Projekt Vardag. - ett kulturprojekt från Gullspångs kommun, dec 08 sep 09



Relevanta dokument
projekt VARDAG - ett kulturprojekt från Gullspångs kommun inom ramen för Gullspångsmodellen, dec 2008 till sep 2009

utfört kulturarbete i gullspångsmodellen, 13 aug 09

Kulturen i Örnsköldsvik

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

Foto: Mattias Johansson

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.

Ett rödare och varmare Kristinehamn

STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Fritidshem

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet

Policy för frivilliga i Kristianstads kommun

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Riktlinje för bredband

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Vision och strategi

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Fördjupad Projektbeskrivning

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Beskrivning av kommunen

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret

Guide till handledare

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Rodolfo Alvarez

Kulturprojekt i Utsikter

Familjetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är!

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.

Affärsplan. Zumbatastic UF. Period 1 september maj Registreringsnummer X Företagsledare Jonna Birgersson

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

AFFÄRSPLAN TURNÉVERKSTAN

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MIN Drömplan. Uppföljningstillfällen: Följande datum ska jag följa upp min drömplan:

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

Din guide till upphovsrätten

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Projektbeskrivning. Burkpojken. Teater Arcadia

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Verksamhetsplan

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget

Samhälle, samverkan & övergång

Från Upplevelsesatning till Kreativa Botkyrka

Vision och övergripande mål

AVRAPPORTERING NU! BLEKINGE DANSFESTIVAL 2013

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Mikael Andersson imotion på fritids

PROJEKTBESKRIVNING BAKGRUND GUACHO PRODUKTIONSPLATTFORM

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Enhetsplan Biblioteket

Rapport: Bostadsundersökning 2014

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

UPPsala Experience

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Projektbeskrivning. Projektnamn: Samling vid Brunnen - Reportrarna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

Leaderprojektet möjliggjorde för ass att allt som planerades i projektansökan har kunnat genomföras.

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Transkript:

- Projekt Vardag - ett kulturprojekt från Gullspångs kommun, dec 08 sep 09

Projekt Vardag Erkännandet av att individen aldrig kan stå ensam, utan är medlem av en social gemenskap är över huvud taget betingelsen för att hon kan mottaga och vidarebefordra ett maximum av fruktbara impulser och tillfredsställa sina olikartade behov. Charles Fourier, 1820 Människan är en kreativ varelse. Vardagen är en plats där kreativitet och meningskapande processer ständigt är närvarande. Där skapar vi oss själva och våra gemensamma identiteter och berättelser. Med stöd från medias sammansatta dramaturgi på teve eller blue-ray-skiva och vår egen inre kraft att producera kultur på datorn, med pennan eller i trädgården, formas och formar vi verkligheten. Projekt Vardag har den specifika vardagen i Gullspång som material. Ett material som i händerna på medborgarna själva och tillsammans med professionella kulturaktörer, förvandlas till festivaler och manifestationer angelägna för alla, boende som besökande. Projekt Vardag är ett led i Gullspångs kommuns strategiska arbete med kultur som tillväxtfaktor 1 som påbörjades våren 2007. Med stöd av tydligt motiverade strategier och grupper som sällan har fokuserats i kommunens kulturliv, vill vi både undersöka och utveckla kulturens plats och möjligheter. Både för Gullspångs 5 500 medborgare men även för de hundratusentals som besöker kommunen årligen. BAKGRUND & STRATEGISK UTGÅNGSPUNKT Projektet består i tre delar som samtliga är ett resultat av samtal med kulturutövare och medborgare i Gullspång. Delarna är även fast förankrade i kommunens strategiplan för kultur som tillväxtfaktor. Planen slår fast att kultur skall stärka varje enskild medborgare samt utveckla kommunen och dess attraktionskraft för såväl nya företag som för nya medborgare. Efter en undersökning av Gullspångs kulturliv har vi funnit ett rikt och aktivt kulturliv. Konstföreningen Konstbiten ansluter över hundra medlemmar, Gullspångs teaterförening över tvåhundra, Centrum Bio i Gullspång visar över 45 olika titlar per år, stora projekt som Hova Riddarvecka och Laxdagarna ansluter tillsammans över sexhundra ideellt arbetande medborgare och det kulturhistoriska kyrkoprojektet Södra Råda och skivmässan i Hova intresserar besökare långt utanför Sveriges gränser. Det finns även en antal aktiva kulturaktörer. Bland annat en professionell konstsamlare, flera bildkonstnärer, forskare inom kulturvård, översättare och musiker. Gullspångs kommun är även en av de tio kommuner i landet som satsar mest på "#$%&'%(')*+,-(.&)///0*1--&,(.*0&)23-+43(35661.547&)8(.31-'1% "

