Bilagor Hemsjukvårdsutredningen

Social och omsorgsförvaltningen 2005-03-02 Bilagor Hemsjukvårdsutredningen Hemsjukvård inom social- och omsorgsnämndens område Nulägesbeskrivning 050302

Bilaga 1 Social- och omsorgsnämnden INRIKTNINGSMÅL, EFFEKTMÅL OCH PRODUKTIONSMÅL FÖR 2004 Kommunen ska... ge vård och omsorg som bygger på helhetssyn och respekt för individens självbestämmande och integritet. Verksamheten ska vara av god kvalitet samt ha god tillgänglighet och god rättsäkerhet. (Övergripande inriktningsmål för vård och omsorg fastställt av fullmäktige 2001-11-26 175)

INRIKTNINGSMÅL FÖR SOCIAL- OCH OMSORGSNÄMNDEN Övergripande inriktningsmål för nämndens samtliga verksamheter Nämndens verksamhet ska bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. Insatserna ska främja ett aktivt, meningsfullt och tryggt liv samt utformas så att den enskildes egna resurser tillvaratas och utvecklas. Insatserna ska präglas av en helhetssyn på individens och familjens situation. I det förebyggande arbetet ska riktade insatser prioriteras. Rådgivning, stöd och behandling till barn och ungdomar och deras familjer ska prioriteras och främst syfta till att ge dem möjligheter till en trygg och utvecklande uppväxt. Dessutom för Omsorg om äldre och funktionshindrade Insatserna ska inriktas på att den enskilde ges möjlighet att leva och bo självständigt ges förutsättningar för en meningsfull och aktiv tillvaro i gemenskap med andra. erbjuds mångfald och god kvalitet i boende, service och vård utifrån det egna behovet. Dessutom för Individ- och familjeomsorg Insatserna ska inriktas på att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och minska behovet av socialbidrag. Ekonomiskt bistånd ska sammankopplas med motprestationer i förhållande till den enskildes förmåga. Hjälp och stöd till personer med missbruksproblem och psykiska sjukdomar ska samordnas med insatser från andra myndigheter och organisationer. Insatserna för flyktingar ska syfta till att ge dem en god start och främja deras förutsättningar att bo och verka på Gotland.

EFFEKT- OCH PRODUKTIONSMÅL FÖR 2004 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPADE Effektmål 100 procent av ansökningarna om bistånd ska bli korrekt behandlade och 90 procent av omsorgstagarna ska vara nöjda med handläggningen. 90 procent av brukarna ska var nöjda med den omsorg och service som verkställts Möjligheten att få bo kvar i det egna boendet ska öka Kontakt ska ha tagits inom 1 vecka och hjälpbehovet vara utrett och fastställt inom 5 veckor.. Stödet till anhöriga ska öka Rehabilitering inom de särskilda boendena ska utvecklas Tillgången på dagverksamhet ska öka Kostnaden för utskrivningsklara personer på sjukhuset ska minska med 50 procent Individuella vårdplaner ska ha upprättats i samarbete med alla berörda för 100 procent av alla servicetagare. Beslut om särskilt boende ska kunna verkställas inom tre månader Produktionsmål Individuella arbetsplaner som visar hur beslutad insats ska genomföras ska upprättas för samtliga brukare inom tre veckor från att beslut om insats fattats Varje brukare ska ha en huvudansvarig kontaktperson och brukare och anhörig ska senast inom 1 vecka från datum om verkställighet erbjudas möjlighet att träffa kontaktpersonen Beslut om insatser i ordinärt boende ska verkställas snarast dock senast inom tre arbetsdagar Brukarundersökningar ska genomföras i samtliga verksamheter minst 1 gång/år Rehabombud ska finnas inom alla särskilda boenden Samtliga verksamheter ska årligen upprätta en kompetensutvecklingsplan

PERSONER MED FUNKTIONSHINDER Effektmål Personer som ingår i LSS personkrets ska ges möjligheter till personlig utveckling, självständigt liv och på sikt delaktighet i arbetslivet Den enskilde ska kunna erbjudas en bostad med god tillgänglighet och god standard i en miljö som ger förutsättningar för att aktivt delta i samhällslivet Familjerna ska ges möjligheter att kunna fungera som andra familjer Familjernas förutsättningar till att kunna ha den funktionshindrade hemma ska öka. Kontinuiteten inom hemtjänst och särskilt boende ska öka Produktionsmål Varje insats ska utformas tillsammans med den enskilde för att tillgodose dennes behov. Detta ska dokumenteras i en arbetsplan. Arbetsplaner ska upprättas respektive följas upp minst en gång om året för alla som tillhör LSS personkrets. Individuella arbetsplaner som visar hur beslutad insats enligt SoL ska genomföras ska upprättas för samtliga brukare inom tre veckor från att beslut om insats fattats. Alla LSS-insatser ska verkställas inom 3 månader efter beslut Av nyrekryterad personal 2004 ska minst 90 procent ha utbildning motsvarande omvårdnadsprogrammet Under 2004 ska minst hundra personer av befintlig personal erbjudas tre dagar fortbildning.

Bilaga 2 Krav på utförande 2005 1. Syfte Dokumentet Krav på på utförande anger de kvalitetskrav som ställs på interna och externa utförare i genomförande av biståndsinsatser till personer i ordinärt boende och i särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL) 2. Allmänna krav på utföraren Utföraren skall fortlöpande i enlighet med krav på utförandet erbjuda bistånd till äldre och personer med funktionshinder, som fått insatser beviljade enligt SoL av biståndshandläggare vid social- och omsorgsförvaltningen. Vid insatsernas utförande skall utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Vård och omsorg skall kunna erbjudas dygnet runt på det sätt som överenskommits mellan den enskilde och utföraren. Beslut som inte kan verkställas skall rapporteras till ansvarig chef för myndighetsutövning. Kvalitetsarbete skall fortlöpande och systematiskt bedrivas. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder för service och omvårdnad introduceras, tillämpas och utvecklas. Utföraren skall upprätta rutiner för att säkerställa att kraven på person-, tids och omsorgskontinuitet tillgodoses och hur information om den enskilde överförs mellan berörd personal. Nedanstående beskrivning omfattar vanligt förekommande insatser i form av omvårdnad och service som ges till brukare oavsett ålder och funktionshinder och som utförs av personal. Personlig omvårdnad I den personliga omvårdnaden ingår sådana insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Kvarboendeprincipen innebär att allt flera bor kvar hemma till livets slut. Detta innebär ofta stora och komplexa omvårdnadsbehov vilket kräver tillsyn i hemmet under många av dygnets timmar. Det kan handla om hjälp för att: - kunna äta, dricka, klä sig och att förflytta sig, - hjälp med att sköta personlig hygien, - insatser för att bryta isolering och - insatser för att känna trygghet och säkerhet Service I service ingår bla: - praktisk hjälp med hemmets skötsel tex städ och tvätt - hjälp med inköp

