IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska



Relevanta dokument
IBS Irriterande för patient och doktor

IBS. Varför finns det ingen riktigt bra behandling - eller finns det? Hans Törnblom Medicinkliniken SU/Sahlgrenska

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome)

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS Irritable Bowel Syndrome. Aiva Båve Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?

IBS Irritable Bowel Syndrome. Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi

Förstoppning. Kontaktpersoner

Irritable Bowel Syndrome. Joakim Holmin Britt-Marie Lindfors Milene Svanå Gastrosektionen, med klin Halmstad

IBS (Irritable bowel syndrome): Återkommande bukbesvär minst 1 dag per vecka de senaste 3 månaderna med minst två av följande tre karaktäristika:

FÖRSTOPPNING. Funktionella tarmsjukdomar: Rom IV

BEHANDLING AV IRRITABLE BOWEL SYNDROME (IBS) VILKEN PLATS HAR DE NYA LÄKEMEDLEN? Jäv. Funktionella tarmsjukdomar: Rom IV

Depression hos äldre i Primärvården

Utredning av IBS inom primärvården

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile

MULTIDIMENSIONAL CLINICAL PROFILE (MDCP)

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Irritable Bowel Syndrome

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Svenska palliativregistret (2009)

Ont i magen och diffusa tarmsymtom IBS - en folksjukdom

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

BEHANDLINGSREKOMMENDATION

FUNKTIONELL DYSPEPSI. Termer att hålla isär

HANDLÄGGNING AV PATIENTER MED IRRITABLE BOWEL SYNDROME (IBS).

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Palliativ vård vid olika diagnoser

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p)

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Lennart Johansson, Distriktsläkare

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Magnus Simrén, professor, överläkare, Göteborgs universitet; Sahlgrenska universitetssjukhuset

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Smärta. Palliativa rådet

Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

HCC-övervakning (surveillance)

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Utredning och behandling av irritable bowel syndrome (IBS)

GERD/ FUNKTIONELL ESOFAGUSSJUKDOM

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Dysmotilitet och funktionella tarmsjukdomar. Bodil Ohlsson Professor, Överläkare Skånes Universitetssjukhus Malmö

Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi SEDS HÖSTMÖTE 10 NOVEMBER 2017

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Om vägledningsdokumentet

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Funk&onella buksmärtor hos ungdomar

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Kognitiv beteendeterapi vid IBS (irritable bowel syndrome)

Del 4_5 sidor_13 poäng

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska


Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

CRF för SAMS Version

Mätning av kolontransit med Transit-Pelletsmetoden

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

BVC-utbildning september 2012 Gunilla Norrman

IBS - INTRESSANTA BEHANDLINGS SYNPUNKTER

Hereditär nefrit Alport syndrom

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

Utvärdering av Lindgården.

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Whole lotta shakin goin on

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Integrerande MEQ-fråga 2

Vinnare Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Lite barnmedicin och allmänmedicin. Jari Nivala /29

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Nya behandlingsschema de senaste åren

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar

Transkript:

IBS Irriterande för patient och doktor Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska

Funktionella mag-tarmsjukdomar

IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag, minst 3 dagar/månad de senaste 3 månaderna, associerat med minst 2 av följande; 1. Lindras vid avföring 2. Förändrad avföringsfrekvens 3. Förändrad avföringskonsistens eller form Symtomdebut >6 månader innan diagnos Longstreth et al Gastroenterology 2006

Symtom som stöder IBS-diagnosen Avvikande avföringsfrekvens >3/dag <3/vecka Avvikande avföringsform/konsistens lös/vattnig hård ("harlortar") Tarmtömningssvårigheter: krystning, urgency ("bråttom") ofullständig tarmtömning Slem vid tarmtömning Buksvullnad, uppkördhet, känsla av uppblåsthet

Prevalens IBS.

40-75 % 25-60 %

Psykologiska faktorer - IBS

Patogenes Etiologi IBS.