föreningslivet vilket återspeglas på föreningarna och att medborgarna har en stor förenings- och mötesvana. Under 2008 har även flera kulturarrangemang skett och startat. Biblioteket öppnande i renoverade lokaler, minnesbiblioteket över Frans G Bengtson som bodde på orten startade, en utställning med över tusen besökare av konstnären David Jette genomfördes, ett samarbete mellan kommun och företag gav upphov till en replokal på fritidsgården, den experimentella konsthall Trä öppnande och ett flertal mindre kulturevents ägde rum. Samtidigt finns det väl kända problem. En svikande befolkningsutveckling skapar ekonomiskt otrygghet. Den demografiska balansen är i dagsläget inte sund och Gullspång har i vissa sammanhang nämnts med negativa förtecken. I en liten kommun utvecklas inte lika många självklara subkulturer och ungdomar kan tyvärr ibland känna sig begränsade av den fysiska platsen. Trots en daglig påverkan av omvärlden via internet, media och ett aktivt resande och Gullspångs självklara del i en global värld, är de fysiska besöken från omvärlden relativt få. Ibland upplever man sig hotad och att man måste skydda sig och sin vardag från omvärldens. Trots att när man frågar, så svarar nästan samtliga att de är stolta och självsäkert organiserar sin vardag. En vardag som innehåller mycket kultur. Mediaanvändningen är hög. Man skapar inte bara i hemmet utan även i sin trädgård, målar och bygger om hus och skapar med färg och form i sin trädgård. En undersökning från Kulturrådet 2 visar också på en hög kreativitet i vardagen. Sjutton procent av samtliga svenska folket målar, tecknar eller arbetar med lera på sin fritid under ett år. Femton procent utövar musik och 36 procent skriver dagbok, dikter, artiklar eller brev. Projekt Vardag fokuserar och tar tillvara individens skapande kraft i vardagen, den höga föreningsvanan på orten och möjligheten att ge en kulturell injektion via professionellt och nationellt verksamma kulturaktörer. Projektet består av tre delar som spänner från amatören och kulturturisten till den aktiva deltagaren och professionella kulturutövaren. Samtliga tre delar är ett led i en experimentellt undersökande och kulturskapande längre strategi. DEL I: VARDAGSFESTIVAL 29- I de flesta kulturinitiativ som finns på orten är medelåldern på både organisatörer och publik relativt hög. Många av organisationerna som håller i kulturevents har påpekat detta som en allvarlig situation. Både i dagsläget, där det blir en segregerande effekt mellan åldergrupper, men även på längre sikt där organisationerna riskerar att 9:).31-'1%)--(;<-=<%8).0>-+').&,%+;+-)*+16)--)%.?*5'=$%(--(@A'(').&31-'1%%?89BB90:).&).(&',1C-+4)%(8) &'('+&'+3).<%%)-('+;'*(6-(26).*)%).C%(C+-8(;8).;(%8(*-+*(3%)('+;+')').0D<%'(''.5')%(<%(''(.8)-).+?-8)%&*%1,,)."EF"G?%&56.?*5.*?.*6?-(%2%+'(%2)--)%(%C)'(%6)8-)%(<%9EH=$%6<.547IJH=$%3;+..5%2 &3%+;(.8),?=%+'+8).+&(66(?-8)%&*%1,,<%99H=$%6<.547JBH=$%3;+..5%261&+31'$;(.8),?=%+'+8).9IH =$%6<.5479JH=$%3;+..5%0>*)'&3(,(8),?8)'8+*+'(-(56%?8)'3(.<;).=$%;<.'(&;(%(7$*'0K.8)%7$&'). 9BBJ,1C-+4)%(%L1-'1%%?8)'8)..M&'('+&'+33%+.*;(%8(*).&3%)('+;+')'0 9

