Genrepedagogik ett arbetssätt för alla

Genrepedagogik ett arbetssätt för alla

Genrepedagogik Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk. Johansson och Sandell Ring, 2010:30

Lev Vygotsky en teori om lärande Michael Halliyday en teori om språk Joan Rothery och Jim Martin skolgenre och cykeln för undervisning och lärande

Centrala begrepp Vygotsky Lär oss i sociala sammanhang Närmaste utvecklingszonen Stöttning Halliday Språk och kontext Funktionell grammatik Rothery och Martin Skolgenre Ämne och språk Explicit och stegvis undervisning Metaspråk Låt språket bära s.30-32

Vygotsky Det ett barn kan göra tillsammans med en mer erfaren person idag kan det snart göra själv. (+1 ) Ställer krav på att läraren har höga förväntningar på alla elever. Stöttning Ordbank med ämnesord/expertord Väggplanscher Bilder Bildsekvenser Modellera Gibbonsövningar Skrivstöd

Halliyday Språk finns med i nästan allt vi gör. Vi använder alltid språket i ett sammanhang; Socialt sammahang Det man talar/skriver om (Fält) Förhållandet mellan talarna (Relation) Om det är talspråk eller skriftspråk (Kommunikationssätt) Kulturellt sammanhang

Systemisk funktionell grammatik Katten åt. Katten åt mat. Den svarta katten åt mat. Den svarta katten åt mat ur sin skål. Den svarta bondkatten åt mat ur sin skål. Den svarta bondkatten åt mat ur sin skål på golvet.

Rothery och Martin Cykeln för undervisning och lärande 4. Skriva en individuell text 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet 3. Skriva en gemensam text 2. Studera texter inom genren för att få förebilder Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

Bygga fältet Lärare och elever införskaffar nya kunskaper om ämnet Lärare Tar reda på elevernas förförståelse och jämför med kursplanemålen. Formulerar ett tydligt syfte och mål med arbetsområdet. Väljer ut viktiga begrepp i arbetsområdet och hur dessa begrepp ska byggas upp. Skapar möjligheter för eleverna att arbeta varierat t.ex. anteckna, läsa, skriva, arbeta med konkret material, titta på film, göra studiebesök, paroch gruppövningar. Elever Lär in ett lämpligt ordförråd. Får förståelse för olika ämnesspecifika begrepp och uttryck. Kommunicerar genom interaktion. Får möjlighet att på olika sätt förstärka ord och begrepp i ämnesinnehållet.

Dekonstruera text Lärare och elever undersöker modelltexter Studerar och arbetar med textens struktur. Studerar och arbetar med texten språk. Läraren ställer frågor för att hjälpa eleverna identifiera hur och varför texten har byggts upp på ett visst sätt. Dekonstruktionen ger eleverna en modell för den kommande skrivprocessen. Bidrar till att utveckla ett metaspråk.

Gemensamt skrivande Lärare och elever skriver en text gemensamt Eleverna dikterar med lärarens professionella stöd en text eller stycken ur en text. Eleverna delar med sig av de kunskaper de har tillägnat sig om ämnet och genren. Läraren stöttar/guidar till bra ordval och meningsbyggnad. Eleverna kan med stödet konstruera en text som ligger på en högre nivå (+1).

Individuellt skrivande Eleverna producerar egna texter med stöd. Eleverna använder sig av ordbanker, stödplanscher o.l. Läraren ger respons och återkoppling på elevernas utkast. Förförståelsen och metaspråket gör det möjligt för läraren att ge mer explicit återkoppling.

Stark språket stark lärandet s.89

Låt språket bära s.24-25

Makrogenre Flera genrer kombineras i samma text De olika genrerna får funktion som olika steg. Vanligt i läromedelstexter Exempel: laborationsrapport Beskrivning (Problemställning) Återgivande (Genomförande) Förklaring (Förklaring)

Instruktion

Mål Material Metod Du behöver: Hur gör man: Hur man fiskar! Ett metspö En lina En krok Ett flöte Två sänken Bete t.ex. mask eller fluglarver 1. Var vid en älv, en sjö eller vid havet. 2. Knyt fast linan på metspöets topp. 3. Sätt på flöte på linan. 4. Knyt fast sänkaren vid flöten. 5. Sätt fast kroken i änden av linan. 6. Trä masken eller larven på kroken. 7. Kasta kroken i vattnet och vänta. Anvisning Kom ihåg att inte slänga skräp i vattnet. Om du slänger skräp i vatten då kan fiskarna inte leva längre i vattnen. När man fiskar är det viktigt att vara tyst för att inte skrämma fiskarna. En annan egenskap är att ha tålamod.

