Skolan
liv...
Liv och rörelse i skolan Ett varmt hjärta som slår, ögon som ser och öron som lyssnar, en huvudknopp som tänker och grunnar, en kropp som växer och lever varje elev är en unik individ som ska hitta sin egen väg i livet. Drivkraften finns där, till lärande och till växande. Den kan hjälpas eller stjälpas. En positiv och trygg atmosfär, respekt för eleven, uppmuntran, tydliga gränser allt hjälper eleven att utvecklas. En frisk kropp som får bra mat och rörelse är en annan förutsättning för ett gott liv. Vad är Liv & rörelse? Under 2007 och 2008 drivs projektet Liv & rörelse av Region Halland i samverkan med Hallands Idrottsförbund. Under åren kommer personal på förskolor och skolor i Halland att få kunskap och inspiration inom ämnena mat och rörelse för barn och ungdomar. Redan idag finns hälsofrämjande skolor runt om i länet. Liv och rörelse ska vara ett komplement till det goda arbete som redan bedrivs. Varför skolan? Alla barn går i skolan. En insats i skolan når därför samtliga barn och ungdomar, oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden. Skolans arbete för att grundlägga goda mat- och rörelsevanor hos eleverna bidrar till ett mer jämlikt samhälle. Ett sådant arbete ligger i linje med läroplanen, där det står att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vem ska göra jobbet? Barn ser upp till dig som är vuxen och gör som du gör. Alla som arbetar på skolan är viktiga som föredömen för eleverna. Att säga en sak och själv göra tvärtom genomskådas direkt. När det gäller ungdomar är det viktigt med tydliga ramar och de ramarna ska sättas av vuxna. Föräldrarna har förstås också ett stort ansvar. En bra idé är att prata ihop sig så att alla vuxna, både föräldrar och skolpersonal, vet vad som gäller hemma och i skolan. Föräldramötet är ett bra forum för en sådan diskussion. De föräldrar som eventuellt inte kommer på mötet kan informeras om resultatet i ett brev.
mat... Checklista för måltiden Tallriksmodellen Ät med eleverna Lugn och ro!
Det är serverat Måltiden är inte bara ett sätt att tanka bränsle för kroppen, den är också ett tillfälle att sitta ner, slappna av och umgås. En fräsch matsal med tillräckligt många platser, behaglig ljudnivå och bekväma möbler underlättar för eleverna att äta lugnt. Skriv gärna upp dagens rätter på en menytavla och lägg upp en portion mat enligt tallriksmodellen, så att eleverna ser hur fördelningen mellan de olika sorternas mat ska se ut. Lägg upp kött/fisk/ägg på en fjärdedel av tallriken och sedan grönsaker och potatis/ris/pasta på hälften var av utrymmet som blir över. Måltiden kompletteras med bröd, dryck och frukt. Tallriksmodellen visar bara proportionerna mellan de olika typerna av mat. Eleverna bestämmer själva hur mycket de vill äta, men genom att servera grönsakerna (gärna salladsbuffé!) först ökar chansen att åtminstone något knaprigt hamnar på tallriken. Som måltidsdryck rekommenderas vatten eller lättmjölk. Tallriksmodellen visar på bra proportioner mellan olika typer av mat. Ät gärna tillsammans med eleverna. Du som vuxen bidrar till en lugnare miljö. Fem bra råd för att äta hälsosamt Ät mycket frukt och grönt Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn Välj gärna nyckelhålsmärkt mat Ät fisk ofta, helst tre gånger i veckan Använd flytande margarin eller olja när du lagar mat
Korridormums Många skolor har en skolkafeteria där utbudet kan variera mycket. Vem som driver kafeterian skiljer också mellan olika skolor ibland är det eleverna och ibland skolan själv. Under lunchen bör kafeterian hållas stängd för att inte konkurrera med skolmatsalen. Men utöver skollunchen behöver eleverna något eller några mellanmål varje dag och då kommer kafeterian till nytta. Frukt och smörgåsar är bra om det finns. 