- hjälp med ärenden på post och bank och - tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat Individuell arbetsplan och självbestämmande Med utgångspunkt från biståndsbeslutet upprättar utföraren tillsammans med brukaren en individuell arbetsplan, en sk genomförandeplan och som anpassas efter den enskildes resurser och behov. Utförarens insatser skall täcka de behov som framgår av biståndsbeslut och anges i den individuella arbetsplanen. Det innebär tex tillräcklig hjälp med personlig hygien, på- och avklädning, förflyttning, stöd vid matsituationer, tvätt och städ och trygghetsskapande insatser. Det kan också innebära fysisk och psykisk aktivering liksom tillräcklig hjälp vid utevistelse. Brukarna skall utifrån önskan och förmåga ges möjlighet och tillfälle att påverka tidpunkter och former för sina insatser. Den enskilde har alltid rätt att tacka ja eller nej till erbjuden hjälp. Den individuella arbetsplanen skall efter upprättandet omgående redovisas till biståndshandläggaren. Kontaktmannaskap I all verksamhet skall en huvudansvarig kontaktperson utses ur personalgruppen för varje brukare för att erbjuda trygghet och kontinuitet. Brukare och anhöriga skall senast inom en vecka från datum för verkställighet erbjudas möjlighet att träffa kontaktpersonen. Riktlinjer för kontaktmannens ansvarsområde skall finnas. Utföraren åtar sig att noggrant informera och utbilda kontaktpersonerna om vilka åtaganden och vilket ansvar uppgiften omfattar. Anhöriga/närstående I utförarens uppdrag ingår att ha regelbunden kontakt med anhöriga/närstående och god man. Vid behov skall även stöd ges till anhöriga/närstående. Detta ställer krav på att samtlig personal har tillgång till information om olika stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas. Utföraren åtar sig att aktivt delta i det arbete som genomförs inom ramen för anhörigstödet. Vardagsrehabilitering Vardagsrehabilitering syftar till att ge äldre med funktionshinder bästa möjliga förutsättningar för delaktighet och jämlikhet i samhällslivet. För att uppnå detta behövs samverkande medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska insatser. Personalen skall tillgodose brukarnas behov av vardagsrehabilitering med målet att höja och bibehålla uppnådd funktionsnivå så länge som möjligt. Tolk Utföraren ombesörjer vid behov att tolk rekvireras. Kvarboende och vård i livets slutskede Brukaren skall oavsett boendeform kunna bo kvar i sin bostad livet ut. Vård och omsorg skall uppfylla kraven på god kvalitet och tillgodose brukarens och närståendes behov av trygghet. Omvårdnaden kan omfatta såväl personlig och medicinsk omvårdnad som stöd till närstående. Riktlinjer för vård i livets slutskede skall finnas och vara väl kända av dem som arbetar i verksamheten.

Utskrivningsklara Personer oavsett boendeform och som vårdats på sjukhus skall kunna återvända till sitt boende. Om inte skall verksamheten svara för kostnaderna till hälso- och sjukvården. Kostnadsansvar för utskrivningsklara blir social- och omsorgsförvaltningens i de fall där biståndshandläggare konstaterar att den enskilde inte kan återvända till boendet. Inköp Inköp avser i första hand behov av dagligvaror. Boendes privata medel Utföraren har att följa social- och omsorgsnämndens fastställda regler för hantering av privata medel och skall informera enskilda, anhöriga/god man om dessa. Brukarmedverkan och samarbete med frivilliga organisationer Utföraren ansvarar för brukarmedverkan i olika former där den enskilde brukarens intressen tas tillvara. Samarbete med frivilligorganisationer och studieförbund skall eftersträvas i syfte att tillgodose brukarnas sociala, kulturella och existentiella behov. 3. Särskilda krav på insatser i ordinärt boende Utföraren åtar sig att utföra den service- och omvårdnad som framgår av biståndsbeslut och upprättad individuell arbetsplan. En individuell arbetsplan skall upprättas inom fem dagar från datum för verkställighet. Beslut avseende service och omvårdnad i ordinärt boende skall verkställas snarast dock senast inom tre arbetsdagar. Verkställighet skall föregås av en skriftlig beställning till utföraren. I undantagsfall och vid särskilda situationer då verkställighet måste ske omgående kan muntlig beställning/överenskommelse göras. Detta förutsätter att biståndshandläggare och ansvarig för verkställighet är överens om att så kan ske. Den skriftliga beställningen skall dock överlämnas snarast möjligt. HEMTJÄNST NATT (22.00-07.00) Insatser i ordinärt boende skall kunna erbjudas dygnet runt på det sätt som överenskommits mellan den enskilde och utföraren. Både biståndsbedömda planerade insatser och påkallade behov skall kunna tillgodoses av personal med nödvändig kompetens och erfarenhet. TRYGGHETSLARM UTFÖRAREN SVARAR FÖR ATT DYGNET RUNT ÅTGÄRDA LARMANROP SOM KRÄVER YTTERLIGARE ÅTGÄRDER. PERSONAL SOM ARBETAR MED ATT ÅTGÄRDA LARMANROP BÖR HA UTBILDNING MOTSVARANDE GYMNASIESKOLANS

