Komplettering miljöredovisning Uppsala universitet 2010



Relevanta dokument
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

Uppföljning miljöplan 2008

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Miljöredovisning 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011

Substitution eller minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen vid Linköpings universitet

Handlingsplan för miljöarbetet vid Göteborgs universitetsbibliotek

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004

Dnr SU Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad

Yttrande över motion Giftfri region

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Högskolan i Halmstad

KLARA Riskbedömning. - vid arbete med laboratoriekemikalier. Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Handlingsplan för miljöarbetet

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för molekylär och klinisk medicin, IMK Hälsouniversitetet LINKÖPING Anneli Pedersen Brandt

HANDLINGSPLAN TILL KTHs POLICY FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Miljöprogram

Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Checklista för Miljöronder. Ska fungera som stödpunkter vid utförande av Miljö och arbetsmiljöronder. När skall det vara klart?

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Arbetsgrupp om miljögifter

Del 1 Miljöledningssystemet

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljöredovisning Umeå universitet

2013 års kriterier för miljödiplomering av studentsektioner vid LiU

INFÖR RAPPORTERINGEN AV 2015 ÅRS MILJÖLEDNINGSARBETE OCH ENERGIEFFEKTIVA INKÖP

ISV:s miljöhandlingsplan

Klimatbokslut 2014 Maj 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Uppsala universitet

Läkemedelsverkets miljöarbete 2008

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Reach. Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of CHemicals. November 2015 Lisa Ekstig & Elisabeth Kihlberg

MILJÖHANDBOK. Sveriges lantbruksuniversitet Mark-Vatten-Miljöcentrum VERKSAMHETSSTORLEK NEGATIV MILJÖASPEKT

Årlig jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsplan (jml-plan)

Handlingsplan för THS miljömålsarbete Tidsperiod


Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson

OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR UPPRÄTTAT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Utvärdering Handlingsplan för Miljö. Institution/motsvarande: Linköpings universitetsbibliotek. Behandlad i LSG den:

Miljöbokslut /arbetad timme Nyckeltal 2004: 0,37 kg CO 2. /arbetad timme

Arbetsmiljöpolicy och handlingsplan för Biologiska Institutionen

Upphandla kontorsmaterial med miljöhänsyn. Emma Johansson Centrala Upphandlingsenheten

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

14 kap 6 : ordet endast i ändringsförslaget bör skrivas kursivt.

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

19. Skriva ut statistik

KURSER HÖSTEN 2016 KVALITET MILJÖ HÅLLBARHET ARBETSMILJÖ

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling 2017

Intern klimatavgift Örebro kommun

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Frågor & Svar vid webbinariet 9 december om rapporteringen av 2015 års miljöledningsarbete inklusive redovisning enligt inköpsförordningen

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

DU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007

Vad ska vi prata om? Klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter. Klassificering

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Institutionen för hälsa och medicin (IMH) handlingsplan miljömål

Vägledning för intern kemikaliekontroll

ÅRSREDOVISNING Miljönämnden

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

A B. D E Handläggare: Anna-Carin Thor Tfn: Renhållningsförvaltningen ÅVC OCH F ARLIGT AVFALL

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Vilka problem och möjligheter finns i den offentliga upphandlingen? Staffan Carlberg KRAV Kundansvarig Offentlig sektor

Remiss: Ekologiskt ramverk för program och planer samt Miljö- och klimatprogram

Granskning av miljö - och luftmätningar

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS ) Parter

Miljömål och handlingsplan för miljöarbete

Varför bör vi ställa miljökrav vid inköp?

Inköpsenheten Susanne Afzelius, Inköpschef SLU ID: SLU.ua INKÖPSRAPPORT 2015

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället?

