presenterade på ett lättläst och lättfattligt sätt. Under året gavs 51 nummer av papperstidningen ut. 8 SIDOR ges också regelmässigt ut med utökade temanummer oftast med material lämpat för skolan. En stor årlig nutidsorientering trycks och skickas ut i oktober månad. Samhällsguiden Bit för bit med faktaartiklar publiceras i tidningen varje vecka. Varje nummer av tidningen fanns också inläst som ljudtidning. 8 SIDORs nyhetstidning på webben uppdateras varje vardag i veckan, det har inneburit ca 250 utgåvor av nätupplagan. Närmare 50 faktaartiklar om EU har publicerats på webben. Genom materialet på webben får läsarna möjlighet att söka sig fram i 8 SIDORs artikelregister. Webbtidningen har fått alltfler läsare under åren. Den används dagligen av olika läsargrupper, framför allt i skolor och inom invandrarundervisningen. 20

Webbtidningens blogg med bakgrund till nyheter och tankar om nyhetsvärdering mm publiceras fem dagar i veckan och syftar till att ge nyheterna en personlig prägel. 8 SIDORS webbplats lockar allt fler. Webbplatsen hade över 235 000 unika besök 2008, vilket var en ökning med 40 procent jämfört med föregående år. Genom att tidningsmaterialet numera publiceras i flera olika former och i många fall dagligen genomfördes sammanlagt under året omkring 1 500 produktioner eller publiceringstillfällen. Till utgivningen hör även en skriftserie. Under året gavs ett par nya skrifter ut i serien. Skolsatsningen Tidningsutgivningen utvecklades ytterligare som ett led i att öka utbudet av lättläst i skolan. Både papperstidningen och 8sidor.se har fortsatt att förmedla nya skolanknutna artiklar och bilagor i 8 SIDOR. Aktuella ämnen som klimatfrågan, mobbning, ordning i skolan, friskolor etc. har tagits upp i reportage ofta i kontakt med en skola. På 8sidor.se finns avdelningar med skolanknutet material. Utvecklingsarbete och läsaranpassning Utvecklingsarbetet och läsaranpassningen av tidningen har under de senaste åren i stor utsträckning varit knutet till webbtidningen. Även satsningen på skolan har i betydande utsträckning rört webbtidningen. Under året har 8 SIDOR börjat arbeta med webbradio. En egen studio har byggts upp och förutom inläsning av tidningen görs dagliga webbradiosändningar av nyheter. Statistiken visar att lyssnare dagligen har följt radionyheterna. Bildspel och animationer har också tagits fram och används på hemsidan. T ex har bildspel om regeringen och riksdagspartierna presenterats. Brist på resurser har inneburit att det inte heller detta år har varit möjligt att komma i gång ordentligt med webb-tv. Detta skulle innebära ytterligare möjligheter till läsaranpassning med ljud och rörliga bilder i anslutning till nyhetsmaterialet på nätet. Utvecklingen av den elektroniska delen av 8 SIDOR har gjort det enklare att hitta både nya och gamla artiklar. Webbtidningen är sedan något år försedd med ljud. Det innebär att särskilt lässvaga kan få texterna upplästa av en syntetisk röst. Tillsammans med e-centret i Vällingby (finansierat av Post- och Telestyrelsen) har 8 SIDOR skapat en prototyp till en nyhetsförmedling med strömmande läsning via mobiler, tv och dator. Prototypen innehåller kanaler med levande bilder, ljud, text, bild, teckentolk och extramaterial. Läsaren kan själv välja vilken kanal som passar bäst, snabbt orientera sig i materialet, 21

lägga in bokmärken och fritt flytta läsningen från mobil till TV till dator. Försöksprojektet avslutades år 2008. Ett annat viktigt utvecklingsarbete som pågått under de senaste åren har varit Bonuswebben. Denna avdelning Av 8 SIDOR har tagits fram helt utan extra resurser. Till Bonuswebben har skrivits mer än 300 artiklar om världens länder och om stora organisationer som t ex FN, där finns en rad fakta- artiklar och varje vardag görs en självrättande nutidsorientering. Bonuswebben innehåller även en illustrerad receptbok med 25 lättlästa matrecept. Bonuswebben premierar betalande läsare. Endast prenumeranterna på den tryckta tidningen kan komma åt Bonuswebben. Den ger viktiga faktabakgrunder som inte får plats i den tryckta tidningen men den ger även förnöjelsematerial. Nyhetstjänst Nyhetstjänsten innebär att 8 SIDOR säljer lättlästa nyhetssammanfattningar veckovis till några andra dagstidningar. Under året marknadsfördes tjänsten mer aktivt till lokala och regionala tidningar runtom i landet. Över 200 nyhetssammanfattningar producerades. Samarbeten Förutom det samarbete som bedrivits tillsammans med e-centret har 8 SIDOR under ett par år deltagit i ett samarbete inom ramen för EU-programmet Socrates/Grundtwig 2. Samarbetet har varit mycket effektivt och givande. 8 SIDOR har spelat en ledande roll i samarbetet med sex andra partners från norra Europa och utvecklat en modell för produktion av lättlästa tidningar. Projektet syftade till kunskapsutbyte och kvalitetsutveckling tidningarna emellan, bla genom en modell för att starta, driva och utveckla en lättläst EU-nyhetstidning på nätet tillsammans med europeiska partners. Under 2007avslutades samarbetsprojektet. Partnergemenskapen sökte pengar för ett Life Long Learning-projekt 2008, men beviljades inte pengar. Ett annat samarbete har gällt syntetsikt ljud. Tillsammans med företaget Phoneticom har en ny tjänst för ljudinläsning med syntetisk röst på hemsidan utvecklats. Tjänsten introduceras 2008. Svagt vikande upplaga 8 SIDORs upplaga fortsatte att minska något under år 2008. Under året stabiliserade sig upplagan på ca 11 500 exemplar. Genomsnittsupplagan för året låg lägre, drygt 10 100 exemplar, pga den låga upplagan under sommaren. Toppnoteringen låg på drygt 12 300 exemplar. Det har inte varit möjligt att bryta den nedåtgående trenden under detta år, trots att inga priser höjts. Upplageminskningen kan bero på att stora prenumerantgrupper gjort inbesparingar av ekonomiska skäl. Skolsatsningen kan säkert ge effekt, men detta genomslag torde ske först under kommande år. En annan förklaring till nedgången kan vara en viss mättnad bland de traditionella kundgrupperna. Vi måste också räkna med att andra nyhetsprodukter, Metro, Sesam mm, till en del konkurrerar med 8 SIDOR. 22