OMVÅRDNADSPROGRAM ELLER ANNAN UTBILDNING SOM BEDÖMS LIKVÄRDIG OCH/ELLER ERFARENHET AV ARBETE INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG. PERSONALEN BÖR HA GOD KOMPETENS ATT KUNNA BEDÖMA FÖRÄNDRINGAR I BEHOV OCH TILLSTÅND FÖR ATT KUNNA BESLUTA OM PÅKALLAT BEHOV BÖR FÖRANLEDA YTTERLIGARE ÅTGÄRDER. DET ÄR AV STOR BETYDELSE MED EN HÖG GRAD AV KONTINUITET I KONTAKTEN MELLAN DEN PERSONAL SOM ÅTGÄRDAR LARMANROP OCH BRUKARNA. AKUTA LARM SKALL PRIORITERAS OCH FÖR LARM AV MINDRE AKUT KARAKTÄR FÅR UTRYCKNINGSTIDEN EJ ÖVERSTIGA 45 MINUTER. 4. Allmänna och särskilda krav på särskilt boende ALLMÄNNA KRAV PÅ SÄRSKILT BOENDE OCH KORTTIDSEHETER/KORTTIDSBOENDE När de insatser som kan ges i hemmet är otillräckliga, skall äldre kunna erbjudas ett boende som kan tillgodose kraven på en högre grad av omsorg. Borådet har anvisningsrätt till samtliga bostäder och platser för särskilt boende, korttidsboende och korttidsenheter inom Gotlands kommun. Vid dödsfall eller avflyttning skall borådet samt ansvarig biståndshandläggare underrättas. Bostaden skall vara så utformad och utrustad att den boende kan utveckla sina personliga resurser att leva ett självständigt liv. Den boende skall varje tid på dygnet kunna erhålla de tjänster som krävs för att klara sin tillvaro och känna sig trygg. Det skall finnas tillgång på personal som kan bedöma när det behövs social eller medicinsk vård och som kan svara föra att sådan ges. Beslut om särskilt boende skall verkställas snarast och senast inom tre månader. För att ersättning skall utgå skall utföraren rapportera datum för verkställighet. En individuell arbetsplan upprättas snarast och senast inom tre veckor (ej korttidsboende) från inflyttning. Måltider/färdiglagad mat Insatser för måltider skall utformas utifrån brukarens behov, förutsättningar och önskemål. I måltiderna kan ingå stöd och hjälp i den egna bostaden eller i gemensam matsal där färdiglagad mat serveras. Personalen har en viktig roll i att stödja och medverka till att befrämja goda kostvanor. Nattfastan bör normalt inte överstiga 10 timmar. Särskilda rutiner skall gälla för brukare som inte själva har förmåga till vätske- och födointag.

Socialt innehåll och dagverksamhet Det sociala innehållet är det som medverkar till att den äldre trots att han/hon är gammal behöver stöd och kan fortsätt att vara sig själv. Det handlar om att bevara sin särprägel och sin identitet. Det handlar om att kunna utöva sina intressen och delta i aktiviteter på egen hand och/eller tillsammans med andra och som ger en meningsfull tillvaro. De önskemål och behov av aktiviteter och syselsättning som framgår av biståndsbedömning och den individuella arbetsplanen utgör underlag för vilka aktiviteter och vilken sysselsättning som skall utformas och tillgodoses individuellt och/eller i grupp. Det sociala stödet kan även bestå av hjälp med telefonsamtal, beställning av färdtjänst samt stöd i att bibehålla det sociala nätverket. Rehabiliteringsinsatser En huvudöverenskommelse avseende rehabiliteringsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen inom särskilda boenden och korttidsenheter har träffats mellan social- och omsorgskontoret och habilitering- rehabiliteringsenheten inom hälsooch sjukvårdsförvaltningen. Överenskommelsen omfattar bedömning, handledning, viss behandling, utprovning, förskrivning av personliga hjälpmedel och rådgivning runt verksamhetens hjälpmedel. Den handledning som erbjuds skall relateras till brukarens individuella behov. Lokala överenskommelser och rutiner som syftar till att definiera ansvarsgränser och åtande i det vardagliga arbetet skall upprättas mellan utföraren och habiltierings- och rehabiliteringsenheten. Läkarmedverkan Överenskommelse gällande läkarmedverkan i särskilda boendeformer/ korttidsboenden har upprättats mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialoch omsorgsnämnden. Överenskommelsen reglerar särskilda åtaganden och läkarinsatser i särskilt boende för äldre. Medicinska bedömningar Utföraren har att följa brukarens hälsotillstånd och vid behov se till att han/hon får nödvändig hälso- och sjukvård dygnet runt. Leg. sjuksköterska skall finnas att tillgå dygnet runt alla dagar i veckan och namngiven omvårdnadsansvarig sjuksköterska skall finnas. Med hänsyn till brukarnas behov kan behov av sjuksköterska på plats i verksamheten finnas dygnet runt. Vid bedömning av sådant behov kan rådgivning ske med MAS. 4.1 SÄRSKILDA KRAV PÅ UTFÖRANDET I SÄRSKILT BOENDE MED HELDYGNSERSÄTTNING 1 : 1 Stuxgården, Tingsbrogården, Klostergården, Syréngården, Östersol, Åvallegården, Iliansgården, Eken/Sudergläntan, Sudergården, Fältgatan 75,77 och 79, Olofsgården samt Hansegården. Korttidsenheten i Hemse samt Regnbågen i Visby

Särskilt boende med heldygnsersättning skall vara bemannat dygnet runt för att säkra brukarnas behov av tillsyn, trygghet och säkerhet. Vård- och omsorgsinsatser skall kunna tillgodoses både på överenskomna tider och efter akuta behov. Utföraren skall tillhandahålla fullvärdig kost i form av frukost, huvudmål, kvällsmål och kaffe/mellanmål två gånger per dag. Det skall finnas tillgång till olika konsistenser och specialkoster. Sondnäring och näringsdryck skall tillhandahållas efter behov. Utföraren svarar för att personal vid behov följer med till tex sjukvården, tandläkare, fotvård och hårvård. Utföraren svarar för att tillhandahålla ett flexibelt kallelsesignalsystem och svara för bevakning av samtliga interna larm för brukarna. I de fall brukare akutaliserar behov om att göra längre besök utanför det särskilda boendet och det krävs särskilda insatser i form av service och omvårdnad för det, skall frågan behandlas i särskild ordning av biståndshandläggare och verksamhetschef i samråd med närmaste chef. 4.2 Särskilda krav i särskilt boende med hemtjänstersättning 2 Tillsyn och säkerhet Vård- och omsorgsinsatser skall kunna tillgodoses dygnet runt både på överenskomna tider och efter akuta behov. Utföraren svarar för att tillhandahålla ett flexibelt kallelsesignalsystem och svara för bevakning av samtliga interna larm för brukarna. Alternativt svara för att dygnet runt åtgärda larmanrop via trygghetslarm som kräver ytterligare åtgärder. 5. Specifika korttidsenheter och korttidsboende inom särskilt boende Borådet har anvisningsrätt till samtliga platser för korttidsboende och korttidsenheter inom Gotlands kommun. Plats på korttidsenhet alternativt korttidsboende erhålls i första hand efter biståndsbedömning. Personer som bedömts utskrivningsklara och beviljats särskilt boende kan erbjudas korttidsboende (biståndsbeslut krävs ej) i avvaktan på permanent bostad/plats i särskilt boende. Vid ledig korttidsplats skall beslut om korttidsvistelse i normalfallet kunna verkställas samma dag som plats efterfrågas. Vistelsetiden skall vara begränsad och normalt inte överstiga tre veckors sammanhängande vistelse. Plats skall i första hand erbjudas vid behov av rehabilitering, återhämtning efter sjukhusvistelse, avlösning för anhöriga och utredning av annat boende. Besluten kan även avse kontinuerlig och återkommande plats i korttidsboende med de intervall som bedöms lämpliga (växelvård). Vid återkommande korttidsplats kan omfattningen för vistelse inte överstiga vistelsen i det ordinära boendet. Utföraren skall för de som beviljats återkommande 2 Gråbo, Åkermanska, Kilåkern, Kråkan, Grönsiskan, Tjelvargränd, Bogegatan, Hagagatan och Vallemo.