fullständigt dö ut om inga yngre ansluter sig eller föreningarna hittar nya organisationsformer. Samtidigt finns det en klar skillnad mellan hur man väljer att organisera sig i olika grupper. Den äldre, föreningsvana medborgaren med mer tid, där kanske samtliga barn har flyttat hemifrån, kan enkelt vara i med i den lokala kulturföreningen. De sociala koderna är kända. Man kan tänka sig att binda upp sin tid regelbundet under till exempel ett år som kassör eller projektbidragsskrivare. För en yngre medborgare ser det annorlunda ut. Man har svårt att planera längre fram i tiden. Man har vare sig vanan eller intresset att ingå i en grupp organiserad enligt klassikt föreningsmönster. Kulturvanan och -användningen är också annorlunda. Den unga medborgaren kan utan problem växla mellan att ta till sig och skapa egen kultur. Man lägger upp sin film på nätet för att sedan själv se på en film eller åka till en större stad i närheten för att se en spelning eller köpa den senaste internationella modetidskriften. När man organiserar sig sker det i tillfälliga grupperingar. Man samlas och samarbetar i nätverk kring ett specifikt tillfälligt kulturellt projekt som att bygga en hemsida eller organisera en fest eller en spelning. Kontaktytorna mellan de ovanstående (generaliserade) grupperna är små i kommunen idag. De vardagliga sociala ytor som finns är få. Det finns två offentliga och tillåtande platser där man skulle kunna mötas, restaurangerna, men de stänger redan klockan tio de flesta kvällar. En stor social möjlighet för gruppen 29- är det rika utbudet av idrottsföreningar och deras väl utbyggda verksamhet. Men, tillträdet till dem är många gånger formellt : man skall vara medlem och förväntas delta på ett relativt strukturerat sätt. I tidig tonår släpper även många både sitt engagemang som utövare och ledare. Men, en stor del av de unga använder och skapar kultur i sina hem. Hemmet är även en viktig social yta, framför allt i glesbygden. Hemmet har även fått en mängd nya funktioner och möjligheter. Avancerade hemmabiosystem och kraftfulla hemmadatorer, men även de senaste årens heminredningstrender och gör-det-självnätverk, gör att man i hemmet finner många av de funktioner som tidigare fanns ute i kommunens offentliga rum. Vardagsfestival 29-, ger ungdomar och unga vuxna möjligheten att både visa upp och skapa kultur. Intresserade medborgare, yngre än 29 år, får göra en kortfattad ansökan till kommunen där de motiverar vilken kulturutövare de önskar visa upp i sitt egna hem. Det kan vara allt ifrån en musikgrupp som inspirerar dem till en filmskapare vars filmer har betytt mycket. För varje professionell kulturutövare som bjuds in, måste man som motprestation, själv visa upp lika mycket kultur. Alla framträdanden eller utställningar sker i hemmet hos den intresserade. Kommunen ersätter den inbjudna kulturutövaren, ansvarar för marknadsföring och till en rimlig nivå för eventuell teknik och transport. En viktig del är även att kommunen noggrant och professionellt dokumenterar de genomförda festivalerna som läggs ut på kommunens hemsida samt ställs ut i samband med projektets tredje del, Vardagsmanifestationen. Kommunen ansvarar även för utvärdering efter varje N

genomförd festival samt för en större utvärdering efter Projekt Vardags slut i september 2009. Projekt Vardagsfestival 29- har två övergripande mål. Först och främst att få medborgare 29- att själva visa sin egenskapande kultur och uppmuntra dem i deras fortsatta skapande. Ett skapande som inte bara kommer dem själva till del utan även i förlängningen hela kommunen i dess utveckling som plats för kreativitet och skapande. Det andra målet är att medborgare i olika åldrar och generationer att mötas. Genom att träffas i hemmiljö skapas en stark social situation med stora förutsättningar för kommande mer spontana möten. Möten som både kan skapa vänskap men även utvidga individernas nätverk som kan användas såväl privat som i till exempel rekryteringssituationer till kommande jobberbjudanden. DEL II: VARDAGSFESTIVAL 30+ I vår undersökning av kulturlivet i Gullspång har vi funnit att de organisationer som arbetar med kultur på orten har lite eller begränsad regelbunden kontakt med varandra. Det finns även ett tiotal professionella kulturutövare som inte är aktiva i en specifik förening eller anslutna till en tydlig eller formaliserad grupp. I princip samtliga kulturella initiativ sker också ideellt och med medel som söks mestadels årsvis. I och med den ö-liknande strukturen och de begränsade planeringsmöjligheterna, blir det strategiska arbetet svårt. Strategiska och sociala frågeställningar blir svåra att både rent praktiskt organisera och energimässigt härbärgera. Till exempel förs målgruppsfrågor utifrån ett feministiskt, etniskt eller åldermässigt perspektiv sällan upp på dagordningen. Genom Vardagsfestival 30+ kan kommunen på ett experimentellt och nyskapande sätt stödja både nätverks- och kunskapsbyggandet i de ideella kulturorganisationerna. På samma sätt som Vardagsfestival 29- kan medborgare över 30 år söka medel från kommunen till initiativ som sedan utförs i vardagen och i hemmet. Till skillnad från festivalen för de yngre, så ställs det mer specifika krav i Vardagsfestivalen 30+. Individer och grupper kan här endast söka medel från kommunen för att bjuda in kulturutövare som kan bidra till det strategiskt arbete i organisationerna. Det kan till exempel vara kulturutvecklare från regionen, curators från nationella museer, föreläsare från universitetssfären med inriktning mot kultur som tillväxtfaktor eller kulturaktörer från alternativa rum som Virserum, Alma Löv eller autonoma kulturhus. Som motprestation krävs även här att den organiserade parten presenterar ett minst lika stort initiativ. Kommunen står även här för medel, marknadsföring och i viss utsträckning tekniska lösningar samt en noggrann dokumentation och utvärdering. Inbjudna till Vardagsfestival 30+ är självklart samtliga medborgare, men framför allt kommer det rikta sig mot mer aktivt kulturintresserade och förmedlare i Gullspång och i närliggande kommuner. I

