KONDOM?! SRHR:s rapport 2009:1

KONDOM?! SRHR:s rapport 2009:1

Författaren och SRHR, Socialmedicinska enheten, UMAS, Region Skåne Tryckt hos Medicinsk Informationsteknik, Malmö januari 2009 Omslag Lotta Nordstedt, grafisk-form.nu Foton baksida Hans Knutagård 2009 2

FÖRORD Den 22 juni 2008 publicerades artikeln Ökad kondomanvändning inget skydd mot sexsmitta på DN-debatt. I artikeln framfördes att sexuell avhållsamhet ska betonas i det hiv-preventiva arbetet, då kondomen inte är säker. Artikeln föranledde en livlig offentlig debatt om kondomens säkerhet och på vilket sätt man ska arbeta förebyggande mot spridningen av hiv/sti. Detta är bakgrunden till att Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR) initierade och genomförde denna rapport. Kondomen är det enda preventivmedel som också skyddar mot hiv/sti. Studien Kondom?! visar att kondomen är effektiv när det gäller att förebygga hiv/sti under förutsättning att den används korrekt och konsekvent. Det framkommer också att det råder en viss kunskapsbrist om kondomen och dess användning bland ungdomar och unga vuxna i Skåne. Rapporten bygger på en litteraturstudie över aktuell forskning kring kondomen, samt en undersökning med pekdatorer (Sexdata på data) om kunskaper och attityder kring kondomen, kondomanvändning och sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Skåne. SRHR är ett programområde vid Socialmedicinska enheten, UMAS, Region Skåne och har som ett av sina uppdrag att inhämta, producera och förmedla ny kunskap inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Jakob Axelsson, Hans Knutagård och Lisa Wieslander vid SRHR har producerat denna rapport. Huvudförfattare är Lisa Wieslander. Rapporten ingår som en del av Region Skånes bidrag till utvecklingen av det hiv/stipreventiva arbetet och utgör samtidigt en grund för vidare undersökning inom området. Region Skåne vill fortsätta att utveckla och förstärka insatser som begränsar spridningen av hiv och STI. Ett arbete som måste utföras i bred samverkan mellan forskning och praktik och i nära samarbete med aktörer från kommunerna, frivilligorganisationer, entreprenörerna och representanter för målgruppen. Malmö januari 2009 3

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5 1 INLEDNING... 7 1.1 Hiv/STI... 7 1.2 Syfte och frågeställningar... 8 2 METOD... 9 2.1 Enkäten... 9 3 KONDOMEN... 11 3.1 Tillverkning... 11 3.2 Den kvinnliga kondomen... 13 3.3 Skydd mot hiv/sti... 15 3.4 Hur säker är kondomen?... 15 3.5 Hur vanligt är det att kondomen går sönder?... 17 3.6 Preventionsarbete... 19 3.7 Summering... 20 4 SEXDATA PÅ DATA... 21 4.1 Bakgrund... 21 4.2 Sexdata kring kondomkunskap... 21 4.3 Sexdata kring attityder och beteenden... 24 5 DISKUSSION OCH ANALYS... 32 6 ETT FÖRSÖK TILL INFORMATIONSMANUAL... 39 7 REFERENSER... 41 7.1 Litteratur och hemsidor... 41 8 APPENDIX... 43 8.1 Enkät... 43 5

6

1 INLEDNING Kondomen är det enda preventivmedel som också skyddar mot sexuellt överförbara infektioner (STI) och hiv. Det är därmed av största vikt att kondomer finns tillgängliga och används korrekt och konsekvent. Det förekommer dock diskussioner kring hur säkert skydd kondomen utgör i relation till hiv/sti. Efter att artikeln Ökad kondomanvändning inget skydd mot sexsmitta publicerades i Dagens Nyheter 080622 beslutade SRHR (Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter), Region Skåne, att fördjupa sig i aktuell forskning kring hur säker kondomen egentligen är. För att nå ökad kännedom om befolkningens (framförallt ungdomars/unga vuxnas) kunskaper och attityder kring sexuell hälsa med fokus på kondom och sexuellt överförbara infektioner arbetar SRHR med projektet Sexdata på data. Syftet är att via pekdatorer identifiera kunskapsluckor samt kartlägga attityder och beteenden kring sexuell hälsa för att kunna genomföra ett mer effektivt och riktat preventivt arbete. I arbetet med projektet har det framkommit intressant kunskap kring ungdomars/unga vuxnas syn på och användning av kondomer. Den första delen är teoretisk och baseras på aktuell litteratur och forskning om kondomen. Del två grundar sig på material från projektet Sexdata på data som genomförts av SRHR under hösten 2008. 1.1 Hiv/STI Varje dag smittas nära en miljon människor av någon STI (inkluderat hiv). År 2007 uppskattades ca 33 miljoner människor världen över att leva med hiv. Genom att förebygga och behandla andra STI minskas risken för att hiv överförs genom sexuella kontakter. Detta beror på att man blir mer mottaglig för att smittas av hiv om man redan bär på någon STI. Den dominerande smittvägen för hiv globalt sett är genom sexuella kontakter (WHO 2007). Sverige Enligt Smittskyddsinstitutet har 8014 personer med hiv-infektion rapporterats till och med år 2007 i Sverige. 70% av dessa är män och ca 50% av alla smittade har smittats före ankomst till Sverige. Till och med den 30 september 2008 har 8370 fall rapporterats totalt och ca 5000 7

av dessa beräknas leva med hiv idag. Sedan slutet av 1980-talet fram till 2002 har antalet nyrapporterade fall av hiv i Sverige legat förhållandevis konstant med knappt 300 fall per år. Under de senaste åren har det dock skett en ökning. År 2007 rapporterades 541 personer med hiv, vilket är det högsta antalet anmälda fall ett enskilt år sedan 1986 då hiv blivit möjligt att diagnostisera. Övriga sexuellt överförbara infektioner som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen är gonorré, klamydia och syfilis. Antalet nya fall i Sverige under 2007 ser ut enligt följande: gonorré 642 fall, klamydia 47 100 fall och syfilis 240 fall. Angående klamydia skedde det en drastisk ökning under 2007 och flest antal fall anmäldes sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 1988. (Viktigt att ta i beaktning är att en ny genetisk variant av klamydia uppstod 2006 och kunde inte diagnostiseras förrän år 2007). Den största ökningen sker i åldersgruppen 15-29 år (Smittskyddsinstitutet). Skåne I Skåne rapporterades 75 personer med hiv under år 2007 (jämfört med 53 nya fall år 2006), vilket betyder att en ökning har skett även i Skåne. Även klamydia har ökat då 6235 nya fall rapporterades år 2007 (jämfört med 4236 nya fall år 2006). Antalet nya fall av övriga STI var för gonorré 65 fall och syfilis 50 fall (Smittskydd Skåne). 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att belysa kondomen ur ett preventionsperspektiv samt att identifiera kunskapsluckor och kartlägga attityder/beteenden kring sexuell hälsa bland ungdomar/unga vuxna. Detta kommer att göras utifrån följande frågeställningar: Hur säker är kondomen i relation till hiv/sti? Vilka kunskaper kring kondom finns bland ungdomar/unga vuxna i Skåne? Hur ser ungdomars/unga vuxnas attityder och beteenden ut kring kondomanvändning? Vilka framtida preventiva insatser behöver göras? Låt oss nu gå över till att se på hur vi gick tillväga innan vi presenterar kondomen utifrån litteratursökningen. 8