70 procent av allt socker som dagens barn får i sig kommer från godis, glass, kakor och läsk, så det är här du kan göra en insats. Sanera skolkafeterian från tomma kalorier, det vill säga sådant som ger mycket energi men inte innehåller några näringsämnen. Elever som äter mycket godis orkar inte äta riktig mat. Genom att undanröja onödiga frestelser hjälper du eleverna. Det är vuxna som ska sätta gränserna för vad som är okej. Lärorik mat Gör undervisningen konkret: Om jag äter den här smörgåsen, hur lång tid tar det för den att passera genom kroppen och vad händer på vägen? Bjud på en munsbit i klassrummet! På lektioner i hemoch konsumentkunskap kan eleverna laga sina älsklingsrätter pizza, hamburgare och tacos i nyttigare varianter. Använd din fantasi och pedagogiska kompetens för att hitta på fler sätt att integrera prat om matvanor i undervisningen! Smart symbol Vad är nyttig mat? Med sunt förnuft kommer du långt, med nyckelhålsmärkning ännu längre. Nyckelhålsmärkt mat innehåller mindre fett, salt och socker och mer fibrer. Bakom märkningen står Livsmedelsverket (www.slv.se), som har vetenskapligt framtagna näringsrekommendationer för både barn och vuxna.
Ut i skogen ska vi gå För matsäcken gäller förstås samma riktlinjer som för all annan mat inom skolan: Gott och nyttigt. Kom gärna överens med föräldrarna om vad matsäcken kan innehålla. Utflykten får inte bli en tävling om vem som har mest godis i väskan. Efter plugget De elever som går till fritids efter skolan brukar serveras ett mellanmål. Naturell yoghurt eller fil och osockrade flingor, smörgås, frukt och grönsaker är bra mellanmål. Gröt, mjölk och frukt likaså. Kräm och nyponsoppa innehåller en del socker men kan serveras en gång varannan vecka. Knaper är ett smart litet mellanmål som stillar den värsta hungern när det är en stund kvar till kvällsmaten: Bitar av blomkål, morot och vitkål kan vara goda att knapra på.
rörelse... Checklista för rörelse Utomhus på rasten! Engagerade vuxna gör att eleverna rör sig mer Småpauser med rörelse insprängda i schemat Samarbeta med idrottsföreningar Fler lektionstimmar idrott? Integrera fysisk aktivitet i skolarbetet
Glad kropp smart knopp Barn som rör mycket på sig har lättare att koncentrera sig när de väl sitter stilla. Det verkar också som att inlärningsförmågan förbättras om kroppen har fått sitt. Forskning visar faktiskt att elever som har fler idrottstimmar presterar bättre i de teoretiska ämnena trots att de tillbringar mindre tid i skolbänken! Många barn och ungdomar känner sig stressade av kraven i skolan, pressen att se bra ut och att passa in. Fysisk aktivitet är ett oslagbart sätt att minska mängden stresshormon i kroppen och öka känslan av välbefinnande. Goda vanor grundläggs tidigt. Ju mer skolan kan göra för att hjälpa barnen att röra på sig, desto bättre. Många elever slutar leka när de kommer upp i högstadiet. Om du som pedagog kan upprätthålla aktiviteterna på rasten, är mycket vunnet. Raströrelse Människan behöver vara utomhus och få dagsljus och frisk luft ofta för att må väl. På många skolor är det oroväckande stillsamt på skolgården under rasterna, i en del fall går eleverna inte ens ut. Detta går att förändra med enkla medel. Att du som vuxen tar initiativ till en aktivitet på rasten har avgörande betydelse för hur mycket eleverna rör på sig. Det krävs ingen stor insats, du måste inte vara med och leka själv (om du inte vill, förstås), men att du är där och leder aktiviteten betyder mycket. På sikt bidrar du till att det blir naturligt att busa och leka på rasten. Köp gärna in ett litet lager med bollar och andra lekprylar som eleverna kan använda under rasterna. Ju fler i personalen som engagerar sig, desto bättre. Målet är att alla vuxna ska vara med på noterna, inte bara några få eldsjälar! Använd gärna elever som ledare också. Hur ser skolgården ut? Lockar den till lek och aktiviteter? En upprustning kanske behövs, involvera gärna eleverna i ett förändringsarbete. Bygg en hinderbana på skolgården, de har en nästan magisk dragningskraft på de flesta elever. Tips om roliga skolgårdar finns på Sveriges lantbruksuniversitets hemsida: www-uterum.slu.se.
