Möte Naturbeteskött, Linköping 2014-01-20

Möte Naturbeteskött, Linköping 2014-01-20 Tomas Olsson, Norrby Gård, Kungsör Om verksamheten Tomas har bedrivit lamproduktion på Norrby gård i över 20 år. Verksamheten startade 1992 och till och börja med hade han 25 tackor. Idag har han en av Sveriges största fårbesättningar med över 900 tackor. Affärsidén är att bedriva verksamheten kundnära och med öppenhet. En kort historik för företaget är: 1993. Försäljning i gårdsbutik, Åsby kött och vilt, Hallstahammar. 1994. Hemköps gårdslamm. 1997. Fällmangruppen. Fällmangruppen Fällmansgruppen består av fem stora fårgårdar i Södermaland och Västmanland. Gruppen startade 1986 och man levererar till restaurang/grossist. Under våren producerar man 2 000 lamm. De föds i januari och slaktas under mars-april. Restaurangerna efterfrågar lamm framför allt på våren. Sedan 2003 har de även höstlamm. Dessa föds i april och slaktas från augusti till november. Det blir naturliga uppehåll i försäljningen under sommaren när människor är på semester och i december då julborden genomförs. Under dessa perioder så är marknaden för lamm begränsad. Vi har i Sverige en självförsörjningsgrad på lamm om 50 % och resten importeras. Svenska producenter kan inte konkurrera med fryst lamm då de importerade produkterna har ett lågt pris. Vad man kan konkurrera med är en färsk premiumprodukt. Den kan man få betalt för. I dagsläget är det större efterfrågan på höstlamm är vårlammen. Om samarbetet i gruppen Man bedriver inte verksamheten i ett gemensamt företag men det bygger på ett tänk som om det vore det. De sköter produktionen, men inte försäljningen. Detta sköter Fällman. En viktig del är att ta ut krögare på gården. Öppenhet gentemot konsumenter är också viktigt och en del av samarbetets framgång. Öppenheten gäller inte bara relationen till kund, utan även inom gruppen. Några viktiga delar i verksamheten är leveranssäkerhet och kvalitét i rätt tid. De jobbar nära med slakten i Linköping och detta för att säkra att kvalitéten på produkten ska blir bra/rätt. Man har inget avtal inom gruppen som reglerar deras inbördes relation. Några har kommit och gått från gruppen och när någon försvunnit från gruppen så har detta vanligtvis berott på att de inte kunna levererat den rätta kvalitén. De jobbar med handplockning för att få in rätt företagare i samarbetet. 1

