Bilden av Sverige: Israel Svenska institutet arbetar l öpande med att följa och analysera bilden av Sverige i utlandet. Den här rapporten ger en bild av synen på Sverige i Israel under 2015.
Sverigebilder i Israel 2 Bilden av Sverige: Israel Ett viktigt led i Svenska institutets arbete med att bygga relationer och skapa kännedom om Sverige och intresse för svenska värderingar, erfarenheter och kompetenser utomlands är att ta reda på hur omvärlden ser på Sverige. Om Sverige ger omedelbara, relevanta och positiva associationer blir det lättare för svensk internationell politik att få genomslag, för svensk kultur att nå spridning och för svenska företag att göra affärer. Hur Sverige uppfattas utomlands har stor betydelse för vår fortsatta välfärd. Svenska institutet arbetar löpande med att följa och analysera bilden av Sverige i utlandet. Tillsammans med Utrikesdepartementet och Sveriges ambassader i utlandet genomför Svenska institutet kontinuerligt undersökningar om hur omvärlden uppfattar Sverige. Under 2015 gjordes Sverigebildsundersökningar i sex länder: Ryssland, Israel, Indien, Indonesien, Colombia och Nigeria. Därutöver gjordes en kvalitativ förstudie om bilden av Sverige i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Syftet med samtliga studier var att få bättre förståelse för uppfattningen och kännedomen om Sverige i respektive land. Undersökningen om Sverigebilden i Israel genomfördes i augusti 2015 av opinionsinstitutet TNS, på uppdrag av Svenska institutet och Sveriges ambassad i Tel Aviv, och omfattade 500 respondenter. De svarande utgjorde ett nationellt representativt urval av hebreisktalande personer mellan 18 och 65 år. Sammanfattande resultat Undersökningen visar att Sverige i första hand förknippas med positiva värden, men kunskapen är begränsad och uppfattningen är relativt sett ofördelaktig jämfört med andra europeiska länder. Synen på den bilaterala relationen, som anses ha försämrats på senare tid, tycks påverka Sverigebilden i hög utsträckning. Sveriges erkännande av Palestina bedöms enligt opinionsinstitutet vara en bidragande faktor till attitydförsämringen. Sverige uppfattas av respondenterna som ett av de minst Israelvänliga länderna i Europa (av 15 listade kommer Sverige på plats 13). Sverige ses som ett lugnt, säkert och modernt land med hög livskvalitet och ett välutvecklat och jämlikt välfärdssamhälle. Bilden av det nya Sverige som ett kreativt och innovativt land tycks emellertid inte vara särskilt utpräglad, och svenskar anses i allmänhet inte vara särskilt välkomnande eller tillförlitliga. Opinionsinstitutet som genomfört studien drar slutsatsen att den relativt sett ofördelaktiga bilden av Sverige kan förklaras med att Sverige uppfattas (i) ha en relativt utbredd antisemitism, (ii) stödja den pro-palestinska sidan i fredsprocessen i Mellanöstern, samt (iii) visa litet stöd för Israel generellt. Orsakssambanden har dock inte studerats närmare. Lokal media, som utgör den främsta källan till information om Sverige bland respondenterna, har inte sällan artiklar som bekräftar och förstärker denna del av Sverigebilden, vilket innebär en utmaning för Sverigefrämjandet, åtminstone på kort sikt. Grupperna äldre, män, högutbildade samt h öginkomsttagare har en mer negativ bild av Sverige. Israelers inställning till för Sverige prioriterade frågor, såsom jämställdhet och hållbar utveckling, är god. Majoriteten av respondenterna håller med om att män och kvinnor ska ha samma rättigheter till utbildning och arbete, även om alla inte vill kalla sig feminister. Hållbar utveckling anses vara en viktig fråga, dock inte på bekostnad av ekonomisk tillväxt.