Målsättningarna är flera. Genom att skapa en utbildningliknande struktur i hemmiljö understöds en intim informell social miljö där nya nätverk mellan både organisationer och kulturintresserade individer kan uppkomma. Att öka kompetenserna inom de ideella krafterna och uppmuntra ett långsiktigt strategiskt arbete stärker kulturens plats i både Gullspång och regionen. Att jobba mot kulturaktörer genererar även intresse över kommungränserna och lockar även till ett nätverksbyggande över kommungränserna. Ett nätverkande som hittills legat på en relativt låg nivå och där det är relativt få kulturaktörer från närliggande kommuner som samarbetar med initiativ i Gullspång. DEL III: VARDAGSMANIFESTATION Vardagsmanifestationen binder ihop de två festivalerna med andra institutioner på orten och turister och besökare från ett större nationellt upptagningsområde. Manifestationen kommer ha en sammanhållande funktion och ett naturligt diskussionsämne och hållpunkt under festivalerna. Manifestationen bygger på att bjuda in en grupp av nationellt och professionellt verksamma kulturutövare. Deras uppgift är att veckla ut eller visualisera platsen Gullspång och skapa ett tillfälligt monument över vardagens på platsen. Gruppen ges stor konstnärlig integritet och kan förankra och distribuera projektet lokalt med pedagogiskt motiverade strategier med stöd av projektledning från kommunen. Gruppens uppdrag är att till sommaren 2009 skapa en större manifestation, konstverk eller installation som förhåller sig till vardagen i Gullspång. Målet är att sätta samman en grupp där minst tre olika funktioner eller yrkeskårer finns representerade: 1. En insamlande och övergripande funktion. Till exempel en museolog, statsvetare eller sociolog med en väl utvecklad tolknings- och begreppsapparat. 2. En gestaltande funktion. Till exempel en scenograf eller arkitekt med en kunnig och skarp blick för material och konstruktion. 3. En tolkande funktion. Till exempel en journalist eller bildkonstnär från samtidskonstfältet som har möjlighet att konstnärligt gestalta gruppens upptäckter. Materialet för Vardagsmanifestationen är vardagliga material hämtade från Gullspångs stora industrier. Där kan nämnas plywood från Sveriges största plywoodtillverkare Vänerply som finns i kommunen och Jonsac som producerar emballagematerial. I anslutning till manifestationen kommer även dokumentation från Vardagsfestivalerna att finnas som en tydlig och central lokal förankring för projektet. Beroende på manifestationens utformning kommer dokumentationen antingen vara i direkt anslutning eller i en utställningslokal i centrala Hova. O

