Kunskaper i näringslära

Examensarbete 15hp Kunskaper i näringslära - En undersökning i kunskapsnivå hos kvinnor på träningsanläggningar i Kalmar Författare: Handledare: Examinator: Termin: Kurskod: Alexandra Karlsson Jörgen Tannerstedt Jonas Ahnesjö VT 2012 2IV10E

Sammanfattning I denna studie undersöks kunskapsnivå i näringslära hos kvinnor som tränar gruppträningspass på tre träningsanläggningar i Kalmar genom ett kunskapstest med 21 sanna och falska påstående inom området näringslära. Eventuella samband undersöktes mellan ålder, träningsfrekvens, egna skattade kunskaper i näringslära och resultat på kunskapstest i näringslära hos deltagarna. Datainsamling skedde ute på träningsanläggningarna vid ett tillfälle på varje anläggning med ett frågeformulär som delades ut till de kvinnor som tränade gruppträningspass och frivilligt ville delta. Undersökningen involverar totalt 97 kvinnor från de tre anläggningarna som valdes för undersökningen. Resultatet visade ingen statistisk signifikans mellan de olika faktorerna som undersöktes. Medelvärdet för antal poäng på kunskapstestet i näringslära blev 16,1 ± 2,1. Detta anses vara ett bra värde men ändå visade resultatet på kunskapstestet i näringslära brister inom vissa områden, för bland annat energikällor vilket tas upp i diskussionen. Slutsatsen är att mer kunskap behövs då de brister som finns inom området energikällor är viktiga att ha vetskap om i samband med träning för både prestation och hälsa. Kunskapstest, Näringslära, Kvinnor

Innehåll 1. Bakgrund... 6 2. Syfte... 9 2.1 Frågeställningar... 9 3. Metod... 10 3.1 Urval... 10 3.2 Frågeformulär... 10 3.3 Genomförande... 11 3.4 Respondenter... 12 3.5 Statistisk analys... 12 4. Resultat... 14 4.1 Gruppen... 14 4.2 Kunskapstest i näringslära... 15 5. Diskussion... 17 5.1 Resultat... 17 5.2 Metoddiskussion... 20 6. Slutsats... 22

7. Referenser... 23 Bilagor Bilaga 1: Enkät

1. Bakgrund Det är väl känt att goda matvanor och fysisk aktivitet är viktigt för hälsan. Dessutom är en välbalanserad kost med tillräcklig mängd energi och näringsämnen viktig för att kroppen ska må bra. Detta innebär att det för många människor är viktigt att ha kunskap om vad en välbalanserad kost är och hur det vi äter påverkar oss. För den som har bra kunskaper inom just det området har bra kunskaper i näringslära, vilket är det kunskapsområde som innefattar; näringsbehov, samband mellan kost och hälsa, kostvanor, näringsämnenas förekomst, absorption och omsättning i kroppen (Nationalencyklopedin 2012). För den som lever ett aktivt liv och tränar mycket kan kunskap om hur kosten påverkar sådant som prestation och återhämtning vara av betydelse för hur väl man lyckas med sina mål. Detta blir viktigt då man vet att nästan varje process i kroppen är inblandad i energiproduktion och återhämtning efter träning, vilka också påverkas av näringsämnena (Jeukendrup & Gleeson 2007:7). Man ser i forskning betydelsen av att ha dessa kunskaper om kosten då Zawila m.fl. (2003) menar att besitta näringsmässiga kunskaper för den idrott man utför är avgörande för att förhindra kostrelaterade hälsoproblem. Näringslära för idrottare, idrottsnutrition är det område som innefattar användning av näringsmässiga principer för att förbättra idrottsprestationer (Williams 2005:14). Området idrottsnutrition har fått mer uppmärksamhet under de senaste decennierna, troligtvis eftersom kosten har en så pass viktig roll för prestation bland idrottare (Jeukendrup & Gleeson 2007:7). Detta visar betydelsen av att undersöka kunskaper i näringslära hos fysiskt aktiva individer. 6