14000 8 SIDORs genomsnittsupplaga åren 1988-2008 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Prenumerationspriset Prenumerationspriset på tidningen har varit 720 kronor för ett årsabonnemang, I det priset ingår bilagor och tillgång till allt material på webben. Priset har varit oförändrat sedan 2006. Avmattad försäljning men plusresultat Eftersom 8 SIDORs upplaga minskade något år 2008 blev även prenumerationsintäkterna något lägre än året innan. Det oförändrade priset inverkar också. Prenumerationsintäkterna stannade på ca 6,1 miljoner kronor. Till detta ska läggas uppdragsintäkter och andra intäkter. Året innan blev prenumerationsintäkterna ca 6,4 miljoner kronor. Se diagram tidningens intäkter nedan. Trots svagt vikande upplaga visar tidningsverksamheten i sig ett stort överkott på ca 545 000 kronor. Till stor del beror det goda resultatet på kostnadsminskningar och rationaliseringar. Efter fördelning av uppdragsverksamhetens resultat blir överskottet för 8 SIDOR ca 456 000 kronor. 8 000 000 8 SIDORs intäkter 1995-2008 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Prenumeranterna 8 SIDOR har läsare inom flera grupper. Fördelningen mellan kundgrupperna framgår av diagrammet nedan. 63 procent av prenumeranterna finns inom undervisningen. Ungdomssko- 23

lan har som tidigare en mycket stark ställning. Dagcenterverksamhet, särskolor och särskilt boende står för 14 procent av abonnemangen. En del av dessa prenumerationer är i princip att betrakta som privata abonnemang. Övriga prenumerationer som bl a går direkt till privatpersoner är i storleksordningen 12 procent. Därutöver är det framför allt bibliotek som framträder med 11 procent. Undersökningar som gjorts har visat att 8 SIDORs prenumeranter är relativt jämnt fördelade över hela landet med hänsyn tagen till befolkningsunderlaget. Det har inte skett några nämnvärda förändringar under de senaste tre åren. 8% 4% 8 SIDORs prenumeranter. Fördelning mellan olika grupper - 2007 Används i ungdomsskolan 11% Läses med utvecklingsstörda personer Används i vuxenutbildning 4% 7% 52% Används i svenskundervisning för invandrare Bibliotek Övrigt Till barn eller själv 14% 97 % nöjda läsare För att få ytterligare kunskap om läsarnas synpunkter och bra underlag för en fortsatt läsaranpassning genomförs med jämna mellanrum intervjuundersökningar bland 8 SIDORs läsare. Undersökningen görs vartannat år bland ett slumpmässigt urval av prenumeranterna. Den senaste genomfördes 2007. Undersökningarna har varje gång visat att prenumeranterna är nöjda eller mycket nöjda med tidningens kvalitet och svårighetsnivå. Det som läsarna tycker är särskilt bra med 8 SIDOR är det lätta språket, nyhetsurvalet och anpassningen till läsarna. För att citera en person i undersökningen: 8 SIDOR är kortfattad, saklig, seriös och tydlig. Man uppskattar också bilderna i tidningen och att layouten är tydlig. I en undersökning genomförd bland dem som slutat prenumerera angav ingen tidningens kvalitet som en orsak till att säga upp prenumerationen. De vanligaste orsakerna var förändrade arbetsuppgifter och minskad budget. Sammanfattningsvis anser 97 procent av de intervjuade att tidningen är bra eller mycket bra. Den kritiska synpunkt som finns är huvudsakligen att tidningen är för dyr. Läsarundersökningarna visar också på att 8 SIDOR har betydligt större läsekrets än vad antalet prenumerationer anger. Stickprov visar att varje nummer läses av i genomsnitt åtta-tio personer, dvs läsekretsen kan vara närmare 100 000 personer. Dessa läsare tillhör i stor utsträckning två grupper, nämligen barn, ungdomar och invandrare som möter 8 SIDOR i skolan samt därutöver personer med intellektuell funktionsnedsättning som 24

läser 8 SIDOR i daglig verksamhet, i skolan och i boendet. Förändringarna mellan åren är marginella. Måluppfyllelse Målet att utveckla läsaranpassningen har uppnåtts. Tidningen har läsaranpassats på en rad områden, t ex som webbtidning och ljudtidning. Därutöver har temanummer och faktamaterial tagits fram. Satsningen på skolan har bidragit till utvecklingsarbetet. Webb-radio har introducerats och försök med Webb-TV har gjorts. Upplagan har dock inte ökat. 25

LL-förlaget Målsättning En övergripande målsättning har varit att bredda utgivningen i fråga om svårighetsnivåer och genrer. En särskild målsättning har varit att satsa på unga läsare i skolan. Ytterligare en målsättning har varit att ge ut titlar i serien Alla Tiders Klassiker. Utgivning och genrer LL-förlaget strävar efter en varierad utgivning inom en rad genrer, romaner, deckare, barnböcker, Science fiction, sport, faktaböcker mm. LL-böckerna har framför allt haft en vuxen publik men under de senaste åren har ett ökande antal böcker för barn och ungdomar givits ut. Under de senaste två åren har produktioner för unga läsare i skolan varit en angelägen satsning. Utgivningen har hållits på samma nivå som året innan. Totalt producerades 34 titlar. Produktionsmål Produktionsmålet har varit att producera minst 30 titlar med böcker på alla tre nivåer, i skilda genrer och i syfte att nå en bred läsekrets. Mot bakgrund av uppdraget att öka utbudet av lättläst i skolan har en särskild satsning gjorts på unga läsare, nämligen en webbplats om miljö- och klimatfrågor. Ytterligare ett mål inom ramen för skolsatsningen har varit att utöver bokutgivningen arbeta med två stycken DVD-produktioner där målgruppen främst varit ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. En målsättning har också varit att arbeta mer integrerat med marknadsavdelningen för att på så vis få en mer effektiv marknadsföring och stärka förlagets varumärke. 26

Tabell: Antalet utgivna titlar (inkl cd och mp3) nyproduktion Genrer 2006 2007 2008 Fakta 11 14 6 Skönlitteratur varav barn och ungd. Totalt 26 33 34 15 5 19 11 28 9 Nivåer av lättläst LL-förlaget ger ut böcker på tre nivåer av lättlästhet. Den allra lättaste nivån vänder sig främst till personer med intellektuellt funktionshinder men läses även av personer som är nya i svenska språket. I årets produktion återfinns en handfull titlar på denna nivå. Liksom tidigare hamnar de flesta titlarna på mellannivån och bearbetningarna och några av faktaböckerna på den högsta nivån. Under året har nivågrupperingen nyanserats något och böcker som kan karakteriseras 1+ och 3+ har givits ut. Bland 3+ fanns ungdomsboken Kleo och underjordens gåta och bearbetningarna av Eyvind Johnson, Romanen om Olof som utgavs i två illustrerade delar. Några specialsatsningar har gjorts för personer med intellektuella funktionshinder som bilderboken Vad säger kroppen? som ställer frågor kring självuppfattning och grupptryck. Dit hör även fotoberättelsen Brandkåren kommer liksom romanen Ett barn ska jag ha som diskuterar problematiken att skaffa barn när man har ett funktionshinder. Tabell: Antalet LL-titlar på olika svårighetsnivåer nyproduktion Nivå 2006 2007 2008 Nivå 1 4 3 5 Nivå 2 16 24 15 Nivå 3 6 5 14 Totalt 26 33 34 Utgivning mer för unga läsare LL-förlaget har en bred utgivning som täcker de flesta genrer: skönlitteratur för vuxna med allt från deckare till kärleksromaner, barn- och ungdomsböcker rymmande både klassiska sagor, science fiction och hästböcker samt faktaböcker från sport till religion. Under året har 30 nya titlar givits ut, därutöver har fyra nya utgåvor producerats. Med direkt inriktning på skolan har nio ungdomsböcker produceras. Därtill kommer två DVD-produktioner för ungdomar samt den stora satsningen på miljöspanarna på webben. Sammanlagt blir det tolv produktioner för ungdomar. Det ska också poängteras att många ungdomar läser s k vuxenböcker och i skolan används i stor utsträckning bearbetningar av klassiker mm. Att ganska många fler titlar kunde ges ut beror delvis på att flera titlar producerats i pocket och 27