Kunskap i farten Ställ dig frågan: Vad kan jag som pedagog göra för att fler elever ska vara i rörelse oftare? De flesta teoretiska ämnen går att kombinera med fysisk aktivitet. Skicka ut eleverna på ett läxförhör i form av en tipspromenad eller ge dem i uppdrag att samla engelska ord utomhus. Matematiken blir mycket konkret ute i naturen, liksom förstås NO. Tips om ämnesintegrerade promenader finns på www.oru.se/ncff. Tiden du förlorar på att eleverna är utomhus har du igen i form av lugnare och mer koncentrerade elever! Lite då och då Elever som har fått röra på sig har lättare att koncentrera sig sedan. Varför inte inleda lektionen med en kort övning, innan eleverna sätter tänderna i skolarbetet? En enkel variant är att låta dem spralla av sig genom att springa ett varv runt skolgården och räkna sina steg samtidigt. Eller gör en av följande övningar, som dessutom tränar samarbetsförmågan: Klister: Här samarbetar eleverna två och två. Skriv upp siffror på lappar och lägg dem med baksidan upp. Elevparen drar en lapp och ska sedan klistra ihop sina kroppar med så många kontaktpunkter som siffran på lappen anger. Glasstruten: Eleverna ställer sig två och två mitt emot varandra och håller varandra i händerna. Tårna ska snudda vid varandra. Sedan lutar sig eleverna bakåt, utan att förlora jämvikten. Elevparet bildar en triangel en glasstrut. Toker: Två elever turas om att härma varandra, den ena blir den andras spegel. Den ena för höger hand till vänster öra och vänster hand till näsan. Den andra gör likadant fast spegelvänt. Övningen tränar både höger och vänster hjärnhalva, i synnerhet om eleverna uppmuntras att göra rörelser som går i kors över kroppen. 10
Väl investerad tid Studier visar att även de barn och ungdomar som inte idrottar på fritiden upplever rörelseaktiviteter under skoltid som något positivt. På så vis kan skolan gynna även de elever som inte har lust eller möjlighet att röra på sig efter skoltid. Mer rörelse på schemat, hur skulle det gå till? Hur ska vi få loss tid? Jo, så här: Ha idrott som ett alternativ för Elevens val. Omfördela 5-10 minuter från andra skolämnen till idrotten. All rörelse är bra. Det måste inte alltid handla om idrott. Utöka skoldagen någon dag i veckan. Det måste inte alltid handla om idrott. All rörelse, även lekar, promenader och dans är bra. Och var ska vi hålla till? Utomhus, om möjligt. Aula, uppehållsrum, lediga klassrum och andra lokaler på skolan kan säkert disponeras. Lokala idrottsföreningar och kommunala anläggningar i närheten är andra alternativ. Vem ska leda? Det måste inte vara gymnastikläraren, annan skolpersonal kanske har intresse och kompetens. Många är ledare på fritiden. Engagerade elever på skolan kan hålla i en del aktiviteter. Praktikanter från andra lärosäten kan också vara till hjälp här. Engagera gärna lokala idrottsföreningar för aktiviteter i skolan. Ett exempel på detta är satsningen Handslaget, som har genomförts i Halland med stor framgång. Mer info om Handslaget finns på Hallands idrottsförbunds hemsida: www.rf.se/halland. 11
tillsammans... Checklista för föräldrasamarbete Kom gärna överens med föräldrarna om Godispolicy Matsäcken Bra mellanmål Utrustning för utevistelse Hur eleverna tar sig till skolan. Uppmuntra till promenad och cykling. 12
