"Den som försöker vara obj ektiv, den personen ska man inte lita p å."

4' HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE a ( OCH KOMMUNIKATION HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING "Den som försöker vara obj ektiv, den personen ska man inte lita p å." En kvalitativ undersökning om Sverigedemokraternas inverkan på samhällskunskapsundervisningen. Karin Segerberg Martina Robert Elmhov Examensarbete 15 hp Inom Samhällskunskap för ämneslärare 61-90 hp

Lärarutbildningen Höstterminen 2014

Förord Uppsatsen har till största del skrivits gemensamt av båda författarna. Vi har tillsammans valt ut och läst tidigare forskning och litteratur. I uppsatsen första del har Martina Robèrt-Elmhov haft huvudansvaret för metodavsnittet samt bakgrunden medan Karin Segerberg haft huvudansvaret för teorikapitlet samt den tidigare forskningen. Dessa avsnitt har sedan bearbetats tillsammans. Resterande delar har vi skrivits gemensamt eftersom vi ville tolka och analysera vårt undersökningsmaterial tillsammans.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Syfte...2 3 Frågeställningar...2 4 Disposition...2 5 Metod och urval...3 5.1 Hermeneutisk utgångspunkt och kvalitativa intervjuer...3 5.2 Urval och begränsningar...4 5.3 Intervjufrågornas utformning...5 5.4 Tillvägagångssätt...5 5.5 Metodkritik...6 6 Teori...7 6.1 Valdemokratin och dess tillämpning i skolan...8 6.2 Deltagardemokratin och dess tillämpning i skolan...8 6.3 Deliberativ demokrati och dess tillämpning i skolan...9 7 Tidigare forskning...11 7.1 Sammanfattning av forskningsläget...14 8 Bakgrund...15 8.1 Sverigedemokraterna...15 8.2 Arbete mot främlingsfientlighet och för demokrati i skolan...16 9 Resultat samt analys...18 9.1 Tema: Demokratisyn...19 9.2 Kunskap, diskussion och delaktighet i undervisningen...21 9.3 Elevinflytande - ett verkligt inflytande...23 9.4 Analys: "Demokratisyn", "Kunskap, diskussion och delaktighet i undervisningen" samt "Elevinflytandet- ett verkligt inflytande?... 24 9.5 Tema: Förhållningssätt till Sverigedemokraterna...29 9.6 Ökat politiskt intresse hos eleverna...31 9.7 Analys: "Förhållningsätt till Sverigedemokraterna" samt "elevers ökande politiska intresse"...33 9.8 Övriga tankar om arbete mot främlingsfientlighet på skolorna...36 10 Diskussion...37

Referenslista.40 Bilagal... 43

1 Inledning Sverigedemokraterna betecknas idag som ett främlingsfientligt parti.' Partiet försöker tvätta bort den främlingsfientliga stämpeln, men media rapporterar återkommande om rasistiska uttalanden och skandaler från partiets medlemmar. Trots återkommande skandaler ökar stödet för partiet, inte bara bland myndiga väljare utan stödet ökar även bland Sveriges elever. Detta kan upplevas oroväckande då det är dessa elever som är samhällets framtid. I skolvalet 2006 var stödet relativt lågt för Sverigedemokraterna då de fick 4,3 procent av rösterna. Bara fyra år senare hade stödet ökat till 13 procent bland Sveriges elever och 2014 fick Sverigedemokraterna 12,1 procent av elevernas röster.2 En liten minskning men ändå ett högt valresultat. Stödet för Sverigedemokraterna skiljer sig dock från skola till skola. På en skola i södra Sverige fick till exempel Sverigedemokraterna 80 procent av rösterna, medan de på andra skolor bara fick några enstaka procent.3 Hur ska man som lärare bemöta detta och vad kan vara skolans och lärarnas del i skolvalet? Detta är en berättigad fråga då gymnasiet är den plats där morgondagens generation och förstagångsväljare spenderar stor del av sin tid. Det är där de ska undervisas i demokratiska värderingar och om alla människors lika värde. Elever spenderar en stor del av sin tid i skolan och det är ofta där de får verktygen för att förstå hur vårt demokratiska samhälle fungerar. Skolan ska förmedla och förankra demokratiska värden och enligt demokratins ideal ha respekt för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Dessa tankar är idag högst aktuella då det blåser mer eller mindre odemokratiska vindar i många länder i Europa, där främlingsfientliga partier har nått stora framgångar.4 Målet med skolans demokrati och värdegrundsarbete är att främja demokratin och motverka odemokratiska uttryck. För att det ska lyckas måste vi integrera värdegrunden i kunskapsmålen. Skolinspektionen genomförde en granskning av hur olika skolor i Sverige bedriver demokratiundervisning, resultaten visar att de goda visionerna i styrdokumenten inte alltid efterlevs. Skolinspektionen menar att många skolor behöver tydliggöra det demokratiska uppdraget och med det även förmedlingen av värdegrunden.5 Ämnet samhällskunskap har ett särskilt ansvar för att stärka skolans demokratiuppdrag och forskning har visat att fördjupade demokratikunskaper ökar sannolikheten för att mer toleranta attityder, i linje med skolans värdegrund, ska kunna utvecklas hos eleverna.6 Denna uppgift är inte enkel för lärare idag, de ska dels förorda mänskliga fri- och rättigheter och yttrandefriheten samtidigt som de ska ta ställning till Sverigedemokraterna, vilket är ett parti som betecknas som främlingsfientligt. Hur man ska förhålla sig till dem på ett korrekt sätt är en konflikt som inträffar likväl i I SOU 2012:74. (2012) s.18 2 Skolval 2014. ww.skolval2014.se/valresultat, hämtad: 2014-11-12 Skolval 2014. ww.skolval2014.se/vairesultat, hämtad: 2014-11-12 Skolinspektionens rapport 2012:9. (2012) s.11 Skolinspektionens rapport 2012:9. (2012) s.6 6 Oscarsson, Vilgot. (2005). passim