Resultat från flertalet studier visar att idrottares kunskaper i näringslära är otillräckliga (Burns m.fl. 2004; Davar 2012; Ozdoğan & Ozcelik 2011; Rosenbloom m.fl. 2002). Det råder dåliga kunskaper inom näringsämnena, vitaminer och mineraler (Davar 2012; Rosenbloom m.fl. 2002; Zawila m.fl. 2003). Samtidigt som det råder missuppfattningar om att protein är den viktigaste energikällan vid muskelarbete, att vitaminer och mineraler tillför energi samt att tillskott är viktigt för att prestera på topp (Rosenbloom m.fl. 2002; Zawila m.fl. 2003). Forskare menar att fysiskt aktiva behöver mer kunskaper och utbildning inom näringslära för att; förbättra prestation och framgång (Burns m.fl. 2004) och ta rätt beslut i val av kost (Rosenbloom m.fl. 2002). Samtidigt visar resultat från studie att det finns många anledningar till att kostråd inte följs och vanliga upplevda hinder mot att äta en mer hälsosam kost är; arbetstider och livsstil, att man inte vill ge upp sina kostvanor eller göra förändringar, man saknar kraft, kostnad, åsikter från familj och vänner (Kearney & McElhone 1999). I samma studie ser man också att sociodemografiska variabler som utbildningsnivå, ålder, kön, yrke har betydelse för hur vissa av dessa av hinder upplevs (Kearney & McElhone 1999). Samtidigt visar forskning att även andra faktorer är viktiga då Johansson m.fl. (1999) i sin studie visar att regelbunden fysisk aktivitet och intresse för att följa en hälsosam kost har betydelse för goda kostvanor. Kunskaper i näringslära är ytterligare en faktor som man genom forskning visar har betydelse för kostvanor. I studien av Wardle m.fl. (2000) genomförd på befolkningen i England ser man att kunskaper i näringslära är associerat med hälsosamt kostintag och menar att näringslära borde användas i utbildningssyfte för att främja hälsosamma 7

kostvanor. Även enligt Zawila m.fl. (2003) påverkar kunskaper i näringslära de kostval man gör och menar att kunskap är bra för att göra positiva förändringar samtidigt som det inverkar på vad man äter. I samma studie ser man också att det hos kvinnliga löpare finns betydande positiva reaktioner på attityd till näringslära (Zawila m.fl. 2003). Dessutom visar resultat i forskning av Dissen m.fl. (2011) att både attityd och kunskap i näringslära är viktigt för hälsosamma kostval bland kvinnor. Forskning visar också att kvinnliga idrottare är i behov av utbildning i näringslära då det är effektivt och påverkar kostval (Abood m.fl. 2004). Många tidigare studier inom området näringslära är gjorda på idrottare vilket presenterats genom tidigare forskning i detta avsnitt och få har valt att undersöka kunskaper hos vanliga träningsutövare, för precis som idrottare behöver de kunskaper om kost. För de som bygger sina kostval på fel uppfattningar riskerar att få i sig otillräckligt med näringsämnen och därmed försämra ork och prestation under aktivitet (Rosenbloom m.fl. 2002). Många av dessa vanliga träningsutövare väljer att träna på träningsanläggningar (TNS-Opinion & Social:2010). En stor grupp av de som tränar på anläggningar är kvinnor som tränar olika former av gruppträningspass (Statistiska centralbyrån:2011). 8

2. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka kunskapsnivå i näringslära hos kvinnor som tränar gruppträningspass på tre träningsanläggningar i Kalmar genom att använda ett frågeformulär med sanna och falska påstående inom området näringslära. 2.1 Frågeställningar Vilka kunskaper i näringslära har kvinnor som tränar gruppträningspass på träningsanläggningar i Kalmar? Finns det något samband mellan ålder, träningsfrekvens, egna skattade kunskaper i näringslära och resultat på kunskapstest i näringslära hos dessa kvinnor? 9