Lokala miljömål Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Klimatplan för Örebro kommun

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Beslut för vuxenutbildning

Transkript:

Komplettering miljöredovisning Uppsala universitet 2010 Miljöredovisningen för Uppsala universitet utformas enligt krav i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Utöver de krav på redovisning som finns i förordningen har universitetet ett antal miljömål som inte täcks in i de redovisningskraven och därför följs upp i separat redovisning. Denna redovisning följer nedan. 1

Uppföljning miljöplan 2010 Sammanfattning Tabell 1. Sammanfattning resultat år 2010 inom miljöplanens fyra målområden. Målområde Resor och transporter Resultat - Merparten av universitetets tjänsteresor utgörs av långa flygresor över 50 mil. - Universitetets totala resande har ökat de senaste åren. Procentuellt sett har flygresandet på sträckor under 50 mil ökat mest, 45 % sedan 2008. - Resandet med tåg inom Sverige har minskat något. - Användningen av webbverktyg för möten, som alternativ till resor, har ökat. Energianvändning Avfall och återvinning - Universitetets el- och värmeanvändning har minskat. - En inventering har gjorts av all källsorteringsutrustning inom universitetet. Nödvändiga förtydliganden och fastställanden har gjorts. - En uppskattning av universitetets användning av kontorspapper har gjorts, totalt ca 54 miljoner ark årligen. Inköp och upphandling Kemikalieanvändning - Antal genomförda upphandlingar och avrop där miljökrav ställts har ökat. - Kemikalieombud finns på alla institutioner/motsvarande som hanterar kemikalier. - Vid universitetet finns cirka 1 900 liter och cirka 500 kg miljöfarliga kemikalier. Dessa är med ett fåtal undantag jämnt fördelade på de institutioner eller motsvarande som hanterar kemikalier. - Fem utbildnings- och informationstillfällen kring substitution och brandfarliga kemikalier har ordnats för kemikalieombud, skyddsombud, prefekter, intendenter och andra berörda. Kommunikation - Information om universitetets miljöarbete har spridits i olika forum, t.ex. via hemsidan, genom utbildnings och informationstillfällen och via personaltidningen. - En hållbarhetsdag för studenter har anordnats tillsammans med Uppsala studentkår. - Ett flertal studenter har skrivit uppsatser och projektarbeten om universitetets arbete med miljö och hållbar utveckling. 2

Mål och indikatorer för måluppfyllelse Alla mål gäller för perioden 2008-2012. Tjänsteresor, resor till och från arbetet och transporter Uppsala universitet ska minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från resor och transporter med 10 %. Tabell 2. för att uppskatta miljöbelastning från tjänsteresor. Tjänsteresor 2007 2008 2009 2010 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor per år och heltidsanställd 1. Andel tågkilometer av totala inrikesresor med tåg och flyg. Antal timmar bokade för möten i Marratech 2 : 688 kg 860 kg 906 1104 56 % tåg 67 % tåg 47 % tåg 47 % tåg Ca 2 000 Ca 2 600 Ca 3700 * *Under 2010 har programmet Adobe Connect Pro erbjudits kostnadsfritt till alla anställda vid universitetet. Statistiken för hur mycket programmet har använts ger en bitvis missvisande bild av antalet användare, särskilt vad gäller studenter eftersom de allra flesta av dem inte loggar in för att delta i ett möte utan endast klickar på en länk de fått av läraren (inloggning är nödvändigt för att användningen ska synas i statistiken). För lärare och övrig personal är det delvis annorlunda, men även där förekommer att man deltar på möten utan att logga in som användare. Den statistik som ändå kan sammanställas visar att under 2010 var 290 anställda från universitetet registrerade som användare i systemet och dessa tillbringade sammanlagt 5702 timmar och sex minuter i de 562 rum som de skapat. Under 2010 fanns 409 studenter registrerade användare och var under 8294 timmar och 43 minuter inne i sammanlagt 112 rum. 1 Uppgifter om antal heltidsanställda från GLIS. 2 Andra verktyg, exempelvis Skype används också för webbmöten. Uppgifter på omfattning 3