2 METOD För att kunna besvara syfte och frågeställningar har vetenskapliga artiklar om kondomen sökts på framför allt Lunds Universitets databas ELIN samt Världshälsoorganisationens (WHO) och UNAIDS hemsidor. En del av informationen är hämtad från RFSU och statistiken kommer från Smittskyddsinstitutet. Till den empiriska delen har en enkät (se appendix) konstruerats och lagts in på tre stycken pekdatorer där man svarar på enkäten genom att trycka på skärmen. En engelsk version har också lagts in. Fördelen med denna metod är att det går snabbt och enkelt att få ut data som statistik och därmed erhålls aktuell information. Det är även lättare att få folk att svara på en pekdator jämfört med traditionella enkäter. I samband med att pekdatorundersökningar genomförts har konvolut delats ut med information om var man kan testa sig för hiv/sti i Skåne, kort fakta om klamydia och hur man använder kondomen korrekt och konsekvent. Konvolutet innehåller även två kondomer och en förpackning glidmedel. Totalt sett har uppskattningsvis 2500 konvolut delats ut. Till vår hjälp i projektet Sexdata på data har vi haft ett utbildat team som varit med på plats med pekdatorerna. De har tillsammans med SRHR genomgått en utbildning i hur man använder pekdatorer. Utbildningen hölls av företaget Improveit som vi även hyrt pekdatorerna av. Teamet består av Mahmoud Azzam, Julius Eliasson och Mikael Håkansson. Två är socionomstudenter, en är socionom och de befinner sig i åldern 20-30. 2.1 Enkäten Enkäten fylls i frivilligt och anonymt. Den innehåller 39 frågor/påståenden, varav sex stycken är bakgrundsvariabler. Den första delen består av 13 stycken kunskapsfrågor där mer än ett svarsalternativ kan vara rätt. För att denna del även ska fungera som en inlärningsprocess visas det rätta svaret om man svarar fel på en fråga. Del två består av 13 påståenden angående attityder och beteenden kring sexuell hälsa där man på de första sex påståendena ska markera det man anser stämma bäst in på sig själv. Dessa påståenden är Instämmer helt, Instämmer, men inte helt, Instämmer till viss del och Instämmer inte alls. Därefter följer tre frågor med svarsalternativen Ja/Nej/Vet ej som följs av följdfrågor om man svarar Ja på någon av frågorna. Del tre består av 10 påståenden kring SRHR:s material och metod för att få direkt 9

feedback samt en öppen fråga som lyder Jag saknar information om. De frågor som inte rör kondom redovisas inte i denna rapport. Urval För att nå ungdomar har projektet samarbetat med ungdomsmottagningar på olika orter i Skåne. Undersökningen har skett i centrala Kristianstad, Helsingborg och Ystad. I Ängelholm skedde undersökningen på en gymnasieskola. För att nå målgruppen hbt-personer (homo- bioch transpersoner) har undersökningar gjorts i Folkets park och på Chokladfabriken under Regnbågsfestivalen i Malmö. Då studenter är en viktig målgrupp har projektet även besökt Campus i Helsingborg, SLU i Alnarp, Malmö högskola samt AF-borgen i Lund i samverkan med studentorganisationerna P6 och UnI. Urvalet har skett slumpmässigt. Totalt har 227 individer deltagit i studien. Statistiska metoder Redovisning sker av de frågor som är relevanta för denna rapport och resultaten presenteras könsuppdelade samt uppdelade på sexuell läggning. Totalt har 227 individer besvarat frågorna men eftersom resultat visas uppdelade på män respektive kvinnor samt olika sexuell läggning har vi valt att presentera deskriptiv statistik i denna rapport. Resultaten har analyserats med SPSS version 14. Frågornas karaktär Det är viktigt att vara medveten om att frågornas karaktär kan ha inverkan på hur personen i fråga svarar. Exempelvis ställdes frågan Använde du kondom vid ditt senaste samlag? Det skulle kunna vara så att tjejer inte anser sig använda kondom, det vill säga att frågan kan misstolkas. En del lesbiska uttryckte kritik mot att ordet samlag användes, då de menade att lesbiska inte har samlag. Eftersom vi använt oss av flervalsfrågor i kunskapsdelen är vi medvetna om att detta kan ha skapat missuppfattningar bland respondenterna. 10

3 KONDOMEN Kondomen är en enkel och billig uppfinning, men kraven på tillverkningen är höga. Teknologin som används vid produktionen av kondomer har inte förändrats särskilt under de senaste 15 åren. Däremot har produktens kvalitet förbättrats avsevärt genom bättre kontroll över processen och en mer stringent standard av tillverkningen (WHO 2003). Sedan aidsepidemins början har kondomdistributionen ökat drastiskt, och idag distribueras mellan sex och nio miljarder kondomer runt om i världen varje år (UNAIDS 2001). 3.1 Tillverkning Kondomtillverkningens första skede äger rum i Malaysia. På stora gummiplantager växer träd som innehåller latex - flytande gummi. För att latexen ska sippra ut ur träden görs ett snitt runt stammen och en behållare hängs nedanför. Latex är en vit, segflytande vätska. När den tappats ur trädet är det dags för raffinering och kondensering till ett 60 procents koncentrat (RFSU 2007). Då latex är ett råmaterial kan kvaliteten variera beroende på flertalet faktorer såsom plantagens läge, säsongs- och klimatförändringar och den använda proceduren för att koncentrera latexet (WHO 2003). RFSU står för ca 90% av all kondomförsäljning i Sverige. Då RFSU:s kondomer tillverkas i Japan är nästa steg att skeppa latexet till någon av Japans kondomfabriker. På fabriken kontrolleras latexens densitet, stabilitet och renhet. Därefter blandar man olika kemikalier med gummit och detta mals sedan ner till en massa. Nästa steg (som är det viktigaste i kondomtillverkningen) är vulkanisering, som gör att kondomen behåller sin elasticitet och klarar värme (med hjälp av svavel). Massan gjuts till kondomer genom att gjutformar av glas doppas ner i latexmassan. Genom att massan rinner neråt blir kondomens topp lite tjockare och starkare än resten av kondomen. Vulkanisering sker på nytt och kondomerna pudras med talk. Därefter placeras kondomerna på en gjutform av stål och testas med elektrisk ström för att se om det finns något hål i kondomen (RFSU 2007). Tillverkningen är en komplex process som kräver strikt kontroll och kvalitetsgaranti. Om kvaliteten är korrekt och kvalitetskontroller över tillverkningen följs, utgör kondomen en utmärkt kombination av tunnhet, styrka och elasticitet (WHO 2003). 11

