Remissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö Värmdö kommun har presenterat ett förslag till skärgårdspolitiskt program. Det övergripande målet är Levande skärgård året runt. Förslaget tar upp ett antal områden som bostäder, skolor, kommunikationer, arbetsliv, turism m fl. För varje område redovisas nulägesbeskrivning, målsättning och strategi. Föreningen Skärgårdsliv på Svartsö (SPS) har givits möjligheter att lämna synpunkter på förslaget. Utgångspunkter Det är enligt SPS välkommet att ett förslag till skärgårdspolitiskt program tagits fram för Värmdöskärgården. Grundläggande målbilder och visioner om skärgårdens framtid har saknats. Dessvärre saknas sådana även i detta förslag. SPS saknar också preciseringar när det gäller vilken status det skärgårdspolitiska programmet är tänkt att ha, hur det positioneras i förhållande till andra dokument och styrinstrument och hur det avses att användas. I vårt remissvar till Program för Kustplan 2005, skrev SPS: Skärgården är hotad och riskerar att förlora sin världsunika karaktär. Detta framgår också, direkt och indirekt av den fortsatta beskrivningen i Programmet Vi skrev också, utifrån det material som presenterades i planprogrammet 2005: Stockholms skärgård är en unik del av världen. Det är också ett miljömässigt, socialt- och ekonomiskt känsligt område. Skärgårdens närmaste granne är ett storstadsområde med två miljoner människor - ett förhållande som naturligen leder till ett över tiden ökande miljö- och exploateringstryck. Stigande efterfrågan från övriga Europa på turism och attraktiva skärgårdsfastigheter kommer att öka exploateringstrycket ytterligare inte minst med tanke på dagens internationellt sett relativt låga fastighetspriser. För samtliga de sex nationella miljömål som är tillämpbara konstaterades dessutom i planförslaget 2005 att förhållandena är mer än oroväckande. Det är dramatisk övergödning, ett hav som står inför ekologisk kollaps, algblomning, risk för överexploatering, sjunkande grundvatten och saltvatteninträngning i brunnar, vitfågel som håller på att försvinna m m. Vad innebär detta för fortsatt byggande, kommunikationer, turism, IT, boende etc. Vad tål egentligen skärgården? Vilka slutsatser som utgår från allvaret i denna utveckling har man dragit och vilka avtryck får det i det skärgårdspolitiska programmet? Det framgår inte. Det är frågor som överhuvud inte tas upp i förslaget. Ett skärgårdspolitiskt program bör rimligen både behandla och vara ett instrument för hur man bättre än hittills ska kunna hävda och bevara det globalt unika och därmed ge de tre riksintressen, som stora delar av Värmdö skärgård omfattas av, ett konkret innehåll.
I förslaget till Skärgårdspolitiskt program efterlyser vi målsättningar och strategier för att förhindra att skärgårdens unika kvalitéer går förlorad. Fastboende och fritidsboende/deltidsboende C:a 90 % av fastighetsbeståndet disponeras av gruppen fritidsboende. Huvuddelen av ekonomin i skärgården bärs upp av relationen mellan fastboende och fritidsboende/deltidsboende där de fritidsboende i stor utsträckning är avnämare och beställare av skärgårdens produkter och tjänster. Det är också till stor del ur denna grupp som under de senaste decennierna de fastboende har rekryterats. Detta är en trend som sannolikt kommer att förstärkas, inte minst med tanke på den nya IT-teknikens möjligheter till distansarbete och förbättrade kommunikationer. De deltidsboende starka intresse för skärgården kan kombineras med den yrkesmässiga verksamheten. Det är en relation som är präglad av sammanfallande men även av motsatta intressen. Samverkan mellan dessa grupper är basen för en levande skärgård och att skapa en långsiktigt hållbar utveckling förutsätter att man utgår från detta faktum. Om detta och vad det innebär för skärgårdens framtid finns ingenting i förslaget. Gruppen fritidsboende/deltidsboende förblir även i detta program mer eller mindre osynlig. SPS föreslår att man i det fortsatta arbetet med förslaget behandlar denna grundläggande fråga, vad det innebär för arbetsliv, skola mm. Planprocessen och Förslaget till skärgårdspolitiskt program Förslaget till Skärgårdspolitiskt program presenteras samtidigt som planprocessen för en fördjupad översiktsplan för kusten och skärgården i Värmdö går in i sitt slutskede. Det är SPS uppfattning att ett skärgårdspolitiskt program har stor bäring på planprocessen. Det hade varit en fördel om programmet och processen att ta fram detta hade föregått planarbetet för att därefter urskilja mål och strategier man kommit fram till för respektive del och inarbetat dessa i planförslaget. Nu blir relationen mellan planen och ett skärgårdspolitiskt program otydlig och programmet känns lite som att slänga in jästen efter degen. Hur ska man i den fördjupade planen i detta sena skede kunna ta hänsyn till vad som kommer fram i programmet? En annan fråga är