Övrigt om affärsidén Det är viktigt att få avsättning för hela djuret. Det är upp till Fällman att se till att detta sker. Tomas menar att han skulle få ut ett högre pris om han sålde egna lådor. Det finns dock en trygghet med att bli av med alla djur. Tomas har 400 tackor som har lammat i januari och som är utan lamm på sommaren. De passar perfekt som naturvårdare i tätortsnära områden. Han har en överenskommelse med Kungsörs kommun som har dessa tackor i sådan miljö. Kommunen sköter stängsel, vatten och viss tillsyn av djuren. Tackorna kommer sedan tillbaka hem i juli för att då kunna gå på bättre beten. Tomas får bidragen för betena, men tar inget extra betalt av kommunen. 500 tackor som lammat i april betar marker nära gården. Betesslätt sker runt 1 maj. Han har ca. 150 tackor med lamm per grupp som växlar mellan naturbeten och åkermarksbeten. Max en vecka per fålla. Naturbetesmarkerna är bra nu i maj, blir sedan sämre efter midsommar. Då blir nämligen kvaliteten och tillväxten sämre. I juli skiljs lamm och tackor. Tackorna blir kvar på naturbetena, men lammen behöver nu hög kvalitét på gräset vilket de kan få på åkermark. Detta är nödvändigt för att de skulle kunna slaktas under hösten med god kvalitét. De jobbar med kontakter gentemot kunder på följande sätt: De anordnar krögarresa på våren, i mars, för att dra igång försäljningen. De deltar på Bondens egen marknad De anordnar betessläpp De har inte fått in något riskkapital till verksamheten, men Fällmans är delägare i några baggar. Producenterna har egen hemsida, men det är Fällman som sköter all marknadsföring. Att de har hemsidan beror på att de vill visa upp vilka producenterna är och vad de står för. Tomas påpekar att de som producenter gör det som de är bra på och Fällman gör det som de är bra på. Anna Jamieson, Naturbeteskött i Sverige Anna började med att presentera föreningen Naturbeteskött i Sverige och det tidigare arbete som WWF genomfört bland annat tillsammans med ICA för att främja naturbetesköttsproduktion. Att få med sig mervärdet ända ut på marknaden är något som är knepigt. Livsmedelskedjan är full av fallgropar och att butikerna använder sig av procentuella påslag som är densamma för alla produkter, är något som missgynnar naturbeteskött. Detta beror på att det är en produkt som är kostsam och producera. För att få det hela att fungera så är det viktigt att hitta eldsjälarna. Om man ska delta i offentlig upphandling så är kvalitetssäkring av varan viktig och därför har föreningen valt att vara med i Svenskt Sigill. Man har testat en affärsmodell i Örebro där man skapat ett gemsensamt aktiebolag som heter Naturbeteskött i Mellansverige. I detta aktiebolag ingår uppfödare, ett lokalt slakteri, en lokal styckfirma samt en lokal ica-handlare med tre butiker. Med detta upplägg täckte man in hela kedjan 2

och hade folk som verkligen kunde verksamheten. Detta var en styrka, men tyvärr fungerade affärsmodellen inte så bra som man hoppats. Lärdomar från detta är att: Alla deltagare måste tro på affärsidén. Framgång tar tid och kräver uthållighet. Ömsesidigt förtroende är nödvändigt. Det är lätt att fastna i detaljer och tappa riktningen. Det är viktigt för ett litet företag att hitta rätt personal. Ett problem var att många tänkte på sin del i stället för det gemensamma bolaget. Men det finns många andra sätt också: Samarbeta redan från början med ett slakteri/styckfirma som vill ha ert varumärke i sin produktkorg. Slakteriet säljer övrigt kött. Uppfödare samlas i en ekonomisk förening för att få bra avtal med slakterier och dela på kostnaderna för marknadsföring och försäljning. Samarbeta med en grossist/butikskedja som inlemmar varumärket i sitt. Själva uppfödningen är en baggis! Vad krävs då för att lyckas, jo: Människor med drivkraft Finansiella muskler En unik produkt Nödvändig support (WWF, Svenskt Sigill, SALT, lokal bank) Erik Gotborn, Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen började arbetet med naturbeteskött 2007. Inledningsvis så hade vi två spår i detta arbete: produktion för konsumentmarknaden och offentlig upphandling. Ganska snart lade vi ner arbetet om produktion för konsumentmarknaden. Det var olika orsaker till detta beslut, men det viktigaste var konkurrensaspekten gentemot befintliga koncept. Vi har dock börjat känna att tiden nu är mogen för nya insatser inom detta område. Tidigt 2013 kom information om att Svenska Institutet hade så kallad såddfinansiering för projekt i östersjöregionen. Länsstyrelsen skickade då in en ansökan och denna kom också att beviljas medel. Själva syftet är att Utvärdera befintliga och ta fram underlag för nya affärsmodeller för lönsam produktion av naturbeteskött i områden med höga natur- och kulturvärden. Vår såddfinansiering är ju ytterst begränsad vilket innebär att vi inte kommer att uppnå detta syfte i befintligt projekt, utan det vi i stället ska göra är att försöka komma fram till hur man skulle kunna gå tillväga för att uppnå detta i ett fullskaligt projekt. Inga konkreta insatser i detta projekt alltså! Några aspekter som vi valt att titta närmare på i detta projekt och som resulterat i olika delmål är följande: 3