Vandrande skolbuss Hur tar sig eleverna till skolan? Åker de buss, moped, blir de skjutsade, cyklar eller går de? Här finns ett lysande tillfälle till vardagsmotion. Ta gärna en diskussion med föräldrarna om resvägen finns det sätt att göra den mer aktiv? På flera håll i Halland har eleverna tagit den vandrande skolbussen till skolan. Barnen går hemifrån vid bestämda tidpunkter enligt en tidtabell och hämtar upp sina kamrater längs hållplatserna på vägen. Roligt och säkert! Ett hedersamt uppdrag Dagarna rullar på snabbt och är fulla av aktiviteter. Förändringar kan kännas motiga. Men även en liten förändring är bra! Och när den väl är etablerad är du kanske redo för nästa... Tillsammans med barnens föräldrar är du som jobbar i skolan en viktig förebild! Du som arbetar i skolan har en oerhört viktig roll som förebild för och fostrare av barnen. Du hjälper dem att grundlägga goda vanor, som de sedan har med sig ut i livet. Vi hoppas att du har blivit inspirerad och sugen, för det är du och dina kolleger som är den största tillgången i hälsoarbetet i skolan. Lycka till och hoppas att det blir kul! Länktips Livsmedelsverket: www.slv.se Fakta om mat och rörelse, recept med mera: www.halsomalet.se Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom: www.oru.se/ncff Roliga skolgårdar: www-uterum.slu.se Hallands idrottsförbund, fakta om idrottsföreningar och projektet Handslaget : www.rf.se/halland Ledarutbildningar med mera: www.skolidrott.se och www.sisuidrottsutbildarna.se 13
Projektet Liv & Rörelse Under de två år som Liv & Rörelse pågår, 2007 och 2008, vill vi gärna besöka förskolor och skolor för att sprida kunskap och inspiration till personalen kring mat och rörelse. Vi hoppas att det kan leda till ett fortsatt arbete för att förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten bland barn och unga inom förskola och skola. Några utvalda och intresserade skolor kommer att erbjudas fördjupade insatser på temat. Inom projektet kommer det även att erbjudas inspirationsdagar och seminarier med djupare information kring mat och rörelse. Vill du veta mer om projektet, gå in på Region Hallands hemsida, välj Folkhälsa. www.regionhalland.se Region Halland Region Halland arbetar för att Halland ska utvecklas på bästa sätt. Att främja hallänningarnas hälsa är då en viktig fråga. Hälsofrämjande förskola och skola är ett arbete som har pågått under flera år och består av olika delar, men med ett helhetsperspektiv. Ett nätverk finns i Halland med förskolor och skolor som arbetar hälsofrämjande. Mer information och kontaktuppgifter finns på Region Hallands hemsida, välj Folkhälsa. www.regionhalland.se Hallands Idrottsförbund Hallands Idrottsförbund fungerar som en paraplyorganisation för idrottsföreningar i länet. Förbundet har sedan 2001 arbetat med projekt i skolor för att med olika metoder öka den fysiska aktiviteten. Ett exempel är satsningen Handslaget, ett samarbete mellan skolor och idrottsföreningar. Hallands Idrottsförbund har mer information om detta på sin hemsida, www.rf.se/halland 14
15
16 Box 538, 301 80 Halmstad Tel 035-17 98 00 E-post: kansli@regionhalland.se www.regionhalland.se Produktion och copyright: Region Halland Text: Ulrika Karmalm Illustrationer: Lena Björnberg Bilder: Image Source, Corbis, Digital Vision, Banana Stock, Anders Sällström (sid 8) Tryck: Skånetryck, Genevad, 0704