Motioner och utlåtanden. Grupp F Väl

Motioner och utlåtanden Grupp F Väl älfär färd, vård och omsorg Stockholms arbetarekommuns årsmöte 16-17 april 2016

2

Innehåll Motion F1 Ambulansen i Stockholm i landstingets egen regi... 5 Utlåtande F1... 6 Motion F2 Betalar staden för mycket när det upphandlas externa utförare av särskilda boenden?... 7 Utlåtande F2... 7 Motion F3 Bättre mat inom äldreomsorgen - Inför storkök på Östermalm... 8 Motion F4 Låt pensionärer äta i skolrestauranger... 9 Utlåtande F3 och F4... 10 Motion F5 Dags för en äldregaranti!... 11 Utlåtande F5... 11 Motion F6 En inkluderande välfärd... 12 Utlåtande F6... 12 Motion F7 Fotvård till diabetessjuka... 13 Utlåtande F7... 15 Motion F8 Fri tandvård... 15 Motion F9 Fri tandvård... 16 Motion F10 Tandhälsa... 16 Utlåtande F8, F9 och F10... 17 Motion F11 Förbättring och ansvarsutkrävande inom barn och ungdomspsykiatrin... 18 Utlåtande F11... 19 Motion F12 Ge doktorn rätten att skriva ut massage på recept... 21 Utlåtande F12... 22 Motion F13 Hemtjänstens utbildning och arbetsvillkor... 22 Motion F14 Inför etiska riktlinjer för utförare inom hemtjänstföretag... 23 Motion F15 Inför ett system där medborgarna kan granska kvalitén i äldreomsorgen... 24 Utlåtande F13, F14 och F15... 24 Motion F16 Insatser för könsstympade kvinnor... 25 Utlåtande F16... 26 Motion F17 Jämlikare vård och hälsa... 27 Motion F18 Jämlikare vård och hälsa... 28 Utlåtande F17 och F18... 29 Motion F19 New Public Management Ett människovidrigt marknadsekonomiskt maskineri... 30 Utlåtande F19... 31 Motion F20 Satsningar på psykiatrins heldygnsvård... 32 Utlåtande F20... 32 Motion F21 Subventionera miljövänliga och kostnadseffektiva mensskydd till menstruerande personer under 18 år... 33 Utlåtande F21... 33 Motion F22 Äldreomsorgen... 34 Motion F23 Äldreomsorgen... 35 Motion F24 Äldreomsorgen... 36 Motion F25 Äldreomsorgen... 37 Utlåtande F22, F23, F24 och F25... 38 3

4

Motion F1 Ambulansen i Stockholm i landstingets egen regi Östermalm-Gärdet s-förening Engelbrekts s-förening Värtans s-förening Sedan 1960-talet bedrivs ambulanssjukvården i Sverige av landstingen. Flera av landstingen har upphandlat denna av privata vårdgivare. Däribland Stockholm. I Stockholm så finns det 3 olika bolag som bedriver ambulanssjukvård. AISAB, som är det landstingsägda bolaget, med ca 30 procent av länets ambulansverksamhet. AISAB är stationerat i centrala delarna och i västerort. AISAB har även hand om MICU (specialtransporter av svårt sjuka intensivvårdspatienter), Utomlänsambulansen (Transporterar hem patienter till Stockholms län) och TRAV (Transport av avlidna). Falck Ambulans är ett danskt bolag som har ambulansverksamhet i flera landsting i Sverige. I Stockholm har de främst ambulanser i södra länet varav en akutbil och en akutläkarbil. Fram till december 2015 har de även hand om bemanningen av ambulanshelikoptern. Samariten är ett svenskt bolag som framförallt har ambulanser i Norrort. De har även en akutbil och från och med december hand om bemanningen i ambulanshelikoptern. De privata bolagen får driva sin verksamhet med nästintill obefintlig insyn. Det har visat sig att de privata bolagen inte har resurser att fylla behovet av beredskap som behövs i en storstadsregion. Till exempel så har Falck och Samariten inte tillräckligt med reservbilar. De reservbilar som finns används ofta i den dagliga verksamheten och om det skulle uppstå en krissituation där många ambulanser behövs så kommer det inte att finnas beredskap för att hantera den. Första linjens sjukvård borde alltid vara likvärdig för alla. Men om privata aktörer väljer sämre utrustning såsom bilar så är det svårt att upprätthålla en likvärdig sjukvård. Ett tydligt exempel på detta är skillnaden de olika bolagen väljer lägga på bilarna. AISAB lägger i snitt ca 1,5 miljoner kronor per ambulans. Falck lägger ca 850 000 kronor och till sist Samariten som lägger ca 450 000 kronor för en ambulans. Personalen larmar om dåliga arbetsvillkor i samband med detta och det är en sämre driftsäkerhet som i slutändan drabbar oss medborgare. Om all ambulansverksamhet var samlad under en klinik så skulle beredskapen och utvecklingen av ambulanssjukvården bli lättare att styra. Med en tydlig ambulansorganisation så kan vi hantera de situationer som kan uppstå i en tid där katastrofer allt oftare sker. Med hemska terrordåd färskt i minnet så är det viktigare än någonsin att vi i Stockholm kan känna oss trygga i att beredskapen i länet är så bra som möjligt. 5