riksdagen som i skolan. Uppgifterna om bristande demokratiundervisning och de stora skillnaderna mellan skolorna i röstantalet på Sverigedemokraterna gjorde oss intresserade av att undersöka hur verksamma lärare upplever att samhällskunskap- och demokratiundervisningen bedrivs ute på skolorna. 2 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma lärare upplever att samhälls- och demokratiundervisningen bedrivs och har förändrats efter Sverigedemokraternas framgångar i riksdags- och skolval. 3 Frågeställningar - Vad innefattar demokratiundervisning i ämnet samhällskunskap enligt verksamma lärare? - Hur upplever verksamma lärare att demokrati- och samhällskunskapsundervisningen har påverkats och förändrats av Sverigedemokraternas framgångar? - Hur förhåller sig lärare till Sverigedemokraterna i sin undervisning? - Hur skiljer sig demokratiundervisningen samt förhållningssättet till Sverigedemokraterna mellan lärarna? 4 Disposition Uppsatsen är disponerad med ett inledande metodavsnitt där vi förklarar hur vi har tillämpat vårt val av metod, urval och avgränsningar. Därefter presenteras vårt teoriavsnitt, som följs av relevant tidigare forskning. Vi valde att presentera teoriavsnittet först för att läsaren lättare ska förstå de begrepp som förekommer i den tidigare forskningen. Sedermera följer en bakgrund där vi behandlar Sverigedemokraternas uppkomst och framväxt, samt hur skolan bör arbeta mot främlingsfientlighet och för demokrati. Vår empiri presenteras under kapitlet resultat samt analys. Där är resultaten från intervjuerna uppdelade i de teman och underteman som vi har kunnat urskönja. Dessa teman analyseras med en direkt efterföljande analys, där resultatet som framkommit i intervjuerna behandlas i relation till den teoretiska anknytningen och den tidigare forskningen. Uppsatsen avslutas med en vidare diskussion där vi diskuterar resultatet ur ett helhetsperspektiv. 2

5 Metod och urval I forskningssammanhang skiljer man på kvantitativa och kvalitativa studier. Kvalitativa studier handlar om karaktären eller egenskaperna hos någonting, medan kvantitativa studier handlar om den mängd dessa karaktärsdrag eller egenskaper gäller.7 Vi har valt att göra en kvalitativ studie. 5.1 Hermeneutisk utgångspunkt och kvalitativa intervjuer Då vi vill undersöka lärares uppfattningar och tolkning om våra frågeställningar har vi valt en hermeneutisk utgångspunkt. Med hjälp av hermeneutiken vill vi försöka förstå lärarna utifrån deras tankar och resonemang, vilket är det relevanta med undersökningen. Hermeneutiken som vetenskaplig metod går ut på att skapa förståelse för sitt studieobjekt. Studieobjektet består av unika mänskliga handlingar och företeelser upplevda i sina sammanhang.8 I hermeneutiken kan man samla in sitt undersökningsmaterial på olika sätt, vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer i vår studie eftersom vi vill få fram hur de intervjuade lärarna tänker och känner kring våra frågeställningar. I en intervju kan man ställa följdfrågor för att säkerhetsställa att man förstår hur den intervjuande menar och detta kan bidra till djupare svar.9 När vi analyserade våra intervjuer började vi med att transkribera dem och bekanta oss med datan för att försöka etablera ett helhetsintryck. Sedan flirgmarkerade vi intressanta områden och uppmärksammade likheter och skillnader i uttalandena. Vi var noga med att söka efter alla uttalanden som undersökning söker svar på, så att vi inte bara valde de uttalandena som besvarade våra förutfattade meningar och förväntningar. Därefter jämförde vi intervjuerna med varandra för att tydligt se vilka uppfattningar som utmärkte sig. Till sist kategoriserade vi uppfattningarna i teman som skiljer sig från varandra. Det framkom två stora huvudteman vid analysen, men även andra områden som vi har kategoriserat som underteman. Olika uppfattningar, och vissa likheter, om samma tema blir vårt huvudresultat som vi analyserar i förhållande till teorin och tidigare forskning. Vår hermeneutiska utgångspunkt handlar om att pröva tolkningar, vi ställde oss kontinuerligt frågan om vilken tolkning vi gör och om det finns andra möjliga tolkningar. Det är därför också viktigt att pröva sina tolkningar mot annan forskning som har gjorts på området.' Då vi vid intervjuerna var två som intervjuade och en lärare som blev intervjuad, betecknas intervjun som en panelintervju. Tanken med en panelintervju är att intervjuarna tillsammans kan belysa olika nyanser och därmed bättre förstå vad som sägs.1' Vi valde att båda ställa frågor till den intervjuade för att få samtalet att flyta smidigare. En nackdel med panelintervjuer kan vara att den intervjuade kan uppleva inter- Widerberg, Karin. (2002), s. 15 8 Sjöström, Ulla. (1994), s.73f Kylén, Jan-Axel. (2004), s. 9 lo Sjöström, Ulla. (1994), s. 86 11 Kylén Jan-Axel. 2004 s. 23 3

vjun som ett förhör då intervjuarna är fler än den som blir intervjuad. 12 Vi ansåg inte att var en risk i detta fall då de som blev intervjuade är verksamma och erfarna lärare som besitter en kunskap om området som vi som intervjuare inte tillskansats oss än. 5.2 Urval och begränsningar Efter skolvalet år 2014 går det utläsa stora skillnader i antalet röster på Sverigedemokraterna på olika gymnasieskolor. Vi valde att inrikta oss på gymnasieskolor i Jönköpings kommun, då det även där fanns stor skillnader mellan skolorna. Mellan de gymnasieskolor i Jönköping som hade lägst respektive högst andel röster på Sverigedemokraterna skiljde det över 30 procentenheter.13 För att få en bred urvalsgrupp intervjuades fem lärare som arbetar på olika gymnasieskolor i Jönköpings kommun. Vi använde ett strategiskt urval när vi valde ut respondenter till vår undersökning, då lärarna arbetar på olika gymnasieskolor Lärarna som deltog har även en varierande bakgrund med hänsyn till ålder, verksamma år som lärare samt vilka program de undervisar på. Vi kunde på så vis undersöka om demokratiundervisning och lärarnas förhållningssätt till Sverigedemokraterna inom ämnet samhällskunskap skiljer sig åt. Eleverna, som går på de skolorna som lärarna arbetar på, har i skolvalet 2014 röstat med stor variation på Sverigedemokraterna. Skola 1 är en gymnasieskola med inriktning mot yrkesprogram. Här röstade ca 30 procent på Sverigedemokraterna, som därmed var det klaft störta partiet på skolan. Skola 2 är en gymnasieskola med yrkes- och studieförberedande program., på denna skola röstade ca 9 procent på Sverigedemokraterna, vilket gjorde dem till det femte största partiet. Skola 3 är främst tad på studieförberedande program men har även ett yrkesprogram. Här blev Sverigedemokraternas resultat ca 3 procent av rösterna, vilket gjorde dem till det riksdagsparti med minst antal röster. Skola 4 tillhandahåller endast studieförberedande program. Ca 9 procent av eleverna röstade på Sverigedemokraterna, som därmed blev det sjätte största partiet. Skola 5 har en jämn fördelning mellan yrkes- och studieförberedande program, här röstade ca 13 procent av eleverna på Sverigedemokraterna. Därmed blev Sverigedemokraterna det tredje största partiet på skolan. Givetvis hade det varit intressant att intervjua lärare från samtliga gymnasieskolor i Jönköpings kommun för att få en tydligare bild av hur lärare arbetar med demokratiförmedling och Sverigedemokraterna i sin undervisning. Dock var detta inte möjligt på grund av uppsatsens omfång. Trots upprepade försök kunde vi inte få någon kvinnlig lärare att medverka i vår undersökning. De hänvisade antingen till tidsbrist, att de inte var intresserade samt att några undvek att ens besvara våra förfrågningar. Att det saknas en eller flera kvinnliga respondenter är en brist vi är medvetna om, men vi har ändå försökt att få en bredd bland de deltagande respondenterna. Lärarna arbetar på fem skolor som är relativt olika, eftersom vi trots bristen på kvinnliga deltagare ville försöka få en relativt bred urvalsgrupp. Vi ansåg att dessa skolor var lämpliga för vår undersökning då de skiljer sig åt i programutbud, elevantal, geografiskt läge samt har tydliga skill- 12 Kylén Jan-Axel. (2004) s. 24 13 Skolval 2014. www.skolval2ol4.se/valresultat/, hämtad: 141112 4