storpocketformat och att färre titlar varit genomillustrerade, vilket varit kostnadsbesparande och även inneburit lägre konsumentpriser. Genom detta har förlaget velat göra det möjligt för skolan att kunna köpa in klassuppsättningar. Särskilda skolsatsningar: DVD-böcker och miljöspanarna.se DVD-produktioner Två dvd-produktioner framställdes under våren. Den ena, Blod från sju bröder, är en timme lång och riktar sig speciellt till särskolan. Den innehåller tre skrönor, filmade i olika miljöer, av den populära berättaren Per Gustavsson som här för första gången framträder på film. Den andra Frida gillar är en fräck animerad dagbok i tre delar med manus av Niklas Darke och animationer av Lars Holmström. Den riktar sig till yngre tonåringar. Miljöspanarna www.miljospanarna.se Under våren började förlaget att skissa på en miljösajt som ska vända sig till ungdomar. Avsikten är att engagera ungdomar för miljö- och klimatfrågor både på mikrooch makronivå. En erfaren journalist rekryterades, likaså en grafisk designer/illustratör med speciell inriktning på miljö samt en tekniker. Vi fick kontakt med kunniga och kända namn på miljöområdet bl a Johan Tell som är sajtens krönikör och Robert Nyberg som gör månadens bild. Vidare medverkar ångestdoktorn Patrica Tudor Sandahl. Vi samarbetade med Globala gymnasiet och engagerade därifrån fem kunniga skribenter, kallade Vi fem som fortlöpande skriver texter. Sajten innehåller bl a bloggar, krönikor och miljöfakta som under våren 2009 kommer att kompletteras med klimatskolan och länk direkt från Lärarrummet. Det finns möjlighet för läsarna att gå in och kommentera artiklar och komma egna förslag. Vi har även startat ett samarbete med NGO Plan där vi gratis får använda deras material, vilket gör att vi även kan få in aktuella internationella vinklingar. Bearbetningar Förlaget lägger sig vinn om att bearbeta såväl rykande aktuella titlar som klassiker. Årets aktuella satsningar är Arn av Jan Guillou och Augustprisvinnaren Ninas resa av Lena Eihorn. Bland klassikerna märks förutom Lagerlöfs alla titlar Eyvind Johnsons Romanen om Olof, en samling med klassiska sagor samt Othello som en titel i serien Drama. Fokus på Selma Lagerlöf Under året har 150-årsjubileumet av Selma Lagerlöfs födelse firats. Förlaget gav ut en omfångsrik och rikt illustrerad volym Selma Lagerlöf, Liv, lust, litteratur av Johan Werkmäster. Under oktober 28

publicerade Aftonbladet under Selmas födelsedagsvecka varje dag utdrag ur boken. Förlaget satsade även på nya bearbetningar som Jerusalem och många nya utgåvor i pocket. Alla Tiders Klassiker De första titlarna i den nya serien av Alla Tiders Klassiker bedömdes inte möjliga att bearbeta till en lättläst version. Bland de titlar som nu ingår i serien (utgivna eller på förslagslistan) finns fyra utgivna i en LL-version, dvs. i genomsnitt två per år. Cd och mp3 Efter önskemål från många bibliotek framställde förlaget i samarbete med Bibliotekstjänst ett paket med ett tiotal titlar bestående av bok och cd, som såldes direkt av BTJ. Förlaget producerade dubbelt så många mp3 produktioner än som ursprungligen hade planerats eftersom det var önskvärt med en större bredd för att utvärdera satsningen. När det gällde mp3 titlar satsade förlaget både på aktuella bearbetningar, klassiker och titlar för personer med intellektuella funktionshinder. Utvärderingsgrupper Förlaget har olika utvärderingsgrupper som träffas ungefär en gång per termin. Detta ger värdefull kunskap om hur böckerna fungerar i praktiken, om nivåerna ligger rätt osv. Dessutom kommer ofta värdefulla förslag och idéer. Förlaget har under året träffat elever från en särskola, från Kunskapsskolan, elever med allmänna lässvårigheter, invandrarlever samt deltagare i en yrkesgrupp från daglig verksamhet. De väljer själva böcker som de läser och diskuterar, vissa lämnar även skriftliga kommentarer. Mötena är värdefulla för förlaget för att veta att det vi gör fungerar men ger också idéer till nya böcker. Priser och upplagor Ambitionen är att ha en bra spridning med både billiga böcker och mer påkostade och rikt illustrerade böcker. Förlaget har medvetet under det senaste åren hållit en låg prisprofil och producerat fler böcker i pocket för att öka böckernas tillänglighet. Det genomsnittliga konsumentpriset på böckerna utgivna under 2008 var 136 kronor, i stort sett samma nivå som året innan då priset var 135 kronor. Inga större förändringar har skett under se senaste åren. Tabell. Genomsnittspris på böcker år 2005 2006 2007 2008 Kronor 136 140 135 136 De billigaste böckerna är små pocket som börjar på 35 kronor. De dyraste böckerna är de tunga faktaböckerna som kostar 180 190 kronor. Däremellan ligger ungdomsböcker på 170 kronor, storpocket på 120 kronor och pocket på 60 kronor. När det gäller upplagor ligger genomsnittet på 2 600 ex med spännande böcker och de små 29

pocketböckerna i topp på 5 000 ex, de bearbetade klassikerna däremellan på 3 000 ex och lägst de nischade böckerna till personer med intellektuell funktionsnedsättning på 1 500 ex. Lägre intäkter och minusresultat Den rena bokförsäljningen uppgick till ca 5,4 miljoner kronor. Inklusive fakturerade portoavgifter blev förlagets egna intäkter nära 5,7 miljoner kronor. Det är en försäljning som är ca 3 procent lägre än året innan. Försäljningen i volym, alltså antalet sålda exemplar, ökade något. Alltså fler böcker till relativt låga priser. Till bokförsäljningen ska läggas uppdragsintäkter och andra intäkter. Resultatet för bokförlaget blev dock ett underskott på ca 114 000 kronor. Efter fördelning av uppdragsverksamhetens resultat blev underskottet ca 204 000 kronor. LL-förlagets intäkter framgår av diagrammet nedan. LL-förlagets intäkter 1995-2008 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Vem köper LL-böcker? De stora kundgrupperna finns inom skolan, biblioteken och bokhandeln. Det finns ett stort intresse från skolan och annan undervisning. Många lärare efterfrågar lättlästa böcker. Det gäller lärare i grundskolan och särskolan, lärare som arbetar inom vissa program på gymnasieskolan, lärare inom invandrarundervisning, på folkhögskolor, komvux med flera. För att nå utanför denna krets av förmedlare och nå nya målgrupper behövs en allmän satsning på lättläst som företeelse. LL-förlaget hade under året ca 2 430 aktiva kunder och dessa kunder gjorde sammanlagt ca 5 200 beställningar. I genomsnitt består en order av 15 böcker till ett värde av ca 950 kronor. Både antalet kunder och antalet beställningar är ungefär desamma som föregående år. Däremot har värdet av varje order minskat med ca 85 kronor. Några stora kunder dominerar, främst Bibliotekstjänst AB, Adlibris och Bokus. Privatpersoner köper i genomsnitt tre böcker för sammanlagt 215 kronor. Här har ordervärdet minskat med 125 kronor. Kunderna köper billigare böcker, men inte fler böcker. Mer än 50 procent av försäljningen går numera till bokhandeln eller andra återförsäljare till F-pris, dvs det lägre förlagsnettopriset som återförsäljare får köpa in böckerna till. Den ganska kraftiga ökning av inköp från bokhandeln torde förklaras av att allt fler skolor och andra gör 30