Därför yrkar vi att 1. motionen antas av Arbetarekommunen 2. Arbetarekommunen verkar för att återta all ambulansverksamhet i Landstingets egen regi 3. motionen överlämnas till den socialdemokratiska landstingsgruppen Stian Raneke Motionen antagen av gemensamt medlemsmöte för Engelbrekts, Östermalm-Gärdets och Värtans s- föreningar 2015-11-18 Utlåtande F1 Östermalm-Gärdets S-förening lyfter den angelägna frågan om organiseringen av Stockholms läns landstings ambulansverksamhet. Motionen uttrycker att ambulansverksamheten skulle fungera bättre om den organiserades i egen regi, vilket i sin tur skulle förbättra patientsäkerheten. Vi ser att det finns stort utrymme för förbättringar inom den prehospitala vården, där ambulansverksamheten ingår, i Stockholms läns landsting. En nyckelfråga är att få till fungerande vårdkedjor. Från att ha varit en transporttjänst av akut sjuka till sjukhus har ambulansverksamheten utvecklats, till att vara det första steget i den akuta vården där sedan sjukhusets akutavdelning tar vid. Därför är det centralt att vårdkedjan kring akut sjuka personer i behov av ambulans länkas ännu tätare samman. Den ska inte slitas sönder på grund av olika utförare. Men där visionen kan tänkas självklar är den politiska vägen dit svår. I Stockholms läns landsting har den styrande Alliansen länge haft som ambition att upphandla all ambulansverksamhet. Trots den strävan har vi lyckats komma överens om att AISAB landstingets egen ambulansverksamhet bör fortsätta existera och att de ska ansvara för en tredjedel av ambulansverksamheten. I gengäld har Alliansen krävt att två tredjedelar av marknaden ska konkurrensutsättas genom upphandling. Mot bakgrund av vår vilja att värna den blocköverskridande uppgörelse som mot den styrande Alliansen vilja medger att landstinget själv utför en tredjedel av ambulansverksamheten är det oklokt att kräva ett fullständigt återtagande av de verksamheter som nu drivs av Falck och Samariten ambulans. Det skulle uppfattas som att vi bryter en överenskommelse, vilket i sin tur skulle möjliggöra för Alliansen att konkurrensutsätta hela verksamheten och lägga ner AISAB. I en sådan här situation vore det klokt att låta det bästa stå tillbaka för det som har varit möjligt att uppnå. Därför föreslås att motionen avslås. Dock anser vi att SLL helt bör avstå från att upphandla den här sortens verksamhet enligt den lägsta pris-modell som är gängse. Om man istället fokuserar upphandling kring kvalitet snarare än pris skulle man kunna råda bot på en del av den problematik som uttrycks i motionen. Då skulle också den bitvis bedrövliga personalsituationen inom SLL:s upphandlade ambulansverksamhet väsentligen förbättras. Dessutom anser vi att Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting bör arbeta för att ambulansverksamheten knyts närmare akutsjukhusens akutavdelningar. En närmare integration (vilket skulle innebära exempelvis möjligheter till rotationstjänstgöring för såväl ambulans- som akutpersonalen och lokalisering av ambulanserna vid respektive sjukhus) tror vi skulle leda till stora effektivitets- och patientsäkerhetsvinster. Det skulle också skapa förutsättningar för akutsjukhusen att i framtiden bli naturliga huvudmän för ambulansverksamheten. 6

Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. avslå motionen 2. ge landstingsgruppen i uppdrag att verka för en förbättrad ambulansverksamhet och förstärkt katastrofberedskap 3. den socialdemokratiska landstingsgruppen verkar för att Stockholms läns landsting utreder förutsättningar för att samla ambulansverksamheten inom AISAB (landstingets ambulansbolag) koppla ambulansverksamheten närmare akutmottagningarna Beslut: Motion F2 Betalar staden för mycket när det upphandlas externa utförare av särskilda boenden? Matteus socialdemokratiska förening Vårdföretagarna har gjort en totalstudie av alla upphandlingar mellan 2011 och 2012. I rapporten redovisas att det finns en stor prisskillnad mellan olika kommuner ca 50 % för samma boenden. Det går inte heller att läsa ut om de kommuner som betalar mer får en högre kvalitet. Med anledning av ovan vill vi yrka att 1. Stockholms kommunfullmäktige får i uppdrag att utifrån rapporten utreda om stadens upphandlingar sker till ett för högt pris jämfört med övriga landet. Om så är fallet bör kommunfullmäktige också pröva om resurser långsiktigt ska föras från särskilda boende till hemtjänsten. Tara Twana, Matteus s-förening Antagen av Matteus socialdemokratiska förening Utlåtande F2 Motionären tar upp prisskillnaden mellan olika kommuner samt föreslår att Stockholms kommunfullmäktige ska utreda varför det har uppstått prisskillnader samt att det i förlängningen ska ske en överföring från ersättningar till olika slags äldreboenden till hemtjänsten. Arbetarekommuns styrelse anser att det inte bör initieras någon utredning om prisskillnader mellan kommuner i landet just nu. Det finns en del naturliga förklaringar. Stockholms stad tillämpar sedan många år tillbaka en modell som kallas för kvalitetsupphandlingar. Staden tillämpar, för vård- och omsorgsboenden, en ersättningsmodell som baserar sig på plats och vårddygn. Inom hemtjänsten tillämpas ett timpris, detta infördes 1 januari 2014. När staden upphandlar så tilldelas uppdraget till den utföraren som bäst kan motsvara de kvalitetskraven som staden har ställt krav på. Men kommunerna kan fritt välja att tillämpa andra kriterier, t ex pris. I de fallen är priset det största argumentet att anta en entreprenör. Det är givet att det kan uppstå skillnader 7