nader i stöd för Sverigedemokraterna. Eftersom samtliga skolor i Sverige lyder under skollagen och ska tillämpa läroplanen och därmed det demokratifostrande uppdraget, valde vi att inte göra någon åtskillnad mellan friskolor eller kommunala gymnasieskolor då båda förekommer i vår undersökning. 5.3 Intervjuftågornas utformning Inför genomförandet av intervjuerna upprättade vi en intervjuguide med förbestämda frågeområden. Vi ville undvika att intervjun skulle ta en alltför formell karaktär där lärarna bara svarar på en rad uppställda frågor. För att intervjuerna skulle bli lättflytande och ta form av ett samtal valde vi att inte ha förbestämda fasta frågor utan istället låta lärarna prata mer fritt om frågeområdena. Anledningen till att vi ville låta respondenterna få prata fritt, är att vi ville undvika att genom alltför hårt strukturerade frågor bygga upp en struktur i intervjusvaren som egentligen finns hos oss och vår förförståelse, än hos våra respondenter. För att få svar på uppsatsens frågeställningar upprättade vi fyra frågeområden: Demokratiuppdraget, Demokrati i samhällskunskapsundervisningen, Elevinflytande samt Sverigedemokraternas inverkan på samhällskunskapsundervisningen. Utöver dessa frågeområden hade vi även stödfrågor inom kategorierna, för att föra samtalet vidare och hjälpa läraren utveckla sitt svar i den mån det behövdes. När vi konstruerade frågeområdena och stödfrågor tog vi inspiration från Linnea Bjällebos intervjuguide som hon använde i sitt examensarbete Samhällskunskapslärares framställning av Sverigedemokraterna injbr sko/valet 2010,14 som vi sedan omarbetade och vidareutvecklade. 5.4 Tillvägagångssätt Vi inledde kontakten med lärarna via mail då de blev tillfrågade att delta i vår undersökning. Några av de tillfrågade lärarna hade inte möjlighet att ställa upp i undersökningen, de hänvisade antingen till tidsbrist, att de inte var intresserade av att delta eller undvek att svara på våra förfrågningar. I något fall när en lärare inte kunde ställa upp blev vi hänvisade till en annan samhällskunskapslärare på skolan. Tre av skolorna besvarade inte våra mail trots återupprepade kontaktförsök. I mallet med intervjuförfrågan blev lärarna informerade om vad intervjun skulle beröra samt att deras deltagande var anonymt. Lärarna fick även möjlighet att läsa igenom resultatdelen innan slutgiltig inlämning för att på så sätt kontrollera att inget blivit förvrängt eller tillagt. På grund av etiska ställningstaganden och anonymiteten har vi även valt att kryptera skolornas namn och istället benämna dem med siffror. Vi har även varit noggranna med vårt transkriberade material och använt de krypterade namnen även i våra sparade filer, för att lärarna ska känna att vi respekterar deras rätt till anonymitet. Vi hade inför intervjuerna konstruerat en intervjuguide med ett antal frågeområden som skulle diskuteras, men vi lät lärarna själva tala fritt om varje område. Inom varje frågeområde hade vi även ett antal frågor som vi kunde kompletta med om vi kände att det behövdes. Intervjuerna kan således betecknas som öppna och ostrukturerade. Vi har valt att intervjua efter trattmodellen där steg i är öppningen där man 14 Bjällebo, Linnea. (2010) s. 46

presenterar sig och informerar om avsikten med intervjun samt praktisk information. Steg 2 är fri berättelse där den intervjuande får svara fritt beträffande frågeområdet. Här är det viktigt att vi som intervjuar är tysta och låter den som ska svara ta sin tid och tänka efter. Steg 3 handlar om precisering där man efter den fria berättelsen ser till att svaren blir konkreta. Man kan även följa upp med känsliga och mer djupa frågor så att svaren blir mer kompletta. I steg 4 kontrollerar man den intervjuades svar, t.ex. genom att sammanfatta vad som har sagts och fråga om vi har uppfattat den intervjuande på rätt sätt. Steg 5 är början på slutet för intervjun, här ges även den intervjuade möjligheten att ställa frågor. I det sista steget, steg 6, avslutar man genom att tacka för intervjun och frågar om man får återkomma om något behöver kompletteras 15 Vi genomförde intervjuerna på respektive lärares arbetsplats och varje intervju tog mellan 35 till 50 minuter. Vi spelade in samtalen för att sedan transkribera dem, vi kunde således koncentrera oss på den intervjuade läraren under intervjun och behövde inte tänka på att hinna anteckna allt som sades. Vi förde endast kortfattade anteckningar för att kunna sammanfatta vad den intervjuade läraren hade sagt i slutet av intervjun. Den första intervjun var en pilotintervju där vi hade chansen att testa våra frågeområden samt kompletteringsfrågor. Då denna intervju fungerade bra och inga nämnvärda justeringar behövdes göras medverkar intervjun i studien. 5.5 Metodkritik Vår studies resultat vilar på intervjuer från fem verksamma lärare i Jönköping kommun. Analysen av intervjuerna har en hermeneutisk utgångspunkt vilket resulterar i att resultatet som framkommer är en tolkning av verkligenheten som ska besvara våra frågeställningar. Om sammanhanget hade varit annorlunda, med andra medverkande lärare eller andra intervjuare finns chansen att resultatet blivit ett annat på grund av de tolkningar som görs. De fem lärarnas uppfattningar och förhållningssätt bör ses som en unik förståelse för just dessa personer och inte skolorna som helhet. Intervjuernas resultat besvarar frågeställningarna samt pekar på liknande resultat som tidigare forskning framkommit till. Detta bör därmed ge studiens resultat en trovärdighet. Våra frågeområden som diskuterades vid intervjuerna tycker vi fungerade väl och gav oss de diskussioner som vi tänkt oss i förhållande till studiens frågeområden, dock hade man säkert kunnat utforma dessa även på andra sätt. Vi anser även att bristen på kvinnliga respondenter bör föras fram som en kritik, och vi hade önskat att någon av de tillfrågade hade kunnat delta. 15 Kylén Jan-Axel. (2004) s.31 ff

