Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen. hakan.lockby@lund.se



Relevanta dokument
RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Att utvärdera MM-projekt

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

November 2015 Lommabanan

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Nordvästsvenska Initiativet. Förslag till infrastruktursatsningar för fortsatt utveckling i Södra Bohuslän

Bullerutredning Ulkavallen

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Ärendenr: TRV 2012/1483

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN Laga kraft

Vad tycker bussförarna i Trollhättan om Nollvisionsslingan? Peter Rosander Luleå tekniska universitet

ÅTGÄRDSVALSSTUDIE FÖR TRAFIK TILL OCH FÖRBI HEMMESTA

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

Vinterdagene, Lillehammer Cykling i Umeå planering och vinterväghållning

GENOMFÖRANDEAVTAL beträffande broförbindelse över nya Ulvsundavägen mellan Stora Ursvik i Sundbyberg och Rinkeby i Stockholm

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Motion om kollektivtrafiken

Kullsvedens handels- och småindustriområde

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september Regeringskansliet. Näringsdepartementet Stockholm

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

Trafikverket, Borlänge

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Framtidens gatunät i centrala Gustavsberg en sammanställning och bedömning av genomförda trafikutredningar

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Centrala Nacka trafikutredning

idéskiss Trafik och parkering

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Samrådet Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.

SAMRÅD T.O.M

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram

Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg

Hållbart resande. Lisa Ström GR, GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

MaxLupo mobility management i planeringen

PROGRAM FÖR LUFTVÅRDÅTGÄRDER I HELSINGFORS Resumé, Allmänt

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

Bilaga 1 Översiktliga kartor som visar aktuella sträckor med hastighetsförändringar.

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

YTTRANDE. Datum Dnr

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

YTTRANDE Ärendenr NV Regionförbundet Uppsala län Via mail:

Buller vid Burlövs egna hem

RAPPORT: Lösningsförslag på fokuserade problem från rapporten Problembeskrivning av trafiksystemet i centrala Piteå

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Trafikanalys Drömgården

ALLMÄNNA INTRESSEN - Kommunikationer

Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

Datum Detaljplan för planskild korsning mellan Sankt Olofsgatan och järnvägen, Uppsala kommun

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

TRAFIKUTREDNING DETALJPLAN FÖR DEL AV EDA NOLBY 1:38, CHARLOTTENBERG. Tillhörande. Eda kommun, Värmlands län

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

Planera bilsnålt med planindikatorer

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Trafiken och klimatet Offensiv kollektivtrafik en utmaning

RAMAVTAL 8 STORSTAD MALMÖ/LUND/HELSINGBORG BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Planbeskrivning. Detaljplan för del av Porsödalen Del av Ytterviken 17:32 m.fl. Traktorvägen GRANSKNINGSHANDLING

Ärendenr: TRV 2012/52688

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Maximal ljudnivå [dba] Ljudnivå inomhus Ljudnivå utomhus vid fasad

E22 Malmö Kristianstad, delen trafikplats Gastelyckan trafikplats Lund N (tpl Ideon)

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Ärendenr:TRV 2014/11500

Detaljplan för Knislinge Resecenter

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Transkript:

Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen hakan.lockby@lund.se

Vad vill vi uppnå i staden? Bättre stadsmiljö med fler mötesplatser Minskad miljöpåverkan Dämpad trafikökning Förbättrad tillgänglighet Förbättrad trafiksäkerhet Ökad trygghet = utgångspunkter för vision och mål

Klimatpåverkande utsläpp i Skåne 1000 ton 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Transporter och arbetsmaskiner Avfall och avlopp Jordbruk Industriprocesser och lösningsmedelsanvänd ning Energiförsörjning 1990 2007

Trafikutvecklingen - bil Körsträcka per invånare (mil) 800 700 600 500 400 300 200 100 RIKET SKÅNE HELSINGBORG MALMÖ LUND 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Källa: SCB