när upphandlingarna genomförs med önskan om olika resultat, å ena sidan hög kvalitet, å andra sidan ska verksamheten drivas till så billig peng som möjligt. Stockholms stad har krav på formell och teoretisk utbildning för de anställda inom hemtjänst och på våra boenden. Samma krav gäller entreprenörer. Desto mer utbildning de anställda har, desto högre är lönekostnaden. Inom hemtjänsten används i dag LOV, lagen om valfrihet, som upphandlingsverktyg. Men även inom hemtjänsten har staden höga kvalitetskrav, i synnerhet i frågan om utbildningsnivåer av de anställda. Därtill har majoriteten i stadshuset tillsatt två stora utredningar, hemtjänstutredningen och äldreboendeutredningen vilket gör att arbetarekommunsstyrelse anser att just nu är direkt olämpligt att tillsätta fler utredningar. Hemtjänstutredningen tittar på flera parametrar inom hemtjänsten. Biståndsbedömningen är en viktig del av utredningen. Utredningen har tittat på hur den äldre ska kunna påverka innehållet i sin hemtjänst och därför tittar staden seriöst på hur det ska kunna göras. I dag biståndsbedöms tid men det blir allt vanligare att biståndsbedöma ramtider. Utredningen ser över tidsregistreringssystemet som används nu, allas önskan är att få till ett enklare digitalt system. Utredningen tittar även på olika metoder för upphandling och gör jämförelser mellan LOU och LOV. Äldreboendeutredningen ska ta fram underlag för vilka behov av olika slags äldreboenden som finns i staden. Framförallt fattas det en fungerande mellanboendeform och det finns alldeles för få korttidsboendeplatser. Därtill finns det behov av att bygga nytt, att bygga äldreboenden som motsvarar dagens krav, krav både från dem som bor i dem och från dem som har äldreboenden som sin dagliga arbetsmiljö. Styrelsen ser inte heller att det är möjligt att föra över medel från äldreboenden till hemtjänst. 2016 kommer därmed att vara det året då det händer mycket bra saker och utveckling inom äldreomsorgen. Båda utredningarna tillsattes under 2015. Arbetarekommuns styrelse anser att just nu ska de kommande förslagen verkställas för att de äldre i Stockholms ska kunna ha trygga boenden och högkvalitativ hemtjänst. Däremot anser styrelsen inte att staden ska arbeta med ytterligare en utredning och det är inte heller möjligt att omfördela resurser från äldreboenden till hemtjänst Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. avslå motionen Beslut: Motion F3 Bättre mat inom äldreomsorgen - Inför storkök på Östermalm Östermalm-Gärdet s-förening Engelbrekts s-förening Värtans s-förening Att våra äldre får god och näringsriktig kost är avgörande för så väl den fysiska som mentala hälsan. Många äldre lider av undernäring och att maten är såväl näringsrik som aptitlig är av stor vikt för att äldre ska hålla sig friska. God mat ger också mental tillfredställelse och måltiden fyller en viktig social funktion på våra äldreboenden. Äldreomsorgens mat på Östermalm är idag helt i privat regi och det finns allt för många exempel där priset på mat pressas vilket leder till att mat beställs från centrala industrikök ute i landet och transporterats 8

långa sträckor. Färdigförpackade måltiderna från industrikök som levereras en gång i veckan innehåller stor del processad mat där innehållet inte har satts samman för att möta den äldres näringsbehov. Att få äta god och nyttig mat ska vara en självklar del av vår äldreomsorg. Vi ser att ett första steg är att införa närproducerade måltider för våra äldre i vår stad ska vara regel. Vi vill att 1. arbetarekommunen upprättar en standard om att mat inom äldreomsorgen ska anpassas efter näringsbehovet hos vårdtagarna samt att maten ska stimulera till ökat matintag vid brist på aptit. 2. för att säkerställa standard på mat inom äldreomsorgen, inrättas lokala storkök där mat lagas utifrån rekommendation från dietister. 3. Socialdemokraterna i Stockholm som pilotprojekt inför storkök för äldreboenden på Östermalm. Signhild Petrén Motionen antagen av gemensamt medlemsmöte för Engelbrekts, Östermalm-Gärdets och Värtans s- föreningar 2015-11-18 Motion F4 Låt pensionärer äta i skolrestauranger Engelbrekt S-förening Östermalm-Gärdets s-förening Värtans s-förening Att låta pensionärer äta skollunch till självkostnadspris eller till pris som fastställs i vederbörlig ordning skulle, förutom att de erbjuds en näringsriktig kost, göra det möjligt till en stunds social samvaro mellan unga och äldre. Man kan också se det som förebyggande och hälsofrämjande för våra äldre. Det skulle vara ett ömsesidigt utbyte och barnen får lära sig att ta hänsyn till de äldre och kanske också tvärtom. Fördelarna för båda grupperna stärks genom att båda grupperna får möjlighet att umgås och dela livserfarenheter med varandra. Många barn har inte mor- eller farföräldrar och då blir de glada över att ha äldre att prata med. Dessutom kan det komma att bli mycket lugnare i matsalen under luncherna. Vi yrkar att 1. Arbetarkommunen antar denna motion 2. Arbetarekommunen verkar för att pensionärer tillåts äta i skolrestauranger 3. motionen överlämnas till den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen Birgit Marklund Beijer Motionen antagen av gemensamt medlemsmöte för Engelbrekts, Östermalm-Gärdets och Värtans s- föreningar 2015-11-18 9