Bygga upp ett partnerskap med olika aktörer i östersjöregionen för att utbyta kunskap och erfarenheter, samt att arbeta fram en ny ansökan inom någon av EU:s fonder. Undersöka hur man kan bedriva produktion av naturbeteskött på ett kostnadseffektivt sätt. Undersöka hur man kan bygga upp ett starkt varumärke för att kunna ta ut ett premiumpris för sin produkt. Undersöka vilka olika affärsmodeller/koncept som kan ligga till grund för produktion och saluföring av naturbetskött. Undersöka kompetensutvecklingsbehov hos producenter, dagligvaruhandeln, restauranger etc. Undersöka förutsättningar för export. Vi har även ansökt och beviljats medel från Landsbygdsprogrammet för att ta fram en broschyr där vi ska presentera de viktigaste resultaten från projekten samt komma med tips på hur man kan gå tillväga för att starta en verksamhet kring naturbeteskött, både i form av primärproduktion men också i form av förädling eller någon annan kompletterande verksamhet till jordbruket. Vi är intresserade av att få input till ett kommande fullskaligt projekt inom INTERREG A. Detta program ger oss möjlighet att jobba med företagsnära aktiviteter med syfte att skapa nya företag på landsbygden. De företagsnära aktiviteter som programmet ger möjlighet att jobba med är: Öka medvetenhet hos SME (exempelvis om affärsmöjligheter kring naturbeteskött) Utbildning, coachning Rådgivningstjänster Nätverk Karläggning och analys (exempelvis kopplat till affärsmodeller och varumärken) Inkubatortjänster 4

Work Shop Grupp 1 Närvarande: Tomas Olson, Carolina Ericsson, Erik Gotborn, Emmy Israelsson och Petra Nilsson. Diskussion 1: Vilka är de främsta möjligheterna? Att visa upp goda exempel för lantbrukare. Hur kan man tjäna pengar? Inspiration och kunskap. Produktens kvalitét och då inte bara dess ätkvalitét. Klimatsmart produkt, miljö säljer och att det är närproducerat. Hälsoaspekten. Bra foder och bra miljö och då blir djuren sjuka i mindre omfattning. Att detta är något som skapar arbetstillfällen i alla led. Påverka media så att man inte bara når de redan frälsta. Diskussion 2: Vilka är de främsta hindren? Att hitta marknaden. Efterfrågan kommer ej från kund och marknaden måste därför skapas. Hur man når ut med marknadsföring utan att det kostnar för mycket. Svårt att få volym på att sälja till restauranger, därmed svårt med lönsamhet. Att påverka politikerna offentlig upphandling. Diskussion 3: Målgrupp Alla segment: skolor, restauranger, slakteri, butik och naturligtvis även producenten. Scan viktig aktör. De säljer till butik och finns med i hela vägen till konsument. Livsmedelsförädlare som kan göra något med de mindre attraktiva delarna på djuret. Viktigt att få med både små och stora aktörer, exempelvis inom slakt. Diskussion 4: Aktiviteter Certifiering viktigt. Får dock inte bli för krångligt/dyrt för då får man inte med bönderna. Skapa en organisation för försäljning av köttet. Utbildning av producenter så att köttet har rätt kvalitét. Jämn och hög. Detta för att få ut produkten på marknaden. Ta ut restaurangskolorna till gården. Lagar och regler inom rådgivningstjänsterna. Samordning av rådgivning och kontroller. Kartläggning med hjälp av kalkylunderlag. Kan man räkna hem detta om man nu ska börja satsa på en verksamhet? Alla måste tjäna på denna verksamhet. Rådgivning och erfa bland producenterna. Detta gör dem till bättre producenter. Ger stor positiv effekt utifrån nedlagd tid. Diskussion 5: Avgränsning Ej ha olika aktörer som gör samma saker gentemot producenterna. Jobba brett med kundsidan: offentlig upphandling, butiker och restauranger. Ingen avgränsning vad gäller detta. 5