korttidsvistelse och vid första tillfället upprätta en individuell plan för vistelsen i korttidsboendet. För övriga upprättas en individuell arbetsplan för den beslutade perioden. Planen skall upprättas senast två dagar efter det att den enskilde kommit till korttidsenheten/boendet. Biståndshandläggaren skall delges planen. Utföraren skall rapportera hela perioden för vistelsen för att ersättning skall utgå. Den interna utföraren åtar sig att tillhandahålla fyra trygghetsplatser. Avsnitt 6 och 7 skall utredas vidare i särskilt uppdrag 6. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Insatser i form av riktad dagverksamhet skall föregås av biståndsbeslut som anger omfattning (per vecka). Av biståndsbeslutet skall också framgå om den enskilde har behov av kostnadsfria resor till och från dagverksamheten. Resor till och från dagverksamheten ingår i utförarens åtagande. Biståndsbeslut överlämnas till ansvarig verksamhetschef för dagverksamheten. En individuell arbetsplan upprättas av verksamheten tillsammans med den enskilde och redovisas till biståndshandläggaren. Målet med verksamheten är att underlätta för den enskilde att bo kvar i den egna bostaden, att förhindra och fördröja flytt till särskilt boende samt avlastning och stöd för anhöriga. Verksamheten skall också syfta till att stärka den enskildes självkänsla, skapa kontakter och vänskap, bevara och förbättra de funktioner som finns kvar och ge en meningsfull sysselsättning för den enskilde. Öppettiderna skall motsvara brukarnas och anhörigas behov. Utföraren ska se till att personer i behov av riktad dagverksamhet ges möjlighet att delta. 7. Dagverksamhet för övriga/dagcentral 8. Missförhållanden, sekretess och dokumentation ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN Var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor och människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla detta till social- och omsorgsnämnden. Utföraren har att handlägga anmälningar i enlighet med föreskriften och allmänna rådet (2000:5) från Socialstyrelsen samt följa de instruktioner som upprättats för verksamheten. Verksamheten skall inrätta rutiner som säkerställer att personal som omfattas av anmälningsskyldigheten fortlöpande informeras. SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT Utföraren skall tillse att samtliga inom verksamheten informeras om sekretess och tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 SoL och 7 kap. 4 andra stycket sekretesslagen.

JOURNALFÖRING OCH ARKIVERING Utföraren skall föra journalanteckningar om varje boende enligt patientjournallagen (1985:562), (SOSFS 1993:20). När insatser upphör skall alla handlingar som rör enskilda personliga förhållanden hanteras i enlighet med de regler som anges i Kvalitets- och rutinhandbok gällande SoL och HsL. DOKUMENTATION Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Genomförandet av beslutade insatser och avvikelser skall dokumenteras. Likaså insatser och åtgärder för att erbjuda aktiviteter och gemenskap skall redovisas. Handlingar om enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Detta innebär att det i verksamheten, oavsett utförare måste finnas rutiner för dokumentation. Det är de uppgifter som har betydelse i det enskilda fallet och med hänsyn till verksamhetens art som skall dokumenteras. När insatserna inte längre är aktuella vid aktuell enhet skall de handlingar som rör enskildas dokumentation av genomförandet överlämnas till biståndshandläggaren för att överföras till den enskildes akt. Löpande arbetsanteckningar är att betrakta som arbetsmaterial och skall inte överlämnas till akten. Utföraren skall upprätta rutiner som säkerställer att kraven på dokumentation av genomförandet uppfylls. 9. Personalutbildning kompetens I verksamheten skall finnas personal med kompetens och erfarenhet så att brukarnas behov av omsorg och hälso- och sjukvård kan tillgodoses. Baspersonalen bör ha utbildning motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram eller annan utbildning som bedöms likvärdig och/eller erfarenhet av arbete inom äldre- och handikappomsorg. Personalen skall kontinuerligt ges utbildning, handledning och arbetsledning i det vardagliga arbetet. 10. Uppföljning Uppföljning av krav på utförande kommer att ske i överenskommelse med utföraren.

Bilaga 3 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA 2003-02-06 Reviderad Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Inom

