Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1
Se mig varje gång Vård för mig är.. Att möta kunniga medarbetare Känna att jag är välkommen Att utveckla en relation Bli sedd för den jag är Ett personligt mottagande En knytning till LIVET Boken: Smaken av vatten A 2
Befolkningens hälsa Levnadsvanor Fysisk aktivitet och goda matvanor 5 Patienterfarenheter Kostnad per individ Kommunens folkhälsoråd och andra aktörer i samhället Varje system är perfekt designat för att åstadkomma det resultat det presterar Satsning på patientsäkerhet och preventivt arbete innebär lägre vårdkostnader. Två tredjedelar av sjukvårdskostnaderna förbrukas av en tiondel av befolkningen de kroniskt sjuka. Det är där fokus måste ligga. Fritt från artikel Donald Berwick, IHI Hur kan vi reducera kostnaderna utan att göra avkall på kvaliteten? Hur skapar vi ett uthålligt system som minskar behovet av vård och omsorg? Hur kan vi samverka för bättre hälsa? i alla dimensioner 3
Detta ger oss utvecklingskraft men är också exempel på en outtröttligt lust att göra bättre Rune Sjödahl Christian Farman Johan Darelid Samverkan för Hälsa Befolkningens hälsa Patienterfarenhet Kostnad per invånare Tre dimensioner som definierar kvalitet ur individens perspektiv i en definierad befolkningsgrupp. 4
Steg för att nå målet 1. Fokus på patienters och närståendes behov 2. Starkt primärvårdsarbete 3. Tydlig ledning för hälsoarbetet 4. Kostnadskontroll 5. Integrering och koordination är systemets framgångsaxlar Samverkan för hälsa Landstinget i Kalmar län, Norrbottens läns landsting och Landstinget i Jönköpings län Tre landsting som arbetar tillsammans för att förbättra hälsan hos befolkningen. Målet är friskare invånare, nöjdare patienter och lägre kostnader. Arbetet utgår från varje invånares eget ansvar att tillsammans med sina närstående ta ansvar för sin livssituation och sin hälsa. Hälso och sjukvården ska stödja med förebyggande insatser och rätt vård och rätt stöd i rätt tid utifrån individens behov. Förbättringsprocessen påskyndas av att vi utbyter erfarenheter och lär av och med varandra. 5
Sjukvård Alkoholprevention Tobaksavvänjning FaR Hälsosamtal utifrån Hälsokurvan Livstil Alkoholvanor Tobaksvanor Fysisk aktivitet Kostvanor Befolkningens hälsa Socioekonomiska faktorer Inkomst Utbildningsnivå Levnadsförhållande Arbetslöshet Demografi Åldersstruktur Prevalens av sjukdom Denna figur beskriver de faktorer som påverkar populationens hälsa utifrån självskattat hälsa, mortalitet och ohälsotal. Riskidentifiering och interventioner utförda av sjukvårdens olika aktörer är en faktor i kombination med vår livsstil. När det gäller livsstil har sjukvården en påverkan men andra aktörer bidrar på olika sätt, folkhälsoinstitut mm. I grunden påverkar demografin och socioekonomiska faktorer. Alkohol Fysisk aktivitet Mat Sexuell hälsa Stress Sömn Tobak Vårdnivå 1 Fråga om alkoholkonsumtion Använda AUDIT rutin Utvecklingskraft Ha kunskap om effekter samt 2011 kunna göra en enkel kartläggning Kunskap om effekt Bör fråga pat om fysisk aktivitetsnivå som Ta reda på pat inställning och motivation Låg motivation analys och ge info Motiverad ge råd och kom överens om aktivitet och mål Förstärk gärna med FaR. Remittera till FaRsamordnare vid osäkerhet. Kunskap om Livsmedelsverkets näringsrekommend. Kunna göra en enkel kartläggning och ge stöd. All personal med självständiga vårdkontakter som berör sexuell hälsa Uppmärksamhet bör riktas mot sexuella övergrepp och våld. Prevention: testning, kondom, sexinfo vid vaccination inför utlandsresa, rådgivning, subv. ppiller till tonåringar. Kunna identifiera symtom och tecken på stress. Kunna göra en enkel kartläggning av sömnvanor och vid behov ge stöd till bättre sömnhygien. Kunskap om effekt Kunna göra en enkel kartläggning och ge stöd vid behov. Fråga alltid om tobaksvanor som rutin Ge råd utifrån motivationsgrad Vårdnivå 2 Fördjupat stödsamtal hos särskild resursperson Stöd med FaRsamordnare. Använd lokal FaRkatalog Remittera till resursperson med kompetens för råd och stöd. Smittspårning av STI/HIV utförs av infektions, STD och vissa ungdomsmottagningar. Resursperson med inriktning