Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Örebro den 6 maj 2010 Välkommen, inledning och svar på budkavle från Piteå Gabriella Blomgren, kommunalråd, Örebro kommun Kommunen har satsat på att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och enkel, med bra turtäthet och utbyggt linjenät. Ambitionen är att göra bussen till ett alternativ som man tycker om och föredrar. Bussarna drivs med biogas. Den totala restiden från start till mål ska vara konkurrenskraftig. Priset för att åka buss är viktigt. Införandet av 3-timmars-biljetter har varit en framgångsfaktor. Bussarna har gjorts mer synliga och är nu lila. Kanske tilltalas därmed även män att åka buss? Det råder kvinnodominans bland bussresenärerna. Kommunen arbetar också för att göra det lättare att cykla. En cykelpool ska införas. Även cyklarna ska vara lila. Kostnadsfri parkering vid arbetsplatser ger det fel signaler och blir ett styrmedel för bilåkning. Kommunen har därför avgiftsbelagt den egna parkeringen och uppmuntrar företag att göra likadant. Det finns nu gott om p-platser i utkanten av staden och skyltningen om lediga p-platser har förbättrats. Torgen har blivit bilfria. Kommunen arbetar också med att ständigt aktualisera kommunens resepolicy. De anställda påminns och resebyrån uppmuntras att föreslå miljöanpassade alternativ. Delegationen för hållbara städers erfarenheter Peter Örn, ordförande, och Christina Leideman, utredningssekreterare, Delegationen för hållbara städer Delegationen för hållbara städer har två huvudsakliga uppgifter: sprida kunskap om hållbar stadsutveckling och skapa nätverk för erfarenhetsutbyte tilldela ekonomiskt stöd för att främja goda exempel Det ekonomiska stödet till hållbar stadsutveckling uppgår till 340 miljoner kronor. Syftet med det ekonomiska stödet är att minska utsläppen av växthusgaser och skapa attraktiva ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer. Projekten ska vara förebilder och demonstrationsobjekt och främja export av miljöteknik och hållbart stadsbyggande. Stöd ges till två typer av projekt: Investeringsprojekt. Ny eller ombyggnad av stadsdel, kvarter eller bostadsområde.
Planeringsprojekt. En mindre del av stödet går till förstudier, programskrivning, planering och informationsinsatser. År 2009 delade Delegationen för hållbara städer ut 140 miljoner till tre investeringsprojekt och 14 planeringsprojekt. År 2010 kommer delegationen att dela ut 200 miljoner kr. År 2009 fick delegationen in 78 ansökningar och i år har antalet ökat till 88 ansökningar. Delegationen gör bedömningen att man fått in många intressanta ansökningar. Ansökningarna har kommit in från många olika delar av landet. Framtiden enligt ansökningarna Den bild som tonar fram vid en genomläsning av inkomna ansökningar är att människan kommer att vara i fokus och att ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling blir allt vanligare. Det är viktigt att staden är mångfunktionell och förändringsbar samt att miljön är öppen och säker och invånarna engagerade. Tätheten värdesätts. Det är vanligt att gamla miljonprogramsoråden byggs om. Andra aspekter som värdesätts är vackra, sunda och hållbara byggnader och material. Integrering av grönytor och dagvattenhanteringen blir allt viktigare. Staden ska vara energi- och klimatneutral, dvs inte släppa ut mer växthusgaser än den klarar att ta hand om. Hållbara transportlösningar och integrerade lokala infrastrukturlösningar blir allt vanligare och viktigare. Exempel på integrerade tekniska lösningar är hur matavfall blir till biogas som sedan används för att driva fordon. Se även power point-presentation från seminariet. Energimyndighetens arbete med lokala och regionala energifrågor Andres Muld, avdelningschef, Energimyndigheten Regeringen har beslutat om ett nytt program för energieffektivisering, som innebär en ambitionshöjning med 300 miljoner kronor om året under åren 2010-2014. Detta går utöver de insatser för energieffektivisering som regeringen gjorde redan före 2009 års energipolitiska överenskommelse. Arbetet som regeringen gör på energieffektiviseringsområdet handlar både om förstärkning och breddning av sådana insatser som gjorts under flera år tidigare, som klimat- och energiinformation och rådgivning, upphandling och marknadsintroduktion av mer energieffektiv teknik Regeringen tar också nya initiativ, såsom: Ökade krav på statliga myndigheter att arbeta för energieffektivisering av den egna verksamheten Energieffektiviseringsstöd för kommuner och landsting Energikartläggningscheckar för framförallt mindre företag i industri, service och areella näringar