Äldreomsorg och Omsorger om funktionshindrade Bakgrund Varje kommun skall enl.18 hälso-och sjukvårdslagen ( HSL) erbjuda en god hälso-och sjukvård åt dem som bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 20 andra stycket och 21 tredje stycket socialtjänstlagen (SOL).Ansvaret avser hälso och sjukvård i särskilda boendeformer. Ansvaret innefattar också hälso-och sjukvård i bostäder med särskild service för funktionshindrade i alla åldrar som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring. Kommunen skall även erbjuda en god hälso-och sjukvård åt dem som vistas i dagverksamhet som omfattas av 10 SOL. Kommunen skall enligt 18 a HSL även erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade i samband med sådan hälso-och sjukvård som omfattas av kommunens ansvar. I kommunernas hälso-och sjukvård ingår inte sådan sjukvård somatisk och psykiatrisk vård som meddelas av läkare, se 18 fjärde stycket HSL. Kommunens ansvar är att se till att den som är i behov av läkarvård verkligen får sådan vård. Det övergripande målet för hälso-och sjukvården enligt 2 HSL gäller också för kommunens hälso-och sjukvård. I boendeformer och enheter där en kommun bedriver hälso-och sjukvård skall det enligt 2 d HSL finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god och säker vård skall kunna ges. I 28 30 HSL ges bestämmelser om ledningen av hälso-och sjukvård verksamhetschef. I kommunens hälso-och sjukvård skall det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten - medicinskt ansvarig sjuksköterska ( MAS) Grundläggande bestämmelser och de uppgifter som åligger MAS ges i 24 HSL och i förordningen 1998:1513 om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område (FYHS i 2 kap. 5. Regleringen av det medicinska ansvaret i kommunens hälso-och sjukvård innebär att de uppgifter som åligger medicinskt ansvarig sjuksköterska enligt nämnda bestämmelser är undantagna från verksamhetschefens ledning. Verksamhetschefens möjligheter att uppdra enskilda ledningsuppgifter enligt 30 HSL är i kommunens hälso-och sjukvård således inskränkta genom bestämmelserna. Det övergripande ansvaret för att den hälso-och sjukvård som kommunen erbjuder fyller hälso-och sjukvårdslagens krav på en god vård vilar på den kommunala

nämnd som fått denna uppgift. Nämnden beslutar vilka verksamheter som skall hålla sammans under en medicinskt ansvarig sjuksköterska. Lagar, författningar och föreskrifter som styr den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar och befogenheter. Hälso och sjukvårdslagen 1982:763 24 Inom det område som kommunen bestämmer skall det finnas en sjuksköterska som svarar för 1 att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det 2 att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna 3 att anmälan görs till den nämnd som har ledningen av hälso och sjukvårdsverksamheten, och om en patient i samband med vård och behandling drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering får en sjukgymnast eller en arbetsterapeut fullgöra uppgifter som sägs i första stycket. Bestämmelserna i första och andra stycket gäller även kommun, som inte ingår i ett landsting, om det i en sådan hälso och sjukvårdsenhet som sägs i 18 första och andra stycket inte finns någon läkare. Lagen om yrkesverksamhet på hälso och sjukvårdens område 1998:531 5 en sjuksköterska som avses i 24 första stycket hälso och sjukvårdslagen ( 1982:763) skall utöver de skyldigheter som anges där ansvara för 1. att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde 2. att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen (1985:562)

3. att patienten får den hälso och sjukvård som en läkare förordat om 4. att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenlig och väl fungerande Detsamma gäller i tillämplig omfattning också för sådana sjukgymnaster och arbetsterapeuter som avses i 24 andra stycket hälso och sjukvårdslagen. Socialstyrelsens allmänna råd om medicinskt ansvarig sjuksköterska SOSFS 1997:10 Allmänna råd om omvårdnad SOSFS 1993:17 Allmänna råd och föreskrifter rörande patientjournallagen SOSFS 1993:20 Ansvaret för medicintekniska produkter SOSFS 1994:21 Allmänna råd om kvalitetssystem i hälso och sjukvård SOSFS 1996:24 Allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering SOSFS 1996:32 Allmänna råd om läkemedelshantering i hälso och sjukvård SOSFS 2000:1 Ändringar i föreskriften och allmänna råden om läkemedelshantering i hälso-och sjukvården SOSFS 2001:17 Avvikelsehantering, Lex Maria SOSFS 2002:4 Kompetens En medicinskt ansvarig sjuksköterska bör ha genomgått vidareutbildning för specialisering till distriktssköterska eller vidareutbildning i geriatrisk vård eller psykiatrisk vård eller motsvarande utbildning som genomförts enligt tidigare studieordning. Fullgjort flerårig väl vitsordad tjänstgöring i ledande ställning, goda kunskaper om arbetsledning, administration, undervisning, uppföljnings och utredningsarbete samt goda kunskaper inom socialtjänstlagen. Ställning i organisationen Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan är underställd nämnd och förvaltningschef.

Verksamhetsområde Verksamhetsområdet står i relation till det medicinska ansvaret och måste hållas isär från den administrativa indelningen. I verksamhetsområdet förekommer såväl sociala som medicinska uppgifter. Ansvar Hälso och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso sjukvårdens område styr sjuksköterskornas arbete Med utgångspunkt från dessa lagar måste den medicinskt ansvariga sjuksköterskan kunna: följa upp och bistå ansvarig nämnd i frågor som rör kommunal hälso och sjukvård. ( 18 HSL) följa upp att hälso och sjukvårdsverksamheten inom kommunen uppfyller kravet på god vård ( 1, 2,2a,2b,2d,2e, HSL) DÄRFÖR SKALL DEN MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKAN INOM OMRÅDET ansvara för rutiner för omvårdnad, det medicinska omhändertagandet och kvalitetssäkringsarbete medverka vid planering av verksamheten samt samverka med företrädare för andra förvaltningar informera och undervisa grupper och ansvara för utvecklingsarbete medverka i forsknings och utvecklingsarbete medverka i planeringen av den kommunala hälso och sjukvårdens verksamhet vid stora olyckor, katastrofer och krig. Uppgifter

Omvårdnad och medicinskt omhändertagande En medicinskt ansvarig sjuksköterska måste kunna ansvara för att hälso och sjukvårdens insatser inom verksamhetsområdet sker i enlighet med författningar, föreskrifter och andra regler som gäller verksamheten. identifiera och bedöma behovet av rutiner, analysera och utvärdera rutinerna kontakt tas med läkare och annan sjukvårdspersonal när patientens tillstånd så kräver god dokumentation och journalföring tillämpas av journalskyldiga medarbetare hygienföreskrifter finns utarbetade och tillgängliga för all vårdpersonal, och att det finns rutiner för samråd med kommunala miljö och hälsoskyddet i vissa fall samt kommunens hygiensköterska identifiera och bedöma behovet av, samt vidta erforderliga åtgärder att beslut om att delegera ansvar för sjukvårdsuppgifter är förenliga med säkerheten för patienten upprätta lokala anvisningar för läkemedelshantering i vårdförvaltningen och i det arbetet samverka med apoteken, följa förändringar inom läkemedelsområdet och föreslå anpassningar av verksamheten efter de nya regler som kan uppkomma. Kvalitetssäkring och kvalitetsuppföljning Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett lagstadgat ansvar att tillse att hälso och sjukvårdspersonal bedriver ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete Klagomålshantering och Riskanalys Patientens värdighet, integritet, delaktighet och säkerhet skall säkerställas (2 SOSFS 1996:24) att kvalitet och säkerhet i patientens vård och omhändertagande tillgodoses att patienten och dennes närstående visas omtanke och respekt att patientens värdighet och integritet tillgodoses att patienten och dennes närstående informeras och görs delaktiga att förslag och klagomål från patienter och närstående tas om hand och beaktas. Avvikelsehantering och Lex Maria Varje kommun har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med vård och behandling utsätts för allvarlig skada eller risk för skada