Utlåtande F3 och F4 Att samlas till att äta tillsammans är viktig. Matstunden är kanhända en av de få upplevelser som en äldre har under dagen. Den har därför stor betydelse, kanske större betydelse än för den som har en mängd händelser och upplevelser under dagen. Det är därför som bland annat äldreförvaltningen på uppdrag av äldrenämnden tagit fram en mängd tips och idéer på hur personalen kan göra måltidsstunden trevligare och därmed vardagen lättare. Personalen, både hos kommunen och entreprenörerna, har getts möjlighet till utbildning. I en trevlig miljö, äter man mer. En äldre människa är som vilken annan människa som helst. Men äldre. Det innebär att varje äldre människa har sina egna önskemål och krav samt tycker om olika typer av maträtter, kryddor, drycker, produkter och tider för måltiderna. En del tycker att Dagens rätt är himmelskt god medan en annan tycker att samma Dagens rätt är skrutt. Detta är en utmaning för äldreomsorgen. De måltider som tillagas/levereras till äldre är, om de är lagade/tillverkade av professionen, näringsberäknade utifrån att en äldre kropp inte behöver eller ska ha samma näring och mängd som en yngre kropp. Portionen är också beräknad att ätas vid ett mål, men många äldre äter kanske bara halva portionen vid ett mål och den andra halvan vid ett annat mål. Detta är en utmaning för äldreomsorgen. Matlagning är en kunskap som inte alla har tillägnat sig. Den bästa maten är nog den som önskas individuellt och lagas av en matkunnig och matintresserad direkt vid spisen och därefter serveras direkt, i trivsam miljö och med trivsamt sällskap. För detta krävs mer resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga än kommunen kan tillgodose. Det viktigaste är dock att koncentrera sig på den sociala situationen vid måltiden. I en trevlig miljö, äter man mer! Vi tycker därför inte att förslaget med lokala storkök skulle vara en lösning på problemet. Det är även så att barn äter sin lunch mycket tidigare än många äldre vill äta dagens huvudmål. Barnens skoldag börjar vid 8-tiden, den tid då många äldre äter sin frukost. Maten är också tillagd till barn och vad barns kroppar behöver. Och det är inte mat som passar en äldres kropp. Även här anser styrelsen att vi bör ha förståelse för den sociala situationen vid måltiden. Styrelse har stor förståelse för tankarna om att äldre skulle ges möjlighet att äta i skolrestauranger som en möjlighet till möten mellan olika generationer där det inte är så lätt för denna typ av möten. Vi borde verkligen undersöka på vilket sätt sådana möten skulle kunna komma till stånd. Ett sätt att bättre kunna påverka är att få provsmaka ett antal rätter från de som vill vara leverantör av maten. Detta är provat på ett äldreboende på Söder och gav upphov till ett stort engagemang och påverkan på beslutet. Kanhända är det dags att tillsammans med Svenska Hotell- och Restaurangförbundet göra en överenskommelse med seriösa krögare så att äldre kan äta mat på tider som passar dem, och kanske även plats som ger dem harmoni och välbefinnande. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. avslå motion F3 2. avslå motion F4 Beslut: 10