Diskussion 6: Samarbete Försök hitta samverkansformer med Svenskt Kött. Samverkan med andra projekt för att inte störa producenterna för mycket. Det ska vara kompletterande insatser, vi får inte göra dubbelt. Universitetet, kan man göra något tillsammans med dem? Exempelvis examensarbeten? Greppa Näringen 6

Grupp 2 Närvarande: Margareta Dahlberg, Ann-Louise Israelsson, Lars-Gunnar Samuelsson och Karin Madsen Diskussionsområde 1 Främsta möjligheter som finns för att syftet ska kunna uppnås. - Ekonomi i köttproduktionen - Kombination av naturbete och vall, för att få biologisk mångfald och optimal tillväxt. - Bra produkt och jämna leveranser - Rätt säljare - Producenterna ska följa riktlinjen och målet Diskussionsområde 2- Vilka hinder måste överbryggas för att syftet ska kunna uppnås - Få tillräckligt stora djurleveranser per gård - Hitta intresserade och motiverade köttproducenter - Slakten - tillgänglig, kvalité mm - Säljkanaler - Hitta uthålliga köpare Diskussionsområde 3 - Målgrupp - Säljare hitta rätt person som kan sälja våra produkter - Grossister hitta en som har alla kontakter och tror på vår produkt. Och kan fördela hela djuret på ett lämpligt sätt. - Köttproducenter Diskussion från gruppen: Ekologiskt kan vara en framgång för projektet. Var kommer mjölken in? - Slakt Sätta krav på slakt och transport Diskussionsområde 4 Aktiviteter VAD VEM HUR NÄR Färdigt koncept till Prio ett! lantbrukarna Få engagemang hos leverantörerna/producenterna Erfarenhetsutbyte och kunskapshöjning för producenterna Hitta nyckelpersoner som pratar om våra produkter ex. Forskare, bloggare, sociala medier, talespersoner Arbetsgrupp: sälj, grossist, producent, slakt Projektledningen Rådgivare och projektledning Projektledning Ta fram ett koncept och titta på befintliga företag och organisationer Visa på goda exempel Erfa-grupper, enskild rådgivning, ev certifiering Gör en litteraturstudie för att hitta dem som brinner för våra frågor Prio två! Löpande I slutet av projektet 7

Diskussionsområde 5 - Avgränsningar Vår avgränsning har varit att grossisten gör jobbet tillsammans med en professionell säljare. Diskussionsområde 6 Samverkan med andra projekt - När vi tar fram konceptet så är samverkan med andra projekt och befintliga företag jätteviktigt. - Hälsa och miljö: hitta organisationer, forskning, nyckelpersoner som prata för våra produkter. 8