att det finns utarbetade rutiner och ansvar för att anmälningsskyldigheten fullgörs Den medicintekniska utrustningen I ANSVARET INGÅR ATT TILLSE ATT UTRUSTNINGEN HANTERAS PÅ ETT SÄKERT SÄTT att utrustningen är funktionsduglig och ändamålsenlig att instruktioner finns tillgängliga att personal, som skall använda utrustningen, får den utbildning som behövs Ledning, planering och samverkan Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan måste kunna utöva författningsenligt särskilt medicinskt ansvar, medverka i planering av verksamheten och samverka med företrädare för andra förvaltningar identifiera behovet av hälso och sjukvårdsinsatser i verksamhetsområdet, samt medverka vid upprättande av förslag till verksamhetsplan för hälso och sjukvården samarbeta i hälso och sjukvårdsfrågor med andra befattningshavare i kommunen samt om rutiner i läkemedelshantering med de lokala apoteken medverka till att rutiner upprättas för samverkan och ömsesidig information om förändringar i varandras verksamheter medverka till att lösa problem i undantagsfall i enskilda vårdplaneringsärenden samverka med länsstyrelsen om de enskilda boendeformer samverka med Socialstyrelsen i tillsynsfrågor ingå i ledningsgrupp medverka vid om till och nybyggnader inom verksamhetsområdet anpassa verksamheten till de speciella förhållanden som råder i katastrof kris och krigssituationer upphandling av hälso och sjukvårdsresurser bedriva fortlöpande systematiskt och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete ingå i central hygienkommitté ingå i central kunskaps och kompetensutvecklingsgrupp Information och undervisning Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan måste kunna utöva författningsenligt särskilt medicinskt ansvar, medverka i planering av utbildningsinsatser och samverka med företrädare för andra förvaltningar

bevaka att hälso och sjukvårdspersonal har den kompetens som krävs för att kunna ge patienterna en god och säker vård samt se till att de får den utbildning och fortbildning som behövs för arbetet undervisa och informera personal om gällande regler informera nämndledamöter om nya författningar, avvikelsehantering samt utveckling av sjukvårdens kvalitet inom området Forsknings och utvecklingsarbete Den medicinskt ansvarig sjuksköterska måste kunna initiera, bedriva och leda utvecklingsarbete samt följa, utnyttja och medverka i forsknings- och utvecklingsarbete ta initiativ till och medverka i utvecklingsarbete samt göra uppföljningar medverka med insamling av data till forsknings och utvecklingsarbete bedriva utvecklingsarbete, analysera och sammanställa resultaten samt utforma rapporter förmedla resultat av forsknings- och utvecklingsarbete till hälso och sjukvårdspersonal och berörda befattningshavare.

Bilaga 4 Verksamhetschef enligt HSL Reviderad 2003-02-06. Verksamhetschef avseende hälso- och sjukvård Inom Äldreomsorg och Omsorger om funktionshindrade

Bakgrund Den 1 januari 1997 infördes i hälso- och - sjukvårdslagen (1982:763) nya bestämmelser om ledningen av hälso- och - sjukvården. De nya bestämmelserna innebär ett krav på att ledningsansvaret skall vara tydligt såväl ur patient som tillsynsperspektiv. Det skall därför inom all hälso - och sjukvård finnas en verksamhetschef, som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret. Ett av de syften som ligger till grund för införandet av bestämmelserna för verksamhetschef är att patienter, anhöriga och personal liksom för tillsynsverksamheten skall finnas en bestämd person att vända sig till rörande frågor kring verksamheten. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och det är vårdgivaren som ansvarar för att det utses verksamhetschefer för all hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av vårdgivaren. Verksamhetschefens ansvar för verksamheten fråntar naturligtvis inte andra befattningshavare deras yrkesansvar. Lagar, författningar och föreskrifter som styr verksamhetschefens ansvar och befogenheter Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 28 Ledningen för hälso- och sjukvården skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården och främjar kostnadseffektivitet. 29 inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han/hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Inom psykiatrisk tvångsvård och vid tvångsisolering enligt smittskyddslagen (1988:1472) skall verksamhetschefens uppgifter utövas av läkare med specialkompetens (chefsöverläkare) eller vid tvångsisolering, av sådan befattningshavare som förordnats enligt 50a smittskyddslagen. 30 Verksamhetschefen får uppdra åt annan befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Förordning om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård SOSFS 1996:933 Socialstyrelsens allmänna råd om verksamhetschef inom hälso-och sjukvård SOSFS 1997:8 Lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvård (LYHS) 1998:531 Förordning om verksamhet på hälso-och sjukvårdens område (FYHS) 1998

:1513 Allmänna råd om medicinsk ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso-och sjukvård 24 HSL, SOSFS 1997:10 Föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem inom hälso- och sjukvård SOSFS 1996:24 Föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering SOSFS 1996 :32 Föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter i hälso-och sjukvård och tandvård SOSFS 1997:14 Föreskrifter om anmälan till Socialstyrelsen av legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal som p.g. av psykisk sjukdom, m.m. inte kan utöva sitt yrke tillfredsställande SOSFS 1997:22 Föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso-och sjukvård SOSFS 1999:27 Kompetens Avgörande för att inneha befattning som verksamhetschef är en persons lämplighet, utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper. Detta innebär att verksamhetschefen bör ha organisations- och struktureringsförmåga, förmåga att fatta egna beslut och kunna uppdra åt någon annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter i de fall där han/hon inte har den sakkompetens som krävs. Andra viktiga chefsegenskaper är samarbetsförmåga, initiativförmåga, förmåga att motivera och entusiasmera sina medarbetare och kunna hantera stressituationer. Ställning i organisation Verksamhetschefen är underställd SON och Äldreomsorgschef GVO. Verksamhetsområde Vårdgivaren skall indela hälso- och sjukvårdsverksamheten så att verksamhetschefens ledningsfunktion blir tydlig och kontrollen av verksamheten effektiv. Ansvar och uppgifter Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Enligt förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården skall verksamhetschefen dessutom svara för vissa administrativa uppgifter. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, ansvarar verksamhetschefen för att