3. Metod 3.1 Urval Tre träningsanläggningar i Kalmar valdes ut för att genomföra undersökningen. Dessa valdes då de har ett stort utbud av gruppträningspass och många medlemmar vilket då skapar goda förutsättningar att få in många svar. Träningsanläggningarna skiljer sig åt något i utbud, pris och läge även om de alla ligger centralt i Kalmar. Vad gäller utbud av gruppträningspass så erbjuds en mängd olika på alla anläggningar som är både konditions- och styrkeinriktade. Några förekommande pass är: spinning, core, aerobics, gympa, body pump, indoorwalking, yoga. Träningsanläggningarna skiljer sig också åt vad gäller vilken information om kost och näringslära som finns att tillgå, från i princip inget till mycket, både kostnadsfritt och till kostnad. Genom att välja dessa tre anläggningar kan man räkna med en spridning på sådant som sociodemografiska variabler då man kan anta att det har viss betydelse för var man väljer att träna. 3.2 Frågeformulär Ett frågeformulär användes för att undersöka kunskaper i näringslära hos kvinnor som tränar gruppträningspass på tre träningsanläggningar i Kalmar. Frågeformuläret utgjordes av två delar; den första med bakgrundsvariabler för att få uppgifter om ålder, träningsfrekvens samt en egen skattning av sina kunskaper i näringslära och den andra med påstående inom området näringslära (se bilaga 1). I första delen bestod varje fråga av fem svarsalternativ. Ålder delades in i relativt stora spann, då exakt ålder inte var nödvändigt att ha uppgift om. 10

Frågan om träningsfrekvens skulle besvaras med hur många pass i veckan respondenten tränade en vanlig vecka. Där de egna kunskaperna i näringslära skulle skattas användes en 5 gradig skala där respondenten fick ta ställning till om de var: Mycket bra, Ganska bra, Varken bra eller dåliga, Ganska dåliga, Mycket dåliga. Anledningen till att ett ojämnt antal svarsalternativ användes var för att få ett neutralt alternativ, mittalternativ och då inte tvinga respondenten att ta ställning (Ejlertsson 2005:82). Detta gjordes för att det skulle vara möjligt för respondenterna att svara varken bra eller dåliga om det var så kunskaperna i näringslära upplevdes. Den andra delen av frågeformuläret med påstående inom näringslära innehöll 21 frågor av karaktären sant eller falskt. Detta hämtades från Ozdoğan och Ozcelik (2011) som använt samma formulär i sin studie och är mer utformat för idrottare. Då formuläret var på engelska gjordes en översättning till svenska för att underlätta förståelsen hos respondenterna och användes då det ansågs vara ett bra konstruerat formulär med frågor som var relevanta för undersökningen. Ozdoğan och Ozcelik (2011) har även fått det reliabilitetstestat i samband med sin studie. Dessutom har liknande frågor och av karaktären sant eller falskt använts i flera studier (Davar 2012; Rosenbloom m.fl. 2002; Zawila m.fl. 2003) där man har undersökt kunskaper i näringslära hos idrottare. 3.3 Genomförande Data samlades in under eftermiddag/kvällstid då många gruppträningspass pågår. I anslutning till gruppträningssalarna på varje anläggning tillfrågades kvinnor om de ville svara på frågeformuläret. Denna plats valdes då många samlas där innan påbörjat pass och passerar 11

efter avslutat. På varje träningsanläggning pågick insamling av data under 90 till 120 minuter, det varierade med anledning av att passens täthet varierade. Ingen hänsyn togs till vilket sorts pass det var utan alla gruppträningspass under tiden för datainsamlingen var av intresse. Detta val gjordes för att få en spridning ifall det är så att vissa pass lockar en viss grupp kvinnor, vilket man kan tänka sig då passen vid datainsamlingen var av olika karaktär; både mentalt inriktade, konditions- och/eller styrkeinriktade. Yoga, spinning, indoorwalking, body pump, gym cirkel var några av passen. 3.4 Respondenter Denna studie inkluderar 97 kvinnor som tränar gruppträningspass på tre valda träningsanläggningar i Kalmar och antalet respondenter från de olika anläggningarna var 32, 37 och 29. Dessa kvinnor vistades på träningsanläggningen under tillfället för datainsamlingen och valde frivilligt att delta i undersökningen. Av de 97 frågeformulär som totalt samlades in var 20 inte fullständigt ifyllda, men togs ändå med i undersökningen då de ansågs användbara och relevanta för studien. Till dessa räknades: påstående som saknade svar, dubbelsvar, markerat svar mellan sant och falskt, ett skrivet förtydligande till det man hade svarat. Alla dessa svar valdes att tolkas som felaktiga svar. 3.5 Statistisk analys Efter datainsamlingen var slutförd kodades frågeformulären och därefter fördes alla frågor med tillhörande svar in i ett exceldokument. Frågorna på första delen; Ålder, träningsfrekvens och skattade kunskaper i näringslära omvandlades till poäng mellan1-5 beroende på vilken 12