Grupp 3 Närvarande: Anna Jamieson, Ulrik Saanum, Louise Alenbrand, Sören Söderteg, Erik Erjeby Diskussion 1: Vilka är de främsta möjligheterna? 1. Den stora tillgången på naturbetesmarker i Östergötland. 2. Att bygga ett nätverk av producenter och sortiment under Östgötamat som paraply. 3. En stor marknad i Stockholm där Östgötamat borde kunna utgöra ett positivt varumärke, likt Ejmunds kött från Gotland. 4. Att bygga vidare på förädlingen av naturbeteskött som t.ex. lokalproducerad färdigmat. 5. Ett väl fungerande slakt och förädlingsled typ Basundakött. Diskussion 2: Vilka är de främsta hindren? 1. Få aktiva djurbönder kvar i områdena med naturbetsmarker. 2. Hitta producenter - det måste finnas en lönsamhet kring naturbeteskött vilket idag är lite för dåligt (för tillfället god lönsamhet generellt inom nötkött då priskonkurrens inom slakten, dock ingen merbetalning för kvalitet). 3. Förädling och distribution måste utvecklas. 4. Att inte klara att hålla den förväntade kvalitén på produkten som levereras till kund/krögare. 5. Osäkerhet att binda sig till 5-åriga miljöstöd om producenten inte ser en långsiktig lönsamhet. Diskussion 3: Målgrupp 1. Utgörs primärt av aktiva djurbönder i eklandskapet. 2. Få aktiva djurbönder kvar i områdena med naturbetsmarker. Är ett stort steg att få nya verksamheter att starta upp. 3. Få förädlingsledet att utvecklas där aktörer som Eklunds kött har stor potential. 4. Nya eller befintliga grossister som har passionen att jobba med denna fråga. Diskussion 4: Aktiviteter 1. Sätta samma de befintliga intresserade krögarna och handlarna i ett efterfrågeunderlag. 2. Samla/hitta lantbrukare som vill medverka i ett marknadskoncept och kunna bygga ett samarbete liknande det som gjordes i Örebro. 3. Jobba med t.ex. Eklunds på förädling av köttprodukter. 4. Använda befintliga aktörer för rådgivning i projektet. 5. Arbeta aktivt inom gruppen med bonde i butik mm. Diskussion 5: Avgränsningar 1. Hur klarar vi kravet på företag yngre än 2 år, gäller det lantbrukare eller enbart marknadsbolag? 2. Hitta lantbrukare som vill medverka i ett marknadskoncept. 3. Upplever det svårt att få till ett projekt i Interreg A utan Landsbygdsprogrammet borde vara mer lämpligt. 9

Diskussion 6: Samverkan 1. Nära samarbete med befintliga aktörer som HS, LRF, Taurus, 2. I ett tidigt skede jobba med de aktörer som finns inom Östgötamat för att bygga vidare på detta varumärke. 3. Söka samarbete med ett eller flera slakterier som kan erbjuda en kvalitetshantering av köttet för att framställa en premiumprodukt. 10

Grupp 4 Närvarande: Jesper Lindström, Harry Leiman, Peder Sköld, Ingela Grankvist Förutsättningar Syfte Ska bidra till skapandet och utveckling av innovativa och kunskapsbaserade SME s genom företagsnära aktiviteter och insatser. Att få fler lantbrukare att starta produktion av naturbeteskött och att de tjänar pengar på detta och för att uppnå detta jobba med hela kedjan från producent till konsument, dvs. distribution, förädling, saluföring/marknadsföring etc. Diskussionsområde 1. Vilka är de främsta möjligheterna som finns för att syftet ska kunna uppnås? Välj de fem viktigaste, gärna i prioriteringsordning. Win win situation mellan naturvård och företagande Stärker befintliga företag genom att öka omsättning Er möjlighet att pröva ny nisch breddning av företagens verksamhet alternativt nyföretagande. Få betalt för mervärden om man lyckas att väva in dessa i kommunikationen Möjliggör intergration stad landsbygd Öka konsumenternas förståelse så att de äter mer rätt kött, dvs kommunicera naturbetesköttets förträfflighet Öka politikernas medvetenhet, dels om miljöfördelar, dels om att öka det lokala företagandet, vilket ökar den offentliga upphandlingen och därmed ger avsättning för mindre ädla delar av köttet Använda nya tekniska vägar som appar, förarlöst flyg för övervakning etc för att övervinna strukturella hinder tex att komma närmare brukare/konsument, minska mängden tillsynstimmar. Diskussionsområde 2. Vilka hinder måste överbryggas för att syftet ska kunna uppnås? Välj de fem viktigaste, gärna i prioriteringsordning. Regelsystemet djur o hälsa, EU regler, krångligt och svårpenetrerat Krav på daglig tillsyn ger dålig ekonomi Okunkap hos konsumener och politiker Tillgång till betesmark begränsar effektiv drift/produktion Komplex kedja där aktörerna inte har förståelse på vilka krav och förväntningar som finns i olika delar av kedjan Brist på riskkapial gör det svårt att driva eller expandra verksamheten Uthållighet hos aktörerna Diskussionsområde 3. Målgrupp, små och medelstora företag, för konkreta insatser för att syftet ska kunna uppnås. Exempelvis lantbrukare, förädlare, grossister, distributörer, butiker, restauranger m. fl. Slakterier Rådgivare Banker/pengar/finansiärer 11