Beträffande informations- och rådgivningsinsatser har den kommunala energirådgivningen breddats och omfattar även klimatfrågor. Nytt är också en utökad satsning regionalt med länsstyrelserna som drivande part. Inom marknadsintroduktion och teknikupphandling utökas satsningen riktad bland annat mot transportsektorn med aktiviteter för att underlätta introduktion av elbilar och att minska sjöfartens energianvändning. De flesta regionala energikontor har startats som projekt med stöd från EU. Idag fortsätter verksamheten genom samarbete mellan Energimyndigheten, regionförbund, landsting, länsstyrelser, kommunalförbund, näringsliv och kommuner. Samverkansformer och olika aktörers medverkan skiljer sig åt mellan länen beroende på regionala förutsättningar. Se även power point-presentation från seminariet som också tar upp projektet Uthållig kommun. Ekonomiskt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Tobias Malmgren, handläggare, Energimyndigheten Sedan årsskiftet kan alla kommuner och landsting söka stöd för strategiskt arbete och åtgärder för energieffektivisering. Totalt är 99 miljoner kronor avsatta per år under åren 2010-2014. Det belopp som varje kommun eller landsting kan få beror av folkmängden, men täcker ungefär kostnaderna motsvarande en halvtidstjänst. Stödet kan inte användas till investeringar eller energideklarationer. För att erhålla fullt stöd år 2010, ska ansökan lämnas senast den 30 juni 2010. Förutsättningarna för stödet regleras i två dokument, en förordning som sätter övergripande krav och regler (som regeringen beslutat om) och en föreskrift som reglerar mer detaljer (som Energimyndigheten beslutat om). Se power point-presentation från seminariet om de mål som finns för energianvändningen nationellt och inom EU, vilka åtaganden stödmottagaren åtar sig, exempel på vilka åtgärder som stödet kan användas till, årlig rapportering samt Energimyndighetens och länsstyrelsernas roll. För mer information se även www.energimyndigheten.se/eestod. Energy Performance Contracting i Örebro Göran Fredriksson, energiansvarig, Kommunfastigheter i Örebro Kommunfastigheter Örebro förvaltar kommunens verksamhetslokaler (ca 570 000 kvm) med egen driftsorganisation. Sedan år 2005 driver man ett projekt EPC, Energy Performance Contracting, som syftar till att minska energianvändningen genom användande av avtal. Fjärrvärme är främsta energikällan i fastigheterna. I
EPC-projektet har man analyserat 600 byggnader och genomfört åtgärder i 400 av dem. Bland uppnådda resultat i projektet nämndes att fjärrvärmeanvändningen minskat med 20 procent, att de fasta kostnaderna och oljeanvändningen har minskat samt att olja och el används i mindre omfattning. Projektet har gett stora miljövinster, men har drivits fram av ekonomiska skäl. En bidragande faktor har också varit det statliga stödet till energiinvesteringar i offentliga lokaler med 30% under 2006. Före projektet ökade underhållskostnaderna. Den trenden har nu brutits. Återbetalningstiden för åtgärderna är omkring nio år. Kommunen går nu vidare med nya etapper i projektet. Se även power point-presentation från seminariet. Energikrav i bebyggelse, Västerås stad, stadens roll och erfarenheter Bo Göranson, projektledare, Fastighetskontoret, Västerås kommun Fastighetsnämnden i Västerås har gett Fastighetskontoret i uppdrag att utveckla ett lågenergihuskoncept för Västerås. All bebyggelse på kommunal mark ska från och med nu vara lågenergihus. I arbetat med att ta fram konceptet har hänsyn tagits till många olika aspekter (se power point-presentation). Dialog, lyhördhet och vägledning har varit ledord i arbetet. Politiskt stöd har varit av största vikt för att konceptet har kunnat införas framgångsrikt. Unikt för det konceptet är att även effektkrav ställs. I köpeavtal och exploateringsavtal regleras således både energianvändningen och effektbehovet. För uppföljning används energihuskalkylen, ett beräkningsprogram som tagits fram gemensamt av Västerås stad och Linköpings kommun. För att göra det hela så enkelt som möjligt, liknar energihuskalkylen de vanliga energiberäkningsprogrammen. För att stödja tomtköpare, husleverantörer och byggentreprenörer har funktionen Bosse Energidoktorn inrättats. Energidoktorn ger vägledning och information via en webb-sida, beräkningsprogram etc och personligen per telefon och mejl. De vanligaste frågorna rör energiberäkningar och -lösningar. Se även power point-presentation från seminariet. Herrgårdsängen ett lågenergihusområde för småhus, staden och tomtköpare Ulf Edvardsson, projektledare, Fastighetskontoret, Västerås kommun Herrgårdsängen är det första område som nu byggs enligt det framtagna konceptet för lågenergihus i Västerås. Färdigställt kommer området att ha 149 bostäder bestående av enskilda småhus, gruppbyggda småhus och flerbostadshus.