Kondomutbudet är idag stort. Det finns kondomer i olika storlekar, passform och färg, knottriga och släta samt smaksatta eller neutrala. De flesta kondomer är ca 52 mm breda, 0,06 mm tjocka och 180-185 mm långa. Allergi mot latex Eftersom det finns personer som är allergiska mot latex har det utvecklats kondomer av alternativa material (latexallergi är dock sällsynt). Family Health International och Mayer Labs, Inc. har utvecklat en kondom gjord av polyurethane (ett transparent och mjukt material) som ett alternativ till latex (Cook, Nanda &.Taylor 2000). Även kondomer av syntetiskt material finns att tillgå (Sarkar 2006). I RFSU:s sortiment finns Avanti och Zenith som är kondomer tillverkade av plast (RFSU). Internationell standard Vilken standard som ska gälla över säkerhet och utförande publiceras av nationella och internationella reglerande myndigheter för att fastställa den lägsta kvaliteten på produkter som tillverkas, importeras och säljs inom en viss region eller land. The International Organization for Standardization (ISO) är den främsta internationella standardinstansen (WHO 2003). WHO, UNFPA (United Nations Population Fund) och UNAIDS har tillsammans med flertalet olika partners förespråkat en mycket sträng och noggrann kvalitetsgaranti för produktionen, tillverkningen och distributionen av kondomer. I februari 2002 publicerades den senaste versionen av den internationella standarden för tillverkningen av den manliga latexkondomen. Innan kondomerna fraktas till uppköparna måste de testas så att de uppfyller de krav som finns uppsatta. Vedertagna tillvägagångssätt för stickproven och hur man bestämmer acceptabla kvalitetsnivåer ska användas av tillverkarna och köparna (UNAIDS 2000). RFSU har rätten att CE-märka sina kondomer då alla kondomer som levereras kontrolleras noga. CE-märket på en produkt betyder att tillverkaren garanterar att produkten uppfyller EU:s grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav. Test av kondomen I Sverige skeppas de färdigtillverkade och godkända kondomerna över till Sverige och testas på RFSU:s fabrik och laboratorium i Hälsingland. De ligger i lufttäta säckar förpackade i stora kartonger som rymmer 144 000 kondomer. 50 kondomer per kartong tas ut och testas i labbet. RFSU var först i världen med att utveckla metoder för att testa kondomer och har idag de hårdaste testerna. För att godkännas måste kondomerna kunna blåsas upp med 20 liter luft innan de sprängs och kunna dras ut till 40 cm på bredden. Hållbarheten ska vara minst fem år, 12

och för att testa detta placeras de i 70 graders värme under en vecka (vilket motsvarar fem år). Efter åldringstestet upprepas de tidigare testerna för att kontrollera om kvaliteten försämrats (RFSU 2007). Efter kontroll läggs kondomerna i en stor tunna tillsammans med talk (för att sära på dem som klibbat ihop) och förpackas med plastfilm samtidigt som en droppe silikon droppas på varje kondom för att underlätta påträdning och samlag. Därefter görs ett vattentest (50 stycken plockas ut och fylls med vatten) för att se att det inte finns några hål i kondomerna. Nu upprepas samma tester igen (luftsprängningstest, dragtest och åldringstest) på 570 kondomer per 1000 gross (1 gross = 144 stycken). Slutligen packas remsorna med kondomer i pappförpackningar med rätt text och bild (RFSU 2007). Kondomer av dålig kvalitet Inköp av kondomer av dålig kvalitet är ogynnsamt för alla aspekter av kondomfrämjandet. Det är inte enbart ett slöseri av begränsade ekonomiska resurser, det förstör också kondomens trovärdighet, som ju bevisat sig förebygga spridningen av hiv. Kondomen är en viktig medicinsk uppfinning och behöver därmed regleras och kontrolleras som en sådan (WHO 2003). Kondomer som inte når upp till den internationella standarden bör därmed undvikas. 3.2 Den kvinnliga kondomen Despite women s higher biological vulnerability, it is the legal, social and economic disadvantages faced by women and girls in most societies that greatly increase their HIV vulnerability. Therefore, gender-sensitive approaches are key when designing prevention programmes (UNAIDS 2004 s. 1). I ljuset av de åtaganden som medlemsländerna förband sig till under FN:s International Conference on Population and Development år 1994 om jämställdhet och kvinnors empowerment bidrar den kvinnliga kondomen till ett viktigt alternativt preventivmedel kontra den manliga kondomen (WHO 1997). Den kvinnliga kondomen har visat sig vara ett lika säkert skydd mot hiv/sti som den manliga kondomen. Trots att det är ca 15 år sedan den kvinnliga kondomen introducerades på marknaden är den fortfarande det enda preventivmedlet mot både oönskade graviditeter och STI:s som riktar sig direkt till kvinnor. Den kvinnliga kondomen utvecklades som ett alternativ till den manliga kondomen och lanserades som en metod som skulle möjliggöra för kvinnor att utöva större kontroll över sin reproduktiva hälsa (Hoffman, Mantell, Exner & Stein 2004). 13

Utbredning Den kvinnliga kondomen har funnits tillgänglig i Europa sedan 1992 (Hoffman, Mantell, Exner & Stein 2004). Afrika och Sydöstasien är globala epicentrum för promotionen av den kvinnliga kondomen och över 90 utvecklingsländer har introducerat metoden genom offentlig distribution och marknadskampanjer. I flera länder där man arbetat aktivt med promotion, såsom Sydafrika, Brasilien, Ghana och Zimbabwe har användningen ökat. Samtidigt har marknadsföringen i USA och Europa fungerat mindre bra (Kaler 2001). Utformning Den kvinnliga kondomen är konstruerad av polyurethane, ett mjukt och transparent material starkare än latex, och formar ett skyddshölje som förs in i vaginan innan samlag. Den är 170 mm lång, 0,42-0,53 mm tjock och 780 mm som bredast i diameter. Skyddshöljet har en böjlig ring i vardera änden. Den smalare ringen i den stängda änden används för att föra in kondomen och för att hålla kvar kondomen i övre delen av vagina (WHO 1997). Den större och tunnare yttre ringen behålls utanför vaginan och täcker yttre genitala liksom roten på penis. Införseln kan ske upp till åtta timmar innan samlaget och är inte beroende av manlig erektion, som den manliga kondomen (Kaler 2001). Till skillnad från den manliga latexkondomen försvagas inte heller den kvinnliga kondomen av oljebaserat glidmedel. Eftersom den kvinnliga kondomen är avsevärt mycket dyrare än den manliga latexkondomen (ca 20 gånger dyrare) har distributionen inte fungerat särskilt bra i de utvecklingsländer där hiv-spridningen är som störst. The Female Health Company har därför nyligen utvecklat en senare modell av den kvinnliga kondomen som består av syntetiskt latex, för vilken tillverkningskostnaderna är lägre (WHO 2000). Den kvinnliga kondomen finns inte till försäljning i någon butik i Sverige idag men den går att köpa på nätet. RFSU säljer en förpackning med tre stycken för 54 kr och på presex är priset 79 kr. Den kvinnliga kondomen har även testats bland män som har sex med män. Nackdelen är att den kan vara svår att föra in analt, men med lite övning ska det inte vara några problem (Herder 2006). 14