6 Teori Skolan vilar på demokratins grund, där utbildningen ska förankra och förmedla de demokratiska värderingarna och respekt för mänskliga rättigheter. I skolan och dess utbildning ska elever lära sig om alla människors lika värde och människolivet okränkbarhet. Främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas med kunskap, diskussioner och andra aktiva insatser.16 Målet med utbildningen i skolan är att alla elever ska kunna fatta beslut och göra ställningstaganden som vilar på kunskapen om mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som samhället är byggt på.17 Att skolan har ett demokratiuppdrag är tydligt och likaså bemötandet mot främlingsfientlighet, där Svengedemokraterna bör inräknas då de betecknas som ett främlingsfientligt parti.18 Professorn i historia och historiedidaktik, Hans-Albin Larsson, menar att vi inte endast kan se demokrati som en beslutsteknik. Det förutsätter ett inneboende demokratiskt förhållningssätt hos alla medborgare, tankar om hur en demokrati bör fungera, vilka begränsningar och möjligheter som finns inom den samt hur den eventuellt kan missbrukas och vilka krav den ställer på oss medborgare.19 Med detta som bakgrund blir frågan vilken demokratimodell som är mest önskvärd att tillämpa i undervisning, och hur skolan lyckas leva upp till de ideal som kan härledas från olika demokratiteorier. Universitetslektorn och forskaren, Vilgot Oscarsson, redogör för tre olika demokratimodeller som ofta används inom den empiriska demokratiforskningen, och kopplar sedan dessa till didaktisk tillämpning i skolans undervisning. Som teoretisk utgångspunkt för uppsatsen utgår vi från dessa tre demokratimodeller: valdemokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati. Utifrån dessa går det relateras olika möjligheter för att utveckla elevers kunskap om demokrati med utgångspunkt i skolan.20 De olika modellerna kompletterar varandra i en hierarkisk uppbyggnad och ska inte ses som isolerade från varandra. Dock har de olika förutsättning och möjlighet för att utveckla elevers demokratiska kompetens och tolerans mot oliktänkande åsikter. Valdemokratin är själva grunden i den representativa demokratin och är därmed en förutsättning för att de andra två modellerna ska kunna tillämpas eftersom den har fokus på de grundläggande kunskaperna inom demokrati. Deltagardemokratins modell har ett mer kvantitativt inslag där demokratikunskaper kan användas i en större omfattning, men kräver givetvis att dessa är väl förankrade hos eleverna. Således har den deliberativa demokratimodellen istället ett mer kvalitativt inslag då det ska innehålla kritiska, prövande, och reflekterande samtal.2' 16 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (Gy 2011), s.5 17 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (Gy 2011), s. 11 18 SOU 2012:74. (2012), s.18 19 Larsson, Hans-Albin. (2003), s.150 20 Oscarsson, Vilgot. (2005) s.13 21 Oscarsson, Vilgot. (2005) s.13

Demokratiforskning är ett brett område där många olika uppfattningar förs fram. Olika forskare kan ha olika indelningar eller benämningar på begrepp och händelser. Vi har försökt att förenkla modellerna men ändå tagit med de mest kännetecknande dragen som går att utläsa ur varje modell för att kunna förtydliga det teoretiska resonemanget och koppla det till vår empiri. Genom att tillämpa teorin på resultaten kan vi skönja vilka demokratimodeller som framkommer i lärarnas undervisning. Dessa tre demokratimodeller kommer vi att använda oss av när vi analyserar resultaten från lärarnas intervjuer, för att på så vis kunna besvara våra frågeställningar 6.1 Valdemokratin och dess tillämpning i skolan Sett ur valdemokratins modell är kunskap essentiellt för att vi ska kunna ha ett fungerande samhälle. ( Medborgarna i landet måste ha kunskap om vilka politiska partier som finns och vad de hat för ideologisk åskådning. För att kunna rösta fram representanter inom politiken måste medborgarna ha kunskap om vad som skiljer sig mellan de olika politiska partierna och genom det skaffa sig en egen åsikt. 22 Makten utgår från folket men den verkställs genom att de valda representanterna får legitimitet genom folkets förtroende. Att delta i det politiska livet och att rösta fram representanter, skyddar individernas intressen och bildar kunniga medborgare i samhället. Den representativa demokratin kännetecknas av kunniga experter och en självständig förvaltning 23 Sett ur valdemokratins modell är det viktigt att skolan främst ser till att förmedla kunskaper till eleverna om politikens utformning och demokratins krav och möjligheter. Det innebär att läraren ska förmedla kunskap om våra politiska partier, styrelseskick, ideologier, valprocedurer på olika nivåer, beslutsfattande med mera. Det är skolans uppgift att se till att eleverna får kunskap om mänskliga rättigheter och vilka friheter och rättigheter vi har i ett demokratiskt samhälle. Den valdernokratiska modellen innefattar alltså de grundläggande kunskaperna om demokrati och dess tillämpning.24 GY 11 fastslår att det är skolans uppgift att se till att eleverna få kunskaper för att kunna delta i olika politiska beslutsprocesser i samhället.25 6.2 Deltagardemokratin och dess tillämpning i skolan Deltagardemokratins modell har aktivt deltagande som huvudsakligt kännetecken. Det är positivt för demokratin om många deltar och engagerar sig i frågor som rör samhället. Genom att aktivt delta i demokratiska beslutsfattanden fostras man automatiskt till att bli demokratiska medborgare. För att en deltagardemokratisk modell ska tillämpas på ett fungerande sätt i samhället måste medborgarna känna att de faktiskt hat möjlighet att påverka beslutfattandet. De måste även tycka att det är meningsfullt och intres- 22 Oscarsson, Vilgot. (2005) s.14 23 Held, David. (1997) s. 154 24 Oscarsson, Vilgot. (2005) s.15 25 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (Gy 2011), s.10 E]