Tabell 3. Tjänsteresor 2010 Uppsala universitet. Reseslag Antal km Utsläpp 3, ton CO 2 Andel av totala tjänsteresor (km) Flyg totalt 43 782 746 4 999 93 % Flyg inrikes 1 105 038 181 2,3 % Flyg under 50 mil 1 005 454 165 2,1 % Tåg 2 117 733 0,01 4,5 % Bil: hyrbil, tjänstebil, egen bil i tjänsten 1 267 669 251 2,3 % Totalt 47 168 148 5 250 100 % Kommentar resultat tjänsteresor Under 2010 uppdaterades universitetets riktlinjer för tjänsteresor och möten. I och med detta förtydligades bestämmelserna om miljöhänsyn i samband med resor, bl.a. att webb- och videokonferens alltid ska övervägas och tåg väljas vid korta resor. Riktlinjerna har dock inte gett utslag igenomförda resor Under 2010 har universitetets totala resande ökat. Relativt 2008 är ökningen 24 % sett till rest totalsträcka (17 % relativt 2009) och 28 % sett till koldioxidutsläpp per helårsanställd. Huvuddelen av universitetets resor utgörs av flygresor och det är också detta transportslag som ökar. Mest ökar flygresor under 50 mil, en ökning på 45 % jämfört med 2008. På sträckan Stockholm-Göteborg genomfördes nästan 350 flygresor. Tågresandet har minskat något under 2010. Energianvändning Uppsala universitet ska minska energianvändningen i sina lokaler med 7,5 %. Tabell 4. Energianvändning totalt år 2008-2010. 4 Energianvändning (kwh/m 2 ) 2008 2009 2010 Förändring 2008 till 2010 (%) El 175 174 166-5,1 Fjärrvärme 181 159 147-19 Totalt 356 333 313-12 Kommentar resultat energianvändning Universitetets energianvändning fortsätter att minska tack vare kontinuerligt samarbete med fastighetsägarna för energieffektivisering i förhyrda lokaler. Relativt 2008 minskade energianvändningen per kvadratmeter med 12 % 2010. 3 Koldioxidutsläppen storlek beror av vilken omräkningsmodell som används. I denna redovisning har Naturvårdsverkets schablonmall använts för att räkna om resta kilometer till koldioxidutsläpp. Mallen finns som bilaga till Naturvårdsverkets rapport 5816. 4 Beräknat på uppgifter från Akademiska hus och Statens Fastighetsverk (ca 82 % av fastighetsbeståndet). 4

I slutet av 2010 påbörjades ett stort projekt för energieffektivisering på BMC. Projektet som kallas Energiåtgärder för ett hållbar BMC har som målsättning att halvera användningen av fjärrvärme på BMC till 2014, relativt 2005 år förbrukning. Vid den miljöutredning som genomfördes under hösten 2010 konstaterades att universitetets el har 100 % förnyelsebart ursprung (vatten och vind). Värmen har 45 % förnyelsebart ursprung om torv räknas som fossilt material. Räknas torv som förnyelsebart har 86 % av värmen förnyelsebart. Enligt förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter skulle universitetet redovisa minst två åtgärder för energieffektivisering som skulle genomföras inom de närmaste åren. Universitetet redovisade energiåtgärderna på BMC samt att upphandlingar enligt Miljöstyrningsrådets kriterier ska göras. Inköp och upphandling Uppsala universitet ska öka antalet upphandlingar och inköp där miljökrav ställs. Tabell 6. Indikatorer för området inköp och upphandling. Inköp och upphandling 2008 2009 2010 Antal upphandlingar 5 där miljökrav har förekommit relativt totalt antal genomförda upphandlingar. 7,5 % (5 av 67 st.) 30 % (22 av 74 st.). 50 % (22 av 44 st.) om instrumentupphandlingar undantas. 11 % (7 av 64 st.) 22 % (7 av 32 st.) om instrumentupphandlingar undantas. Inköp av miljö- 6 och rättvisemärkta livsmedelsprodukter (% av institutioner/motsvarande som köper miljö/ rättvisemärkt kaffe). Kommentar resultat inköp och upphandling Andelen anskaffningar med miljökrav är lägre år 2010 än år 2009 beroende på att det upphandlats fler varor/tjänster år 2010 där universitetet inte ansett att det är relevant att ställa miljökrav. Kriterierna för att ställa miljökrav har inte ändrats. Miljökrav ställs inte vid upphandling av vetenskapliga instrument (39 st) eller vid förnyad konkurrensutsättning av statliga ramavtal. Miljökraven är alltid ska-krav eller bör-krav som har betydelse för utvärderingsprocessen. Krav med koppling till lagstiftning, t.ex. förordningen om producentansvar räknas inte som ett miljökrav. Under 2010 ställdes miljökrav vid upphandling av ramavtal för t.ex. laboratoriekemikalier, litteratur, skärmar och annan kringutrustning till datorer. Statistiken ovan innehåller endast upphandlingar som utförts av upphandlingsenheten eller som enheten fått kännedom om. 5 Upphandlingar genomförda av upphandlingsenheten på avdelningen för IT och inköp. 6 Regeringens skrivelse Ekologisk produktion och konsumtion Mål och inriktning till 2010 (Skr. 2005/06:88) säger att för att stimulera en positiv utveckling av marknaden bör konsumtionen av certifierade ekologiska livsmedel i offentlig sektor öka. Inriktningen bör vara att 25 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel skall avse ekologiska livsmedel 2010. 5