3.3 Skydd mot hiv/sti The male latex condom is the single, most efficient, available technology to reduce sexual transmission of HIV and other sexually transmitted infections (UNAIDS 2004 s.1). Studier utförda i laboratorium visar att virus (inklusive hiv) inte passerar genom intakta latexkondomer även då de töjs eller utsätts för belastning (WHO 2000). Kondomer skyddar även mot flera andra STI, fast säkerhetsnivån har inte kvantifierats för varje specifik STI. Manliga latexkondomer kan vara mindre effektiva då det gäller skydd mot STI som smittar via hudkontakt (tex. könsherpes och kondylom) eftersom kondomen inte alltid täcker det infekterade området (WHO 2003). Kondomer ger ett bra skydd mot STI och hiv som passerar genom sperma, urinrör, vaginalt eller livmoderhalssekret (tex. hiv, gonorré och klamydia). Överföringen av STI varierar beroende på kön och sexuell aktivitet samt om kondomen används korrekt och konsekvent. Detta visar att det alltid finns en risk att smittas av klamydia, gonorré och hiv, eller av könsherpes och kondylom även då kondom används vid samlag (Sarkar 2006). Internationella exempel Ett exempel från Thailand visar att när regeringen befordrade 100% kondomanvändning bland sexarbetare, ledde det till en dramatisk ökning av kondomanvändning (från 14% 1990 till 94% 1994). Detta bidrog till en likartad dramatisk minskning i antalet STI-fall bland befolkningen i allmänhet (från 410 406 fall 1990 till 27 362 fall 1994). Även hivprevalensen minskade avsevärt bland sexarbetare och deras kunder och bidrog till att minska spridningen bland allmänheten (WHO 2000). En liknande policy i Kambodja hjälpte till att stabilisera den nationella prevalensen generellt, medan prevalensen sjönk i betydande utsträckning bland sexarbetarna. Brasiliens tidiga kondompromotion bland allmänheten och bland riskgrupper har också lyckats bidra till en hållbar kontroll över hiv-epidemin (UNAIDS 2004). 3.4 Hur säker är kondomen? Vetenskaplig forskning gjord av US National Institutes of Health och WHO fann att intact condoms are essentially impermeable to particles the size of sexually transmitted disease pathogens, including the smallest sexually transmitted virus (UNAIDS 2004 s. 15). Konsekvent och korrekt kondomanvändning Kondomens effektivitet angående förebyggandet av hiv/sti beror på korrekt och konsekvent kondomanvändning. Korrekt kondomanvändning definieras som ett konsekvent 15

användande tillsammans med följande kriterier: att ha kondom på i början av samlaget, att inte ta av kondomen innan samlaget är avslutat, utan att den rullas ner och viks dubbel, samt utan att kondomen går sönder eller glider av. Konsekvent kondomanvändning definieras som att använda kondom vid varje samlag (Paz-Bailey et al. 2005 i Sarkar 2006). Det finns tillräckligt med bevis som visar att korrekt och konsekvent kondomanvändning utgör ett effektivt skydd mot hiv-smitta bland kvinnor och män (WHO 2007). De mest övertygande uppgifterna om kondomens effektivitet angående förebyggandet av hiv-infektion har framställts genom prospektiva studier av par där ena partnern är hiv-positiv och den andra hiv-negativ. Dessa studier visar att antal fall av hiv-infektion bland hiv-negativa partners var mindre än 1% per år vid konsekvent kondomanvändning. Det visade sig även att i situationer då den ena partnern är hiv-positiv kan inkonsekvent kondomanvändning vara lika riskfyllt som att inte använda kondom alls (WHO 2000). I rapporten The male condom skriver UNAIDS att risken för att smittas av hiv är nästan lika med noll vid konsekvent kondomanvändning. I Making condoms work for HIV prevention står att risken för att hivsmitta ska överföras vid penetrerande sex minskar med ca 90% vid korrekt och konsekvent kondomanvändning. Det är viktigt att poängtera att en effektivitet på 90% inte innebär att överföring av hiv-smitta sker i 10% av fallen då kondom inte används. Risken för överföring är mycket lägre. Om risken för överföring är en på 500 utan kondom, minskar risken till en på 5000 vid kondomanvändning (UNAIDS 2000 & 2004). Det finns lite bevis på att användandet av kondom ibland (men inte alltid) ger större skydd än att inte använda kondom alls. En studie från Uganda visade till och med att de som använde kondom ibland löpte större risk för smitta än de som aldrig använde kondom. Detta kan bero på att de tog större risker inom andra aspekter av deras sexuella beteende, såsom antalet sexpartners (UNAIDS 2004). Narendra Nath Sarkar (2006) vänder på resonemanget och poängterar att endast korrekt till skillnad från konsekvent kondomanvändning minskar risken att smittas av hiv/sti vid samlag. Felaktig kondomanvändning är vanligt bland konsekventa kondomanvändare och leder därmed också till en signifikant ökad risk att smittas (Shlay et al. 2004 i Sarkar 2006). Det är därmed viktigt att kondomen används både korrekt och konsekvent. 16