sina inköp den vägen, inte minst via de större nätbokhandlarna som t ex AdLibris och Bokus. Nätbokhandlarna står numera för ca 22 procent av de totala inköpen. Bibliotek och skolor behåller trots detta en ställning som betydande kunder direkt hos förlaget, även om inköpen jämfört med föregående år har minskat. Tillsammans svarade skolor och bibliotek för ca 40 procent av inköpen. Det är svårt att i denna statistik se direkta effekter av skolsatsningen i försäljningen. Med all sannolikhet har skolan blivit en allt större kund. Det är också svårt att ange en siffra på andelen privatpersoner som köper LL-böcker. En del privatpersoner gör sina inköp från vår postorderbokhandel, en del handlar sannolikt också i vanliga bokhandeln eller via bokhandlare på nätet. Även de som finns i särskilt boende inom omsorgen är att betrakta som privata kunder. Diagram. Köpare av LL-böcker åren 2006-2008 45000 40000 35000 30000 2008 2007 2006 25000 20000 15000 10000 5000 0 Bibliotek Skolan Privatpersoner Omsorgen Bokhandel Vuxenutbildning Övriga Vad säljer bäst? I tabellerna som följer redovisas statistik över försäljningen av LL-böcker, dels de mest sålda LL-böckerna totalt och dels försäljningen för olika genrer. LL-böcker är inga färskvaror. En hel del böcker säljer bra över en längre tid. Backlistförsäljningen, dvs försäljningen av böcker utgivna tidigare år, står för mer än hälften av ett års intäkter. Tabell. De sex mest sålda LL-böckerna totalt: Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Guillou Ondskan Bearbetning 19 962 60 kr Mankell Fotografens död Lättpocket 15 397 35 kr Mankell Mannen på stranden Lättpocket 13 678 35 kr Frank Anne Franks dagbok Bearbetning 13 154 120 kr Nesser Ormblomman Lättpocket 10 520 35 kr Fogelström Mina drömmars stad Bearbetning 10 369 125 kr 31

Listan över de bäst säljande böckerna toppas av Jan Guillou s Ondskan i LL-version med nästan 20 000 sålda exemplar. Därefter kommer Fotografens död av Henning Mankell i lättpocket som nu sålts i över 15 000 exemplar samt ytterligare en lättpocket av Mankell. Klassikern Anne Franks dagbok är också en storsäljare. Man kan konstatera att det är skönlitterära böcker och framför allt bearbetningar av kända verk som totalt sett säljer bäst. Nyskrivna böcker i den historiska serien säljer också bra. De bäst säljande böckerna har alla givit ett nettoöverskott. En sammanställning över de sex böcker som såldes bäst under år 2008 toppas också av Jan Guillous Ondskan som under året såldes i över 2 800 exemplar. Bland övriga böcker som såldes bra under året finns bl a en annan bok av Guillou, nämligen Arn Vägen till Jerusalem samt Vampyren i Blackeberg av John Ajvide-Lindqvist. En klassiker fanns även med bland Årets bästsäljare, Stolthet och fördom av Jane Austen, som såldes i nästan 1 500 exemplar. Tabell. De sex mest sålda LL-böckerna 2008 Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Guillou Ondskan Bearbetning 2 832 60 kr Guillou Arn Bearbetning 2 666 80 kr Ajvide-L Vampyren i Blackeberg Spänning 2 465 80 kr Alexandersson Bögslungan Ungdom 2 105 60 kr Einhorn Ninas resa Bearbetning 1 731 60 kr Austen Stolthet och fördom Bearbetning 1 494 180 kr De typiska ungdomsböcker som säljer bäst är spännande berättelser, böcker om kärlek och gestaltningar av ungdomars vardag och drömmar. De bäst säljande böckerna har sålts i mellan 3 000 och 5 000 exemplar. Tabell. De sex mest sålda ungdomsböckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Krog Draksvärdet Ungdom 4 779 135 kr Krog Det mystiska skeppet Ungdom 3 877 170 kr Schwartz Klotter och Kärlek Ungdom 3 396 135 kr Schwartz Mitt liv som gameboy Ungdom 3 294 170 kr Falck Fettot Ungdom 3 229 135 kr Werner Tora och trollkarlen Ungdom 3 105 130 kr Listar vi upp de sex bäst säljande faktaböckerna ser vi att ämnena är skiftande, från historia till vardagsjuridik och samtidsskildringar. Dessa har alla nått över 4 000 exemplar och den bäst säljande närmare 7 000 exemplar. Det är samma titlar som legat i topp de senaste åren. Tabell. De sex mest sålda faktaböckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Peterson Jag, Gustav Vasa Historia 6 871 105 kr Göndör A6171 Jag överlevde Historia 6 113 65 kr Persson Jag bröt med nazismen Fakta 5 526 80 kr Lindquist & Schildt Festa och fira Handbok 4 939 175 kr Killander Lättlästa lagar Juridik 4 593 160 kr Peterson Jag Karl XII Historia 4 306 150 kr Man kan av den redovisade statistiken inte dra några långtgående slutsatser om prisets betydel- 32

se för försäljningen. Bland de böcker som säljs bäst finns några av de billigaste pocketböckerna, men där finns även illustrerade böcker med hårda pärmar till högre pris. T ex säljer ungdomsböckerna bra till ett pris runt 150 kronor. Även om många titlar kan nå ut till en relativt bred publik, och rent av har möjlighet att betala sina egna produktionskostnader så är det viktigt att hålla i minnet att andra titlar är mer inriktade på en klart avgränsad målgrupp, som exempelvis personer med intellektuell funktionsnedsättning. Denna typ av böcker har inte samma chans att nå en god försäljning. Under ett år säljs kanske ett par hundra. Någon enstaka titel kan över en period av flera år nå över 2 000, några en försäljning mellan 1 000 och 2 000 exemplar, medan andra inte säljer mycket mer än 500 exemplar sammanlagt. För den avsedda gruppen kan dock dessa böcker vara mycket angelägna. Titlarna i uppställningen nedan är nivå 1-böcker och exempel på berättelser utformade särskilt med tanke på läsare med intellektuell funktionsnedsättning. De böcker som ligger i topp gavs ut för flera år sedan och har alltså sålts under lång tid. Med på listan finns även en bok med dikter. Tabell. De sex mest sålda böckerna på nivå 1 (bl a för personer med intellektuell funktionsnedsättning): Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Andersson Patriks kokbok I Kokbok 2 833 Dahlgren Idolerna Bildberättelse 2 270 Killander Rätt sätt Fakta 2 261 Olsson Bilder hemifrån Bildberättelse 2 188 Lumholdt Ambulansnatt Fakta 2 024 Widerberg Blandade känslor Dikter 2 009 Måluppfyllelse Utgivningen har haft variation och bredd, både i fråga om genrer och svårighetsnivåer. Antalet produktioner har ökat och fler produktioner för ungdomar har givits ut. Visst utvecklingsarbete med nya medier har bedrivits, framför allt inriktat på skolan. 33

Lättläst-tjänsten Målsättning Den övergripande målsättning vi har formulerat är att fortsätta marknadsföra och utveckla Lättläst-tjänsten utifrån redan utarbetad strategi. En utvecklad uppdragsverksamhet är till gagn för hela verksamheten. Verksamheten 2008 Lättläst-tjänsten är en affärsdrivande gren vid Centrum för lättläst. Lättläst-tjänsten gör på uppdrag lättlästa bearbetningar av samhällsinformation och erbjuder kurser och föreläsningar i att skriva lättläst. Målsättningen för 2008 var att starta kampanjen Lättläst 2010 samt bedriva riktat arbete gentemot museerna. Museiarbetet genomfördes som planerat. Kampanjen kom emellertid att flyttas fram till 2009. Under året genomfördes 128 projekt, vilket innebar ett fulltecknat schema med de befintliga resurserna. Målsättningen för 2008 var också att utveckla samarbetet med FUB, referensgrupper och bilda allianser. Vi tecknade ett samarbetsavtal med FUB som fortsätter att rulla under 2009. Vi fortsatte att utveckla metoderna för samarbete med referensgrupper. Bland annat inleddes kontakterna med Ungstöd AB i Södertälje. Dialogen med Röda Korset fortsatte under året och resulterade i ett par bearbetningsuppdrag samt föreläsningar. Under 2008 fortsatte vi med att kommunicera med våra kunder genom Centrum för lättlästs nyhetsbrev m.m. Vi gjorde riktade utskick till museerna med erbjudande om kurser och bearbetningstjänster. Vi genomförde kartläggning av lättläst webbinformation på myndigheters webbplatser i mars 34