Sverigebilder i Israel 3 Så genomfördes studien Undersökningen om Sverigebilden i Israel genomfördes i augusti 2015 av opinionsinstitutet TNS. Syftet var att få bättre kännedom om och förståelse för hur Sverige uppfattas i Israel. Studien gjordes på uppdrag av Svenska institutet och Sveriges ambassad i Tel Aviv med finansiering från Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) 1. Studien är baserad på svar från 500 respondenter, vilka utgör ett representativt tvärsnitt av den vuxna (18-65 år), judiska och hebreiskspråkiga befolkningen i Israel. Undersökningen genomfördes i form av en webbenkät bestående av 75 frågor, varav 60 var generella frågor och 15 var landspecifika för Israel. Frågorna utgick från respondenternas kännedom, inställning och associationer till Sverige inom fyra övergripande ämnesområden: generell uppfattning om Sverige och jämförda länder inom ekonomi, samhällsstyre och politik samt turism. 1 I NSU ingår Utrikesdepartementet, Näringsdepartementet, Kulturdepartementet, Business Sweden, VisitSweden och Svenska institutet. Viktiga insikter Liksom i andra aktuella studier av Sverigebilden utomlands finns det en klar potential att påverka bilden av Sverige genom en mer aktiv och tydlig kommunikation. Bristen på information och förekomsten av mer e ller mindre ofullständiga bilder av Sverige tyder på det. Av undersökningens resultat att döma ter sig det strategiska och integrerade främjandet, där näringslivsfrämjandet kombineras med Sverigebilds- och värderings främjandet, viktigare än någonsin. Undersökningen visar på ett antal områden där det finns utrymme att förstärka de positiva värdena för Sverige. En mer aktiv kommunikation skulle kunna skapa en motvikt till den för tillfället relativt negativa Sverige - bild som tycks förekomma både i media och bland allmänheten i Israel. För att ändra uppfattningen om att Sverige har ett starkare stöd för Palestina än Israel, rekommenderar opinionsinstitutet att det israeliska perspektivet tydligare bör integreras i Sveriges agerande i Mellanösternfrågan, till exempel genom att framhålla hur en palestinsk stat kan komma att gynna Israels välstånd. För att stärka kännedomen om Sverige i Israel föreslår TNS vidare att positiva karaktärsdrag hos det svenska folket, som varma, öppna och välkomnande, bör lyftas fram ytterligare.
Sverigebilder i Israel 4 Så uppfattas Sverige i Israel Kännedom och anseende Studien har undersökt kännedomen om Sverige i relation till fem andra länder: Nederländerna, Schweiz, Danmark, Norge och Finland. Respondenterna är mer bekanta med Sverige jämfört med våra nordiska grannländer, men Nederländerna och Schweiz är mer känt i Israel än Sverige. Hälften av respondenterna (50 procent) är något bekanta med Sverige, medan knappt en tredjedel (31 procent) är bekanta med och fem procent är mycket bekanta med l andet. 14 procent känner bara till Sverige vid namn 2. Sverige är mer känt bland grupperna män, äldre (50-65 år) och bland respondenter med hög socio-ekonomisk status. Motsvarande siffror för Nederländerna och Schweiz är 31 respektive 37 procent (något bekanta), 48 respektive 46 procent (bekanta), 10 respektive 6 procent (mycket bekanta) medan en lika stor andel, 10 procent, enbart känner till de båda länderna vid namn. Detta kan jämföras med respondenternas kännedom om våra nordiska grannländer, där strax över hälften är något bekanta med l änderna (Danmark: 52 procent, Norge: 53 procent, och Finland: 52 procent), omkring en fjärdedel är bekanta med länderna (Danmark: 29 procent, Norge: 24 procent, och Finland: 22 procent), och några få procent är mycket bekanta med länderna (Danmark: 2 procent, Norge: 4 procent, Finland: 2 procent). Runt en femtedel av respondenterna känner enbart till våra nordiska grannländer vid namn (Danmark: 17 procent, Norge: 19 procent, Finland: 23 procent). Nederländerna åtnjuter det högsta anseendet av de sex jämförda länderna, medan Sverige rankas lägst. På en skala mellan 1 och 7, där 1 är lägst, har Nederländerna ett medelvärde på 5,1. Landet följs av Schweiz (4,9), Finland (4,7), Danmark (4,6), Norge (4,5) och Sverige (4,4). Sverige rankas generellt högre bland kvinnor och bland respondenter i åldersgruppen 18 till 29 år. Bilden av Sverige är dock förhållandevis stark inom de flesta av frågeområdena. Mest positiv är uppfattningen om det svenska samhället och samhällsstyret. Sverige uppfattas ha ett jämlikt och socialt ansvarstagande samhälle med hög levnadsstandard. På en skala mellan 1 och 5, där 1 är lägst, anger respondenterna 4 i medelvärde vad gäller uppfattningen om att Sverige har en hög levnadsstandard, medan snittet för bedömningen att Sverige har en varm, vänskaplig och välkomnande atmosfär ligger på 3,2. De främsta källorna till information om Sverige är internet (51 procent), teve (47 procent) och tidningar (28 procent). Associationer till Sverige Sverige förknippas huvudsakligen med vackra eller blonda människor och vackra landskap (27 respektive 2 Frågorna som undersökte respondenternas kännedom om olika länder hade följande alternativ: Very familiar with, Familiar with, Somewhat familiar with, Know name only, samt Haven t heard of.