3.5 Hur vanligt är det att kondomen går sönder? Sedan latexkondomen introducerade på 1930-talet har kondomanvändandet ökat enormt. Det finns förvånansvärt lite publicerad information om på vilket sätt kondomen kan gå sönder under användning. Nicholas D. White, David M. Hill och Steffen Bodemeier (2008) har dock forskat kring detta område och studerat 972 kondomer som gått sönder vid användning. Bristande kondomer, menar de, är relativt sällsynt då frekvensen för att de ska gå sönder är 0.4-2% (latexkondomer) och 0.6-6% (syntetkondomer). I vanliga studier som baserar sig på 1000 använda kondomer är antalet som går sönder färre än 10 stycken (White, Hill & Bodemeier 2008). Resultat från en studie gjord av Sarkar (2006) visar att den kvinnliga kondomen är mindre benägen att gå sönder (0.1%) än den manliga (3.1%), medan den kvinnliga är mer benägen att glida av (5.6%) än den manliga kondomen (1.1%). Kondomer som inte är gjorda av latex löper större risk att gå sönder eller glida av under samlag eller vid påträdning (4%) än latexkondomer (1.3%) (Sarkar 2006). I White s et al s (2008) undersökning visade det sig att 60% av de kondomer som gått sönder under användning brast i toppen/högst upp av kondomen. Det är denna del som utsätts för mest belastning under samlag. 97% av dem som erfarit att kondomen gått sönder rapporterade att det skett under vaginalt samlag och 3% under förspelet. 60% upptäckte att den gick sönder vid själva påträdandet och 29% under den sexuella akten. 92% använde inget extra glidmedel, och de övriga använde vattenbaserat. Slutsatsen är att över 90% av de kondomer som gått sönder har brustit genom en progressiv uttänjning. Vid varje stöt tänjs kondomen runt toppen av den erigerade penisen och kritiskt nog har kondomen fortsatt att vara tänjd mellan stötarna. Då detta upprepas flertalet gånger kan det resultera i att ett litet område av kondomen når sin maximala uttänjning och går sönder (White, Hill & Bodemeier 2008). Bland vuxna som har många sexpartners och/eller har sex med någon de mött samma dag är det ca 80% mer sannolikt att de rapporterar kondommisslyckande. Att kondomen går sönder eller glider av, enligt Sarkar, är förknippat med att aldrig ha fått instruktioner om korrekt kondomanvändning samt att ha mer än en sexpartner (Sarkar 2006). Studier visar att det nästan aldrig varit en spricka eller defekt som orsakats under tillverkningen, utan att det istället beror på omständigheterna kring den sexuella akten. Det kan också bero på att kondomen behandlats ovarsamt. Kondomer är känsliga och tål inte att utsättas för: 17

Sol och värme Stubbigt könshår Ringar Piercing Dragkedjan på jeansen Naglar som rispar Oljebaserat glidmedel eller bodylotion För lite lubrikation Gammal (det vill säga över fem år) (RFSU 2007) Oralsex Exempel på STI som kan överföras via oralsex (kontakt mellan mun och könsorgan) är herpes, klamydia, gonorré, syfilis och hiv. Herpes smittar via hudkontakt om det utvecklas eller finns ett existerande sår i munnen på den som ger eller på könsorganet hos den som tar emot oralsex. Gonorré överförs då bakterien finns i kroppsvätskor. En person som ger oralsex kan tex. få gonorré i halsen om partnern har gonorré. Skärsår, irritation i munnens vävnader samt ett tandläkaringrepp nyligen ökar risken att smittas. Vid oral eller genital piercing bör man undvika oralsex under de följande sex veckorna (Health education, Brown university 2008). Risken för överföring av hiv vid oralsex är betydligt mindre än vid anala och vaginala samlag, om man undviker sperma i munnen. De individer som smittats genom oralsex har nästan alltid fått sperma i munnen. Risken att smittas ökar om man har såriga slemhinnor eller andra infektioner och det är större risk för den som ger oralsex. En person som ger en kvinna oralsex bör undvika det under tiden hon menstruerar eftersom hiv-viruset kan finnas i menstruationsblodet (detta gäller även för syfilis) (RFSL och Health education, Brown university 2008). Venhälsan i Stockholm har följt 108 hiv-positiva patienter. Samtliga är män som har sex med män. Av de 108 patienterna har sju personer (6%) uppgett att de inte haft analsex, utan troligen smittats genom oralsex med utlösning i munnen. En studie genomförd i USA visar liknande resultat. 8% av 102 hiv-positiva homo- och bisexuella män hade smittats av hiv genom oralsex. Risken för att smittas genom oralsex är liten, men den ökar ju oftare man har sex på detta sätt. Viruset finns inte bara i sperman, utan även i försatsen (RFSL). 18

3.6 Preventionsarbete Främjandet av kondom spelar en viktig roll i det hivförebyggande arbetet. Frågan är hur man effektivt placerar användandet av kondom inom ramen för en omfattande hivförebyggande strategi. Förvånansvärt lite forskning har gjorts angående interaktionen mellan kondompromotion och andra strategier för att minska hiv-spridning. För att uppnå största totala effekt bör kondompromotion och andra preventiva interventioner balanseras och samverka. Kombinationen av olika infallsvinklar i det hiv-preventiva arbetet kallas sound strategy. Att minska genomsnittet sexpartners i en population kan tex. minska hivspridningen lika mycket som en ökning av antalet personer som konsekvent använder kondom kan göra. Om båda dessa förändringar uppnås samtidigt skulle förmodligen minskningen i överföringen av hiv vara större än för var intervention i sig. Ju fler effektiva strategier som används, desto större chans att uppnå maximal total effekt (UNAIDS 2004). Det är svårt att avgöra vem som använder kondom genom att analysera generell kondomanvändning. I en situation där den totala kondomanvändningen generellt sett är hög, men låg inom de få grupper där det skulle göra en mätbar skillnad, måste kondomfrämjandet bli mer riktat (UNAIDS 2004). Kulturella perspektiv Hur preventionsarbetet bör utformas i olika länder varierar med hänsyn till den lokala epidemiologin och den sociokulturella kontexten. Ur ett globalt perspektiv, skriver UNAIDS, bör det inkludera men inte begränsas till, utbildning i ABC-prevention (avhållsamhet/uppskjutande av sexdebut, att vara trogen sin partner/minska antalet sexpartners, samt korrekt och konsekvent kondomanvändning), behandling av STI, frivillig rådgivning och testning, förebyggande av smitta från mor till barn, reducering av skadan, säker blodgivning och medicinska injektioner, och inriktning på diskriminering och stigmatisering (UNAIDS 2004). Det preventiva arbetet i Sverige bör ta hänsyn till att tonårstiden är förlängd och att medelåldern för barnafödandet är hög. Det råder även en liberal syn på tillfälliga partners. Detta har lett till att antalet partners ökat och preventionsarbetet bör därmed vara inriktat på kondompromotion samt att förbättra befolkningens kunskap, attityder och beteenden kring hiv/sti. Det är även viktigt med riktade hälsofrämjande och förebyggande insatser till särskilt 19

utsatta grupper. Socialstyrelsen förespråkar, precis som UNAIDS, ett brett angreppssätt med flera olika samverkande metoder (Socialstyrelsen). 3.7 Summering Kondomen utgör ett effektivt skydd mot hiv/sti under förutsättning att användandet är korrekt och konsekvent. Enbart konsekvent användande är dock inte tillräckligt. Vid korrekt och konsekvent användande utgör kondomen nästan 100% skydd (90-99%) mot hiv. För STI som smittar via hudkontakt kan smittorisken däremot vara högre, då kondomen kanske inte täcker de infekterade områdena. Det är viktigt att vara medveten om att ett inkonsekvent och felaktigt användande inte utgör något effektivt skydd. Vissa STI smittar även via oskyddat oralsex. Risken för överföring ökar om sperman tas i munnen, om det finns sår och irritation i munnens vävnader samt under menstruation. Kondom bör därför användas även vid oralsex. För att effektivisera preventionen av hiv/sti bör distributionen av kondomer ske tillsammans med information om vad korrekt och konsekvent användande innebär. Samtidigt är det viktigt att poängtera att den största totala effekten av det preventiva arbetet sker då kondompromotion samverkar med andra hiv/sti-preventiva strategier. 20