Du behöver: Hur man fiskar! Ett metspö En lina En krok Ett flöte Två sänken Bete t.ex. mask eller fluglarver Vilket material krävs för att nå målet Hur gör man: N U M R E R A D 1. Var vid en älv, en sjö eller vid havet. 2. Knyt fast linan på metspöets topp. 3. Sätt på flöte på linan. 4. Knyt fast sänkaren vid flöten. 5. Sätt fast kroken i änden av linan. 6. Trä masken eller larven på kroken. 7. Kasta kroken i vattnet och vänta. K R O N O L O G I S K Hur ska man förhålla sig Kom ihåg att inte slänga skräp i vattnet. Om du slänger skräp i vatten då kan fiskarna inte leva längre i vattnen. När man fiskar är det viktigt att vara tyst för att inte skrämma fiskarna. En annan egenskap är att ha tålamod.

Instruktion Struktur Syfte Syftet är att upplysa om ett tillvägagångssätt för hur man kan nå ett specifikt mål. Rubrik Anger vad målet är. Material Lista på vilka saker som behövs för att kunna nå målet. Metod Beskriver steg för steg vad som ska göras med materialet för att nå målet. Anvisningar Beskriver i punktform hur man ska förhålla sig eller utföra något specifikt..

Instruktion Språk Aktionsprocesser i imperativ på temaplats Omständigheter (Berättar om var, när, hur, med vem eller varför processerna pågår) Tidsbindeord (först, sen, därefter) i den muntliga instruktionen

Cykeln för undervisning och lärande 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

Fruktsallad Kims lek

Ordbank DELTAGARE apelsin banan äpple russin frukt kärnhus skål saft skiva bit klyfta PROCESSER skala dela skära lägga blanda

Skär dem i skivor. Blanda all frukt väl. Skala äpplet. Dela skivorna i bitar med fingrarna. Lägg i russinen. Lägg bitarna i skålen Blanda bananskivorna och apelsinbitarna. Dela det och ta bort kärnhuset. Skala apelsinerna. Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i mindre bitar. Skala bananen och skär den i skivor. Lägg äppelbitarna i skålen. Saften från apelsinerna skyddar banan och äpple från att bli bruna.

Hemgrupper/Expertgrupper A A B B A A B B Hemgrupper C C D D C C D D

A B A B C D C D Expertgrupper A B A B C D C D

Skala apelsinerna. Skär dem i skivor Dela skivorna i bitar med fingrarna. Lägg bitarna i skålen Skala bananen och skär den i skivor. Blanda bananskivorna och apelsinbitarna. Skala äpplet. Dela det och ta bort kärnhuset. Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i mindre bitar. Lägg äppelbitarna i skålen. Lägg i russinen. Blanda all frukt väl. Saften från apelsinerna skyddar banan och äpple från att bli bruna.

Skala apelsinerna. Skär dem i skivor Dela skivorna i bitar med fingrarna. Lägg bitarna i skålen Skala bananen och skär den i skivor. Blanda bananskivorna och apelsinbitarna. Skala äpplet. Dela det och ta bort kärnhuset. Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i mindre bitar. Lägg äppelbitarna i skålen. Lägg i russinen. Blanda all frukt väl. Saften från apelsinerna skyddar banan och äpple från att bli bruna.

Att räkna addition med uppställning 1. Skriv upp talen under varandra. Entalen under entalen, tiotalen under tiotalen och hundratalen under hundratalen. 2. Börja alltid med att addera entalen. Om de blir fler än 9 ental måste du placera tiotalet i tiotalsspalten. 3. Addera tiotalen. Glöm inte att ta med minnessiffran om du har någon. Om det blir fler än 9 tiotal måste du placera hundratalet i hundratalsspalten. 4. Addera sedan hundratalen. Om det blir fler än 9 hundratal skriver du tusentalet direkt i svaret.