Sverigebilder i Israel 5 16 procent), följt av Ikea (14 procent), kalla vintrar/snö/is (12 procent), radikal islam (10 procent), Abba (8 procent) och ett säkert land (8 procent). Respondenterna associerar också Sverige med antisemitism (7 procent), Israelhatare/ BDS-rörelsen 3 (6 procent), samhällsfrågor och lång föräldra ledighet (5 procent) samt ett skandinaviskt land (5 procent). Associationer till Sverige som ett land med vackra/blonda människor är vanligare i grupperna kvinnor och yngre (18-29 år), medan associationer till Sverige och Israelhatare/BDS-rörelsen är vanligare i åldergruppen 50 till 65 år och bland manliga respondenter. Feministiska värderingar Medelvärdet för huruvida de svarande definierar sig som feminister är 6,2 på en skala från 1 till 10. Siffrorna är något högre i grupperna högutbildade, kvinnor och bland de som har en mer positiv Sverigebild. Flertalet respondenter instämmer i att män och kvinnor har samma rättigheter vad gäller anställning och utbildning. Män har dock i regel n ågot mindre jämställda värderingar än kvinnor. Tillväxt och hållbar utveckling Generellt anser respondenterna att hållbar utveckling är viktigt. Vad gäller vikten av hållbar utveckling för sig själv och den egna familjen ligger medelvärdet på 7,4 på en skala från 1 till 10. Siffran tenderar att öka i takt med stigande ålder och inkomst. På frågan om vikten av ökat fokus på hållbar utveckling inom politiken är medelvärdet 7,6, 3 BDS-rörelsen, som står för bojkott, desinvesteringar och sanktioner, är en internationell kampanj grundad på ett palestinskt upprop från 2005, då över 170 organisationer slöt upp bakom kravet på bojkott, desinvesteringar och sanktioner mot Israel så länge ockupationen och folkrättsbrotten fortgår. http://bdsmovement.net/. medan det ligger på 7,8 vad gäller vikten av ökat fokus inom näringslivet. Nästan hälften av de svarande (49 procent) anser dock att ekonomisk tillväxt ska prioriteras främst, även om miljön påverkas negativt. Omvänt anser knappt en tredjedel (31 procent) att miljön ska prioriteras framför ekonomisk tillväxt, medan drygt en femtedel (21 procent) uppger att de inte vet. Relationen mellan Sverige och Israel I jämförelse med andra europeiska länder anses Sverige inte ha en särskilt nära relation till Israel. På frågan om vilka europeiska länder som anses vara mest Israelvänliga kommer Sverige först på plats 13 av 15 listade. Bäst relation till Israel anses Tyskland ha, följt av Nederländerna, Italien, Grekland och Storbritannien. En dryg fjärdedel av r espondenterna (26 procent) nämner Tyskland som det mest Israelvänliga landet, 25 procent nämner Nederländerna, 19 procent Italien, 18 procent Grekland och 16 procent Storbritannien. Motsvarande siffra för Sverige är 9 procent, medan 8 procent nämner Portugal och Finland som det mest Israelvänliga landet. Sverige uppfattas inte heller som en viktig partner för Israel. 42 procent anser att Sverige är irrelevant som samarbetspartner, 28 procent tycker att Sverige är en mindre viktig partner för Israel medan 27 procent inte har någon åsikt i frågan. Bara 2 procent instämmer i att Sverige är en viktig partner för Israel. Nästan en fjärdedel (23 procent) av de svarande menar att relationen mellan Sverige och Israel har försämrats på senare tid. Motsvarande siffra bland de respondenter som känner till Sveriges erkännande av Palestina sedan tidigare är 40 procent. 44 procent av samtliga svarande anser att den bilaterala relationen är
Sverigebilder i Israel 6 oförändrad, 26 procent inte har någon åsikt och 7 procent anser att relationen är bättre nu än tidigare. En knapp tredjedel av respondenterna (30 procent) anser att Sverige stödjer Israel i mindre utsträckning än andra europeiska länder, 39 procent anser att Sveriges stöd till Israel är lika stort som andra EU-länders, medan 9 procent tycker att Sverige stödjer Israel i större utsträckning än andra europeiska länder. 22 procent har ingen åsikt i frågan. En femtedel (20 procent) anser att Sverige har en högre nivå av antisemitism jämfört med andra europeiska länder, 42 procent menar att nivån är densamma som i andra EU-länder och 17 procent tycker att antisemitismen är mindre vanligt förekommande i Sverige. 