4 SEXDATA PÅ DATA Nedan följer en presentation av de delar i undersökningens resultat som rör kondomen. Först beskrivs bakgrundsvariablerna kort och därefter följer resultat från kondomkunskapsdelen. Sist presenteras resultat från attityd/beteendedelen. Efter att resultaten presenterats analyseras dessa och en diskussion förs kring materialet. 4.1 Bakgrund Totalt har 227 individer deltagit i undersökningen. Könsfördelningen i materialet är jämn, antalet kvinnor är 112 stycken (49%) och antalet män är 115 stycken (51%). Av det totala antalet uppger 70% heterosexuell läggning, 15% homosexuell läggning samt 15% bisexuell läggning. 47% är singlar och 53% lever i ett förhållande. Åldersfördelningen redovisas i tabellen nedan: < 15 år 16 20 år 21 25 år 26 30 år 31 35 år 12 % 43 % 30 % 12 % 4 % Den yngsta respondenten i undersökningen är 12 år. Eftersom frågan om respondentens ålder inte ställdes innan vederbörande fyllde i enkäten faller inte samtliga respondenter inom åldersgrupperna ungdomar/unga vuxna. Då majoriteten trots allt faller inom dessa åldersgrupper har vi valt att inkludera samtliga svarande i undersökningen. 4.2 Sexdata kring kondomkunskap Första delen av enkäten består av kunskapsfrågor kring kondom och hiv/sti (se appendix). Till varje fråga hör tre svarsalternativ där mer än ett alternativ kan vara rätt. Detta gör att den totala procentsatsen kan överstiga 100 i flera fall. Glidmedel Den första frågan som ställdes i enkäten löd Kondomer tål inte att utsättas för viss typ av glidmedel; Svarsalternativen var: 1. Oljebaserat. 2. Silikonbaserat. 3. Vattenbaserat. Det rätta svaret är oljebaserat. 63% av dem som deltog är medvetna om att kondomer inte bör användas tillsammans med oljebaserat glidmedel då det ökar risken för kondomen att gå sönder. 30% tror att silikonbaserat glidmedel förstör kondomen, och 20% tror att vattenbaserat glidmedel 21

förstör kondomen. Så många som 37% är inte medvetna om att oljebaserat glidmedel kan förstöra kondomen. Bäst före datum Följande fråga löd Kondomer är en färskvara och bör inte användas efter; där svarsalternativen var 3 år, Bäst före datum samt 1 år. Det rätta alternativet är Bäst före datum. 92 % är medvetna om att kondomen inte bör användas efter Bäst före datum. 11% tror att den håller i 1 år och 5% tror att kondomen håller i tre år efter tillverkningen. Risken att smittas Tredje frågan som ställdes löd Kondom bör användas för att minska risken att smittas av hiv och andra sexuellt överförbara infektioner vid; med alternativen vaginala samlag, anala samlag samt orala samlag. Samtliga svarsalternativ är rätt, det vill säga att kondom bör användas vid vaginala, anala och orala samlag. 88% anser att kondom bör användas för att minska risken att smittas av hiv/sti vid vaginala samlag, 66% vid anala samlag och 42% vid orala samlag. För att undersöka ungdomars/unga vuxnas kunskap om vilken sexuell aktivitet som innebär störst risk för att bli smittad av hiv ställdes frågan Risken att smittas av hiv vid oskyddade samlag är störst vid; Svarsalternativen på denna fråga var anala samlag, orala samlag samt vaginala samlag. Det rätta alternativet är anala samlag. Störst risk att smittas av hiv vid oskyddade samlag anser 81% vara vid anala samlag, 20% vid orala samlag och 45% vid vaginala samlag. Korrekt och konsekvent användning Då korrekt och konsekvent är viktiga begrepp i förhållande till kondomanvändning ställdes två frågor kring dessa. Korrekt och konsekvent kondomanvändning minskar risken att smittas av hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. Korrekt användning innebär; 1. Att kondomen sätts på innan samlaget är avslutat. 2. Att kondomen sitter på under hela samlaget utan att glida av eller gå sönder. 3. Att kondomen tas av innan samlaget är avslutat. Rätt alternativ är att kondomen sitter på under hela samlaget utan att glida av eller gå sönder. Konsekvent användning innebär; 1. Att kondom används ibland. 2. Att kondom används ofta. 3. Att kondom används vid varje samlag. Det rätta svaret är att kondom används vid varje samlag. 96% är medvetna om att korrekt användning av kondom innebär att kondomen sitter 22

på under hela samlaget utan att glida av eller gå sönder. Att konsekvent användning av kondom innebär att kondom används vid varje samlag håller 93% med om. Den tredje frågan som berör korrekt och konsekvent kondomanvändning löd Då kondomen används korrekt och konsekvent utgör den ett skydd mot hiv på nära; med alternativen 20%, 50% samt 100%. Rätt svar är 100%. 93% anser att korrekt och konsekvent kondomanvändning utgör ett skydd mot hiv på nära 100%. Skydd mot STI som smittar via hudkontakt Då kondomen inte ger ett lika effektivt skydd mot STI som smittar via hudkontakt ställdes frågan Mot sexuellt överförbara infektioner som smittar via hudkontakt (tex. könsherpes och kondylom) utgör kondomen ett skydd på ca; Svarsalternativen på denna fråga var 0-30%, 40-70% samt 80-100%. Det rätta alternativet är 0-30%. Av de svarande anser 11% att kondom utgör ett skydd på 0-30%. 26% tror att den utgör ett skydd på 40-70% och 66% tror att den ger ett skydd på 80-100%. Bristande kondomer För att ta reda på hur mycket kännedom ungdomar/unga vuxna har om kondomer som går sönder ställdes frågan Kondomer som går sönder är relativt sällsynt. Då det ändå inträffar beror det oftast på; 1. Bristande kunskap om hur den ska användas. 2. Tillverkningen. 3. Omständigheter kring den sexuella akten. På denna fråga är två alternativ rätt: Bristande kunskap om hur den ska användas samt omständigheter kring den sexuella akten. 15% tror att bristande kondomer oftast beror på tillverkningen, medan 69% är medvetna om att det oftast beror på bristande kunskap om hur den ska användas och 37% att det beror på omständigheter kring den sexuella akten. Då det är av intresse att ta reda på respondenternas kunskaper kring vilka faktorer som ökar risken för att kondomer går sönder ställdes frågan Risken för att en kondom ska gå sönder ökar om den utsätts för; Alternativen på denna fråga var vassa naglar, saliv samt sol och värme. De rätta svaren är vassa naglar samt sol och värme. 90% är medvetna om att vassa naglar ökar risken för att kondomen ska gå sönder. 63% är medvetna om att sol och värme ökar risken. 3% tror däremot att saliv ökar risken för kondomen att gå sönder. 23