och kommunernas webbplatser i oktober. Vid båda dessa tillfällen skickade vi ut pressmeddelanden som fick stor genomslagskraft. Både i press och radio främst på lokal nivå men även på riksnivå. Exempelvis gjorde TV-kanalen Kanal Lokal i Östergötland en studiointervju med Lättläst-tjänstens chef. Denna intervju visades även i Stockholmsregionen. Pressmeddelandena följdes upp med utskick till myndigheter respektive kommuner med råd för lättläst webb samt information om våra tjänster. Under 2008 genomförde Lättläst-tjänsten 128 olika uppdrag. 40 uppdrag åt kommuner, 16 åt landsting eller länsstyrelse, 44 åt myndigheter, 3 åt departementen och 25 åt övriga organisationer och företag. 81 kunder var nya kunder för året. Stora kunder under året har varit Forum för levande historia, Försäkringskassan, Statens fastighetsverk, ABF, Ungdomsstyrelsen, Ängelholm och Malmö stad. Museerna har fortsatt att öka som kundgrupp. Vi har haft uppdrag från såväl stadsmuseer som länsmuseer och statliga museer. Bearbetningar Bearbetningsuppdragen var något större i omfattning än under 2007. Intäktsmålet för bearbetningar nåddes nästan. Vi ser en fortsatt ökning när det gäller texter för webben. Vi har gjort stora bearbetningsjobb åt Försäkringskassan och ABF under året. Även under 2008 har vi haft löpande avtal med Karlstad kommun om lättlästa kommunstyrelsebeslut, Kalmar läns landsting om lättlästa sidor i hushållstidningen Salvia samt med Västra Götalandsregionen och deras tidning Regionmagasinet. Under året tecknade vi löpande avtal med Skellefteå kommun om lättlästa artiklar till deras personaltidning Ida samt med Ängelsholms kommuns hushållstidning Vi i Ängelholm. Alla utom Regionmagasinet kommer vi att fortsätta med under 2009. Precis som under 2007 har flera uppdrag handlat om granskning av andras lättlästa texter. Vi har till exempel ett avtal med en skrivbyrå där vi löpande kan granska deras lättlästa texter. Detta är ett exempel på den roll vi har lyckats befästa som experter inom området lättläst samhällsinformation. Kurser Nedgången intäktsmässigt för kursverksamheten fortsatte under 2008. Totalt har vi ändå nått runt 950 personer med våra kurser och föreläsningar under året, varav över 400 personer har deltagit i en kurs. Kurser och föreläsningar har genomförts på olika platser i landet från Trelleborg i söder till 35

Umeå i norr. Uppdragsgivarna har främst varit kommuner, men vi genomförde också skrivarkurser för exempelvis Konsumentverket i Karlstad, Studieförbundet Vuxenskolan och Västerbottens läns landsting. Vecka 15 och vecka 47 2008 erbjöd vi Öppna kurser i våra egna lokaler (8 st). Sammanlagt har drygt 90 personer deltagit vid de olika kursdagarna hos oss. Flera av kurserna har varit fulltecknade långt innan sista anmälningsdag! I maj och i oktober har vi genomfört utbildning i att skriva lättläst för museipersonal med sammanlagt 20 deltagare. Vi har fortsatt att utveckla distansutbildningen. Ett antal deltagare har gått distanskursen under 2008. Vi har genomfört 2 frukostmöten båda var fulltecknade. Vi har blivit inbjudna att föreläsa vid externa seminariedagar och konferenser vid flera tillfällen under året bland annat vid Klarspråksdag i Västernorrland, museiinformatörerna i Stockholms frukostmöte och vid Centrum för kompetensutveckling. Sammanfattande analys Bearbetningsverksamheten nådde i stort sett de uppställda målen. Kursverksamheten däremot har inte nått målen. Flera större kursprojekt som vi hade hoppats på nådde i slutänden inte längre än till planeringsstadiet. Bland annat så fick vi lägga ner kurssamarbetet med Vara folkhögskola och Kommunförbundet Skaraborg på grund av för få anmälningar. Även om det ekonomiska resultatet är sämre än väntat, har verksamheten på många områden utvecklats. Vi har hittat rutiner för årliga kartläggningar av lättläst webbinformation. Samarbetet med marknadsavdelningen kring pressmeddelande i anslutning till kartläggningen har fungerat bra. Det genomslag vi haft i media har också stärkt vår trovärdighet och vår roll som kompetenscentrum. Det är vi som kan lättläst samhällsinformation! Många kontaktar oss för att vi anses vara experterna på området. Vi har ett väl fungerande kundregister som hålls uppdaterat. Vi har ett fortsatt gott samarbete med Mälardalens högskola och har även detta år både deltagit med föreläsning i deras utbildning i Informationsdesign samt handlett studenter kring projektarbeten. Vi har goda rutiner för utprovning av texter och har på uppdrag genomfört utprovning och utvärdering av Forum för levande historias webbplats. Vi har fortsatt att leverera våra uppdrag i tid och på ett tillfredsställande sätt. Vi har goda relationer med våra kunder och kunderna är nöjda. Fler kunder än tidigare vill använda vår 36

lättlästmärkning på sina lättlästa texter och man framhåller gärna samarbetet med oss. Vi har flera kunder som har återkommit till oss och blivit nya kunder efter byte av arbetsplats. Man har alltså tagit med sig kontakterna med oss till sin nya arbetsgivare och fortsatt att ge oss uppdrag. Minusresultat Omsättningsmålet för 2008 var 2 100 000 kronor. Utfallet blev ca 1 780 000 kronor. Utfallet blev ca 300 000 kr lägre än målsättningen. Resultatet för Lättläst-tjänsten blev ett underskott på 178 837 kronor. Måluppfyllelse Sammanfattningsvis blev 2008 trots allt något bättre resultatmässigt än 2007. Den kampanj som planerades att starta under året uteblev. Det gjordes därför ingen större satsning på marknadsföring, vilket hade behövts för att förbättra resultatet. Vi kan konstatera att även om vi har hög trovärdighet så måste vi aktivt arbeta för att öka försäljningen. Det är fortfarande många som inte känner till LL-tjänsten eller behoven av lättläst information. 37

Marknadsföring Målsättningar Målet är att ha en god information och marknadsföring av verksamheten till olika grupper som har nytta av lättlästutgivningen, inom bl a skolan och omsorgen. Målsättningar för 2008 Vi har preciserat målsättningen på följande sätt. Vi ska vara kända för vår bredd och vara en auktoritet på området lättläst. Vi ska i möjligaste mån kommunicera hela verksamheten, även då vi sätter fokus på en del av verksamheten. Skolan har varit en prioriterad målgrupp under 2008, samtidigt som vi har strävat efter att behålla aktiviteterna för övriga målgrupper. Vi har startat upp ett arbete gentemot biblioteken för att nå ut bättre till alla våra målgrupper och för att öka samarbetet med biblioteken på olika nivåer. Förutsättningar Under 2008 har verksamheten haft tonvikt på målgruppen Skola, med extra resurser för att satsa på den gruppen. De lättlästa produkterna vänder sig till flera olika användare som alla har det gemensamt att de är i behov av anpassade texter. Målgruppen för marknadsföringen och användaren är inte densamma. De som har behov av lättlästa produkter har ofta inget intresse av att leta upp dem. Vi har heller inte de ekonomiska resurserna att övertyga en allmänhet. Därför vänder vi oss i vår kommunikation till olika typer av förmedlare som har möjlighet att övertyga användarna. Däremot är det viktigt för oss att känna användaren väl och tillfredsställa dennes behov. Annars kan vi aldrig övertyga förmedlaren eller vara trovärdiga på marknaden. Vi ska vara den som kan området lättläst bäst och det är viktigt att vi lyckas kommunicera det. Målgrupper för marknadsföring och information De målgrupper vi arbetar med för marknadsföringen av LL-förlaget och 8 SIDOR är: 38