21 procent har ingen åsikt i frågan. Sverige anses inte vara särskilt involverat i f redsprocessen i Mellanöstern. Knappt en tredjedel (31 procent) anser att Sverige har ett lägre engagemang i frågan än övriga EU-länder. Något färre (28 procent) anser att Sverige är involverat i lika hög grad som övriga länder i Europa, medan 7 procent tycker att landet är mer involverat och 33 procent inte har någon åsikt. Sverige uppfattas stödja den palestinska sidan i större utsträckning än den israeliska. 41 procent av respondenterna anser att Sverige stödjer Palestina mer än Israel, 20 procent anser att Sverige är neutralt i frågan och 10 procent anser att stödet för Israel i Sverige är starkare än för Palestina. 28 procent har ingen åsikt i frågan. Uppfattningen att Sverige har ett starkare stöd för Palestina än för Israel är betydligt mer utbredd bland de respondenter som anser att antisemitism är mer vanligt förekommande i Sverige än i övriga EU-länder. 82 procent av de svarande som anser att det finns mer antisemitism i Sverige än i övriga europeiska länder tycker också att Sverige har ett starkare stöd för Palestina än Israel, medan 22 procent av de som anser att Sverige har mindre antisemitism än övriga EU-länder också tycker att landet stödjer Palestina i högre utsträckning än Israel. Knappt hälften av de svarande (44 procent) känner till Sveriges erkännande av Palestina sedan tidigare, medan 7 procent tror att Sverige inte har erkänt Palestina. Övriga respondenter (49 procent) uppger att de inte vet. En majoritet av respondenterna (53 procent) anser att erkännandet av Palestina påverkar deras uppfattning om Sverige negativt. Siffran är högre bland yngre respondenter (18 till 29 år). 45 procent menar att erkännandet inte påverkar deras uppfattning om Sverige. Respondenter med en politisk åskådning till vänster är något mer positivt inställda till Sverige och landets agerande i Mellanösternfrågan, jämfört med de som har en mer högerinriktad hållning. På en skala från 1 till 7, där 1 är lägst, anger vänsterinriktade respondenter i snitt 4,8 medan de längre ut till höger anger 4,4. Synen på Raoul Wallenberg Drygt en tredjedel (36 procent) känner till Raoul Wallenberg, medan en lika stor andel uppger att de har hört talas om honom men att de inte känner till vem han var. 27 procent har inte hört talas om Raoul Wallenberg överhuvudtaget. En stor majoritet, 83 procent, av de s varande anser att Wallenbergs gärning inte påverkar deras uppfattning om Sverige, medan 16 procent anser att det har en positiv inverkan på Sverigebilden.
Sverigebilder i Israel 7 Sverige som turistnation Majoriteten av respondenterna (52 procent) ställer sig positiva till att besöka Sverige men har ännu inte varit här. Drygt en tiondel (11 procent) har redan besökt Sverige, medan 38 procent varken har besökt eller kan tänka sig besöka landet. Av de som besökt Sverige var flertalet (87 procent) här på semester, 22 procent hälsade på släkt eller vänner, 13 procent var i Sverige på affärsresa och 1 procent var i landet för att studera. Andelen som besökt Sverige ökar med stigande ålder och inkomst. Den främsta anledningen till att besöka Sverige är, enligt de respondenter som varit här, den vackra naturen (79 procent) följt av platser och sevärdheter i storstäderna (54 procent), historiska byggnader och monument (48 procent), shopping (24 procent) samt kulturella evenemang såsom musikfestivaler och/eller konstutställningar (22 procent). De som har besökt, eller kan tänka sig besöka, Sverige har generellt en något mer positiv inställning till landet än de som inte varit här. Medelvärdet för hur Sverige uppfattas är 4,6 och 4,7 (på en skala från 1 till 7, där 7 är mest positivt) bland de som besökt respektive kan tänka sig besöka landet, medan det ligger på 3,9 hos dem som inte besökt Sverige. Sverige som studiedestination Det totala antalet israeliska studenter i Sverige har legat på en stabil, och låg, nivå sedan 2009/2010. Antalet programstudenter sjönk i och med avgifternas införande hösten 2011, men bortfallet har till viss del kompenserats med utbytesstudenter. Israel har regionens högst rankade universitet, och flera lärosäten finns med på de globala ranking listorna över världens 500 bästa universitet. Antalet programstudenter från Israel i Sverige är för närvarande ett drygt tiotal personer.