sant att engagera sig.26 Det är viktigt att alla medborgare engagerar sig i frågor som rör dem och försöker påverka besluten som tas. Alla som påverkas av ett beslut ska ha rätt att göra sin röst hörd och framföra sina synpunkter. Även om alla människor i praktiken ses som jämlika och med samma möjlighet att påverka ser verkligheten inte ut så. Olika sociala och samhälleliga skillnader påverkar människors möjlighet till deltagande och påverkan.27 Det räcker inte att bara undervisa eleverna om demokrati utan de måste få pröva det själva genom att eleverna får vara delaktiga i undervisningen och planeringen av den. Även i denna modell är givetvis kunskap viktigt men här är inriktningen mer mot deltagardemokratiska processer, såsom opinionsbildning, hur man leder möten, hur man argumenterar för sin åsikt och hur man framför sina åsikter. Deltagarmodellens tillämpning i skolan pekar på vikten av elevinflytande. Eleverna ska inte bara ha faktakunskaper om demokrati och beslutsfattande utan de ska få tillämpa sina kunskaper i verkligheten. De får omsätta sin kunskap i praktiken genom klassråd och möjlighet till deltagande av planering av undervisningen.28 Denna modell syftar till att eleverna får lära sig hur man demokratiskt agerar i olika forum för att förstå hur man politiskt kan påverka. Deltagardemokrati skapar en känsla av att kunna påverka beslut och stimulerar engagemanget för att kunna lösa problem gemensamt. Detta leder i sin tur till att vi får välinformerade medborgare som har ett varaktigt intresse för beslutsprocessen.29 I GY 11 betonas vikten av att läraren ska låta eleverna ha inflytande över undervisningens innehåll och utformning, eleverna ska även få vara med att planera och utvärdera undervisningen.30 Genom att låta elever skriva insändare, diskutera samhällsfrågor och argumentera, blir eleverna tränade i att ha ett aktivt demokratiskt deltagande som förhoppningsvis ska hålla i sig även när de lämnat skolans värld. Undervisningen i skolan ska ha kopplingar till samhället och livet utanför skolan för att stärka elevernas vilja att vara delaktiga, intresserade och våga påverka samhällslivet.31 6.3 Deliberativ demokrati och dess tillämpning i skolan I denna demokratimodell är inte kunskapskraven i fokus på samma sätt som i de två övriga. Istället ligger fokus på argumentationens och samtalets betydelse för demokratin och dess fortlevnad. I deliberativa samtal är det de rationella argumenten som ska vara avgörande för utfallet och egenintressen ska inte få så stort utrymme. Alla ska ha rätt att få göra sin röst hörd och lägga fram sina åsikter och argument, och sedan vara beredd på att dessa bemöts. För att denna modell ska fungera är det viktigt att medborgarna vill och är intresserade av att föra intellektuella samtal. Utmärkande för dessa samtal är att de är reflekterande, 26 Oscarsson, Vilgot. (2005) s.15 27 Held, David. (1997) s.332 ff 28 Oscarsson, Vilgot. (2005) s.15 f 29 Held, David. (1997) s.336 30 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (Gy 2011), s.13 31 Oscarsson, Vilgot. (2005) s.16 9

kritiskt prövande och förs med respekt för andras åsikter.32 Genom att det finns ett öppet samtalsklimat, att deltagarna ser varandra som jämlikar trots olika åsikter, att deltagarna kan se frågor ur olika perspektiv, så skapas en bra grund för utveckling av den deliberativa demokratimodellen. Genom att medborgarna får argumentera och diskutera kring olika frågor så fördjupas demokratin eftersom besluten då har tagits i en öppen diskussion där alla åsikter har fått höras. Det bör även leda till att det fattas sakliga och rationella beslut som är bäst för gruppen och personers olika egenintressen får inte lika stor inverkan. En deliberativ modell i skolan innebär att lärarna ska uppmuntra elever till att göra sin åsikt hörd och utveckla den genom diskussioner med andra. På detta sätt får eleverna lära sig att formulera egna åsikter, kritiskt reflektera över olika ståndpunkter och lära sig se saker ur olika perspektiv.33 Tomas Englund är professor i pedagogik och han pekar på några viktiga delar som måste ingå för att ett samtal ska vara deliberativt. Olika argument ska ges utrymme och skilda synsätt ställs mot varandra, de innehåller tolerans och respekt mot de andra deltagarna. Man vågar ifrågasätta andras åsikter, även de som traditionellt sett har varit rådande. I skolans värld ska även dessa samtal kunna föras utan lärares inverkan och närvaro. Eleverna ska själva kunna argumentera och belysa olika problem utifrån skilda synsätt.34 I GY 11 fastställs det att det är skolans ansvar att eleverna lär sig att utifrån sina kunskaper kunna kritiskt reflektera och värdera olika påståenden och förhållanden för att kunna diskutera och ta ställning för att på så sätt bilda sig en egen uppfatt~ ning.35 Det är lärarens uppgift att föra diskussioner med eleverna om eventuella konflikter som uppstår mellan de demokratiska värderingarna, mänskliga rättigheter och händelser i samhället och omvärlden. Genom diskussioner ska lärare tillsammans med elever analysera olika värderingar och åsikter i sådana frågor för att på så sätt lära eleverna vad olika åsikter och ståndpunkter kan få för konsekvenser. 36 Den deliberativa modellen ämnar resultera i insikter som handlar om att respektera och tolerera olika åsikter och trots olika åsikter kunna diskutera kring problemet för att i slutändan komma överens trots att man tycker olika. Genom argumentation och diskussioner utmanas det egna perspektivet.37 Alla tre demokratimodellerna förekommer således mer eller mindre i skolans demokratiuppdrag och går att finna på flera ställen i läroplanen. Läroplanen understryker starkt att skolan ska ha en demokratifostrande roll men det är inte självklart vilken demokratisyn som ska vara rådande. Förändringar i samhället gör att demokratin hela tiden får nya förutsättningar vilket resulterar i att tyngdpunkten förskjuts i synen på demokratin och hur den ska tillämpas i undervisning och skola.38 Oscarsson hävdar att alla tre modellerna behövs då de, som sagt, inte är isolerade förekomster. Deltagar-och deliberativa modellen bör ges mest utrymme då det främst är dessa som fördjupar de demokratiska värdena och tolerans mot andra och 32 Oskarsson, Vilgot. (2005) s.17 u Oskarsson, Vilgot. (2005) s.17 f 34 Englund, Tomas. (2003) s.68 f n Läroplan, examensmål och gymnasiegemensanima ämnen för gymnasieskola 2011. (Gy 2011), s.9 f 36 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (Gy 2011), s.12 37 Englund, Tomas. (2003) s 69. 38 Larsson, Hans-Albin. (2003) s.159 10