Är vi överens eller.? Folkhälsan blir en allt viktigare aspekt att ta hänsyn till Oljan/drivmedel blir dyrare Klimatpåverkande utsläpp måste minska kraftigt Ett hållbart transportsystem lokalt och nationellt kan ge konkurrensfördelar Det är möjligt att frikoppla den ekonomiska tillväxten från transportökningar Föreläsning LTH 20090222

Hållbarhetsbegreppet Miljön sätter ramen för vårt handlande. Utan frisk luft och vatten blir det svårt att uppfylla de andra hållbarhetsvillkoren. Ekonomin är medlet att skapa en hållbar utveckling, och en förutsättning för att skapa många av de processer som går i en hållbar riktning. Det sociala är själva målet, kan utryckas som livskvalitet eller det goda livet. Källa: LundaMaTs II (2006)

www.lund.se/lundamats 1 Vision 18 mätbara mål 42 projektförslag Effekter och kostnader

LundaMaTs II: 1 vision 18 mål 40 projektförslag Trafikens omfattning Miljö och hälsa

Lund gör transporterna mer hållbara genom att......förbättra infrastrukturen för de hållbara transportslagen...inspirera till och underlätta för beteendeförändringar

Fyrstegsprincipen 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger ett effektivare utnyttjande av vägnätet 3. Förbättringar och mindre ombyggnader 4. Nyinvesteringar och större ombyggnader Lanserades inom Vägverket 1997, i första hand för att bättre hushålla med investeringsmedlen

Fyrstegsprincipen i Lund Presenterades som en möjlig arbetsmetod i LundaMaTsutredningen i slutet på 90-talet Metoden användes första gången i Lund 2000 i samband med en trafikutredning avseende infrastrukturåtgärder i sydöstra Lund. Fick genomslag i Lund efter att Trivector föreslagit arbetssättet i en trafikutredning om trafiken på väster i Lund 2001 Arbetet på väster i Lund ledde till att nya Mobility managementåtgärder utvecklades. Arbetssättet Smart trafikant föddes. 2007 tecknades för första gången ett genomgripande avtal enligt fyrstegsprincipen med Vägverket och Skånetrafiken.

Genombrottet för fyrstegsprincipen i Lund Trafikanalys Lund Väster Hösten 2001 våren 2002 Utredare: Trivector Traffic AB

Stark opinion för att trafikstörningarna ska minska i området (17 000 f/d på Fasanvägen)

Kraftiga reaktioner mot beslut att bygga gctunnel under Fasanvägen

Utredarens arbetsmål Västra Lund ska fortsätta utvecklas till en attraktiv miljö för såväl boende som arbete De som bor eller vistas i området ska påverkas att minska sin bilanvändning Trafiksäkerheten ska förbättras Gång- och cykeltrafik ska prioriteras Kollektivtrafikens standard ska förbättras Buller och luftföroreningar ska minska Biltrafiken ska minska på de sträckor där trafiken är mest omfattande och störande

Föreslagna åtgärder Totalt 35 st. förslag till åtgärder - mjuka och hårda Samverkan mellan åtgärder viktig

Uppskattade effekter av föreslagna åtgärder (biltrafik på Fasanvägen) Åtgärdsnivå Minskad biltrafik Minskad biltrafik (f/d) Kostnad (mkr) Steg 1 1-3 % 150-500 3-10 Steg 2 2-4 % 350-700 10-20 Steg 3 5-10 % 900-1 800 20-40 Steg 4 20-30 % 3 500-5 000 60-120 Summa (justerad) 30-40 % 4 500-6 500 113-220

Utredarens slutsatser Det går inte att bygga bort trafikproblemen Trots alla åtgärdsförslag blir inte trafikmiljön helt tillfredsställande Nya vägförbindelser ger nygenerering av trafik Nya vägförbindelser ger nya utvecklingsmöjligheter