Sverigebilder i Israel 8 Snabbfakta om Israel Staten Israel upprättades 1948 med västmakternas stöd på den mark som var judarnas bibliska hemland men som under hundratals år också befolkats av arabiska muslimer. Därmed uppstod en av världens mest svårlösta politiska konflikter. Landet är det enda i världen som har en judisk majoritetsbefolkning. Av drygt åtta miljoner israeler är 75 procent judar, 20 procent araber och 5 procent övriga (främst utlänningar som arbetar i Israel) 4. De dominerande språken är hebreiska och arabiska. Nästan en tredjedel av Israels judar förstår också arabiska, samtidigt som de allra flesta araber även behärskar hebreiska. Även om Israel beskrivs som en judisk stat råder full religionsfrihet och formellt åtskillnad mellan stat och religion. Religiösa grupper har dock stort inflytande. Israel är en parlamentarisk demokrati, vilket innebär att regeringen måste ha stöd i parlamentet, men landet saknar författning eftersom man aldrig lyckats enas om religionens roll i staten. Två stora partier, Arbetarpartiet (vänster) och Likud (höger), dominerade politiken fram till 2005. Sedan dess är det politiska landskapet mer splittrat 5. 4 http://www.landguiden.se/lander/asien/israel/befolkning-sprak (20160304) 5 http://www.landguiden.se/lander/asien/israel/politiskt-system (20160304) Israel är idag Mellanösterns mest industrialiserade land och en av Sveriges främsta handelspartner i regionen. Avancerad forskning och utbildning har gynnat ekonomin. Under fredliga perioder blomstrar även turismen. Landet har av tradition haft en hög utbildningsnivå men under senare decennier har kvaliteten sjunkit, särskilt för de socialt mindre gynnade samhällsgrupperna. Den statliga och avgiftsfria grundskolan omfattar tolv år, varav de två sista är frivilliga. Israel har ett tjugotal institutioner för högre utbildning, varav fem reguljära universitet (i Jerusalem, Haifa, Tel Aviv, Bar Ilan och Beersheba) och en teknisk högskola. Läs- och skrivkunnigheten är 97,8 procent (2011) 6. Sverige och Israel har regelbundna politiska kontakter och ett brett utbyte inom bland annat handel, kultur och forskning. Sverige har en ambassad i Tel Aviv och honorära konsulat i Haifa och Eilat. Israel har en ambassad i Stockholm. Business Swedens kontor i Wien, Österrike, ansvarar för den israeliska marknaden. Sverige och Israel har även en tradition av utvecklings- och forskningssamarbeten inom högteknologiska områden som IT som bioteknologi. Idag sker utbytet bland annat inom ramen för EUREKA, ett europeiskt samarbetsnätverk för marknadsnära forskning och teknisk utveckling, vars syfte är att stärka 6 http://www.landguiden.se/lander/asien/israel/utbildning (20160304) den europeiska industrins konkurrenskraft på världsmarknaden och främja utvecklingen inom innovationsområden 7. 7 http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/ sveriges-diplomatiska-forbindelser/mellanostern-och-nordafrika/israel/ (20160304) MEDELHAVET MEDELHAVET EGYPTEN Eilat Haifa ISRAEL LIBANON VÄSTBANKEN Jerusalem SYRIEN JORDANIEN SAUDIARABIEN Foton från ImagebankSweden.se av Fredrik Broman, Magnus Liam Karlsson, Aline Lessner, Ulf Lundin, Simon Paulin, Per Pixel, Ann-Sofie Rosenkvist, Sofia Sabel, Henrik Trygg. Svenska institutet är en statlig myndighet som verkar för att öka omvärldens intresse och förtroende för Sverige. Genom strategisk kommunikation och utbyte inom kultur, utbildning, vetenskap och näringsliv främjar vi sam arbete och långsiktiga relationer med andra länder. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med svenska ambassader och konsulat. www.si.se www.sweden.se www.sharingsweden.se