I uppdraget finns en artist-in-residence-struktur där kulturutövarna bjuds in att vistas i Gullspång under sammanlagt två veckor. Som stöd för arbetet har de en lokalt genomförd fritidsundersökning (genomförs hösten 2008), vardagsfestivalerna och kommunens infrastruktur och institutioner. I gruppens uppdrag ingår att manifestationen sätts upp utomhus i anslutning till E20. I övrigt ges gruppen maximal konstnärlig frihet och möjlighet att tolka både uppdraget och Gullspångs vardag. Manifestationen färdigställs under juni med stöd av från kommunen anställda ungdomar på en plats med goda parkeringsmöjligheter på gångavstånd från Hova centrum. Manifestationen invigs i samband med Hova Riddarvecka i början på juli 2009 som detta år även firar sitt tjugonde verksamhetsår. De 130 000 besökarna som kommer till riddarveckan får ytterligare ett kulturmål att besöka. Manifestationen har öppet under fem veckor där ungdomar även anställs som muséevärdar och arbetar pedagogiskt med manifestationen. Det kommer även vara enkelt att besöka den närliggande turistbyrån och skaffa sig information om både kommun och region. Under hösten 2008 kommer medel att sökas från Skapande skola i samarbete med högstadieskolan Gullstensskolan för att utnyttja Projekt Vardag ur ett lärandeperspektiv. Skolan har ett pågående internationaliseringsprojekt som knyter an väl till Projekt Vardag. Som ett led i Projekt Vardag kommer man starta upp ett projekt under våren 2009. På liknande sätt som i manifestationen kommer elever konstnärligt och vetenskapligt tolka och undersöka platsen Gullspång och platsens vardag. Genom att förankra sig själv och sin egen livssfär, finns stora möjligheter till ett kreativt utbyte mellan bland annat skolans vänstäder på Grönland och Tyskland. De inbjudna kulturaktörerna till manifestationen kommer även att arvoderas för att stödja skolan i projektet. Resultat från projektet kommer även att ställas ut i anslutning till manifestationen. Manifestationen kommer bli en naturlig kontaktyta för många av ortens medborgare. Företagare kommer att få en naturlig kontakt till projektet via sin sponsring. Ungdomar via att de själva kommer jobba med projektet i skolan, vara med att bygga upp det samt guida vid det. Icke kulturvana kommer kunna landa i projektet genom just fokus på platsen Gullspång. Vardagen är på många sätt ett tillgängligt ämne som samtliga har ett nära förhållande till. Att materialen för gestaltningen är lokalt producerande förankrar även projektet ytterligare bland medborgarna. Att sätta upp en manifestation i själva porten till Västra Götalandsregionen har en stark symbolisk kraft. Dels för Gullspångs fortsatta arbete med kultur och dels även att besökare till regionen verkligen hälsas välkomna med ett starkt kulturriktmärke. Arbetet med manifestationen blir även en bra träning för kommande års arbete med ett större kulturprojekt av spjutsspetskaraktär. --- --- --- --- Projekt Vardag är en del i diskussionen om det lokala och platsens betydelse och specifika förutsättningar i en tid då det globala har tagit en självklar plats i just vår vardag. Att arbeta i hemmiljö sätter även en mängd frågor på sin spets. Att som medborgare öppna upp sin personliga sfär för offentligheten är ett modigt steg. E

Samtidigt som vi använder allt mer pengar på att göra om våra hem, så vistas vi också allt mer ute, på restauranger, biografer, fik och på resande fot. Staden har blivit ett allt mer komplext och mångfacetterat rum för individens identitetsmaskineri. Men, vad sker i glesbygden när de offentliga sociala ytorna är få och stänger redan innan midnatt? För hur fungerar egentligen offentligheten i en liten ort? Och vem har sagt att vardagen i glesbygd inte är ett tillräckligt starkt ämne för att även locka turister på E20:an på väg mellan storstäderna Stockholm och Göteborg? Vi tror att Projekt Vardag har en mängd nyskapande funktioner som både på kort och lång sikt kan vara med att utveckla Gullspång och regionen. Om ni vill vara med oss att satsa på Vardagen, kan vi för evigt förändra den. Både i och utanför Gullspång. Kontakta oss gärna för mer information. Med vänliga hälsningar / Gullspångs kommun P