kategori som respondenten hade markerat. För att kunna räkna ut kunskaper i näringslära rättades alla svar på andra delen med de 21 påståendena. Varje rätt svar gav 1 poäng medan ett felaktigt inte gav något poäng, och 0 fördes då in. De totala poängen för varje respondent räknades sedan ut, där 0 var det minsta och innebar inget rätt svar medan 21 var det högsta och innebar alla rätt. Spearmans rankade korrelations koefficient användes för att undersöka eventuella samband mellan ålder, träningsfrekvens, skattade kunskaper i näringslära och antal rätt på kunskapstestet. Ett T-test gjordes för att undersöka statistisk signifikans i medelvärde på antal rätt på kunskapstestet i näringslära mellan denna studie och studien av Ozdoğan och Ozcelik (2011). SPSS 20.0 för Windows användes vid statistiska analyser, P<0.05 ansågs vara signifikant. 13

4. Resultat 4.1 Gruppen Av de kvinnor som deltog i studien var en stor del, ungefär hälften i åldern 20-34 år och många ansåg sig ha ganska bra kunskaper i näringslära, det vanligaste antalet träningspass i veckan var 2-3 (Tabell 1). Ingen statistisk signifikans fanns för samband mellan variablerna; ålder, träningsfrekvens, skattade kunskaper i näringslära och antal rätt på kunskapstestet i näringslära. Tabell 1. Respondenternas svar på frågorna; ålder, egna skattade kunskaper i näringslära och antal pass i veckan. Åldersfördelning n= Egna skattade kunskaper n= Träningspass n= <19 8 Mycket bra 9 0-1 4 20-34 48 Ganska bra 65 2-3 51 35-49 23 Varken eller 19 4-5 32 50-64 17 Ganska dåliga 4 5-6 7 >65 1 Mycket dåliga 0 7+ 3 14

4.2 Kunskapstest i näringslära Det totala resultatet på testet i näringslära hos deltagarna i undersökningen blev 16,1 ± 2,1 i medelvärdet för antal rätt på hela kunskapstestet. T-testet visade signifikant skillnad, P<0,0001 i medelvärdet på kunskapstestet i jämförelse med studien av Ozdoğan och Ozcelik (2011) som fick ett medelvärde på 12.2 ± 3.5. Sett till de enskilda påståendena så visade resultatet mest rätt på påstående 8 och 9, där 99 % av deltagarna svarade rätt. Resultatet visade också att ungefär hälften av påståendena, (n=9) motsvarades av 90 % rätt eller mer. Två påstående fick mindre än 50 % rätt och var de med minst antal rätta svar; protein är den viktigaste energikällan för musklerna och under träning är törst ett bra tecken på att man behöver fylla på med vätska. I tabell 2 presenteras alla 21 påstående med det korrekta svaret sant/falskt och hur många som hade rätt på varje fråga. 15

