Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013



Relevanta dokument
Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Handlingsplan Matematik F - Gy

Parallellsession Avancerade räknare naturliga verktyg i matematikundervisningen. 302 Matematik i Papua Nya Guinea

Parallellseminarium 2

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Laborativ matematik. Nya laborativa metoder för att skapa motivation och lust att lära! För 5:e året i rad! Regeringen storsatsar på matematik

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Problemlösning som metod

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse

Detta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen.

Parallellseminarium 3

Han har ett mörkt arbetsrum,

Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Planera och organisera för Matematiklyftet

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

MATEMATIK. Ämnets syfte

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

FÖRSKOLEKLASSDAGARNA 2014

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Kvalitetsrapport Så här går det

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund Elev Ali:

Sagor och berättelser

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Matematik ute ett nytt rum för lärande

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Lärande & utveckling.

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Presentation Karin Eriksson, rektor sedan 1993 på Hedskolan i Gällivare kommun Karin med vy över Kebnekaise m ö h och Tualpagorni

Lärande & utveckling.

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2015 våren Medioteket

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Vart är svenska elevers matematikkunskaper på väg? Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Kvalitetsrapport Så här går det

Bedömningsunderlag förskola

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Ett övningssystem för att nå automatik

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Program Matte/No-biennetten 29 januari 2011

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

Transkript:

Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013 Pass 4 kl. 16.00 17.00 401 Leonhard Euler en fascinerande matematiker Sten Rydh Euler är en stor inspirationskälla för alla som älskar matematik. Han kom från Schweiz men verkade i Ryssland och Tyskland. Fastän han blev blind fortsatte han att skapa ny matematik hela livet. Han hade en mycket stor familj och älskade att leka med barnen. Sten Rydh från Mattesmedjan är utbildad inom matematik, teologi, musik och historia och arbetar sedan drygt 15 år med föreläsningar och kurser i matematik för lärare, föräldrar och elever. Föreläsningen riktar sig till alla stadier. 402 Matematiska modeller bättre än verkligheten Gy, Föreläsning, Ma Lisa Österling Förslag på övningar där eleverna övar förmågan att "tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar". Seminariet tar upp både elevaktiva övningar, övningar som inkluderar IKT och bedömning av förmågan. Lisa Österling är lärarutbildare i matematikämnets didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet. 403 Laborationen som lärmiljö i matematik på gymnasiet Gy, Föreläsning, Ma Eva-Stina Källgården Föreläsningen, som vänder sig till gymnasielärare, ger tips på matematiklaborationer, som lockar eleven till nyfikenhet och förståelse för olika begrepp. Laborationerna kopplas till det centrala innehållet i ämnesplanerna och ger möjlighet för eleverna att utveckla sina förmågor inom modellering, problemlösning, kommunikation, resonemang och begrepp. Eva-Stina Källgården har lång erfarenhet som matematiklärare på högstadiet och gymnasiet och parallellt med detta undervisat lärarstudenter i matematik och matematikdidaktik från förskolepedagogutbildning till gymnasielärarutbildning på lärarutbildningar i Sverige.