KONTAKTINFO Staffan Hjalmarsson, kultursamordnare Gullspångs kommun staffan.hjalmarsson@gullspang.se, 0703 846715 FÖRVÄNTAD PUBLIK Den slutgiltiga publiken skall bestå av hälften kvinnor och hälften män. Ett aktivt genusperspektiv är med i urvalet av de deltagande och marknadsföring till publiken skall ha ett genomarbetat genusperspektiv. 5 st Vardagsfestivaler 29-, 20 aktivt deltagande, 250 publik 3 st Vardagsfestivaler 30+, 12 aktivt deltagande, 150 publik Besökande via internet till dokumentationen av festivaler, 3 000 publik Vardagsmanifestation: 15 aktivt deltagande i bygge, 10 aktivt deltagande i guidning, 100 aktivt deltagande i skolan, 30 000 publik (varav 26 000 under Hova Riddarvecka och 4 000 övriga fyra veckor) UTGIFTER Övergripande Projektledning, 1 pers under 4 mån på halvtid, 96 tkr Grafisk form för projektet, 9 tkr Marknadsföring, tryckt material, 9 tkr Summa övergripande, 114 tkr Vardagsfestivaler 29- Medel att söka för varje festival, 5 tillfällen á 6 tkr, summa 30 tkr Teknik vid varje festival, 5 tillfällen á 4 tkr, summa 20 tkr Dokumentation, 5 tillfällen, video och stillbild, 10 tkr Summa Vardagsfestivaler 29-, 60 tkr Vardagsfestivaler 30+ Medel att söka för varje festival, 3 tillfällen á 6 tkr, summa 18 tkr Enklare teknik vid varje festival, 3 tillfällen á 3 tkr, summa 9 tkr J

Dokumentation, 3 tillfällen, video och stillbild, summa 6 tkr Summa Vardagsfestivaler 30+, 33 tkr Vardagsmanifestation Arvode till kulturutövare, motsvarande fyra veckors heltid, 3 pers á 35 tkr, summa 105 tkr Material för konstruktion av manifestation, 60 tkr Resor kulturutövare, 10 tkr Arvode byggande ungdomar, 30 tkr Arvode guidande ungdomar, 5 veckor, tre pers. á 25 tkr, summa 75 tkr Presentation av dokumentation från festivaler, tryckning av foton, sammanställning av text, teknik för video, 12 tkr Transport, 10 tkr Rivning och nedmontering av manifestation, 5 tkr Dokumentation, stillbild och video, 6 tkr Summa Vardagsmanifestation, 313 tkr Summa utgifter: 520 tkr INTÄKTER Gullspångs kommun kulturbudget för projektledning, 96 tkr Gullspångs kommun för sommararbetande ungdomar, 105 tkr Gullspångs tekniska förvaltning för transport, rivning & viss teknik, 24 tkr Sponsring material, 40 tkr Sponsring konkreta medel, 20 tkr Sökta medel från Skapande skola för dokumentation och marknadsföring, 10 tkr Sökta medel Västra Götalandsregionen, 225 tkr Summa intäkter: 520 tkr, (varav kommunal finansiering 225 tkr) G

UTVÄRDERINGSPLAN Vardagsfestivalerna utvärderas efter varje genomförd festival med deltagande ungdomar och kulturorganisationer. Vardagsmanifestationen utvärderas med deltagande kulturaktörer, deltagare från kommunen och Gullspångs kulturenhet. Delutvärderingarna sammanställs hösten 2009 i samband med ett avslutande möte med samtliga deltagare från Projekt Vardag. Dokumentation från samtliga delar finns tillgängligt under projektets gång via internet för publik och medborgare att kommentera. TIDSPLAN - oktober 2008, fritidsvaneundersökning med fokus på vardagen genomförs i Gullspång - december 2008, stämma av projektbudget, första marknadsföring för Vardagsfestivalerna, börjar kontakta lämpliga kulturaktörer till Vardagsmanifestation, praktiska förberedelser och förankring till manifestation - januari 2009, kulturaktörernas första längre besök i Gullspång - februari 2009, första Vardagsfestivalen, genomförs två per månad tom maj, Gullstensskolan börjar arbeta med vardagsbegreppet med stöd från kommun och Skapande Skola - april 2009, slutgiltig skiss till Vardagsmanifestationen färdig - juni 2009, Vardagsmanifestationen byggs, dokumentation av Vardagsfestivalerna och Gullstensskolan färdigställs, ungdomar utbildas inför kommande pedagogiskt arbete vid manifestationen - 4 juli 2009, Vardagsmanifestationen invigs i samband öppningen av Hova Riddarveckas 20-års jubileum, ungdomar guidar vid manifestationen - 8 augusti 2009, Vardagsmanifestationen dokumenteras och plockas ned - september 2009, Projekt Vardag utvärderas med stöd av deltagande kulturaktörer, ungdomar och ideella organisationer, ser över strategier inför större kulturprojekt sommaren 2010, dokumentationen från Projekt Vardag sammanställs och distribueras "B