Tabell 2. Kunskapstestet i näringslära presenterat med rätt svar och deltagarnas rätta svar i procent. Rätt Fråga Påstående Rätt svar svar % 1 Protein är den viktigaste energikällan för musklerna Falskt 19 2 Fett har viktiga funktioner i kroppen Sant 94 3 Järnbrist/anemi resulterar i en minskning av mängden syre som kan transporteras i blodet Sant 86 4 Järn från kött tas upp med samma hastighet som järn från växter Falskt 77 5 Kroppen kan själv tillverka D-vitamin när den exponeras för solljus Sant 90 6 Ett vitamintillskott rekommenderas för alla personer som tränar Falskt 75 7 Under träning är törst ett bra tecken på att man behöver fylla på med vätska Falskt 22 8 Att hoppa över måltider är försvarbart om du snabbt behöver gå ner i vikt Falskt 99 9 Choklad, kex, chips och liknande är den lämpligaste maten att äta efter ett träningspass Falskt 99 10 Vitaminer är bra energikällor Falskt 63 11 Alkoholkonsumtion kan påverka upptaget och omsättningen av näringsämnen Sant 93 12 Både mättade och omättade fetter har samma effekt på hälsan Falskt 96 13 Att äta kolhydrater gör dig fet Falskt 73 14 Uttorkning försämrar prestationsförmågan Sant 98 15 Den sista måltiden innan en tävling bör intas 3-4 timmar innan tävlingen Sant 64 16 Män och kvinnor i samma åldersgrupp, gör av med lika många kalorier när de utför samma övning Falskt 90 17 Bananer är en bra kaliumkälla Sant 67 18 Salt är en viktig del av en hälsosam kost Falskt 53 19 Mjölk och mjölkprodukter är de bästa kalciumkällorna Sant 88 20 Vanligt socker i form av bitsocker, sylt och honung är de mest lämpliga energikällorna för en idrottare Falskt 91 21 Kolhydrater lagras som glykogen i musklerna Sant 76 16

5. Diskussion 5.1 Resultat I denna studie undersöks kunskapsnivå i näringslära hos kvinnor som tränar gruppträningspass på tre träningsanläggningar i Kalmar med ett frågeformulär bestående av sanna och falska påstående inom området näringslära. Dessutom undersöks samband mellan faktorerna; ålder, träningsfrekvens, skattade kunskaper i näringslära och antal rätt på kunskapstest i näringslära. Det resultatet visar är att deltagarna i studien har bra kunskaper i näringslära genom medelvärdet på 16,1 ± 2,1 i antal rätt på kunskapstestet. Detta kan jämföras med Ozdoğan och Ozcelik (2011) som i sin studie rapporterar ett medelvärde på 12.2 ± 3.5 för samma 21 påståenden. Dessutom visar mitt resultat att skillnaden i medelvärdet för kunskapstestet är statistiskt signifikant mellan de båda undersökningsgrupperna. Anledningen till den signifikanta skillnaden som resultatet visar kan vara att undersökningsgrupperna skiljer sig åt, då Ozdoğan och Ozcelik undersökt studerande i åldern runt 20-25 som deltar i ett sport och coachingprogram på ett universitet i Ankara, med tillgång kurser i näringslära. Att de studerande inte har bättre kunskaper kan upplevas förvånande då dessa borde ha bra kunskaper i näringslära med tanke på den pågående utbildningen. Samtidigt har inte denna studie undersökt sådant som yrke, utbildning eller genomförd kurs i näringslära hos respondenterna, vilket kan vara av betydelse för de goda kunskaperna. Då ungefär hälften av deltagarna i studien var i åldersgruppen 20-34, och därefter de flesta i åldern 35-64 kan man anta att många är 17