har störst chans att motverka odemokratiska åsikter och frärnlingsflentlighet.39 Eftersom skolan är en av de viktigaste resurserna i frågan om att forma elever till ansvarskännande demokratiska medborgare, är det viktigt att demokratiundervisning och värdegrunden genomsyrar undervisningen.40 7 Tidigare forskning Nedan följer en sammanställning av tidigare forskning och resultat som vi har ansett vara relevanta för vår undersökning. Dessa har dels sitt fokus på lärares förhållningssätt till Sverigedemokraterna i tidigare undersökningar samt på skolans demokratiuppdrag och förmedlare av värdegrundens attityder och förhållningssätt. Ewa Jacob och Linda Magnusson har i sitt examensarbete Skolan och demokratin undersökt Sverigedemokraternas framgång i skolvalet 2010 med hjälp av en diskursanalys. De har undersökt hur Sverigedemokraternas framgång och skolans demokratiuppdrag skildras i svenska tidningar. Resultatet visar att det främst är lärare och rektorer som hålls ansvariga för utfallet i skolvalet. Detta eftersom skolan ska förmedla värdegrunden och vara demokratifostrande. Resultaten som framkommer pekar på att det finns stora brister i värdegrundsarbetet och undervisningen, värdegrundsarbetet genomsyrar inte hela utbildningen utan fokuseras till vissa ämnen och lärare. Lärarna har även uppgetts hålla undervisningen om Sverigedemokratema objektiv, trots att skollagen säger att undervisningen inte ska hållas värdeneutral i åsikter som strider mot värdegrunden.41 Förutom brister i demokrati- och värdegrundsundervisning var det socioekonomiska orsaker, grupptryck samt viljan att provocera som framkom som orsaker till Sverigedemokraternas framgångar i skolvalet 2010.42 Dessa resultat är intressant att jämföra med resultaten från vår undersökning. Det skiljer fyra år mellan undersökningarna och det är intressant att se vilka likheter och skillnader som framkommer. Linnéa Bjällebo undersöker i sitt examensarbete Samhällskunskaps/ärares framställning av Sverigedemokraterna i/för skolvalet 2010, med hjälp av intervjuer hur samhällskunskapslärare framställde Sverigedemokraterna utifrån ett didaktiskt och demokratifostrande perspektiv. Resultatet visar att lärarna har olika synsätt på demokrati och att de är kompetenta i sin undervisning men att de inte har tillräckliga reflektioner över demokratiundervisningens inflytande. Några lärare anser att det finns skillnader i synsätt hos lärare på skolan då vissa använder sig utav rasistiska uttryck utan att reflektera över det. Bjällebo menar att detta tyder på en segregation i olika lärares syn på demokratiska förhållningssätt.43 Några av lärarna tror att elever röstar på Sverigedemokraterna för att de inte har tillräcklig kunskap om vad partiet står för, eller för att de vill provocera. Undervisningen om Sverigedemokraterna och främlingsfientlighet varierar beroende 39 Oscarsson, Vilgot. (2005) s.62 40 Larsson, Hans-Albin. (2003) s.152 41 Jakob, Ewa & Magnusson, Linda. (2011) s.35 42 Jakob, Ewa & Magnusson, Linda. (2011) s.28 3 Bjällebo, Linnea. (2010) s.33 11

på lärarens kunskap om området och om läraren känner sig osäker på att bemöta främlingsfientliga argument leder det till att de inte diskuterar speciellt mycket om detta på lektionerna. Flera av de intervjuade lärarna ger även en neutral framställning av Sverigedemokraterna med motiveringen att de ska behandlas som andra partier och att de har rätt att säga vad de tycker eftersom vi är ett demokratiskt land.44 Några av lärarna anser att det finns en attityd på mansdominerande yrkesprogram där eleverna lockas av Svengedemokraternas retorik och gärna triggar igång varandra till att sympatisera med sådana åsikter. Det framkommer även att det är svårare att framhålla ett demokratiskt förhållningssätt på dessa program.45 Dessa resultat från Bjällebos examensarbete blir relevanta att jämföra med våra eftersom undersökningarna är snarlika men genomförda med fyra års mellanrum. Nu har Sverigedemokraterna suttit fyra år i riksdagen, vilket gör att det blir intressant att se om det finns en skillnad i framställningen av dem och i demokratiundervisningen. Tuna Ekman har skrivit avhandlingen Demokratisk kompetens - om gymnasiet som demokratiskola. Där undersöker hon gymnasieskolans roll i deras demokratiuppdrag och huruvida gymnasieskolan har lyckats med uppdraget att fostra eleverna till aktiva samhällsmedborgare. Hon undersöker även om olika programinriktningar erbjuder olika möjligheter för eleverna att utveckla sin demokratiska kompetens.46 Resultaten visar att en av de huvudsaldiga metoderna i skolan för att öka elevernas kunskap i och om samhället är genom att föra deliberativa samtal. Oavsett elevernas socioekonomiska bakgrund och föräldrars utbildningsgrad, så uppvisar elever som deltagit i deliberativa samtal en högre nivå av medborgerlig kunskap och demokratisk kompetens, än de som inte har deliberativa samtal i sin undervisning. Undersökningen visar även att elever på mansdominerande yrkesprogram tenderar att delta i demokratiska forum i skolan i lägre grad än elever på andra program. Det visar sig också att även om dessa elever deltar i skoldemokratiska forum så har det inte en positiv inverkan på deras demokratiska kompetens. Dessa elever tenderar även att ha en låg kunskap om samhällsfrågor. Det visar det sig i undersökningen att de sällan har haft inslag av deliberativa samtal i sin undervisning. I de fall det förekom deliberativa samtal i undervisningen bland eleverna på mansdominerande yrkesprogram, så hade de ändå inte tillräcklig kunskap och visade inte tillräcklig respekt mot varandra för att det skulle utvecklas till givande reflektiva samtal. Skolan måste alltså bedriva olika pedagogiska former av demokratiundervisning beroende på programinniktning. 47 Dessa resultat är relevanta för vår undersökning eftersom de intervjuade lärarna i vår empiri företräder både yrkes- och studieförberedande program. Vilgot Oscarsson redovisar och diskuterar resultat från en nationell utvärdering i rapporten Elevers demokratiska kompetens om elever i årskurs 9 kunskap och attityd till demokrati och politik. Resultaten i rapporten visar att elever tyvärr inte har tillräcklig kunskap om och förståelse för politiska institutioner och pro- 44 Bjällebo, Linnea. (2010) s.34 f ' Bjällebo Linnea. (2010) s.39 46 Ekman, Tuna. (2007) s.13 47 Ekman, Tuna. (2007) s.190 ff 12