Skola / utbildning. Skolan inbegriper särskola, grundskola, gymnasium (med fokus på lässvårigheter), folkhögskolor, vuxenutbildning och lärarhögskolan. Bibliotek Omsorg (Funktionshinder och Äldre med demens) Användare 20-25 procent av den vuxna befolkningen har inte den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut årskurs nio i skolan. Det innebär att många har problem med att läsa en vanlig dagstidning med god behållning. Vi kan förmoda att en del inom denna grupp har nytta och glädje av lättlästa texter. Våra produkter är någorlunda välkända inom bibliotek, omsorgen och skolans värld. Men det finns betydligt fler användare inom dessa områden, då allt fler har behov av lättläst inte bara de med uppenbara problem. Användarna är i princip alla som av någon anledning behöver eller vill ha lättlästa produkter. Vi vänder oss till både ungdomar och vuxna. Grupper som behöver lättlästa texter Varje cirkel markerar en viss grupp Fyrkanten visar behovet av lättläst OBS! Cirklar och mått är ungefärliga Personer med intellektuell funktionsnedsättning är och förblir en viktig grupp för oss. Den mest effektiva marknadsföringen till dessa läsare sker via Läsombudsverksamheten och det är ett arbete på lång sikt. Även om insatserna sker fortlöpande kan vi dock inte vänta några stora försäljningsframgångar inom denna grupp. Funktionella analfabeter Nyanlända invandare Personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Inom äldreomsorgen finns många personer med begynnande demens som kan ha nytta och glädje av lättlästa böcker och tidningar. Vi arbetade därför med en särskild satsning på denna grupp under 2006 och 2007. Detta arbete har knutits ihop inom Läsombudsverksamheten och är nu en del av den löpande verksamheten inom Omsorgen. Under 2008 har vi fördjupat vårt samarbete med Demensförbundet. Tillsammans har vi ansökt om bidrag från Allmänna arvsfonden för projektet Lär Känna Lättläst, vilket framför allt vänder sig till gruppen Äldre. Personer med psykisk sjukdom Personer med autism Barndomsdöva personer Personer med afasi Åldringar Personer med utvecklingsstörning Personer med ADHD/Damp Barn och elever i grundskolan 39

Invandrare som befinner sig i utbildning når vi via lärarna. Andra är svårare att nå. Vi har försökt hitta kanaler för att nå ut med information till invandrare som inte är i utbildning. Vi har kontaktat invandrarorganisationer för att via dessa nå medlemmarna. Vi har inlett ett samarbete med Röda Korset. En hel del dyslektiker kan ha nytta av vårt material. Vi deltar i konferenser, utställningar mm för att på detta sätt sprida kännedomen om våra produkter. Många olika typer av funktionshinder medför lässvårigheter, t ex ADHD och autism. Så länge dessa personer finns i utbildning når vi dem. De som lämnat skolan är svårare att nå. Här krävs bredare information framförallt via biblioteken. En stor grupp läsovana personer är de som av olika orsaker inte skaffat sig läsvanor eller tränat upp sin läsförmåga. Det finns inga självklara kanaler till dessa personer och de är i vissa fall även svåra att motivera. Här behövs en bred information och kontakter via t ex fackförbund och studieförbund. Inom vuxenutbildningen kan vi nå flera vuxna grupper, varför vi under 2007 inledde ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan vilket fortsatt under 2008. Ökad kundinriktning /målgruppsinriktning Vi har under 2008 intensifierat våra insatser för att arbeta mer kundinriktat. Vi har fortsatt arbeta med en tydlig aktivitetsplan, med utgångspunkt från vad som händer på de olika enheterna men främst utifrån kundernas behov. Men vi har tagit ytterligare steg. Vi har börjat arbeta mer strukturerat med vårt nya kundregister. Vi vårdar och utvecklar våra kunder genom ökad kommunikation med specifika målgrupper. På så sätt blir vi mer målgruppsinriktade, det vill säga att vi anpassar budskapet tydligare till respektive målgrupp. Vi ger den information och berättar om de produkter eller tjänster som passar respektive målgrupp. Målgrupperna Skola, Bibliotek och Omsorg kommunicerar vi med både via hela gruppen men också med undermålgrupper som särskola, SFI, skolbibliotekarier, Komvux och så vidare. Vi kommunicerar också aktivitetsstyrt, till exempel i anslutning till mässor konferenser där vi deltagit. Vi har börjat arbeta mer strukturerat med vårt kundregister, förbättrat kvaliteten samt utökat våra insatser mot målgrupperna via utskick som e-post. Varumärket lättläst en helhetssyn på marknadsföringen Det övergripande syftet för arbetet med marknadsföringen är att öka kännedomen om Centrum för lättlästs uppdrag och hela verksamhet. Det innebär i praktiken att vi i alla sammanhang där det är möjligt kommunicerar hela vår verksamhet. Kan vi inte i detalj beskriva alla delar i verksamheten, så omnämner vi åtminstone alla delarna. Den minsta gemensamma nämnaren är 40

symbolen för lättläst den gröna gubben, vilken vi utökar användningen av. Genom att kommunicera helheten får vi ett övertag i rollen och det arbetet ökar kännedomen om vilka vi är och vad vi gör. Vi har under 2008 också påbörjat arbetet med att tydliggöra vår grafiska profil. Skola Under 2008 har vi aktivt arbetat med flera nya aktiviteter gentemot skolan. Lärarrummet, forumet som vänder sig till pedagoger som arbetar i olika skolformer och som lanserades i slutet av 2007, har uppdaterats ytterligare under 2008. Vi har samarbetat med pedagoger som skriver nya texter 4-6 gånger per år. Besöksantalet på Lärarrummet har stadigt ökat under 2008. Cirka 2 500 besök per månad har vi uppnått i genomsnitt. I slutet av året har antalet ökat till över 3 500 besök i samband med att samarbetet med www.lektion.se utökades (i december 5 000 besök). Vi har under hela 2008 samarbetat med lektion.se, en lärarwebb där vi exponeras för cirka 200 000 lärare varje gång vi syns där. Vi har startat upp en så kallad Skolturné under 2008, vilket innebär att vi ringer upp skolor och erbjuder besök. Vi har under 2008 kontaktat ett 100-tal skolor och informerat om vårt utökade uppdrag gentemot skolan, och vi har besökt skolor i ca 25 olika sammanhang under hösten. Även gentemot skolan har vi arbetat med kundvårdande aktiviteter via vårt kundregister. Vi har börjat skicka nyhetsbrev till skolan, och även till undermålgrupper som särskola, SFI och så vidare. Vi kommunicerar också i anslutning till mässor eller konferenser där vi deltagit. Kampanjer, teman. Under 2008 har vi arbetat mer uttalat med kampanjer som passar skolan. Det har varit teman så som Unga killar, Sagor och Myter och så vidare. Temana har marknadsförts brett: på webben, i nyhetsbrev, via annonsering i skoltidningar, mässor, i samband med skolturnén. Temana är anpassade till kursplanen för skolan och på Lärarrummet.se finns utdrag ur kursplanen i anslutning till temat. I Boktidningen har vi gjort ett särtryck som är anpassat till skolan. 8 SIDOR har haft en aktiv koppling till Lärarrummet.se, med lektionsförslag som utgår från tidningen, artiklar har lyfts som passar lärare och så vidare. Lättläst för unga Vi tog under 2007 fram en särskild ungdomsmärkning som vi fortsatt använda under 2008, främst i annonser och på mässor. Vi har satsat mer än tidigare år på annonsering för att nå ut med vårt budskap till skola och bibliotek. Genom att visa att vi numera har mycket att erbjuda unga läsare, vill vi ändra vissa attityder som finns kvar hos kunderna, nämligen att vi endast har ett smalt utbud riktat till personer med funktionshinder. Lättläst för unga ska ses som en förstärkning av vår befintliga utgivning och betyder inte att vi tar bort något annat. Webben utvecklas gentemot skola och andra målgrupper Webben totalt sett har blivit en allt viktigare kanal som utökats med en webbplats för lärare, 41