4.3 Sexdata kring attityder och beteenden Nedan presenteras de påståenden och frågor som berör kondomen (se appendix). Först beskrivs de för studien relevanta påståendena, därefter frågorna och sist påståendet Jag uppskattar utdelning av gratiskondomer. För varje påstående/fråga presenteras resultaten i procent utifrån den totala populationen, samt uppdelat på kön i korstabeller (i antal och procent). Resultaten uppdelat på sexuell läggning presenteras i procent och illustreras i stapeldiagram. Jag tycker det är känsligt/svårt att föreslå kondom när jag ska ha samlag med någon jag inte känner så bra. Ur den totala populationen instämmer 13% helt i påståendet. 16% instämmer, men inte helt. 24% instämmer till viss del och 47% instämmer inte alls i det påståendet. Slår man däremot ihop instämmer-alternativen så är det lite över hälften (53%) som instämmer i att det är känsligt/svårt att föreslå kondom i någon grad. Uppdelat på kön kan man se tendenser till att tjejer överlag verkar tycka att det är lite känsligare/svårare än killar. Kön Total Kvinna Man Co Procent Procent Procent Instämmer helt Instämmer, men inte helt Instämmer till viss del Instämmer inte alls Total 19 20 27 46 112 17% 18% 24% 41% 100% 11 16 28 60 115 10% 14% 24% 52% 100% 30 36 55 106 227 13% 16% 24% 47% 100% Tabell 1. Jag tycker det är känsligt/svårt att föreslå kondom när jag ska ha samlag med någon jag inte känner så bra. 24

Utgår vi från sexuell läggning visar diagrammet att hetero- och bisexuella tenderar att tycka att det är känsligt/svårt i större utsträckning än homosexuella. 60,0% sexuell läggning heterosexuell homosexuell bisexuell 40,0% 20,0% 0,0% instämmer helt instämmer, men inte helt instämmer till viss del instämmer inte alls Diagram 1. Jag tycker det är känsligt/svårt att föreslå kondom när jag ska ha samlag med någon jag inte känner så bra. Jag använder alltid kondom när jag har samlag med någon för första gången. Ur den totala populationen instämmer 49% helt i påståendet. 16% instämmer, men inte helt. 21% instämmer till viss del, och 14% instämmer inte alls. Knappt hälften använder alltid kondom när de har samlag med någon för första gången. Ur ett könsperspektiv är det inte någon statistisk skillnad angående kondomanvändning. Kön Kvinna Instämmer helt Instämmer, men inte helt Instämmer till viss del Instämmer inte alls Total 55 15 24 18 112 Procent 50% 13% 21% 16% 100% Man 56 22 23 14 115 Procent 49% 19% 20% 12% 100% Total 111 37 47 32 227 Procent 49% 16% 21% 14% 100% Tabell 2. Jag använder alltid kondom när jag har samlag med någon för första gången. 25

Vi kan utläsa av nedanstående diagram att homosexuella och bisexuella tenderar att använda kondom i större utsträckning än heterosexuella. 60,0% sexuell läggning heterosexuell homosexuell bisexuell 40,0% 20,0% 0,0% instämmer helt instämmer, men inte helt instämmer till viss del instämmer inte alls Diagram 2. Jag använder alltid kondom när jag har samlag med någon för första gången. Jag är orolig för att smittas av hiv vid oskyddat samlag. 40% av den totala populationen instämmer helt i påståendet. 19% instämmer, men inte helt, 28% instämmer till viss del och 13% instämmer inte alls. Mindre än hälften upplever en oro över att smittas av hiv vid oskyddade samlag. Killar tenderar att uppleva lite större oro än tjejer överlag. Kön Kvinna Instämmer helt Instämmer, men inte helt Instämmer till viss del Instämmer inte alls Total 43 20 32 17 112 Procent 38% 18% 29% 15% 100% Man 46 23 32 14 115 Procent 40% 20% 28% 12% 100% Total 89 43 64 31 227 Procent 40% 19% 28% 13% 100% Tabell 3. Jag är orolig för att smittas av hiv vid oskyddat samlag. 26

Uppdelat på sexuell läggning kan vi utläsa att homo- och bisexuella känner större oro än heterosexuella för att smittas av hiv vid oskyddat samlag. 60,0% sexuell läggning heterosexuell homosexuell bisexuell 40,0% 20,0% 0,0% instämmer helt instämmer, men inte helt instämmer till viss del instämmer inte alls Diagram 3. Jag är orolig för att smittas av hiv vid oskyddat samlag. Använde du kondom vid ditt senaste samlag? Totalt använde 34% kondom vid sitt senaste samlag, 60% hade oskyddat samlag och 6% vet ej. Över hälften använde inte kondom vid sitt senaste samlag. Ur ett könsperspektiv anger fler killar än tjejer att de använde kondom vid sitt senaste samlag. Ja Nej Vet ej Total Kön Kvinna 32 76 4 112 Procent 29% 68% 4% 100% Man 45 60 10 115 Procent 39% 52% 9% 100% Total 77 136 14 227 Procent 34% 60% 6% 100% Tabell 4. Använde du kondom vid ditt senaste samlag? 27

Uppdelat på sexuell läggning tenderar homosexuella att ha använt kondom vid sitt senaste samlag i större utsträckning än hetero- och bisexuella. 60,0% sexuell läggning heterosexuell homosexuell bisexuell 40,0% 20,0% 0,0% ja nej vet ej Diagram 4. Använde du kondom vid ditt senaste samlag? Varför använde du inte kondom vid ditt senaste samlag? De som svarade nej på frågan Använde du kondom vid ditt senaste samlag? Klickades vidare till ovanstående fråga. Bland dem som inte använde kondom vid sitt senaste samlag hade 56% ett fast förhållande, 14% hade ingen kondom tillgänglig och 4% tyckte det var känsligt/pinsamt att föreslå. 26% uppgav annan orsak. (N=136) Majoriteten av dem som inte använde kondom vid senaste samlaget uppger att de har ett fast förhållande. Var fjärde uppgav annan orsak. Ungefär lika många tjejer som killar uppgav att orsaken var att de har ett fast förhållande. Vi kan se tendenser till att fler tjejer än killar uppgav annan orsak. 28