Patofysiologi IBS. Visceral hypersensitivitet GI Motorikstörningar GI Sekretionsstörning Avvikande ANS Avvikande CNS????????? Depression Oro Somatisering m.fl.??? Coping????????? Uppkördhet Svullnad Obehag Smärta Diarré Förstoppning m.fl. Trötthet Gyn. besvär Urinvägsbesvär Muskelvärk m.fl. NEDSATT LIVSKVALITET

Smärta vid IBS.

Extraintestinala symtom - IBS

Biopsykosocial modell - IBS

Diagnostik och omhändertagande av IBS-patienter.

IBS - Utredning Det krävs en kombination av buksmärta/bukobehag och en avföringsrubbning som inte är av tillfällig karaktär för att IBS skall övervägas. Rome III Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag, minst 3 dagar/månad de senaste 3 månaderna, associerat med minst 2 av följande; 1. Lindras vid avföring 2. Förändrad avföringsfrekvens 3. Förändrad avföringskonsistens eller form Symtomdebut >6 månader innan diagnos

Primärvård Initial konsultation Symtombaserad diagnostik, ex Rome III (4) Status Lab: SR, Blodstatus (4) A.k. Transglutaminas (1) F-calprotectin (vid D-IBS, <50 år) (2) Pos diagnoskriterier Normalt status och lab Inga alarmsymtom Ställ IBS-diagnos (2) Information/utbildning Ev behandling riktad mot dominant symtom Alarmsymtom * (2) Handikappande, refraktär symtomnivå (4) Avvikande fynd i status eller lab (-) Diarrédominerad IBS Koloskopi m biopsi (2) Förstoppningsdominerad IBS Överväg koloskopi (4) Smärtdominerad IBS Överväg Endoskopi/UL (4) Misstanke om annan diagnos Riktad undersökning utifrån klinisk misstanke Remittering * * 75 SeHCAT (2) Odling tunntarmsaspirat/ Andningstest (4) Transittid (1) Anorektal manometri (3) Defekografi (3) Sfinkter EMG/ENeG (3) BÖS/CT vid smärtattack (2) Tunntarmsmanometri (3) *Alarmsymtom Anamnes på rektal blödning eller positivt F-Hb test. Symtomdebut efter 50 års ålder Viktnedgång som inte kan förklaras av minskat kaloriintag * * Remittering Osäker diagnos/second opinion Hög symtomnivå/låg livskvalitet Sjukskrivningsbehov pga IBS-symtom

IBS - Behandling En tydligt förmedlad IBS diagnos utgör den första och sannolikt viktigaste behandlande åtgärden. Förklaring av vad IBS innebär; informationsbroschyr, grundlig muntlig information via läkaren eller annan för ändamålet utbildad sjukvårdspersonal, eller om denna resurs finns lokalt även IBS-skola. Mjölk-/laktosintolerans utreds lämpligen på behandlingsstadiet utan att objektiva diagnosstrategier i regel behöver tas i anspråk. Hos de patienter som har svåra symtom eller önskar prova behandling väljs denna utifrån dominant symtom.

Patientutbildning IBS-skola (2/3) Kvarvarande symtom Informationsbehov Lugnande besked Förklaring Livsstilsförändring Utlösande faktorer? Kostfaktorer Identifiera dominerande symtom Svåra symtom Välinformerad patient Önskan om behandling Diarré Förstoppning Smärta Gaser/ uppblåsthet Svåra symtom Kombination med extraintestinala symtom Psykologiska symtom Loperamid (1) Probiotika (2) Cholestyramin (3) Bulkmedel (1) Fiber (2) Probiotika (2) Laxativa (4) Spasmolytika (2) Tricyklika (1) Probiotika (2) Paracetamol (3/4) Pregabalin (3/4) Minskat fiberintag (2) Kolhydratrestriktion (3) Probiotika (2) SSRI (1/2) KBT (1/2) Hypnos (1/2) Psykoterapi (1/2) Relaxation (3) Kroppskännedom (4)

IBS - Behandling Man bör begränsa antalet behandlingsåtgärder till en åt gången och med bestämda avstämningsintervall Tydlig behandlingseffekt bör eftersträvas vid fortsatt läkemedelsbehandling Oftast kan farmakologisk behandling ske på intermittent bas

Födoämnen - IBS

Förklaringsmodeller - IBS

IBS - Diagnos och omhändertagande