Hur man använder ett räknehäfte 1. Lägg linjalen kant i kant mot räknehäftes vänstra långsida. 2. Håll fast linjalen med vänstra handen. 3. Dra ett streck med pennan uppifrån och ner. Du har nu gjort en marginal. 4. Öppna matematikboken på den sida där du ska arbeta. 5. Skriv i marginalen sidnummer och numret på uppgiften. Exempel: s.8 nr.1 OBS! Använd rutorna. En bokstav eller siffra i varje ruta Vid uträkningsuppgifter måste du först skriva ner det tal du ska räkna ut.

Rapporter

Faktafamiljen Rapporter Beskrivande rapport Klassificerande rapport Komponent rapport

Rubrik Klassificering Utseende Föda Ungar B e s k r i v n i n g

Syfte Klassificera och beskriva Organisera och samla information Tempus Oftast presens Ibland preteritum Processer Relationella processer viktigast Aktionsprocesser är även vanliga Deltagare Allmänna deltagare som refererar till en hel grupp. Nominalgrupper Långa

Min leksak är Min är Min har

Förklaringar

Faktafamiljen Förklaringar Sekventiell förklaring Faktoriell förklaring Konsekvens -förklaring

Rubrik Vad är en näringskedja? Definition av fenomen Förklaring av faserna i processen En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandra. Det kallas näringskedja för att den visar hur näring sprids och omvandlas från växter till djur. Solen ger växterna energi så att de kan bilda sin egen energi. Den energin kallas näring eller socker. När växterna ätas av växtätare får de i sig en del av näringen. Växtätarna äts sedan av köttätare som också får i sig energi. För varje led i näringskedjan minskar energinivån.

Syfte Språkliga drag Klargöra hur vissa fenomen fungerar Klargöra varför olika processer och företeelser uppstår Tempus Oftast presens Ibland preteritum Processer Deltagare Nominalgrupper Orsaksbindeord Temaprogression Aktionsprocesser viktigast och skrivs ofta i passiv form (hålls, pressas) Allmänna deltagare som refererar till en hel grupp. Långa När, då, därför att, eftersom Den tidigare satsens rema blir tema i nästa sats. Aktionsprocesser är även viktiga Abstrakta deltagare

Mjölets väg från säd till limpa I ett bröd, t.ex. en limpa finns flera olika ingredienser. En av de viktigaste ingredienserna är mjöl. Mjöl kan göras av sädesslagen vete och råg. När bonden odlar vete och råg behöver han först bearbeta jorden. På våren plöjs jorden, dvs. vänds för att bli mjuk och luftad. Den plöjda jorden harvas sedan för att jämnas till så att bonden kan så utsädet. Efter det gödslas jorden med stallgödsel eller konstgödsel för att jorden ska få näring så att fröna kan växa extra bra. På hösten är säden mogen. Säden skördas då med en skördetröska som skär av stråna och separerar sädeskornen. Säden transporteras till ett lager som kalla silos. Därifrån körs den vidare till en kvarn. I kvarnen krossas och mals säden till mjöl. Mjölet säljs vidare till affärer och bagerier. I bageriet arbetar bagare med att baka olika typer av bröd. Ingredienserna till limpor blandas och knådas i stora degmaskiner. Degen hälls antingen i formar eller läggs på plåtar och gräddas i stora ugnar. Tidigt på morgonen körs det nygräddade brödet ut till butikerna som säljer det till konsumenterna.

Andra texttyper

134 + 249 = Uppgiften är en addition. I additionen finns två termer 134 och 249. Båda termerna är tresiffriga tal med ental, tiotal och hundratal. Eftersom en addition av talen kräver en tiotalsövergång väljer jag att använda en skriftlig räknemetod. Jag väljer uppställning. Först adderar jag entalen, 4 plus 9 är 13. Jag växlar 10 ental till 1 tiotal. Tiotalet markerar jag längst upp i tiotalsspalten som en minnessiffra. De 3 entalen som är kvar skriver jag under 4 och 9 i entalsspalten. Sen adderar jag tiotalen. Jag börjar med minnessiffran. 1 + 3 + 4 är 8 tiotal. 8an skriver jag under talen i tiotalsspalten. Till sist adderar jag hundratalen, 1 + 2 är 3 och skriver 3 under talen i hundratalsspalten. I additionen av termerna 134 och 249 är summan 383.