stresshantering. Sömnsamordnare med inriktning på sömnproblem och fördjupat samtal. Ev.KBT/Sömnskola Tobaksslut med tobaksavvänjare. Kort MI om pat. ej vill till avvänjare. Vårdnivå 3 Överväg remiss till lokala beroendevården. Utgå från ansvarsfördelning mellan primärvård, psykiatri och kommun. Vid svår matrelaterad sjukdom kan dietistkompetens krävas. Vid infertilitetsproblem remitteras till kvinnoklinik. Bedömning av pv som inte behöver psykiatrisk specialistsjukvård. Läkare tar ställning till farmakologisk behandling vid svår sömnstörning Diagnostik och utredning Fråga patienten Använd AUDIT vid fördjupningsbehov. Fråga patienten Använd Hälsokurvan vid mer omfattande kartläggning. Fråga patienten Använd 20 frågor om dina matvanor eller Hälsokurvan vid fördjupning. Vissa sjukdomar påverkar sexualiteten mer. Läkemedel som påverkar sexualiteten. Alkohol och droger kan påverka. Hälsokurvan Se symtom och kriterier för utmattningssyndrom Differentialdiagnos 7 frågor till pat. (se sida) Sömndagbok Hälsokurvan vid fördjupningsbehov. Behandling Patienten sätter behandlingsmål som överenskommelse med vårdpersonal MI utifrån motivation Se läkemedel Kort rådgivning Kort MI utifrån motivation Förstärkt rådgivning genom FaR. Använd vanlig receptblankett Stegräknare Motionsdagbok Kort stöd vid motiverad pat. Utgå från pat. och använd livsmedelsverkets rek. Kort MI utifrån motivation Den som bestämt sig kan använda Livsstilsförbättraren Remiss till infektionskliniken, Ryhov, vid positivt HIVtest. Vid positivt test för andra STI ska behandling och smittspårning göras. Infektionen ska anmälas till smittskyddsläkaren. Utgå från formulär Ge stöd i målsättning Se behandling av stress, behandling av depression samt arbetsterapeutiska verktyg. Alla pat. med problem ska erbjudas info. Ickefarmakologiska metoder i första hand. Sömnskolan Individuell problemanalys Se generella behandlingsprinciper samt läkemedel. MI utifrån motivationsgrad Vanekartläggning Mental träning Abstinenshantering Rekommendera aldrig snus som rökavvänjning Läkemedel: I 1:a hand nikotinläkemedel, i 2:a hand Zyban/Champix Uppföljning Följ upp patientens mål och uppmuntra framsteg. Fråga efter motivation vid bakslag. Följ upp råden återkommande via telefon, brev eller mail, tex. efter 1 resp. 3 månader Se uppföljningsblankett. Följ upp råden återkommande via tel, brev eller mail, tex. efter 1 resp. 3 månader. Preventivmedelsförskrivning ska följas upp. Följ upp patientens förändringar Dokumentera i journalen. Följ upp pat. sömnvanor och uppmuntra. Dokumentera i journal. Se upp med läkemedel under längre tid! Dokumentera i journalen Följ upp vid varje besök. Uppmuntra och fråga efter motivationsgrad. Kvalitetsindikatorer Dokumentation i journalen. Utbildad personal på varje vårdenhet. Dokumentation i journalen. Antal FaRrecept. Dokumentation i journalens textdel och labmodul. Antal testade och diagnostiserade fall av HIV/STI. Antal aborter/1000 kvinnor 1544 år. Dokumentation av tobaksvanor i alla journaler från 11 år. Resursperson på varje vårdenhet. Avvänjning inom 1 vecka individuellt och inom 4 veckor i grupp. 6
10 10 10 Mål jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 10 7 6 5 4 3 2 1 0 10 Mars Juni Sept Dec 10 April Aug dec Telefontillgänglighet Besök inom 7 d. Folkhälsa! Vårdcentralen Mera Hälsa Uppföljaskog 2011 Kunskapsbaserad Utvecklingskraft och 2011 ändamålsenlig vård Patientfokuserad hälso och sjukvård Diagnossatt läkarbesök Medicinsk kvalitet Deltar ej Nat patientenkät 50 % Läkemedelsförskrivning Ej klart mått Kontinuitet läk besök Effektiv hälso och sjukvård Hälso och sjukvård i rimlig tid Vaccination äldre 65 år 50 % Sjukskrivningsprocess Dokumentation Levnadsvanor Multimodal och KBT behandling Tillgänglighet telefon och besök Antal/ 1000 inv Klinisk kvalitet Service kvalitet Säker hälso och sjukvård Uppföljning av vårdprevention Systematiskt förbättringsarbete Inlämnade PGSA hjul 10 Vad är det vi vill uppnå? Hur kommer vi att veta att en förändring är en förbättring? Agera Planera Vilka förändringar resulterar i förbättringar? Studera Göra Jämlikhet Samverkan Prevention Resurser Mars Aug Nov 7