yrkesverksamma. Kanske har de genom sitt yrke eller tidigare utbildning skaffat sig goda kunskaper inom området, exempelvis inom vård, skola, hälsa, träning eller kost. Dessutom kan ålder vara en variabel som har betydelse när man studerar olika grupper även om denna studie inte visar något samband mellan ålder och antal rätt på kunskapstestet. Sociodemografiska variabler som ålder, utbildningsnivå, yrke, kön kan utgöra en bidragande anledning till den statistiska skillnaden i kunskapstestet då tidigare forskning av Kearney och McElhone (1999) visar att dessa variabler kan ha betydelse för hinder mot hälsosamma kostvanor. Ser man till betydelsen av variabeln kön i sammanhanget så utgörs denna studie av enbart kvinnor, och det är möjligt att de generellt har ett stort intresse för näringslära och därför söker kunskap. Resultatet på frågan om egna kunskaper i näringslära tyder på det, då över hälften anser sig ha ganska eller mycket bra kunskaper. Detta skulle kunna vara en bidragande anledning till det resultat som kunskapstestet visar. Det är möjligt att intresse för kost spelar en stor roll för de kunskaper man har, då forskning av Johansson m.fl. (1999) menar att intresse för kost har betydelse för goda kostvanor. Något som också kan tyda på att kvinnor överlag har ett stort intresse för kost är resultatet i denna studie som inte visar någon korrelation mellan ålder, träningsfrekvens och skattade kunskaper i näringslära med antal rätt på kunskapstestet. Ser man till resultatet på kunskapstestet i denna studie så visar det 90 % rätt eller mer för 9 påståenden, medan Ozdoğan och Ozcelik (2011) inte redovisar något påstående över 90 % rätt. Dessutom kan 99 % av deltagarna de två falska påståendena Att hoppa över måltider är försvarbart om du snabbt behöver gå ner i vikt och Choklad, kex, chips och liknande är den lämpligaste maten att äta efter ett träningspass. 18

Svaren på båda dessa frågor är betydligt lägre i resultatet hos Ozdoğan och Ozcelik (2011). Även om resultatet i undersökningen visar på bra kunskaper i näringslära så finns det områden det råder sämre kunskap inom som även tidigare forskning visar brister i; vitaminer och protein som energikällor (Davar 2012; Rosenbloom m.fl. 2002; Zawila m.fl. 2003). Endast 19 % av deltagarna i denna studie svarar rätt på protein är den viktigaste energikällan för musklerna som är ett falskt påstående. Samma påstående visar 31.7 % rätta svar bland kvinnliga löpare i studien av Zawila m.fl. (2003), medan Ozdoğan och Ozcelik (2011) rapporterar 77.8 % rätt svar. Det felaktiga påståendet om vitaminer i denna studie vitaminer är bra energikällor svarar över hälften av kvinnorna, 63 % rätt på. Ozdoğan och Ozcelik (2011) rapporterar liknande resultat, 64.1 % för samma påstående medan Zawila m.fl. (2003) visar betydligt lägre rätt svar, 31.6 % i sin undersökning. Att många av deltagarna i denna studie svarar fel på de två påståendena om energikällor och då framförallt protein, kan ses som oroväckande om dessa kunskaper påverkar val av kost i samband med träning. Enligt tidigare forskning av Abood m.fl. (2004) och Zawila m.fl. (2003) så påverkar de kunskaper man har i näringslära också de kostval man gör. Vilket i detta fall skulle innebära negativa konsekvenser eftersom det då resulterar i fel kostval och kanske även hälsoproblem som Zawila m.fl. (2003) menar är följden av att sakna näringsmässiga kunskaper. Resultatet i undersökningen visar också att få av deltagarna, 22 % svarar rätt på under träning är törst ett bra tecken på att man behöver fylla på med vätska. Detta kan ses som ett lågt resultat då 69.7 % av deltagarna anger rätt svar i studien av Ozdoğan och Ozcelik (2011). Även i resultatet hos Rosenbloom m.fl. (2002) svarar över 70 % rätt på ett 19