hur man kommit fram till det som presenteras i dokumentet. Har det föregåtts av en omvärldsanalys, inventering eller en politisk debatt? Vilka har deltagit i processen etc. De olika områden som förslaget till Skärgårdspolitiskt program behandlar Bostäder Enligt förslaget till Skärgårdspolitiskt program bör hyresrätter byggas för fastboende. Det är inte självklart att behovet av billiga bostäder för att få fastboende till skärgården ska ske med ytterligare exploatering. Jämför t ex Ingmarsö där billiga hyresbostäder för fastboende framtagits genom extraordinära tillfälligheter utnyttjats för en låg produktionskostnad och trots detta blivit uthyrningsstugor för turister/fritidsboende. I skärgården är normalt produktionskostnaden för bostäder avsevärt högre än motsvarande boende på fastlandet och därför krävs för ett billigt boende ett klart ställningstagande hur subventionering skall ske och vilka restriktioner som kommer att gälla för att inte det inte skall bli ett subventionerat fritids-/deltidsboende. Redan i dag förekommer att man som deltidsboende med sin egentliga verksamhet och bostad på fastlandet - skriver sig i skärgården för åtnjutande av lägre fastighetsskatt resesubventioner
mm. Under senare år har, som SPS tagit upp tidigare i detta remissvar, fastboende ofta rekryterats ur gruppen fritidsboende/deltidsboende. Troligen blir det så även i framtiden. En viktig fråga blir då, om man vill säkra antalet fastboende eller ev öka detta, att underlätta och stimulera den rekryteringen, vilket SPS anser bör lyftas fram i det kommande programmet. Skolor I förslaget till Skärgårdspolitiskt program konstateras att elevunderlaget sviktar för skärgårdsskolorna med risk för nedläggning på sikt. SPS vill peka på två förhållanden som avgörande för att säkra och även öka elevunderlaget. Vi har tidigare påpekat (SPSs remissvar till Program för kustplan) att vad gäller t ex Svartsö skola så har barn från kringöarna periodvis varit i majoritet och att utan fastboende på kringöarna skulle skolan troligen lagts ned någon gång på 70-talet. Det är därför viktigt, inte minst i den pågående planprocessen, att säkra livsbetingelserna på dessa öar. En ensidig fokusering på Svartsö på bekostnad av kringöarna, som tillsammans ju utgör en social och ekonomisk enhet, kan få negativa konsekvenser för möjligheterna att bo kvar resp att bosätta sig på dessa öar och därmed också minska elevunderlaget. Som vi tagit upp under punkten ovan har rekryteringen till gruppen fastboende till stor del skett från fritidsboende och deltidsboende. Detta gäller även barnfamiljer. Att underlätta för barnfamiljer som redan är fritidsboende att flytta ut och bli fastboende är kanske det mest effektiva sättet att säkra skolornas överlevnad. Då handlar det om goda kommunikationer, utbyggt bredband och öppenhet för den nya arbetsstruktur som växer fram inom tjänstesektorn. Data och IT Förslaget till Skärgårdspolitiskt program framhåller vikten av bredband för arbetsliv och skola. SPS instämmer. Avsaknaden av bredband hämmar möjligheterna för många att bo och etablera sig i skärgården och kan för fastboende t o m vara utlösande faktor till varför man flyttar från skärgården. Kommunikationer I avsnittet Kommunikationer anges som Målsättning anges: Regional trafik med Björkvik, Stavsnäs, Sollenkroka, Boda och Lillsved som replipunkter kompletterade med lokala linjer och snabbgående båtar för tvärtrafik, skolskjutsar, hemtjänst, arbetsresor mm. SPS vill i denna del framhålla följande: Skadorna pga en allt mer omfattande skärgårdstrafik kan minskas med kortare transportavstånd till sjöss och fartygsleder i kombination med anslutning till en miljövänlig kollektivtrafik på land. Långsiktigt bör frågan om kommunikationer till fastlandet (replipunkt) med kommunikationer och parkeringsplatser förbättras och säkerställas. Dubbleringen med Boda och Lillsved är i dag inte bra med tanke på att de ej trafikeras lika på utgående som ingående turer och därmed tvingar resande med bil till på- och avstigning (samma brygga) i Vaxholm där
parkeringsmöjligheterna redan i dag är än mer begränsade. Boda har ett utsatt sjöläge och är på landsidan mycket trångt varför man borde undersöka möjligheterna att anlägga en replipunkt innanför Sandön mellan Boda och Lillsved t ex vid Siggesta som har ett skyddat läge och utrymme för både båtar och bilar. Stora Sandön ger skydd för vind och vågor från större fartygstonnage. Sett på lång sikt med den förtätade bebyggelsen på Värmdölandet med kanske utbyggd spårförbindelse och bussförbindelse så är denna placering strategiskt riktig. Servicen för det sommartid rikliga antalet resenärer till Grinda förbättras och Lindalssundets bryggor får replipunkter från två håll och en naturlig koppling till sin kommundel. För resenärer från norra sidan av Stockholm skulle en motsvarande replipunkt på Ljusterö kunna få samma effekt. Replipunkterna