Från frö till frö Under vårterminen 2013 har klass 4B planterat Åkerkål för att se hur frön växer, blir blommor och sedan nya frön. Först började vi med att så. Då använde vi odlingskuber med fyra sektioner. Vi stoppade in vekar i varje sektion och drog ut vekarna till 1/3 på undersidan. Vekarna skulle hjälpa växten att suga upp vatten. Sedan la vi i jord, gödningskorn och till sist två Åkerkålfrön i varje sektion. Efter att vi hade sått fick vi vänta några dagar. Först växte det upp små hjärtblad. Det var 2 hjärtblad för varje frö. Efter ytterligare några dagar blev växterna högre och det utvecklades flikiga blad. Nu var det dags att gallra. Vi tittade noggrant på våra växter och bedömde vilka vi tyckte såg bäst ut. Sedan plockade vi försiktigt bort de dåliga växterna ifrån varje sektion så att de utvalda växterna skulle få så mycket näring som möjligt. Vi passade på att undersöka blad, stjälk och rot på de växter vi gallrade ut. För att det skulle bli extra tydligt använde vi oss av ett förstoringsglas. Efter att vi gallrat växte växterna mycket bra och började utveckla knoppar. Knopparna var först gröna men efter några dagar blev dem mer gula. Slutligen slog knopparna ut och vi fick se blommorna. Blommorna hade 4 kronblad, 4 foderblad, 6 ståndare och en pistill. Nästa lektion såg vi att det fanns pollen på blommornas ståndare. Eftersom vi inte hade några bin eller andra insekter i klassrummet hjälpte vi till med pollineringen, dvs. att föra pollen från ståndarna till pistillen. Vi använde en pensel. Sedan började våra växter vissna men pistillen växte och blev till en lång fröskida. När fröskidan hade utvecklats tog vi bort bevattningen och lät växterna torka ut. Därefter skördade vi fröskidorna. När vi försiktigt rullade fröskidorna i handen gick dem sönder och vi fick fram de nya fröna. Det var roligt att så frön även om det var kladdigt och blött. Alla elever ville kolla sina växter varje dag för att se om de växte bra och hade vatten. Det tog 8 veckor från vi sådde tills vi hade nya frön.

Övningar

Lucktext Vi har olika i vårt talsystem, 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9. Med hjälp av siffrorna kan vi bygga. När siffrorna sätts in i ett får de ett bestämt värde. Vilket värde siffran får beror på vilken den står på. När vi beskriver ett tal kan vi dela upp det i olika. I talet 67895 står siffran 7 för talsorten och har värdet. Siffran 9 står för tiotal och har värdet.

Skärmövning

kub tetraeder cylinder

Diskussionsbilder

Sexfältare Fråga1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6

Sexfältare Vilken sorts djur är det? (Klassificering) Hur ser det ut? (Utseende) Var/hur bor djuret? (Hemvist) Vad äter djuret? (Föda) Vilka fiender har djuret? (Fiender/faror) Hur förökar sig djuret? (Livscykel)

Hur ser växt och djurliv ut i världens olika naturtyper? Geografiskt läge Djur Växter Anpassningar Regnskog Öken Polarområden Havet Öar Strukturschema

Dictogloss En övning som tränar eleverna i att lyssna, tala, läsa och skriva. I korta drag går den till så här: Läraren läser en text minst två gånger utan att eleverna gör någonting annat än att lyssna. Läraren läser texten ännu en gång men nu ska eleverna anteckna så mycket som möjligt i form av stödord. Två och två får nu eleverna jämföra sina anteckningar och försöka återskapa texten tillsammans. Två par går samman och gör om samma moment, det vill säga jämföra sina anteckningar och skriva om texten. Eleverna skriver med hjälpa av gruppens anteckningar ner texten på nytt. Detta kan också göras gruppvis. Därefter får de möjlighet att jämföra sina egna texter med ursprungstexten som läggs på en OH. Övningen syftar inte till att texten ska skrivas om exakt, utan att skapa reflektion och att eleverna utnyttjar sina språkkunskaper. http://www.ur.se/tema/genrepedagogik-i- Rinkeby/Beskrivande-text/2.-Dictogloss

gry.fyro@stockholm.se