Avfall och återvinning Uppsala universitet ska minska andelen osorterat avfall som går till förbränning. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett säkert sätt. Förbrukningen av kontorspapper per anställd ska minska. Tabell 7. Indikatorer för området inköp och upphandling. Avfall och återvinning 2008 2009 2010 Andel avfall till materialåtervinning och kompost av total mängd avfall. Mängd inköpt kontorspapper. 54 000 000 7 ark Kommentar resultat avfall och återvinning Uppgifter på avfallsmängder från universitetet saknas eftersom Uppsala kommun inte väger inamlat avfall. Under våren 2010 gjordes en inventering av all källsorteringsutrustning vid universitetet. Utifrån inventeringen konstaterades behov av förtydliganden gällande ansvar i avfallshanteringen för lokalvården. Ett dokument med ansvarsfördelning, tillsammans med ett antal andra förtydliganden gällande avfallshantering och källsortering vid universitetet, fastställdes i december och spreds till intendenter och skyddsombud. I samband med den miljöutredning som gjordes under hösten 2010 gjordes en uppskattning på hur mycket kontorspapper som används årligen inom universitetet, vilket visar på en hög användning. Kemikalieanvändning Uppsala universitet ska fortsatt säkerställa god kemikaliehantering och laboratoriesäkerhet. Universitetet ska arbeta för att substituera eller minska användningen av miljö- och hälsofarliga produkter där så är möjligt. 7 Uppgift från Miljöutredning Uppsala universitet. Med nuvarande inköpssystem kräver en sammanställning av pappersförbrukning så pass stor arbetsinsats att det inte är motiverat att göra varje år. 6

Tabell 8. för området kemikalieanvändning. Kemikalieanvändning 2008 2009 2010 Antal institutioner/motsvarande som finns i kemikaliehanteringssystemet Kemia. 121 avdelningar/ Dessa tillhör 37 institutioner/ motsvarande. 128 avdelningar/ Dessa tillhör 39 institutioner/ motsvarande. 132 avdelningar/ Dessa tillhör 40 institutioner/ motsvarande. Antal miljö- och hälsofarliga kemikalier som hanteras vid universitetet. 874 olika miljöfarliga 8 vid 108 avdelningar/ 914 olika miljöfarliga 8 vid 117 avdelningar/ 1016 olika miljöfarliga 8 vid 124 avdelningar/ 432 olika hälsofarliga 9 vid 103 avdelningar/ 956 olika hälsofarliga 9 vid 121 avdelningar/ 1059 olika hälsofarliga 9 vid 127 avdelningar/ Mängder miljö- och hälsofarliga kemikalier som hanteras vid universitetet. Cirka 1 100 liter och cirka 500 kg miljöfarliga 8 kemikalier. Cirka 1 900 liter och cirka 500 kg miljöfarliga 8 kemikalier. Cirka 2 000 liter och cirka 500 kg hälsofarliga 9 kemikalier Cirka 2 600 liter och cirka 500 kg hälsofarliga 9 kemikalier Antal införda metoder där kemikalieanvändningen har minskat och/eller miljö- och hälsofarliga kemikalier substituerats. Tre stycken. Etidiumbromid, hydraziniumsulfat och n- hexan har substituerats mot mindre farliga kemikalier. Kommentar resultat kemikalieanvändning I princip alla institutioner/motsvarande hanterar miljö- och hälsofarliga kemikalier. Antalet olika miljö- och hälsofarliga kemikalier har ökat jämfört med 2009. Nyckeltalen visar att volymen miljöfarliga kemikalier har ökat. En förklaring till detta kan vara att verksamheten idag köper färdigblandade lösningar i större utsträckning. Den utvecklingen är positiv eftersom riskfyllda tillrednings- och spädningsmoment inte behöver utföras. Många avdelningar och forskargrupper som använder etidiumbromid har under 2010 arbetat med att testa alternativa mindre farliga alternativ. För ungefär hälften av alla avdelningar och forskargrupper, cirka 25 stycken, har det resulterat i att man helt och hållet har gått ifrån etidiumbromid och istället använder alternativ som ex. Gelred. Vid några enheter har etidiumbromid kunnat ersättas i vissa applikationer. Mängden etidiumbromid som verksamheten hanterar har därför minskat drastiskt. Etidiumbromid är klassat som giftigt och misstänks kunna orsaka genetiska defekter. 8 Med miljöfarliga kemikalier avses de kemikalier som är klassade som miljöfarliga enligt Förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen). 9 Med hälsofarliga kemikalier avses de kemikalier som är klassade som cancerframkallande, mutagena och/eller reproduktionstoxiska enligt Förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen). 7