Inför exploateringen av Herrgårdsängen bjöd kommunen in sextio småhustillverkare för att informera om sina planer att bygga lågenergihus. Tre av de företag som då deltog sa sig kunna leverera hus med den efterfrågade standarden. Nu, ett drygt år senare, klarar i stort alla leverantörerna kraven. Ordet succé nämndes småhustillverkarna har nu efterfrågan från andra kunder på sina lågenergihus. De första boende i området har just flyttat in. Från första spadtag till inflytting har det tagit 13 månader, inklusive anslutning av vatten och avlopp. I den uppföljning som nu följer ställs krav på åtgärd om kraven inte uppfylls. Om kraven uppfylls lämnas däremot 25 tkr till lågenergihus och 50 tkr till passivhus i bonus. Se även power point-presentation från seminariet och www.gäddeholm.se. Kommunal resepolicy, nu med trängselskatt och klimatkompensation Petter Kjellgren, samordnare arbetsgivarkontakter, Göteborgs stad År 2002 införde Trafikkontoret i Göteborg en resepolicy. Övriga förvaltningar har senare följt efter och då använt sig av Trafikkontorets policy som mall. Motiv för att införa en resepolicy var att minska miljöpåverkan, öka effektiviteten och säkerheten i resandet samt möjligheten att utgöra föredöme. Policyn syftar till att successivt styra användningen av personresor i tjänsten, samt att påverka personalens resor till och från arbetet. Användandet av cykel, kollektivtrafik och bilpool prioriteras. Åtgärder för att minska användningen av egen bil ger effektivitet bl a genom att resor planeras noggrannare och att stadens mark inte används för personalens bilparkering. Exempel på åtgärder som implementerats genom resepolicyn: Bilpool 100% miljöbilar Cykelpool, cykel leasing och cykel service Flygresor under 50 mil är inte tillåtna Minskning av parkeringsplatser och användning av egen bil Parkeringsavgift för anställda Incitament för hållbara resor som till exempel subventionerat kollektivtrafikkort Videokonferensutrustning finns att boka Anställda har flextid mellan 06.00 and 21.00 Bilpoolen används främst för tjänsteresor, men har upphandlats för att personalen också ska kunna använda den för privata resor. Även allmänheten ska kunna nyttja bilpoolen. Användningen av bilpoolen ska vara enkel och man betalar bara
för de resor man gör. Bil bokas över Internet eller via sms. Bekräftelse och nyckel fås via smartcard eller telefonen. Kommunens anställda kan på motsvarande sätt boka cykel i en cykelpool. Denna cykelpool ska inom kort kompletteras med elcyklar. Sommaren 2010 etableras ett lånecykelsystem för allmänheten, som även kommunens anställda kan nyttja. Andra alternativ för kommunens anställda är leasingavtal för cykel, där arbetsgivaren betalar 80% av kostnaden för en ny cykel. De anställda betalar förmånsvärdet av denna tjänst och kan efter tre år köpa cykeln. Vid användandet av egen cykel erbjuds anställda gratis service om de förbinder sig att använda den till jobbet minst fem månader om året. En dag varje vecka finns möjlighet att lämna in cykeln på service och få tillbaka den samma dag. Resultatet av resepolicyn hittills är bl a att resor med bil minskat med 50% under åren 2000 2006, trots att antalet anställda ökade under denna period. Trafikkontoret har infört en rutin för klimatredovisning av tjänsteresor med bil och flyg. Arbetet har bland annat inneburit: Samarbete med resebyrån System för insamling av resestatistik System för CO 2 -beräkning För att minska tjänsteresorna med bil och flyg beslutade kommunstyrelsen i Göteborg i maj 2009 att införa kommunintern klimatkompensation för alla förvaltningar och bolag i kommunen. Klimatkostnaden (1.50kr/kg CO 2 för flyg och bil) återförs till förvaltningarna och bolagen genom investeringar i klimatåtgärder. Kommunen har en intern klimatkompensation. Beräknar kostnader för utsläpp orsakade av tjänsteresor och återinvesterar i åtgärder som minskar resande och utsläpp. Inledningsvis beräknas klimatkompensationen för flyg och bil omsätta cirka 10 Mkr. Exempel på åtgärder: Utbildning i Ecodriving Cykelservice Implementering av videokonferensutrustning Utökat antal cykelparkeringar För att minska antalet bilar i staden i övrigt infördes hösten 2009 en ny parkeringspolicy med följande åtgärder: Högre avgifter för parkering vid arbetsplatsen Färre bilar parkerade på gatorna Fler cykelparkeringar