Beslutade åtgärder i tekniska nämnden 2002-06-12 Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt Smart trafikant individanpassad påverkan på arbetsplatser Information trycksaker, lokala utställningar Marknadsföring av kollektivtrafik Bilpool-kampanj Hemdistribution av livsmedel påverka handlarna

Beslutade åtgärder i tekniska nämnden 2002-06-12 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon Samåkning demonstration av tekniska hjälpmedel Förbjuda genomfartstrafik för tunga fordon på natten Vägvalsstyrning samverkan med Vägverket Buss-ISA ansökan om FOU-bidrag tillsammans med LTH

Beslutade åtgärder i tekniska nämnden 2002-06-12 Begränsade ombyggnadsåtgärder Förbättringar i cykelvägnätet Utreda ombyggnad av flera gator för lägre tillåten hastighet Utreda ombyggnad av Fjelievägen med separata busskörfält Utreda ombyggnad av Ringvägen för större utrymmen för gc-trafiken

Beslutade åtgärder i tekniska nämnden 2002-06-12 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Utreda ombyggnad av två korsningar Utreda utbyggnad av ny förbindelse i nord-sydlig riktning i västra Lund Utreda utbyggnad av Industrivägen

European Spallation Source

ca 25 000 f/dygn Brunnshög växer med 15 000 sysselsatta och 8 000 boende SYRET ca 12 000 f/dygn Fördubblade verksamhetsytor på Ideonområdet ca 40 000 f/dygn

Samverkan Fyrstegsprincipen på Ideon-Brunnshög Öka andelen hållbara transportsätt Fysiska investeringar och beteendepåverkansåtgärder Samverkan med arbetsgivare/fastighetsägare viktig förutsättning

Kommunen tar initiativ till en gemensam utredning enligt fyrstegsprincipen. 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt - Information och beteendepåverkan - Utveckla kollektivtrafiken (turtäthet och standard) 2. Åtgärder som ger ett effektivare utnyttjande av vägnätet - Omskyltning av trafiken från E22 mot Ideon samt kompletterande informationsinsatser till anställda - Underlätta för gång och cykel (GC-vägar, parkering etc) - Parkeringsplatser ej över kommunens miniminorm 3. Förbättringar och mindre ombyggnader - Superhöger i cirkulationsplatserna Scheelevägen-Getingevägen-Norra Ringen 4. Nyinvesteringar och större ombyggnader - Nya av- och påfartsramper till E22

Utredning enligt fyrstegsprincipen Analys Resultat trafiksimulering År 2009: Trafiksystemet fungerar OK om åtgärder steg 1-3 genomförs År 2012: Steg 4 kommer att behövas Överenskommelse Vägverket Lunds kommun Skånetrafiken Åtgärder enligt steg 1-3 ska genomföras Vägverket accepterar ny detaljplan Utredning av åtgärder inom steg 4 påbörjas

Samverkan enligt fyrstegsprincipen Vägverkets åtagande Förbättrad skyltning på väg E 22 och väg 16 Översiktlig analys av framtida kapacitetsproblem på väg E 22 inom ramen för samverkansprojektet SYDKAP Utvärdering av genomförda åtgärder

Samverkan enligt fyrstegsprincipen Skånetrafikens åtagande Översyn av busstrafikens turtäthet och linjedragning i samband med ny trafikförsöjningsplan 2008-2009

Samverkan enligt fyrstegsprincipen Lunds kommuns åtagande - budget Åtgärder t.o.m. 2011 Steg 1: 3,2 mkr Steg 2: 5,6 mkr Steg 3: 4 mkr (Steg 4: utredningskostnader tpl Ideon)

Varför är fyrstegsprincipen bra för oss? + Angreppssättet uppmuntrar samverkan mellan olika typer av åtgärder + Går snabbt att komma igång + Lyfter fram MM-åtgärder som alternativ

men. - Passar den alla kommuner????? - Svårt att övertyga politiker och invånarna om mjuka åtgärder vill oftast se fysiska nyinvesteringar, eller???