Lärarrummet, vilken utvecklats under 2008. Forumet vänder sig till pedagoger som arbetar i olika skolformer, med fokus på specialpedagoger. En fokusgrupp med olika typer av lärare startade arbetet. Lärarrummet svarar på frågan hur skolan praktiskt kan använda lättläst i sin undervisning. Både vi själva och de medverkande lärarna är avsändare. Vi har fördjupat vårt samarbete med Lektion.se, där vi når målgruppen direkt. Webben har också utvecklats med en bättre bokhandel, blädderfunktion för böckerna och så vidare. Katalogen finns från slutet av 2008 endast på webben. Vi har också börjat planera för en utveckling av webben gentemot biblioteken. Kundregister som en naturlig del av marknadsföringsarbetet Uppbyggandet av en kunddatabas som fungerar är förutsättningen för att vi på sikt ska kunna nå våra målgrupper, och rätt personer inom målgruppen, på ett effektivt sätt. Under 2008 har vi köpt ett nytt dataprogram för kundregister och vi har arbetat intensivt med att utveckla och förbättra våra register. Uppbyggandet av en kunddatabas som fungerar är förutsättningen för att kunna nå våra målgrupper, och rätt personer inom målgruppen, på ett effektivt sätt. Kvaliteten på vårt register ska bli ännu bättre, men det arbetet görs parallellt med aktiviteter till målgrupper och undermålgrupper. Vi har under året fortsatt att anlita extern hjälp för att uppdatera registren, och vi har börjat utarbeta tydligare rutiner för det interna arbetet. Arbetet under 2009 kommer att handla om kundvårdande och säljinriktade aktiviteter. Biblioteken i fokus Under 2008 inledde vi hösten med en konferens enbart riktad till bibliotek, på temat Nya målgrupper missar lättläst hur når vi ut bättre? En referensgrupp bestående av bibliotek startades upp i anslutning till konferensen. Vi har arbetat med frågor som vad bibliotekarierna saknar från oss, hur de arbetar med lättläst till de olika målgrupperna, och hur vi kan utveckla arbetet vidare. Målet är att sedan nå ut med denna information till bibliotek runt om i landet. Nätverksbyggande är en väsentlig del av arbetet gentemot biblioteken, och även här spelar kundregistret en viktig roll. Ett nyhetsbrev särskilt riktat till bibliotek har börjat skickas ut två gånger om året. Vi har även fortsatt med vårt abonnemangs-erbjudande till biblioteken med ett särskilt abonnemang som består av titlarna för unga läsare. Mässor och utställningar betydande del av marknadsföringen Vi har under året deltagit i en mängd arrangemang för att visa upp våra produkter. Vi har haft utställningar på två större mässor, Bok & Bibliotek i Göteborg och Skolforum i Stockholm. Därtill omkring 20 läromedelsutställningar på olika platser i landet och drygt 30 tillfällen i andra utställningssammanhang. De mässor och utställningar vi deltar i är tillfällen då vi kan möta en stor mängd intresserade personer till en låg kontaktkostnad per person. 8 SIDOR skolan dominerar Den marknadsföring som genomförts har till stor del vänt sig till redan etablerade målgrupper, främst inom skolan. Bäst respons under året har skolbiblioteken givit samt speciallärare i 42

svenska. Direktreklam har liksom tidigare år gått till årskurs 2 5, skolbibliotek, omsorgen, vuxenutbildningen i olika former, speciallärare i svenska och lärare i svenska som andra språk. Även skolledare och som sagt skolbibliotek har bearbetats. Vi har också använt befintliga prenumeranter för att värva nya. Responsen på kampanjerna var jämförbara med föregående år men sämre än under de goda åren i början av 2000-talet. Skolan är sedan länge den dominerande kundgruppen för 8 SIDOR, även om det finns trogna köpare inom omsorgen och även privatpersoner. Eftersom upplagan har minskat under några år har mycket av arbetet inriktats på att säkra de befintliga prenumeranterna. För att kunna öka upplagan och bli mindre beroende av förhållandena inom skolan behöver tidningen höja 8 SIDORs upplevda värde inom skolan, fortfarande har de allra flesta skolor endast en prenumeration på 8 SIDOR. Ett steg i att sprida kunskap om hur man kan använda 8 SIDOR i undervisningen alternativt sprida användnings- och lektionsförslag på Lärarrummet för lättläst och www.lektion.se. LL-förlaget flera kanaler Boktidningen Lättläst är fortfarande vår viktigaste kanal för att informera om och sälja de nyaste böckerna till skola och omsorg m fl. Två nummer av boktidningen kom ut under året. Boktidningen distribueras postalt till ca 35 000 mottagare. Vi har tidigare producera en katalog med samtliga titlar som finns tillgängliga för köp. Från och med slutet av 2008 kommer katalogen bara att finnas på webben. Vi har börjat arbeta med teman och kampanjer som gäller ett halvår i taget för olika titlar som vi vill lyfta fram. Dessa teman är olika för de olika målgrupperna. Exempel på kanaler där temana lyfts är Lärarrummet, annonsering, mässor och utställningar och så vidare. Biblioteken erbjuds varje år att med viss rabatt abonnera på årets hela utgivning från LL-förlaget. Till detta har vi kopplat ett erbjudande till förmånligt pris och som innehåller prenumeration av 8 SIDOR för viss tid samt ett antal böcker. Dessutom ett särskilt erbjudande kring unga läsare; en dubbel exponering av dessa titlar. Förutom marknadsföring genom boktidningen, katalogen och utställningar på mässor mm utnyttjas även annonsering och recensioner. Vi har under 2008 fortsatt vår annonseringskampanj med fokus på unga läsare, i skoltidningar och bibliotekstidningar. Vi har skickat ut färre böcker för recension då detta inte gett nämnvärt resultat. Allmänt ökar de elektroniska beställningarna. Vi bedömer att vi får in lika mycket via webb och e-post som på traditionella vägar som fax, post och telefon. Som en följd av att allt fler kunder använder sig av elektroniska medier kan vi också se en betydande konkurrens från andra internetbokhandlare. Allt fler väljer att beställa lättlästa böcker 43