404 Samtal i fysikklassrummet Gs, Gy, Arbetsseminarium, NO Margareta Enghag, Jan Andersson En workshop där vi diskuterar och analyserar videoinspelade undervisningssekvenser och transkript från fysikundervisning i grundskola och gymnasium- vad är ett fungerande samtal mellan lärare och elever, och hur uppnår man ett sådant? Margareta Enghag, lektor på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, forskar på interaktion i fysikklassrummet, speciellt i samband med laborativt arbete och problemlösning i grupper. Jan Andersson är fysiklärare på gymmnasiet och doktorand i fysikdidaktik på Karlstads universitet 405 Utomhusdidaktik: naturvetenskap och matematik i förskolan Fö, Föreläsning, Ma/NO Lena Thelander, Anette de Ron, Lotta Billing, Anna Carin Nyberg Föreläsningen handlar om hur vi arbetar med naturvetenskap och matematik i utemiljö på förskolan. Hur får vi syn på barnens lärande och hur utmanar vi dem vidare i sitt tänkande? Hur kan matematik och naturvetenskap gå hand i hand? Lena Thelander, Anette de Ron, Lotta Billing och Anna Carin Nyberg arbetar på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, med kurser för förskolan i utomhusdidaktik i naturvetenskap och matematik. 406 Nya matematiska rön i sudokupusslet Paul Vaderlind Vad har hänt med sudoku under de föregående sex åren. Vilka frågor fick sina svar? Paul Vaderlind, en av de som introducerade sudoku i Sverige, är universitetslektor i matematik vid Stockholms universitet och har skrivit flera böcker, till exempel Klassisk och Modern Nöjesmatematik. Sedan 1999 är han också ledare för svenska laget till International Mathematical Olympiad. För sina insatser för tävlingsmatematik fick han från ICME i juni 2012 Erdös Award.

407 Teknik & Natur en webbportal för dig! Fö, Gt, Arbetsseminarium, NO Lena Ekbom Du som arbetar i förskolan och F-6 kommer att kunna söka olika typer av resurser i webbportalen. Resurserna, som är kopplade till läroplanen för förskolan och kursplanerna för grundskolan är mångsidiga, här finns experiment, diskussionsuppgifter, fältstudier, filmer och litteratur. Var med och pröva och diskutera webbportalens innehåll. Lena Ekbom arbetar på Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. 408 Datorspel i matematik för F-6 Gt, Arbetsseminarium, Ma Jöran Petersson Kom och provspela några datorspel i matematik! Vilka matematiska kunskaper kan ett datorspel erbjuda eleven träning i? Begrepp? Snabbhet? Åskådlighet? Vi spelar, granskar och diskuterar några spel. Det är inte nödvändigt att ta med sig dator med trådlöst internet men det kan bli roligare då. Jöran Petersson är fil. lic. i matematik samt universitetsadjunkt och doktorand i matematikämnets didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet. 409 Hur bedömer man förmågan att använda naturvetenskap för framtidens medborgare? Gs, Föreläsning, NO Jens Anker-Hansen Lärare och forskare har arbetat med att utveckla former för att bedöma och utveckla elevers beredskap för att bemöta situationer i sin vardag som medborgare, t.ex. att granska information, kommunicera och ta ställning i olika frågor. Jens Anker-Hansen är doktorand inom naturvetenskapsämnenas didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet. Forskningen handlar om bedömning av medborgarbildande naturvetenskap.

410 Östersjön ett evolutionärt experiment Gs, Gy, Föreläsning, NO Lena Kautsky Östersjön är en unik ung brackvattensmiljö som påverkats av människan. Växt- och djursamhällena är utmärkta miljöer för att visa på anpassningar till ett liv i brackvatten, påvisa effekter av miljögifter som t.ex. tungmetaller eller studera produktion och respiration. Professor Lena Kautsky, med mångårig forskningserfarenhet från Östersjöns grunda kustmiljöer, kommer berätta om denna spännande miljö och visa några enkla försök och fältundersökningar. 411 Storyline i matematik Gt, Gs, Föreläsning, Ma Matilda Östman, Karin Andrén Vi vill berätta om våra erfarenheter av att arbeta med Storyline i matematikundervisningen och hämtar i första hand exempel från ett projekt som vi fick Gudrun Malmers stipendium för 2011. Storyline är en metod som gör undervisningen verklighetsanknuten och i vårt projekt var eleverna engagerade, motiverade och kreativa problemlösare. Matilda Östman, Ma/NO lärare 1-7, Eiraskolan i Stockholm och Karin Andrén, lärarcoach i Stockholms stad och medarbetare i Nämnarens redaktion. 412 Bedömning för ämnesprovet i årskurs 3 Gt, Arbetsseminarium, Ma Anette Skytt, Heléne Sandström Först en kort introduktion om bedömning och därefter en workshop där deltagarna får bedöma elevlösningar utifrån långsiktiga mål/förmågor i Lgr 11. Anette Skytt, provansvarig för ämnesprovet i matematik för årskurs 3, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Heléne Sandström, provkonstruktör för ämnesprovet i matematik för årskurs 3 och lärarutbildare, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen, Stockholms universitet.