det för enheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmålen och främja kostnadseffektivitet. Att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredsställande sätt. Att direktiv och instruktioner finns som verksamheten kräver. Att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser m.m. Verksamhetschefen bör fastställa former för fortlöpande samråd med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i frågor angående verksamhetens struktur, resursanvändning, kvalitet och säkerhet. Verksamhetschefen har antingen själv eller genom att anlita personer med lämplig kompetens att säkerställa de krav som ställs. Verksamhetschefen ansvarar för att en gemensam vårdpolicy finns och att den efterlevs. Verksamhetschefens ansvar framgår dels av de bestämmelser som reglerar verksamheten, dels av vad som överenskommits mellan denne och vårdgivaren. Eftersom verksamhetschefen representerar vårdgivaren är det vårdgivaren som bestämmer vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter samt vilket ansvar, inklusive resultatansvar, utöver det författningsreglerade ansvaret, respektive verksamhetschef skall ha.

Social- och omsorgsnämnden Bilaga 5 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska inom Äldreomsorg och Omsorg om funktionshindrade Reviderad 2003-02-05. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska inom Äldreomsorg och Omsorger om funktionshindrade

Bakgrund Antalet vårdplatser minskar i hela landet, vårdtiderna förkortas och indikationerna för inläggning på sjukhus skärps. Personer som tidigare omhändertogs i akutsjukvården vårdas nu i allt större utsträckning inom äldreomsorgen. Sjukvårdsbehovet hos vårdtagarna ökar och därmed ökar belastningen på vårdpersonalen. I kommunens hälso och sjukvård enl. 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han skall planera och utföra praktiskt omvårdnadsarbete samtidigt som hon/han skall avläsa signaler hos vårdtagaren, vilket kan leda till att läkare konsulteras eller hon/han vidtar åtgärder inom sitt eget ansvarsområde. Genom vetenskap, kunskap och beprövad erfarenhet skall hon identifiera vårdtagarens symtom så att läkaren kan kallas vid rätt tidpunkt. För att arbeta som sjuksköterska i denna vårdform krävs erfarenhet, god organisationsförmåga, flexibilitet och bred kompetens. Fortbildning och utveckling är nödvändig för att säkerställa kvalitet. Utbildning, undervisning och handledning utgör en stor del av sjuksköterskans arbete och kommer sannolikt att öka i framtiden. Samtidigt kommer belastningen på äldreomsorgen att öka i takt med kortare vårdtider och ökat behov av sjukvård i hemmet. Lagar, författningar och föreskrifter som styr omvårdnadsansvarig sjuksköterskas ansvar och befogenheter. Kommunalt hälso och sjukvårdsansvar enl. 18 18c HSL Svenska Kommunförbundets cirkulär 2000 : 18 Socialtjänstlagen (SOL) 5 kap. 5 andra stycket, 5 kap.7 tredje stycket Hälso och sjukvårdslag(hsl) 1982 : 763 Allmänna råd om omvårdnad SOSFS 1993 : 17 Föreskrifter och allmänna råd om patientjournallagen SOSFS 1993 : 20 Lag om medicintekniska produkter 1993 : 584 Föreskrifter och allmänna råd om behörighet att förskriva kostnadsfria förbrukningsartiklar SOSFS 1994: 22 Allmänna råd om kvalitetssystem i häls och sjukvård SOSFS 1996 : 24 Allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering SOSFS 1996 : 32 Föreskrifter och allmänna råd om delegering av

arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård SOSFS 1997 : 14 Lag om yrkesverksamhet på hälso - och sjukvårdens område (LYHS) 1998: 531 Förordning om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område (FYHS) 1998: 1513 Föreskrift och allmänt råd om läkemedelshantering i hälso-och sjukvård SOSFS 2000: 1 Ändring i föreskrift och allmänna råd om läkemedelshantering SOSFS 2001:17 Föreskrifter och allmänna råd om behörighet att förskriva förbrukningsartiklar vid vissa inkontinenstillstånd SOSFS 2001: 5 Föreskrifter och allmänna råd om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso-och sjukvård 01: 12 Föreskrifter om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel SOSFS 2001 : 16 Föreskrifter och allmänt råd om anmälningsskyldighet enl. Lex Maria samt lokal avvikelsehantering SOSFS 2002: 4 KOMPETENS Behörig till vissa tjänster inom hälso- och sjukvården är den som har legitimation för yrket Ställning i organisationen Underställd verksamhetschef Sidoordnad övriga omvårdnadsansvariga sjuksköterskor Verksamhetsområde Särskilda boende och LSS - gruppboende En sjuksköterska skall inom sitt område; Den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan måste organisera sitt arbete så att hon/han kontinuerligt möter baspersonals behov av utveckling i sitt dagliga arbete. Personalen måste få den kunskap som de behöver, för att hjälpa de boende på ett riktigt sätt. Sjuksköterskans roll som handledare ställer stora krav på kunskap i handledning, pedagogik och metodik. Efterleva mål, riktlinjer, rutiner, policies och andra styrdokument inom äldre-och handikappomsorgen.