via bl a AdLibris och Bokus. Mer än 20 procent av bokförsäljningen går nu via sådana internetbokhandlare. Sannolikt kommer detta att öka. Internetbokhandlarna säljer ofta våra böcker till ett lägre pris än vi själva kan erbjuda genom vår egen postorderbokhandel. Till viss del kan man misstänka att vi tappat kunder som annars skulle ha beställt via vår egen bokhandel på webben. Men med hjälp av internetbokhandlarna får vi ändå ett större och bredare fönster mot omvärlden. Vi har under 2008 försökt utnyttja detta faktum genom att samarbeta med Adlibris bland annat genom kampanjen Unga Killar, vilken gav bra resultat. Ökad försäljningsinriktning Under året har vi prioriterat marknadsföringsinsatser som leder till försäljning. Syftet har varit att öka intäkterna för alla produktslag. Större vikt har lagts vid säljinriktade aktiviteter, vilket innefattar alla typer av erbjudanden, såsom paketerbjudanden, abonnemangserbjudanden osv. Dessa aktiviteter innefattar också koncept för olika målgrupper och samarbeten med t ex Studieförbundet Vuxenskolan. Under 2008 har vi fortsatt att arbeta med tidsbegränsade erbjudanden. Vi har arbetat med att hitta instrument för att följa upp och mäta vad de olika aktiviteterna ger. Vi bör lära oss mera om målgrupperna och vad de efterfrågar. Ett arbete som kommer att fortsätta under 2009. Konkurrensen när det gäller lättlästa böcker har ökat och lättlästa nyheter finner man på andra sätt. Kunden köper som sagt alltmer via nätbokhandeln till rabatterade F-priser, vilket gör att vår försäljning minskar drastiskt i värde även när den kanske ökar i volym. I den tuffare konkurrenssituationen behöver vi bli säkra på hur kunderna ser på vad vi erbjuder och hur vi kan bli ännu starkare. Vi måste arbeta mer och smartare för att nå samma resultat. Måluppfyllelse och sammanfattande analys Målen har i stort uppnåtts. Genom en mer målgruppsanpassad kommunikation har vi lagt en ny grund för att mer effektivt bearbeta våra målgrupper. Mycket finns kvar att göra såväl vad gäller kundinriktning som helhetssyn. Vi har nått ut till skolan via flera kanaler och på ett mer effektivt sätt nått många genom samarbetet med www.lektion.se. 44

Läsombud Målsättning Målsättningen är att ha en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Attitydpåverkan och lässtimulans Personer med mycket stora lässvårigheter behöver lättlästa texter och personligt stöd för att kunna ta del av nyheter, böcker och samhällsinformation. De behöver dels stöd för att hitta lättläst material och ofta behöver de någon som läser högt och förklarar texten. För många är läsning en ovan sysselsättning och de behöver därför få hjälp med att bygga upp ett eget intresse för läsning. Att stimulera ovanstående är Läsombuds kärnverksamhet. Regionala och lokala arbetsgrupper vårt nätverket Nätverket, som skapades under läsombudsprojekten, är viktiga samarbetspartners till Centrum för lättläst. I sina respektive län ordnar de fortbildningsdagar för läsombud där Centrum för lättläst kan medverka och lansera både metoder och produkter. De regionala- och lokala arbetsgrupper har ett rikt lokalt kontaktnät och dessa sköter dessutom merparten av praktiska arbetet runt fortbildningsdagarna. Flera av arbetsgrupperna arbetar också med att visa på behoven av lättläst information, nyheter och litteratur. I dag finns det drygt 1000 medlemmar i arbetsgrupperna. Avtal med SV Centrum för lättläst har ett avtal med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) angående läsombudsverksamheten. Avtalet gäller framförallt utbildning av nya läsombud och samarbete runt fortbildningsdagar för läsombud inom handikappomsorgen. Ett nytt studiematerial har tagits fram för läsombud och det produceras och säljs av SV. 45

Teman och temdagar Vi har under året arbetat med teman riktat till omsorgen. Dessa har bland annat lanserats i tidningen Läsombudet och på vår hemsida. Teman under året har varit Kärlek med ett matchande bokpaketerbjudande. Ett annat tema har varit Selma Lagerlöf 150 år. Flera regionala och lokala fortbildningdagar för läsombud har haft dessa teman på programmet. IT-projekt Projekt IT-ombud som startade inom läsombudsverksamheten i Kalmar län och som utvecklades i samarbete med Centrum för lättläst, ligger nuett ansvarsområde för SV. Under året har SV och Centrum för lättläst samarbetat kring utbildningsdagar med IT-ombudstema för läsombuden. Syftet med IT-ombudsverksamheten är att ge personer med intellektuella funktionsnedsättningar tillgång till Internet och på så vis minska det som brukar kallas den digitala klyftan. Förberedelser för äldreprojekt I samarbete med Demensförbundet har Centrum för lättläst sökt pengar från Allmänna arvsfonden för ett projekt som syftar till att inspirera volontärer (pigga pensionärer) och anhöriga att läsa högt för personer med demens som bor hemma eller i demensboende. Arvsfonden beslöt i april 2009 att stötta projektet med 500 000 kr per år i tre år. Forskningsprojekt Forskningsprojektet kring hur högläsning med lättläst texter fungerar för personer med demenssjukdomar har fortsatt under året. Projektet är ett samarbete med Karolinska institutet. Nya målgrupper Arbetet mot andra målgrupper som kan ha nytta av lättlästa texter har fortsatt under året. Bland annat så har CfLL tagit fram blad med tips på lättlästa böcker som kan användas bland personer med afasi och personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. 8 SIDOR finns alltid med för alla målgrupper. Tidninigen Läsombudet och webben Inspirationstidningen Läsombudet har kommit ut med fyra nummer under året. Tidningen, som går ut per vanlig post, går ut till nästan 5000 läsombud och drygt 1000 i olika arbetsgrupper. Läsombudsverksamhetens del av Centrum för lättlästs webbplats har reviderats och utökats under 2008. 46

Antal läsombud mm Vid årets början fanns det 4 750 läsombud och vid årets slut hade ökat till 4 932. Vad gäller utbildning och andra aktiviteter var målet för år 2008 15 fortbildningsdagar/ konferenser varav tio Fånga stunden-konferenser och fem övriga regionala konferenser. Det har hållits 13 konferenser/fortbildningsdagar varav 2 renodlade Fånga stunden. Flera övriga konferenser har riktat sig till både äldreomsorg och handikappomsorg. Dessutom har Centrum för lättläst haft fyra seminarier om högläsning för personer med demens på äldreomsorgsmässor. Måluppfyllelse Vid årets början fanns det 4 750 läsombud och vid årets slut över 4 932. Även det förväntade antalet aktiviteterna och utbildningarna har uppnåtts. Målen för året uppfylldes väl. 47

Utvecklingsarbete IT Målsättning Målet är att bidra till att utvecklingsarbetet avseende andra medier än tryckta går framåt. Webbinformation Vi har i uppdrag att delta i utvecklingsarbete avseende andra medier än tryckta. Framför allt ser vi här de elektroniska medierna som angelägna utvecklingsområden, men även utveckling av t ex bildmediet är viktigt. Webbinformation för verksamheterna och en elektronisk utgåva av 8 SIDOR finns sedan flera år tillbaka och utvecklingsarbetet på detta område fortsätter, även om begränsade resurser utgör ett hinder. Den elektroniskt tillgängliga informationen omfattar i princip all den information som vi kostnadsfritt erbjuder även i tryckt form samt därutöver möjlighet att ladda ner rapporter, föredrag mm. Som tidigare nämnts finns därutöver 8 SIDOR i en nätupplaga och extra information ges till prenumeranterna på tidningen genom den s k bonus-webben. Den gemensamma webbplatsen sköts av en webbredaktör tillsammans med ett redaktionsråd. Under året har webbplatsen byggts ut och förbättrats, med delvis ny design och utökat innehåll och även anpassning till olika gruppers behov. Möjligheterna till kontakt och dialog med läsarna och kunderna bör öka i och med detta. Allt fler hämtar också nyheter och information om vår verksamhet från Internet. Domänadressen www.lattlast.se hade ca 97 000 unika besökare under året vilket är 20 % mer än året innan. Den populäraste besöksplatsen är 8 SIDORs nyhetssida. Denna hade ca 235 000 unika besökare under året. Besöksantalet har ökat från år till år. 48