förbättrar trafikkapaciteten och ökar valfriheten. Den bofasta befolkningen får närmare till mellanskärgårdens kommuncentra, Gustavsberg, Åkersberga och Vaxholm. Arbetsliv I förslaget till Skärgårdspolitiskt program är fokus mest inriktat på traditionella tillverkningsföretag. SPS efterlyser mer framåtblickande och menar att man först bör belysa och analysera frågor som: Vilken framtida arbetslivs- eller näringslivsstruktur är trolig, lämplig och önskvärd i skärgården på t ex 5, 10 och 15 års sikt? Tillverkningsföretag? Tjänsteföretag? Distansarbete? Turism- o serviceföretag? Hur kan man stimulera en mer diversifierad arbetsmarknad? Vilken typ av företag vill man ha, resp passar i skärgården givet de speciella förutsättningarna med avseende på miljö och kommunikationer? Därefter kan strategier och målsättningar diskuteras och formuleras. På vilket sätt strandskydd och regelverk är problem bör belysas bättre. Turism/friluftsliv I Förslaget till skärgårdspolitiskt program anges som målsättning främst att en mer utvecklad småskalig turism ska stimuleras. Särskilt påtalas möjligheterna på den mark som friställs av Försvaret. SPS menar att det inte är självklart att det är just den småskaliga turismen som främst är önskvärd och att effekterna av en sådan i skärgården bör studeras mer ingående. En miljökonsekvensbeskrivning av småskalig turism i skärgården bör övervägas. Alternativet att kanalisera mer till ett antal kommersiellt drivna hamnar och anläggningar bör belysas, gärna utifrån avsnittet nedan, och vägas mot småskalighetens för- och nackdelar. Många öar, i likhet med Svartsö, saknar förutsättningar även för en småskalig turism, badplatser saknas, stränderna är ianspråktagna av fastigheter etc. Avseende båtlivet vill SPS framhålla följande: Båtlivet har de senaste 10-15 åren ändrat karaktär både vad avser segling och motorbåtar. Båtarna blir större, snabbare och bekvämare. Navigationsinstrument mer förfinade och tillförlitliga. Men kraven på bekvämlighet sträcker sig också därutöver. Man övernattar gärna i säkra naturhamnar med sällskap, sopmajor och bastu och grillplatser eller i välbelägna gästhamnar med ännu mer utvecklad service i form av tvättmaskiner, dusch och krog. För att styra utvecklingen bör kommunen i samarbete med övriga skärgårdskommuner och
vid sidan av fastlandskommunerna (hemkommunerna) verka för att bygga ut ett nät av gästhamnar på ur miljö- och natursynpunkt väl valda platser som också måste vara attraktiva för seglaren. I dag lokaliseras det fåtal gästhamnar som finns mer av en slump (entreprenörers markinnehav) än av hänsyn till miljö och natur. Även större naturhamnar bör försiktigt graderas upp för att bli attraktiva för seglaren. Det borde vara ett naturlig för samarbete eller samplanering mellan kommuner, Skärgårdsstiftelsen och försvarsmakten. /fartbegränsningar, fågelskyddsområden, körkort/ Sjukvård Om endast en vårdcentral är försvarbar för skärgårdsområdet bör den sannolikt ligga vid Stavsnäs, men det förutsätter förbättrade båtplatser. F ö bör en inventering göras avseende bästa lämpliga sjukväg för respektive ögrupp. Miljö I Förslaget till skärgårdspolitiskt program anges risk för saltvatteninträngning och undermåliga avlopp som de stora miljöproblemen. De är förvisso viktiga frågor att lösa men ger en alltför begränsad problembild som stämmer illa med vad som anges i Kustplan (2006) och som tagits upp i början av detta remissvar. Här efterlyser SPS ett vidgat perspektiv och mer omfattande och konkreta mål och strategier som bättre överensstämmer med och svarar mot den miljöbild som målas upp i Kustplan 2006, och utgår från skärgården som en del av Östersjön. Sammanfattning Med visionen levande skärgård är SPSs uppfattning att kulturmiljön med sin landskapsbild skall bevaras. I detta skall också miljöaspekten med förutsättningar för vidmakthållande av djur- och fiskbestånd beaktas. Detta kräver restriktioner när det gäller förtätning, nybyggnad och näringsverksamhet i känsliga områden. Viktigt är därför att man inventerar och fastlägger omfattningen av strandområden, områden med öppna ängar/åkrar, sammanhängande skogsområden och våtmarker. Förslaget till skärgårdspolitiskt program bygger knappast på någon analys, varför målen känns svävande. Med svävande mål blir programmet och strategierna också svävande. Förslaget till skärgårdspolitiskt program innehåller inte på något område eller i något avseende inskränkningar eller restriktioner för exploatering eller rekreation inom skärgården. Detta är ohållbart om man menar allvar med de övergripande mål som anges i Kustplan 2006. Det borde vara möjligt att på grundval av alla de utredningar inom olika områden som redan finns sammanställa en enkel analys av vilka problem som skall lösas och hur det skall ske. Utan förändring (restriktioner) av den fria rörligheten i skärgården kommer målen ej att nås!!!!