413 Lekplatsen som fysiklaboratorium Gt, Arbetsseminarium, NO Ann-Marie Pendrill Bland lekplatsens gungor och klätterställningar och rutschbanor kan man undersöka många fysikfenomen. Gungan är en pendel, kanan är ett lutande plan och klätterställningen kan användas för att låta olika föremål falla fritt. Vi provar några olika experiment och diskuterar den fysik som gestaltas. Ann-Marie Pendrill är professor i fysik och föreståndare för Nationellt Resurscentrum för fysik, Lunds universitet. 414 Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet. Gs, Gy, Föreläsning, NO Auli Arvola Orlander Undervisning i biologi lär oss mer än vad vi tror. Biologiundervisning är med och formar unga människors värderingar om människokroppen, synen på kvinnor och män, könstillhörighet och vad som anses vara normalt. Forskaren Auli Arvola Orlander, med intresse för genusfrågor inom nv-didaktik, har under en termin följt elever i årskurs 9 i deras biologiundervisning. Vad är det för kunskaper och föreställningar om människokroppen som blir tillgängliga och vad är det som utesluts i skolans undervisning? Auli arbetar på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 415 SYMMETRI vad är det? Hur kan vi upptäcka, utforska, konstruera och uttrycka förståelse av begreppet? Gt, Föreläsning, Ma Berit Bergius Symmetri är ett spännande fenomen och framskrivet som en del av geometrin i det centrala innehållet för tidiga skolår i Lgr11. Hur fungerar symmetri? I föreläsningen ges exempel på hur elever upptäcker och konstruerar olika symmetrier genom kreativa utforskande aktiviteter. De utvecklar och uttrycker sin förståelse på olika sätt. Berit Bergius, arbetar vid NCM Göteborgs Universitet med utvecklingsprojekt för tidiga skolår, dokumenterade i artiklar och böcker om barns och lärares lust och lärande, bl.a. i Nämnaren och NämnarenTEMA.

416 Strävorna kompetensutveckling och arbetsmaterial för matematikundervisning Gt, Gs, Föreläsning, Ma Ulrica Dahlberg, Calle Flognman Strävorna är ett fritt tillgängligt arbetsmaterial som innehåller rekommenderade artiklar och elevaktiviteter organiserade efter såväl matematikinnehåll som förmågor. Vad finns och hur kan man använda det? Vi ger exempel på aktiviter och tar upp Strävorna i relation till Matematiklyftet. Ulrica Dahlberg och Calle Flognman, Nämnarenredaktionen, NCM. 417 Matte i Chongqing Erika Stadler Föredraget handlar om matematikundervisning i Kina och hur lärare arbetar med elever och ett matematiskt innehåll. Filmklipp och bilder visas från ett par matematiklektioner på motsvarande lågstadiet, mellanstadiet och gymnasiet för att sedan beskrivas och tolkas utifrån ett svenskt och kinesiskt perspektiv. Erika Stadler, FD, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. 418 Små ändringar stor skillnad Jorryt van Bommel På en lektion visar man många exempel, och illustrerar man ofta matematiken på olika sätt. Du kommer att se och testa hur små ändringar kan göra stor skillnad för dig och eleverna, när man väljer exempel, talpar eller illustration. Exemplen är tagna från de olika Learning Studies som Jorryt van Bommel har handlett. Hon är lärarutbildare vid Karlstads universitet och forskar numera i matematikdidaktik.