Sjuksköterskan skall ha kunskap om och tillämpa de lagar, författningar, förordningar och föreskrifter som gäller, och har själv ansvaret för att hålla sig informerad om nyheter. Avsätta tid för möten med verksamhetschef enl. HSL, biståndshandläggare, patientansvarig läkare samt medicinskt ansvarig sjuksköterska. Oas skall inom sitt område planera vårdinsatser, som den boende kommer att behöva, baserat på individuella behov, önskemål och möjligheter samt dokumentera detta i vårdplaner. Ansvar och uppgifter Förebyggande arbete sjuksköterskan skall se människan ur ett helhetsperspektiv, med utgångspunkt i dennes miljö och livsföring identifiera fysiska, psykiska, sociala och kulturella hälsorisker bedöma vilka insatser i förebyggande syfte som han/hon själv kan genomföra eller med stöd av sin omgivning.( egenvård) stimulera och motivera honom/henne till en hälsosammare livsföring när så behövs Omvårdnad identifiera och bedöma den enskildes behov av omvårdnad och stöd även outtalade behov med beaktande av kulturella och andliga aspekter med utgångspunkt i ett rehabiliterande förhållningssätt bedöma de grundläggande behoven av omhändertagande bedöma hjälpbehov av personlig hygien, näringstillförsel och förflyttningar identifiera, tolka och beskriva sociala hjälpbehov identifiera och bedöma behovet av vissa behandlingar identifiera och tolka uttryck för smärta att delegeringar endast ges så det är förenligt med god och säker vård när den enskildes hälsotillstånd så kräver ta kontakt och tillkalla läkare identifiera, bedöma och i samråd med den enskilde, anhöriga/närstående tillgodose behovet av omvårdnad i livets slutskede planera och samordna åtgärder i en vårdplan med respekt för individens självbestämmande och integritet samt ansvara för att åtgärderna genomförs bemöta och stödja anhöriga och närstående, visa respekt, hänsyn och omtanke för efterlevande fortlöpande dokumentera omvårdnadsarbetet UNDERSÖKNINGAR OCH BEHANDLINGAR informera och förbereda den enskilde inför undersökning och behandling

ansvara för omvårdnaden och följa upp hälsotillståndet efter undersökning/behandling ställa i ordning och kontrollera medicinsk apparatur och utrustning efter undersökning/behandling, samt se till att fel och brister åtgärdas enligt ordination utföra vissa undersökningar och behandlingar tillgodose en ändamålsenlig läkemedelshantering och instruera den enskilde om läkemedlets hantering, effekt och biverkningar bedöma arten av känslomässiga reaktioner och kriser, ge stöd och hjälp och v.b. tillkalla annan yrkeskompetens INFORMATION OCH HANDLEDNING identifiera individens behov av information för att klara sin egen vård instruera den enskilde och närstående och ge lämplig information handleda baspersonal samt utvärdera deras arbete PLANERINGS OCH LEDNINGSUPPGIFTER upptäcka risker i vårdmiljön och vidta nödvändiga åtgärder handleda omvårdnadspersonal i hälso- och sjukvårdsarbete, arbeta i team samt samarbeta med andra yrkesgrupper bedriva arbetet på ett kostnadseffektivt sätt delta i fortlöpande systematiskt och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE söka och kritiskt granska och i det dagliga arbetet använda relevanta rön som dokumenteras från forsknings och utvecklingsarbete initiera och bedriva utvecklingsarbete medverka i forsknings - och utvecklingsarbete Bilaga 6

Överenskommelse gällande läkarmedverkan för äldre i de särskilda boendeformerna på Gotland. Parter Social- och omsorgsnämnden och Hälso och sjukvårdsnämnden Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (1 HsL). Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Alla medborgare skall uppfatta att sjukvården finns till för alla och envar på lika villkor de får den hjälp de behöver och när de behöver den de bemöts med respekt och omtanke de kan påverka och vara delaktiga i vården alla enskilda insatser, liksom hela vårdprocessen baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet vården gör sitt yttersta för att stödja förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Varje kommun skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i sådan boendeform som avses i 5 kap. 5 eller 5 kap. 7 socialtjänstlagen (18 HsL). Fast läkarkontakt skall eftersträvas. Läkaren har en skyldighet att svara för patientens basala hälso- och sjukvårdsbehov och att skapa kontinuitet i vårdinsatserna för den enskilde. Vården skall bygga på långvariga, personliga och förtroendefulla relationer mellan vårdgivare och patient. Personer som har beslut som särskilt boende enligt 4 kap 1 SoL och bor i följande särskilda boenden för äldre omfattas av överenskommelsen: Visbyområdet Bogegatan, Fältgatan 75-79, Gråbo, Grönsiskan, Hansegården, Olofsgården Pjäsgatan 10, Solrosen, Tingsbrogården, Tjelvargränd och Åkermanska Övriga Gotland Eken/Sudergläntan, Hagagatan, Hattstugan, Iliansgården, Kråkan, Vallemo, Sudergården, Åvallegården. Forsagården, Havsgläntan, Klostergården, Kilåkern, Stuxgården, Syréngården, Östersol Åtagande Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att: 1. Namngiven patientansvarig läkare (PAL) finns för samtliga särskilda boenden. Vid läkarbyte meddelas namn på den nya läkaren senast en vecka innan.

2. Demensteamet finns att tillgå för särskilt utlåtande inför beslut om erbjudande av boende vid Hansegården. Hansegården är ett särskilt boende för personer med demenssjukdomar som kräver specifik kompetens och särskilda resurser. 3. Personer i särskilt boende erbjuds att vara listade hos läkaren/vårdcentralen med ansvar för det särskilda boendet. 4. Läkaren har ett fortlöpande ansvar för patientens medicinska vård och behandling 5. Varje person i särskilt boende erbjuds läkarbesök vid minst ett tillfälle per år för uppdatering av vårdplanering och genomgång av läkemedelsordinationer om möjligt i samråd med anhöriga, omvårdnadspersonal och farmaceut. 6. Patientansvarig läkare har ansvar för att berörd personal får information, råd, stöd och handledning i frågor som rör den enskildes vård och behandling. Överenskommelsen omfattar följande läkarinsatser: 1. Planerade läkarbesök och medicinska insatser sker i samverkan, patient - läkare och omvårdnadsansvarig sjuksköterska 2. Årlig kontroll inkluderande vårdplanering och läkemedelsgenomgång. 3. Vid behov erbjuda information, handledning, råd och stöd till den enskilde, närstående samt berörd personal. 4. Dokumentation sker enligt Journallagen (SFS 1985:562) och finns tillgänglig i boendet för omvårdnadsansvarig sjuksköterska och jourläkare. 5. Indirekt patientarbete utfört på vårdcentralen, t.ex. telefon konsultationer, journalskrivning, ordinationer efter provtagning mm. 6. Besök för akuta medicinska bedömningar utanför de överenskomna tiderna på boendet när det är möjligt. 7. Under jourtid ansvarar primärvårdens läkare i jour/beredskap för akuta insatser. Onödiga och för patienten påfrestande sjukhusinläggningar skall undvikas. 8. Kostnader för provtagningar och undersökningar ordinerade av läkaren ingår i läkarbesöket.