Fast förhållande Ingen kondom tillgänglig Känsligt/svårt att föreslå Annan orsak Total Kön Kvinna 43 10 2 21 76 Procent 56% 13% 3% 28% 100% Man 34 9 3 14 60 Procent 57% 15% 5% 23% 100% Total 77 19 5 35 136 Procent 56% 14% 4% 26% 100% Tabell 5. Varför använde du inte kondom vid ditt senaste samlag? Fler hetero- samt bisexuella uppger fast förhållande som orsak till varför de inte använde kondom vid senaste samlaget jämfört med homosexuella. Vi kan även se att bland dem som svarat annan orsak är homosexuella överrepresenterade. 60,0% sexuell läggning heterosexuell homosexuell bisexuell 40,0% 20,0% 0,0% fast förhållande ingen kondom tillgänglig känsligt/svårt att föreslå annan orsak Diagram 5. Varför använde du inte kondom vid ditt senaste samlag? Har du testat dig för någon sexuellt överförbar infektion under de senaste 12 månaderna? 41% av den totala populationen anger att de har testat sig för någon sexuellt överförbar infektion under de senaste 12 månaderna. 58% har inte testat sig och 1% vet ej. Färre än hälften av de tillfrågade uppger således att de har testats för någon STI under det senaste året. 29

Bland dem som uppgav att de testat sig ställdes följdfrågan Var testade du dig någonstans? (N=100) 47% angav ungdomsmottagning, 21% vårdcentral, 24% sjukhus och 8% nätet. Följande fråga löd Vad testade du dig för? 41% hade testat sig för klamydia, 16% för gonorré, 14% för syfilis, 19% för hiv och 10% uppgav annat. Det finns en statistisk skillnad mellan könen som visar att tjejer har testat sig i större utsträckning än killar. Kön Total Kvinna Man Procent Procent Procent Ja Nej Vet ej Total 56 54 2 112 50% 48% 2% 100% 37 77 1 115 32% 67% 1% 100% 93 131 3 227 41% 58% 1% 100% Tabell 6. Har du testat dig för någon sexuellt överförbar infektion under de senaste 12 månaderna? Vi kan utläsa tendenser till att bisexuella har testat sig i lite högre utsträckning än homo- och heterosexuella. 60,0% sexuell läggning heterosexuell homosexuell bisexuell 40,0% 20,0% 0,0% ja nej vet ej Diagram 6. Har du testat dig för någon sexuellt överförbar infektion under de senaste 12 månaderna? 30

Skulle du vilja ha bättre kunskap om någon sexuellt överförbar infektion? På ovanstående fråga svarade 43% ja och 37% nej ur den totala populationen. 20% svarade vet ej. Ur ett könsperspektiv är det inte någon större skillnad, lite fler tjejer verkar efterfråga mer kunskap än killar. Kön Total Kvinna Man Procent Procent Procent Ja Nej Vet ej Total 50 37 25 112 45% 33% 22% 100% 47 46 22 115 41% 40% 19% 100% 97 83 47 227 43% 37% 20% 100% Tabell 7. Skulle du vilja ha bättre kunskap om någon sexuellt överförbar infektion? Uppdelat på sexuell läggning är det inte någon större skillnad mellan grupperna. Homosexuella tenderar dock i liten utsträckning att efterfråga bättre kunskap om någon STI än heterosexuella och bisexuella. 50,0% sexuell läggning heterosexuell homosexuell bisexuell 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% ja nej vet ej Diagram 7. Skulle du vilja ha bättre kunskap om någon sexuellt överförbar infektion? 31

Jag uppskattar utdelning av gratiskondomer. 93% av den totala populationen instämmer helt i att de uppskattar utdelning av gratiskondomer, 4% instämmer, men inte helt. 2% instämmer till viss del och 1% instämmer inte alls. 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% instämmer helt instämmer, men inte helt instämmer till viss del instämmer inte alls Diagram 8. Jag uppskattar utdelning av gratiskondomer. 32

5 DISKUSSION OCH ANALYS Enligt författarna till artikeln Ökad kondomanvändning inget skydd mot sexsmitta i DN (080622) utgör kondomen i teorin ett effektivt skydd mot hiv då den används korrekt och konsekvent. Författarna menar att detta fungerar betydligt sämre i verkligheten och refererar till Cochraneinstitutet som påstår att kondomen utgör ett skydd på 80% mot hiv. I Cochraneinstitutets studie framgår att det har tagits hänsyn till konsekvent kondomanvändning, vilket enligt studien definieras som att kondom alltid använts vid vaginala samlag (endast heterosexuella par ingår). Huruvida kondomen använts korrekt har inte tagits hänsyn till, inte heller kondomernas kvalitet (Weller & Davis-Beaty 2002). Siffran på 80% bygger således på studier då kondomen inte används korrekt, och bör därmed uppfattas som relativt hög. Utifrån den forskning vi tagit del av utgör kondomen ett skydd mot hiv på nära 100% då den används korrekt och konsekvent. Hur pass säkert skydd kondomen utgör i relation till varje specifik STI har vi inte hittat någon forskning på. Att skyddet är mindre mot STI som smittar via hudkontakt har konstaterats (0-30% enligt vissa studier). Här ser vi ett problem. Det är svårt att arbeta preventivt och förespråka kondom när vi inte med säkerhet kan säga hur effektivt kondomen skyddar mot olika STI (förutom hiv). Givetvis är det av största vikt att kondomens effektivitets studerats i relation till hiv, men då andra STI kan leda till infertilitet och även öka risken att smittas av hiv bör studier även göras på dessa. Författarna till DN-artikeln menar att allmänheten riskerar att bli vilseledd av budskapet om att kondom leder till säkert sex, vilket kan leda till ett ökat risktagande. De framhäver att man istället bör tala om säkrare sex. Det är ingen som arbetar med hiv/sti-prevention som talar om säkert sex då det alltid finns en liten risk att smittas trots att kondom används. Begreppet säkrare sex används. Detta beror på att även om kondomen ger ett bra skydd då den sitter på kan det inträffa att smitta har överförts på exempelvis fingrar innan kondomen träds på. Risken för smitta att överföras på detta sätt är betydligt mindre, men då det trots allt föreligger en liten risk kan man inte tala om säkert sex. Detta betyder inte att det inte är lönsamt att använda kondom utan endast att man bör vara medveten om att en liten, om än minimal, risk trots allt föreligger även då kondom används. Då uttrycket säkrare sex är förknippat med män som har sex med män och hiv har det påbörjats diskussioner om att istället övergå till att tala om att ha sex på ett säkrare sätt. 33