cesser. Elevernas inställning till värdegrundsfrågor ligger långt ifrån den bild som skolan enligt styrdokumenten ska förmedla. Elevernas grundläggande kunskaper om demokrati och politik bör höjas. För att eleverna ska känna sig motiverade att lära sig om dessa områden måste läraren vara engagerad och kunnig.48 Resultaten visar även att ett deliberativt förhållningssätt i klassrummet är det mest gynnande för utvecklingen av ett demokratiskt förhållningssätt och ökad tolerans gentemot andra. Tyvärr får eleverna få möjligheter att utveckla kunskaper för att föra deliberativa samtal, så som argumentation och att kunna sätta sig in i andras perspektiv. Om elever får möjlighet att påverka undervisningen samt fördjupa sina demokratikunskaper, så ökar sannolikheten att de kommer utveckla mer toleranta attityder i linje med skolans värdegrund.49 Rapportens resultat visar att en fördjupad demokratiundervisning är positivt för värdegrundsattityder hos elever och kan motverka intolerans. Eftersom vi undersöker hur lärare undervisar i och om demokrati är dessa resultat relevanta för vår undersökning för att kunna se likheter och skillnader. Ann Bernmark-Ottosson har skrivit doktorsavhandlingen Demokratins stöttepelare - en studie av lararstu- &randes demokratiuppfattningar. Hon har undersökt synen på demokrati hos blivande samhällskunskapslärare på gymnasienivå, samt vilken betydelse demokratisynen hos läraren kan ha för demokratiundervisningen i skolan. Det framkommer att flera av de intervjuade lärarstudenterna anser att det finns en viss svårighet att kombinera yttrandefrihet med odemokratiska partier och organisationer. Trots detta anser lärarstudentema att dessa har rätt att finnas. Lärarstudenterna anser att demokratin aldrig får tas för given utan måste försvaras, några av de potentiella hoten mot demokratin är de högerextremistiska rörelserna och lågt valdeltagande. Det bästa sätter att motverka odemokratiska tankar och åsikter är enligt studenterna genom kunskap, information och diskussion. Förhoppningsvis leder detta till att de odemokratiska tankarna omvärderas. Skolan ska försvara de grundläggande demokratiska värdena och lärarna bör upplysa elever om odemokratiska organisationer och åsikter i syfte att få eleverna att ta avstånd från dessa.50 Bemmark- Ottosson anser att även om kunskap är ett bra medel för att mota bort odemokratiska åsikter, så är det även viktigt att en gynnsam demokratiundervisning bör uttryckas i former där eleverna känner sig delaktiga i beslut, både i skolan och vardagen. Delaktighet och diskussioner om demokrati gör att det blir möjligt att ta del av elevernas olika uppfattningar om demokrati och deras åsikter. Bemmark-Ottosson pekar på vikten av att lärare, både nyexaminerade samt erfarna, har en stark teoretisk grund att stå på för att kunna hantera eventuella dilemman mellan yttrandefrihet och odemokratiska åsikter hos elevema.51även om Bernmark-Ottosson har inriktat sig på lärarstudenter, så är det intressant att jämföra deras åsikter med resultaten i vår undersökning som innefattar verksamma lärares syn på demokratiundervisning och bemötande av odemokratiska åsikter. 48 Oscarsson, Vilgot. (2005) s.4 ' Oscarsson, Vilgot. (2005) s.60 ff 50 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005) s.161 ff 51 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005) s.148 f 13

I Ellen Almgrens avhandling Att fostra demokrater om skolan i demokratin och demokratin i sko/an undersöker hon om skoldemokratin fungerar på det sättet som skolpolitiker har tänkt sig samt om skoldemokratin bidrar till att skapa demokratiska medborgare. Resultatet visar att ett för stort inflytande av deltagardemokrati i klassrummet har en negativ inverkan på elevers politiska kunskap. De elever som har många inslag av deltagardemokrati uppvisar lägre kunskaper om samhällsfrågor och demokrati. Detta menar Almgren bero på att eleverna är för unga för att kunna besluta om kursinnehåll och vilka läroböcker som ska användas. Får eleverna för stort inflytande över sådant kan urvalet bidra till att de går miste om viktig kunskap. Resultaten visar även att ett positivt och öppet samtalsklimat i klassrummet är gynnande för elevernas kunskaper i samhällsfrågor och demokrati. Almgren lyfter även problematiken med segregationen i skolan, både etnisk och socioekonomisk, och hur det påverkar eleverna. Faktorer som låg utbildning hos elevernas föräldrar och invandrartäthet på skolan resulterade i att eleverna hade lägre kunskaper om demokrati och samhällsfrågor. Dessa skolor visade sig ha stora inslag av elevinflytande och direktdemokrati. De skolor där elevernas föräldrar främst är högutbildade visade sig istället ha stora inslag av deliberativa samtal och ett mer öppet samtalsklimat. Almgren poängterar att detta inte beror på eleverna utan det är skolans miljö och klimat som ger dessa effekter på elevernas demokratiska kunskaper. 52 Resultaten från Almgrens avhandling visar att deliberativa samtal och ett öppet samtalsklimat är gynnande för elevers kunskap om demokrati och samhällsfrågor, medan ett alltför frekvent användande av deltagardemokrati kan vara negativt. Detta är intressant att jämföra med våra resultat då vi undersöker om och i vilken utsträckning lärare använder sig utav dessa demokratimodeller i sin undervisning. 7.1 Sammanfattning av forskningsläget Lärares syn på skolans demokraliuppdrag skiljer sig och det påverkar hur de väljer att undervisa om demokrati. Om eleverna får vara delaktiga i deras undervisning och får öva sig i att delta i deliberativa samtal ökar deras demokratiska kompetens. Det resulterar i att elevernas åsikter och värderingar är i linje med värdegrunden som förmedlas i skolan. Dock bör undervisningen inte ha ett för stort inslag av deltagardemokrati där eleverna får besluta om innehåll och kursutformning. Det kan då istället bidra till att de inte får tillräcklig kunskap om samhällsfrågor och demokrati. Den tidigare forskningens resultat visar att lärare har olika förhållningssätt till Sverigedemokraterna. Detta hänger ofta samman med hur säker läraren kanner sig på området, vissa lärare väljer att inte diskutera och problematisera frågan om Sverigedemokraterna eftersom de inte tycker att de har några bra argument. Vissa lärare tenderar att normalisera Sverigedemokraterna och deras politik. Resultaten visar att fler elever på mansdominerande yrkesprogram lockas av Sverigedemokraternas åsikter än elever på studieförberedande program. Forskningen visar att elever på yrkesprogram ofta har sämre kunskaper om demokrati och sällan får utöva deliberativa samtal i skolan. Elever som har goda kunskaper i demokrati och har deliberativa samtal i skolan tenderar att ha en större tolerans mot andra och stödjer de demokratiska värderingarna i större utsträckning än de elever med låg 52 Almgren, Ellen. (2006) s.169 ff 14