liknande påstående. Att vänta med att dricka tills man är törstig är alltså inte ett tillräckligt och bra tecken på att man behöver fylla på med vätska, vilket inte många hade kunskap om i denna studie. Däremot har många deltagare kunskap om att uttorkning försämrar prestationsförmågan, då 98 % svarar rätt på det påståendet. Detta visar att ytterligare kunskap om vätskepåfyllning och timing är viktigt för att förhindra uttorkning. För att vidareutveckla den här studien hade det varit intressant att jämföra den undersöka gruppen mot en annan, eftersom denna studie enbart undersökte kunskaper i näringslära och samband mellan olika variabler hos en grupp. Man skulle kunna använda resultaten i studien för att jämföra med en åldersmatchad, icketränande grupp i Kalmar för att se om kunskapsnivå i näringslära skiljer sig åt. Ett sätt att gå vidare med kunskapen från denna studie är att undersöka om höga kunskapsnivåer verkligen leder till bättre kosthållning genom att analysera kostregistreringar. Fortsatt forskning inom området skulle kunna fokusera på om det finns behov av utbildning bland de som tränar på träningsanläggningar genom att göra en mer omfattande undersökning än denna. Det finns kanske andra grupper som har betydligt mindre kunskaper än den grupp som studerades. 5.2 Metoddiskussion Något som upptäcktes under datainsamlingen var att en del av respondenterna verkade samtala med varandra när de skulle göra kunskapstestet. Det var svårt att påverka att respondenterna inte var i närheten av varandra då de skulle fylla i formuläret. Under datainsamlingen påpekade även några respondenter att något påstående var otydligt och kunde tolkas på olika sätt. Detta kan ha stor betydelse 20

för resultatet om många upplevde samma sak och påverkar tillförlitligheten. Eftersom ett färdigt frågeformulär användes vid undersökningen som dessutom reliabilitetstestats var detta inget som uppmärksammades innan datainsamlingen. Frågan om träningsfrekvens formulerades: hur många pass i veckan tränar du en vanlig vecka. Här specificerades inte vad som ansågs vara ett pass, vilket istället blev upp till respondenten att själv avgöra. Detta kan innebära skillnad i de svar som har angetts om en del har räknat enbart gruppträningspass medan andra har räknat all träning. Det skulle funnits en förklaring till frågan, som den nu formulerats minskar pålitligheten. Något som hade kunnat förbättras för resultatet hade varit om jag hade gjort en pilotstudie innan undersökningen genomfördes så jag hade kunnat rätta till de brister som fanns. Även om jag fick hjälp av bekanta med att titta igenom formuläret var det inte tillräckligt. Dessutom hade fler bakgrundsvariabler varit intressanta att ta hänsyn till hos respondenterna för att se om det har betydelse för kunskapsnivåer i näringslära hos den valda gruppen. 21

6. Slutsats Denna studie visar att det finns goda kunskaper inom många områden i näringslära hos den undersökta gruppen. Samtidigt visar de brister som upptäcktes inom påståendena om energikällor att mer kunskap behövs då dessa är så pass viktiga att ha vetskap om i samband med träning för både prestation och hälsa. Denna studie stödjer tidigare forskning som menar att utbildning inom näringslära behövs, dock krävs fler undersökningar på vanliga träningsutövare för att kunna avgöra vilka insatser som behövs. 22

7. Referenser Abood, D., Black, D., & Birnbaum, R (2004). Nutrition Education Intervention for College Female Athletes. Journal Of Nutrition Education & Behavior. 36. 3. S, 135-139. Burns, R.D., Schiller, M.R., Merrick, M.A., & Wolf, K.N. (2004). Intercollegiate student athlete use of nutritional supplements and the role of athletic trainers and dietitians in nutrition counseling. Journal of the American Dietetic Association. 104. 2. S, 246 249. Davar, V. (2012). Nutritional Knowledge and Attitudes Towards Healthy Eating of College-going Women Hockey Players. Journal of Human Ecology. 37.2. S, 119-124. Dissen, A.R., Policastro, P., Quick, V., & Byrd-Bredbenner, C. (2011). Interrelationships among nutrition knowledge, attitudes, behaviors and body satisfaction. Health Education. 111.4. S, 283 295. Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund. Studentlitteratur. Upplaga 2. S, 82. ISBN: 9144031645. Jeukendrup, A & Gleeson, M. (2007). Idrottsnutrition för bättre prestation. Stockholm. SISU idrottsböcker. S, 7. ISBN: 9789185433278. Johansson, L., Thelle, D., Solvoll, K., Bjorneboe, G., & Drevon, C. (1999). Healthy dietary habits in relation to social determinants and lifestyle factors. British Journal Of Nutrition. 81. 3. S, 211-220. 23