419 Bedömning i matematik enligt Gy11, kurs 1abc Gy, Arbetsseminarium, Ma Karin Rösmer, Katarina Kristiansson Den nya läroplanen Gy11, ställer nya krav på bedömning av elevers kunskaper. I denna workshop kommer vi att utgå från elevarbeten i kurs1 för att få syn på olika kvaliteter i lösningarna. Vilka förmågor kan eleven visa genom att lösa uppgiften? Vilket centralt innehåll relaterar uppgiften till? Genom analysen av lösningarna kommer vi att diskutera hur dessa kan bedömas utifrån kunskapkraven i kursplanen. Karin Rösmer och Katarina Kristiansson, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen, Stockholms universitet. 420 Experimentläxor i NO Gt, Föreläsning, NO Maria Andrée, Ann-Katrin Forsberg Johansson Vad kan det innebära att lära elever genomföra systematiska undersökningar i grundskolans tidigare år? Maria Andrée, Stockholms universitet, och Ann-Katrin Forsberg Johansson, Banslättsskolan i Botkyrka, berättar om erfarenheter från ett forskningsprojekt i åk 2 där eleverna fick göra undersökningar hemma och sedan diskutera genomförande, resultat och slutsatser i skolan. Exempel ges på betydelsen av att elever får undersöka frågor som inte har några givna svar, dokumentationens utformning och att elever får utgå från egna erfarenheter i design av en undersökning. 421 Lusten att lära med fokus på matematik Attila Szabo Den pedagogiska relationen i undervisningen är viktigare än den pedagogiska situationen. Matematik handlar huvudsakligen om att upptäcka och studera mönster. Utmanande matematiska problem på elevens nivå att lösa sådana leder till personlig glädje och tillfredsställelse, dvs. drivkrafter som är direkt kopplade till hjärnans inre belöningsprocess. Attila Szabo är doktorand på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet och arbetar med skolutvecklingsfrågor på Utbildningsförvaltningen i Stockholm. Han har undervisat både på gymnasiet och på högskolan och är läromedelsförfattare i matematik. Attila Szabo har belönats med Kunskapspriset 2009.

422 Undersöka och leka med tal i F-klass Fö, Gt, Föreläsning, Ma Görel Sterner En presentation av strukturerade lekar med tal och räkning med utgångspunkt i förskolans och grundskolans läroplaner. Lekar och aktiviteter har prövats ut tillsammans med lärare som undervisar i förskoleklass. Görel Sterner är förskollärare, lågstadielärare och specialpedagog och arbetar vid Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM), Göteborgs universitet. 423 Reparera del i formativ bedömning Gy, Föreläsning, Ma Kerstin Månsson, Catharina Lagerkvist Reparationsmetoden ett utmärkt verktyg för både lärare och elever! Metoden går ut på att eleverna efter varje kunskapsredovisningstillfälle, på ett strukturerat sätt, får möjlighet att muntligt reparera de kunskaper och förmågor de inte uppvisat. Metoden ger också läraren tillfälle att resonera matematik med alla elever och blir därmed en viktig del i den formativa bedömningen. Kerstin Månsson, Marina Läroverket. Catharina Lagerkvist, Vallentuna gymnasium. 424 Mönster en ingång till algebra Gt, Gs, Föreläsning, Ma Anna Almqvist, Karin Pollack Vi har upptäckt att mönster är en viktig "pusselbit" för förståelse av algebraiska uttryck. Kursplanen lyfter fram hur man kan börja med att uttrycka ett mönster med bilder och ord. Efterhand övergår man till att uttrycka mönster med symboler för att slutligen uttryckas med algebra. Vi lärare, åk 4-9, har arbetat i ett projekt för att se progressonen inom talföljder, serier och mönster från mellanstadiet till högstadiet. I föreläsningen beskriver vi en del av möjligheterna till lärande som vi erfarit i projektet.