kunskap om och i demokrati. Forskningen som redovisats säger att delaktighet, kunskap och diskussion är de medel som lärare och skolan bör tillämpa för att bemöta främlingsfientlighet och odemokratiska åsikter. Resultaten som har framkommit under tidigare forskning kommer vi att återkoppla till resultaten i vår undersökning för att kunna jämföra dem och se vilka likheter och skillnader som uppvisats. Vi anser att det finns en kunskapslucka inom detta område, därför vill vi undersöka hur lärare på olika skolor i Jönköping anser att Sverigedemokraterna har påverkat deras undervisning nu när de är Sveriges tredje största parti. Vår tidigare forskning undersöker främst lärares förhållningssätt när partiet var nya i riksdagen och inte hade det relativt stora stöd som de har idag. Därför ämnar vår undersökning att bidra till att fylla denna kunskapslucka. il (. 8 Bakgrund 8.1 Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna bildades 1988 av ett tjugotal personer som även varit med vid bildandet av BSS (Bevara Sverige Svenskt) som mellan slutet av 70-talet och mitten av 80-talet varit ett parti som kämpat mot det mångkulturella samhället. Det nybildade partiet Sverigedemokraternas tidning hyste hyllningar till apartheidregimen i Sydafrika och innehöll texter om hur massinvandring skulle hota Sveriges befolkningssammansättning. Den första partiledaren, Anders Klarström, var en före detta nazist och det märktes vid den här perioden ingen större förändring i partiets politik från BSS-tiden. År 1995 blev Mikael Jansson partiledare och nu kunde man börja urskilja det som senare kom att bli dagens Sverigedemokrater. Han ville skapa ett "seriöst demokratiskt nationellt riksdagsparti" och man förbjöd därmed uniformsliknande klädsel. Detta för att man inte ville stöta bort väljare som inte ville rösta på ett parti med kopplingar till nazismen. Politiken förändrades dock inte något nämnvärt, kärnfrågan var fortfarande en kraftig minskad invandring. Man ville genom statlig finansiering få invandrare att återvända till de länder de kommit ifrån och satsa på att stärka svensk kultur. 1988 fick de drygt 1000 röster men ganska snart började partiet växa. I valen 1991 och 1994 kom partiet in i några få kommunfullmäktige och 1999 fick de hjälp av det franska nationalistiska partiet Front National med att trycka upp valbroschyrer. Det stora genombrottet kom i valet 2002 då de tredubblade sina röster och fick 49 kommunala mandat. År 2005 tillträdde Jimmie Åkesson som partiledare och inför valet 2006 försökte medier begränsa information om partiet och riksdagspartier hade som strategi att undvika att debattera med dem. Detta ledde dock till ännu större framgång och Sverigedemokraterna var nu bara en procentenhet ifrån riksdagsspärren och fick 280 kommunmandat.53 Partiet bytte vid den här tiden partisymbol till en blåsippa för att markera att man genomgått djupa 53 Lodenius Anna-Lena, (2009). s.1 5 ff 15

förändringar i partiet.54 År 2010 kom de med 5,7 procent av rösterna in i riksdagen, där alla andra riksdagspartier avvisade allt typ av samarbete. 2012 beslutade de att det inom partiet skulle råda nolltolerans mot extremism och rasism. I valet i år, 2014, mer än fördubblade partiet sitt resultat från föregående val. Nu fick Sverigedemokraterna 12,8 procent och 49 mandat i riksdagen.55 De ser sig själva idag som ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn där konservativa kulturella värden är väsentliga. 56 De har fortfarande minskad invandring som sin kärnfråga men skriver på sin hemsida att man inte motsätter sig invandring men att den ska hållas på en nivå som inte hotar den svenska identiteten och välfärden.57 I riksdagsvalet 2014 var Sverigedemokraterna det parti som ökade mest procentuellt i jämförelse med valet 2010. De ökade 7,1 procentenheter och blev därmed Sveriges tredje största parti.58 I skolvalet fick de nästan lika stor andel röster (12, 1 procent) och på vissa skolor blev de till och med det störta partiet.59. 8.2 Arbete mot främlingsfientlighet och för demokrati i skolan När rasistiska och främlingsfientliga partier vill få tillträde till skolor på samma sätt som övriga partier ställs skolorna inför ett dilemma. Blur ska man bemöta dessa partier? Ofta brukar de redan etablerade partiernas medlemmar reagera genom att vägra ställa upp på debatter där dessa icke-demokratiska partier ska medverka. JO har uttryckt sig klart i frågan, skolan måste erbjuda politiska organisationer likvärdiga villkor när de vill medverka i skolan. Däremot kan ordningsskäl motivera att politisk information begränsas på skolan. Man kan inte ställa skolan och dess personal till ansvar för vad som sägs av organisationer som får tillträde till skolan. Skolans personal måste dock aktivt försvara de värden och normer som finns i skollagen och läroplanen. Strider sagda åsikter mot dessa får de inte vara oemotsagda. Om elever eller personal på skolan skulle bli kränkta av att ett främlingsfientligt parti skulle få tillträde till skolan så har skolan, enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och ungdomar, skyldighet att förhindra detta.60 Som lärare i skolan har man ett tydligt ansvar att agera när man upptäcker att elever ger uttryck för nazistiska och rasistiska värderingar. Det finns lagar och regler som är tillämpliga vid dessa situationer. En av dessa är regeringsformen som innehåller bestämmelser om de grundläggande fri- och rättigheterna. Man 54Pressmeddelande. wwv.mynewsdesk.com/se/sverigedemokraterna/pressreleases/sverigedemokraternabyter-partisymbol-105142, hämtad: 2014-11-11 11 Valmyndighetens hemsida. www.val.se/det_svenskavalsystemet/valresultat/ hämtad: 2014-11-11 56 Hennel, Lena. (2011), passim ' Sverigedemokraterna hemsida.www. sverigedemokraterna. se/var-politik/invandringspolitik, hämtad: 2014-11-05 u Valmyndighetens hemsida. ww.va1.se/val/va12014/slutresultat/r/rike/index.html, hämtad: 2014-11- 03 59 Skolval 2014. www.skolval2014.se/valresultat, hämtad: 2014-11-03 60 Lärarförbundet 2006-09. (2006). s. 13 16