Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges



Relevanta dokument
EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

Biogas från matavfall David Holmström

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel

Framtiden är vår viktigaste marknad

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Bioenergi mer än bara biogas

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Klimat- bokslut 2010

Simulering av koldioxidutsläpp

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till EU Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Fordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Fossiloberoende fordonspark 2030

- Framtiden är vår marknad! Informationsdag biogas & tunga fordon i Östersund

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Framtidens järnväg formas idag!

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Energianvändning i gasbussar Nuläge och prognos. Sara Anderson, 2050 AB

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

FOSSILFRIA LANTBRUK Charlotte Elander Lantbrukare Kasta Länsmansgård Energifabriken

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Biogaskunskaper på stan

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Förstudie för en regional strategi för fossilfria resor och transporter i Östergötland

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Industrin är grunden f

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

Energigaser bra för både jobb och miljö

Bioenergin i EUs 2020-mål

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen

Smartare återvinningsteknik

Värme som en del i framtidens energisystem

Växjö

biodiesel i kampen mot global uppvärmning

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Produktionsvolym och energiförbrukning

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel september 2010, Borås

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Skånes energiting / 10 juni Kan eldrift lösa klimatfrågan?

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Miljöpolitik och fördelning. Bengt Kriström Prof. Naturresursekonomi, SLU-Umeå Ordf. MESO Ledamot HållKom

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

begränsad klimatpåverkan

Fossilfrihet på väg?

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

Om kvotpliktens framtida utformning

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr SA (2014/NN) Sverige Sveriges energibeskattning vad gäller biodrivmedel till blandning förlängning

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Drivmedelsfakta 2012

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

Regeringens proposition 2008/09:163

Bilaga 1, tillhörande ärende: Förslag om införande av elbilar i den centrala fordonshanteringen inom Alingsås Kommun.

Transkript:

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och transporter, Nils-Gunnar Vågstedt Scania Framtidens drivmedel, Fredrik Törnqvist Nesteoil oil Sverige Fossilfri med 100% RME -möjlighet redan idag, David Varverud Energifabriken

EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 2

Utsläppsiffror 2013 för LKAB och Boliden Boliden 578 kton CO2 LKAB 715 kton CO2 Kol/olja 150 kton CO2 (26%) Tillsatser 98 kton CO2 (17%) Diesel 69 kton CO2 (12%) El 232 kton CO2 (40%) Kol/olja 593 kton CO2 (82%) Tillsatser 101 kton CO2 (13%) Diesel 19 kton CO2 (3%) El 17 kton CO2 (2%) Övriga gruvbolag Diesel El

Sveriges elproduktion en stor konkurrensfördel billig och små koldioxidutsläpp Sverige har en högre andel förnybar elproduktion än de flesta andra länder, kring 60 procent. Övriga 40 procenten av elen vi använder produceras också den med försumbara utsläpp av koldioxid i huvudsak kärnkraft. Nordisk elmix 125,5 gco2 ekv/kwh eller 34,9 g CO2 ekv/mj. Svensk elmix ca 10%, Europeisk elmix ca 400 % I de områden som gruvorna finns är består elmixen i praktiken av vatten och vindkraft. 4

Inom basindustrierna tycker vi att Produktionen av elektricitet ska ske med minsta möjliga påverkan på miljön Systemet ska vara stabilt med hög leveranssäkerhet Systemkostnaden summan av kostnaderna för att producera elen och för att föra den via stomnät och distributionsnät till brukarna ska vara internationellt konkurrenskraftig 5

Hur går det för Sverige att klara sina åttaganden? Uppdraget; Den 10 oktober 2013 gav regeringen Naturvårdsverket och Energimyndigheten i uppdrag att gemensamt utarbeta underlag till kontrollstation 2015. I rapporten analyseras möjligheterna att nå de av riksdagen beslutade klimat- och energipolitiska målen, det vill säga att: Andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala användningen (Referensfallet pekar på att vi når 55 %). Andelen förnybar energi i transportsektorn år 2020 ska vara minst 10 procent (Referensfallet pekar på att vi når 26 %). Utsläppen av växthusgaser för Sverige ska år 2020 vara 40 procent lägre än år 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläpprätter. (Målet nås med hjälp av internationella krediter på 40 miljoner ton) Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare år 2020 jämfört med 2008. Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan år 2008 och år 2020.(svårare att bedöma om målet kommer att nåseller inte) 6

7

Hur ser framtiden ut? Svensk gruvindustrin arbetar vidare med investeringar i ökad produktion i befintliga och nya gruvor. Just nu sjunker malmpriserna vilket pressade marginaler för alla Ökad produktionskapacitet och ökat logistikbehov i hela kedjan från gruva till förädling och transport av produkter till kund. Eftersom en stor del av den nya produktionen sker i dagbrottsbrytning kommer branschföretagens användning av diesel att öka avsevärt 8

Förbrukning av diesel i produktion och transport 160000 Dieselförbrukning m3 per år 120000 Landsvägsdiesel Gruvdiesel 80000 40000 0 2013 2015 2020

Spaning styrmedel Färre undantag och minskade reduktioner i befintliga styrmedel Minskande energipriser i omvärlden på grund av nyttjande av nya energiresurser med minskade koldioxidutsläpp i dessa länder Ökande energipriser inom EU Eftersom den svenska gruvindustrin arbetar på en global marknad slår ökande energipriser och styrmedel mot vår branschs konkurrenskraft EU:s och Sveriges arbete att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser av vi kan förvänta oss att kostnaderna för energianvändning i traditionell teknik kommer att öka 10

Fördubblade dieselpriser om undantagen försvinner Koldioxidskatt 3088 kr/m3 och energiskatt 1759 kr/m3 2014, räknas uppmed index Gruvdiesel (ofärgad) undantag 2014 30 % respektive 14% av skattesatserna Gruvdiselundantag (ofärgad) 2015 60% respektive 14% Trend undantagen är på väg bort 11

Fossilfri gruvproduktion? Svemin, Luleå 12 Diesel ovan jord Kan ersättas av RME RapsMetylEster Kan bara ersätta till ca 20 % p.g.a. sämre köldegenskaper HVO Hydrerad Vegetabilisk Olja Kan ersätta till 100 % Tillverkas från: Restprodukter som tallolja, slakteriavfall mm Skogsråvara Syntetisk diesel (Fischer-Tropsch) Som HVO Metanol/Etanol Kan ersätta till 100 % efter motorombyggnad Tillverkas från: Svartlut Skogsråvara Sockerrör/majs/vete DME DiMetylEter Kan ersätta till 100 % efter motorombyggnad Från: Svartlut Skogsråvara El Trolley-drift för stora dagbrottstruckar IPCC In Pit Crushing & Conveying Minskar transportbehovet med truck avsevärt, men ca 30 % av behovet kvarstår.

Truck Trolley system i Namibia 13