Hydraziniumsulfat är ett tillståndpliktigt cancerframkallande B-ämne, som genom metodbyte substituerats mot ett icke-tillståndspliktigt ämne. Substitutionen gjordes är ett ackrediterat laboratorium. Ren n-hexan har vid minst en avdelning byts ut mot iso-hexan som innehåller lägre halter n-hexan. Ämnet n-hexan misstänks kunna skada fertiliteten och orsaka organskador vid upprepad exponering. Under året har nya riktlinjer för hantering av brandfarlig vara tagits fram och kommunicerats i verksamheten. I riktlinjerna finns t.ex. skärpa krav på förvaring och kontroll av brandfarliga kemikalier vilket ökar säkerheten på lab. Kommunikation All personal och alla studenter vid Uppsala universitet ska känna till universitetets miljöarbete och uppmuntras till konkreta åtgärder som bidrar till en mer hållbar utveckling. Roller och ansvar för att medverka i miljöarbetet ska vara tydliggjort i verksamheten. Kommunikation 2010 Nätverk med miljöombud, förekomst och informationsspridning i detta. Miljöinformation spreds till prefekter/motsvarande, skyddsombud, studerandeskyddsombud och städledare inom lokalvården. Två studiebesök anordnades till Hovgården, Uppsala Vattens avfallsanläggning, för intresserad personal inom lokalvård och intendenturer. Fem informationsträffar/utbildningar om substitution och brandfarliga kemikalier hölls för kemikalieombud, skyddsombud, brandskyddskontrollanter, prefekter och andra berörda. Ett studiebesök på Högbytorp där universitetets kemiska avfall behandlas har arrangerats i samverkan med avfallsentreprenören Ragn-Sells AB. Nyhetsbrev med aktuell information kring kemikaliehantering och kurser skickades ut till alla kemikalieombud av enheten för miljö, fysisk arbetsmiljö och säkerhet. Miljöartiklar/notiser på universitetets interna hemsida och annan personalinformation. Förekomst av utbildningsmoment kring miljöfrågor vid personalutbildningar. Information om miljösatsningar riktad till studenter Information om utskriftssystemet KORINT och Universitetets miljöutredning spreds i Ledningsnytt, Universen och nät-universen. Miljöfrågor behandlades regelbundet vid vissa utbildningar, t.ex. introduktionskurs för nyanställda, skyddsombud och studerandeskyddsombud. Tillsammans med Uppsala studentkår anordnades en hållbarhetsdag i Universitetshuset med tema Östersjön. Ca 150 studenter deltog i föreläsningar, utställningar och paneldebatt. Ett antal studentgrupper och enskilda studenter har under året skrivit uppsatser och gjort projektarbeten om universitetets arbete med miljö och hållbar utveckling. Miljöfrågor fanns med och diskuterades vid utbildning av studiebevakare och studerandeskyddsombud. 8