Kearney, J & McElhone, S. (1999). Perceived barriers in trying to eat healthier--results of a pan-eu consumer attitudinal survey. The British Journal Of Nutrition. 8. 2. S, 133-137. Ozdoğan, Y & Ozcelik, A. (2011). Evaluation of the nutrition knowledge of sports department students of universities. Journal Of The International Society Of Sports Nutrition. 8. 11. S, 1-7. Rosenbloom, C.A., Jonnalagadda, S.S., & Skinner, R. (2002). Nutrition knowledge of collegiate athletes in a Division I National Collegiate Athletic Association institution. Journal of the American Dietetic Association. 102. 3. S, 418 420. Statistiska centralbyrån. (2011). Svenska folkets idrotts- och motionsvaror: Riksidrottsförbundet. TNS-Opinion & Social. (2010). Sport and Physical Activity. Special Eurobarometer 334. Wave 72.3. European Commission. Wardle, J., Parmenter, K., & Waller, J. (2000). Nutrition knowledge and food intake. Appetite. 34. 3. S, 269-275. Williams, M.H. (2005). Nutrition for Health, Fitness & Sport. Boston. McGraw-Hill, cop. Upplaga 7. S, 14. ISBN: 0072441704. Zawila, L.G., Steib, C.M., & Hoogenboom, B. (2003). The female collegiate cross-country runner: Nutritional knowledge and attitudes. Journal of Athletic Training. 38. 1. S, 67 74. 24

Elektroniska källor: Nationalencyklopedin. (2012). Näringslära. Online. Internet. http://www.ne.se/lang/näringslära. Sökdatum: 2012-04-17. 25

Bilaga 1 Enkätundersökning Jag studerar på det idrottsvetenskapliga programmet på Linnéuniversitetet och gör nu mitt examensarbete. Detta är en studie som syftar till att undersöka kunskaperna inom området näringslära hos kvinnor som går på gruppträningspass på träningsanläggningar i Kalmar. Du är anonym och det du svarar kommer inte att kunna leda till dig, utan det är enbart vad du svarar som är viktigt. Fråga 1. Hur gammal är du? 19 eller yngre 20-34 35-49 50-64 65 eller äldre Fråga 2. Hur många pass i veckan tränar du en vanlig vecka? (Markera ett svar) 0-1 2-3 4-5 6-7 7 eller mer Fråga 3. Vad anser du om dina egna kunskaper i näringslära? (Markera ett svar) Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåliga Ganska dåliga Mycket dåliga Fråga 4. Denna fråga besvaras på nästa sida och innehåller 21 påstående inom området näringslära. De ska besvaras med Sant eller Falskt. Sätt ett kryss i den rutan för varje fråga som du anser är det korrekta. 26

Sant Falskt Protein är den viktigaste energikällan för musklerna Fett har viktiga funktioner i kroppen Järnbrist/anemi resulterar i en minskning av mängden syre som kan transporteras i blodet Järn från kött tas upp med samma hastighet som järn från växter Kroppen kan själv tillverka D-vitamin när den exponeras för solljus Ett vitamintillskott rekommenderas för alla personer som tränar Under träning är törst ett bra tecken på att man behöver fylla på med vätska Att hoppa över måltider är försvarbart om du snabbt behöver gå ner i vikt Choklad, kex, chips och liknande är den lämpligaste maten att äta efter ett träningspass Vitaminer är bra energikällor Alkoholkonsumtion kan påverka upptaget och omsättningen av näringsämnen Både mättade och omättade fetter har samma effekt på hälsan Att äta kolhydrater gör dig fet Uttorkning försämrar prestationsförmågan Den sista måltiden innan en tävling bör intas 3-4 timmar innan tävlingen Män och kvinnor i samma åldersgrupp, gör av med lika många kalorier när de utför samma övning Bananer är en bra kaliumkälla Salt är en viktig del av en hälsosam kost Mjölk och mjölkprodukter är de bästa kalciumkällorna Vanligt socker i form av bitsocker, sylt och honung är de mest lämpliga energikällorna för en idrottare Kolhydrater lagras som glykogen i musklerna 27

Avdelningen för idrottsvetenskap Kalmar