Diskussionsområde 4. Aktiviteter för ett fullskaligt projekt. Välj utifrån de i listan som ni tycker är relevanta för projektet. När ni beskriver respektive aktivitet, gör det i termer av: Vem, vad, hur och när. Diskussionsområde 5. Avgränsning (problem, Öka medvetenhet hos SME Utbildning, coachning Rådgivningstjänster Nätverk för potentiella och nya entreprenörer Kartläggning och analys av möjligheter, jämföra erfarenheter Inkubatortjänster Skapa affärsmodeller i teori och överföra dem i praktiken ett sätt kan vara att använda coach /facilitator (neutrala) för att få ihop grupper av aktörer, inom vilka det måste skapas förtroende. Projektet skall skapa en arena för företagen men måste vara lyhörd för företagens behov och sedan koppla på den kompetens som behövs för att utveckla de ingående aktörerna. Bör ske i projektets början. Skapa kontakytor för att kommunicera mervärden och behov tex kock-producentmöten, Speedmeetings etc. Detta bör ske i mitten och slutet av projektet när det finns produkter att sälja/visa på. Antingen etalerade aktörer typ LRF, HS alt projekt som Rätt och Slätt borde kunna fixa det. Avlasta byråkati hur minimera företagarns administrativa börda, projektet bjuder in till seminarier/kurs för att utbilda och ge tips om hur man kan effektivisera/minimera administration Detta bör utformas av rådgivningsaktörerna och lantbrukare (företrädare) tillsammans. Förädling av råvaran för att ge merväde på slaktkroppen råvarukunskap till producenter, kunskapare tex SIK kan hålla kurser, i mitten av ett projekt. Finansiering projeket bör på ett tidigt stadium identifiera möjliga finansieringslösningar och börja bearbeta möjliga finansiärer. Dessa skall sen bjudas in för att delfinansiera de affärslösningar som utvecklas. Markbrist projektet skall se till att det upprättas kontaktlista / tillgångslista över mark och sen skapa arena för att kunna mäkla djur/marker. Kartlägga tidigare projekt och aktiviteter, dra slutsatser och erfarenheter av historien för att undvika att uppfinna hjulet på nytt. Detta bör ske mycket tidigt i projeket. Se till att det skapas förståelse för djuren genom att påverka skolcheferna att tex ordna studiebesök - liknande som LRF genom sitt stad-land koncept. Löpande under projeket för att skapa ett intresse för produkterna. Skapa en projektorganisation med relavanta aktörer som binds upp och knyts till en leverans och ett ansvar med ett tydligt uppdrag. Projektet kan ta fram en långsiktig mediastrategi för att nå både beslutsfattare och konsumenter med det komplexa budskapet som naturbeteskött innebär. Detta skall pågå under hela projektet men med olika fokus broende på om det finns produkt på hyllan eller menyn. Konsumentupplysning är svårt och dyrt. Här bör man fundera på om det är relevant och om man har uthållighet att nå fram. Annars skall 12

aktiviteter, målgrupper etc.) Diskussionsområde 6. Samverkan med andra insatser, projekt och program. Hur samverka med företagens vänner? man bara ta fram underlag för att ge aktörerna förutsättning för kommunikation. Nyttja befintliga aktörer tx Almi, nyföretagarcentrum, HS LRF, Rätt och Slätt, Vreta kluser, svenskt naturbeteskött 13