Prioritering av bilpool, samåkning och elektriska fordon År 2013 införs trängselavgift i Göteborg. Intäkterna ska användas för att finansiera investeringar i bl a ny tågtunnel, ny bro och utbyggd kollektivtrafik. Se även power point-presentation från seminariet. Medskapande och framgångsrikt genomförande. Vikten av och hur man får med sig människor David Sim, arkitekt, Gehl architects Planering sker ofta utifrån ett helikopterperspektiv. Men hur upplevs skalan av oss där nere? Gehl architecs använder sig av en upp- och nermetod som utgår från forskning och som har individen som utgångpunkt. Först görs en studie av platsen. Vad gör människorna på platsen? Kulturer och klimat skiljer sig åt, men det sätt vi människor befolkar och använder det offentliga rummet på är det samma överallt. Vi människor är gjorda för att gå i fem kilometer i timmen och vi ser det som är i ögonhöjd. Vi tittar nästan aldrig upp på husen. Jämför fasaderna på bottenvåningen i Gamla stan i Stockholm med en steril fasad utanför en livsmedelsaffär (se foto i power point-presentationen). Vi ser oss för var vi sätter fötterna, så golv- och trottoarbeläggningar är viktiga. Vi mår bra när skalan i bebyggelsen är anpassad efter människan. Jämför med barns glädje när skalan stämmer i lekstugor. På samma sätt bör staden vara anpassad för att vi ska röra oss i den i fem kilometer i timmen. Ofta är staden byggd för biltrafik i sextio kilometer i timmen. Men det finns exempel på städer som återerövrats. I Köpenhamn t ex finns flera ställen där bilens dominans har bytts mot folkliv och attraktiva miljöer där folk vill vistas. Ströget var tidigare en trafikerad genomfartsgata. Nu passerar där 80 000 människor per dag sommartid. I Nyhamn fanns tidigare plats för 50 bilar och när parkeringsplatserna togs bort oroade sig köpmännen på gatan för att förlora kunder. Nu rör sig tusen potentiella kunder på gatan dagligen. Genom att skapa bättre förutsättningar för cyklister kan cyklandet öka. Exempel på insatser: Nätverk av cykelbanor, inte bara några stråk Förhöjda kanter för att förtydliga skiljelinjen mellan cykelbana och körfält för bilar Cykelbanor förtydligas och prioriteras vid korsning med sidogator Cyklister får grönt trafikljus sex sekunder för bilisterna Cykelutbildning för vuxna invandrare som vill lära sig att cykla
Lätta övergångar mellan olika trafiksystem (gång, cykel och kollektivtrafik) Genom att studera statistik kan underlag tas fram som kan användas för att övertyga. I Köpenhamn visar studier t ex att de allra flesta, sextio procent, som cyklar gör det för att det är det lättaste/bekvämaste sättet att ta sig fram på. Bara sju procent cyklar p g a hälsoskäl och endast en procent av miljöskäl. I projekt som Gehl architects har genomfört i New York med syfte att skapa mer utrymme för gång- och cykeltrafik och plats för människan i det offentliga rummet har statisk bidragit till att öppna upp för samtal. I en studie framkom att 2/3 av gaturummet används av bilister, medan dessa bara utgör 1/3 av alla människor som rör sig på gatan. Trettio procent av befolkningen i New York city utgörs av gamla och barn, men i studierna finns bara tio procent av dessa i gaturummet. Förändringarna i New York har genomförts i små steg. Att göra Broadway till gågata var kontroversiellt. Motståndet mot att stänga av gatan en längre tid för att bygga om den till gågata var stort. I ett pilotprojekt gjordes istället en tillfällig lösning, snabb och till låga kostnader. Över en natt målades gatan om med olika fält, solstolar och parasoll ställdes ut. Grunden för att senare genomföra en permanent förändring finns nu där. Budkavle från Örebro till övriga kommuner i Sverige Gabriella Blomgren, kommunalråd med ansvar för miljö- och klimatfrågor, Örebro kommun Under vårens seminarier i Stockholm, Alvesta, Falköping, Piteå och Örebro skickas en budkavle med frågor och uppmaningar från kommun till kommun. Gabriella Blomgren skickade följande budkavle från Örebro övriga kommuner i landet: Vi är stolta över och sprider gärna vår kunskap kring: - Vår klimatplan, som visar hur vi på ett strukturerat sätt kan nå ambitiösa klimatmål. - Att vi genomfört norra Europas största energisparprojekt av typen EPC (Energy Performance Contract), som överträffat förväntningarna - Att vi infört ett internt klimatkonto där verksamheterna får betala för den klimatbelastning deras resande orsakar. Verksamheterna kan sedan söka pengar från kontot för klimatförbättrande åtgärder. Men. Den övergripande utmaningen för oss är hur vi kan bygga ett hållbart samhälle på lite länge sikt. I det arbetet funderar vi mycket kring hur vi kan skapa en attraktiv stad med hög tillgänglighet och låg klimatbelastning. Trafiken är kanske den största utmaningen i detta.
Har ni några konkreta tips kring hur vi kan skapa ett verkligt paradigmskifte, som bryter bilens dominans i samhällsutvecklingen?