Motion F5 Dags för en äldregaranti! SSU Stockholm Sverige har sen Socialdemokraterna började förändra och förbättra äldrevården i Sverige varit ett föregångsland för övriga världen när det gäller omsorg och äldreomsorg. Men de senaste åren med alliansregeringen har någonting gått sönder med Sveriges äldrevård. Idag behandlas inte äldre med respekt från samhällets sida utan ses mer som en börda för samhället. Detta är helt fel att dem som har byggt upp vårt samhälle inte ska bli behandlade med respekt och omsorg. Därför behöver Stockholm och Sverige en äldregaranti. Äldregarantin ska garantera äldres rätt till en bra äldrevård i tre olika delar. För det första ska den garantera att äldre ska få den tid de behöver på sjukhuset eller andra institutioner så att den äldre på bästa sätt kan få ett fortsatt så bra liv som möjligt. Den andra är att äldre ska få komma in på äldreboende när man känner att man som äldre behöver det och inte behöva stå över det för ekonomiska intressen. Sist men inte minst ska äldre garanteras bra mat så att man som äldre ska må så bra som möjligt. Detta ska då vara en garanti som garanterar äldre dessa förmåner och de äldre ska därmed garanteras ha större makt och inflytande över sitt eget liv. Därför yrkar vi att 1. Stockholms arbetarekommun verkar för en kompetenshöjning hos personalen i äldreomsorgen. 2. motionen antas som egen och skickas vidare till partikongressen. Motionen antagen av SSU Stockholms årskonferens 24-26 april 2015 Utlåtande F5 Äldreboendenas personal utgör den dag det blir svårt eller omöjligt att klara sig själv, en av de viktigaste delarna i den äldres liv. Detta har påtalats i många sammanhang, bland annat i programmet Folkhälsa för äldre, som representantskapet ställde sig bakom redan år 2011, och som till stora delar ingår i den budget som gäller för Stockholms stad och i den budget som s-gruppen i landstinget antagit. I september 2013 antogs en överenskommelse om en Etisk plattform mellan utförare inom vård och omsorg med offentlig finansiering, för en större öppenhet när det kommer till kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor. Syftet var att öka allmänhetens insyn i verksamheterna, och alla utförare, såväl offentliga som privata, kan ansluta sig till den. Öppenheten är där tänkt att i sin tur värna och utveckla en hög kvalitet i all vård och omsorg. Regeringen tillsatte dessutom i juni 2015 en kommitté, Kvalitetsplan för äldreomsorgen, som bland annat ska behandla personalfrågor. Senast den 31 mars 2017 ska kommittén ha hunnit lägga fram sina resultat. Sammantaget menar vi att allt detta på ett tillräckligt sätt svarar på de brister och det behov, som motionären så riktigt pekar på, av en kvalitetsförbättring och kompetenshöjning inom äldreomsorgen. För oss som arbetareparti är personalen ett fundament för att välfärden ska kunna vara en gemensam trygghet för medborgarna. Vi måste kunna garantera att personalen har den utbildning och kompetens och får den vidareutveckling som krävs, för att ha ansvaret för de äldre. Tyvärr delar inte högern denna uppfattning utan överlåter detta till olika privata utförare som inte alltid ser till att dessa krav uppfylls, så att detta hela tiden är något vi måste arbeta med. 11

Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse första att-satsen besvarad 2. avslå andra att-satsen Beslut: Motion F6 En inkluderande välfärd SSU Stockholm Hetero- och cisnormer är något som idag styr vårt samhälle och det lämnar tydliga spår även i välfärden och offentligheten. Vid födseln kan kroppskorrigerande ingrepp på intersex-personer (vars inre och yttre könsorgan samt gener och könshormoner inte överensstämmer med samhällets normer kring kön och anatomi) förekomma utan individens medgivande och detta är något problematiskt då det inte är ett beslut som ska tas varken av läkare och vårdpersonal eller förmyndare. I sex- och samlevnadsundervisningen är det ofta lärare utan vidareutbildning eller tolkningsföreträde i HBTQ+-frågor som undervisar vilket gör det problematiskt då hetero- och cisnormerna negativt påverkar utbildningen och gör den starkt exkluderande. Välfärden ska vara till för alla, inte bara för dem som tillhör dessa normer. Centrala delar av livet såsom skola, vård och omsorg måste genomsyras av trygghet och inkludering för alla människor. Genom att ha en sjukvård som inte präglas av konservativa uppfattningar kring kön, en fördomsfri undervisning i skolan och offentliga könsneutrala omklädningsrum och toaletter öppnar vi upp för ett mer inkluderande samhälle. Sedan är det ju självklart med könsneutrala titlar och pronomen i sammanhang som till exempel lagtexter eller stadgar det offentliga har ett särskilt ansvar vad gäller att praktisera normkritik. Därför yrkar vi att 1. vidareutbildning i HBTQ+-frågor genomförs för alla certifierade lärare. 2. det i alla offentliga byggnader med toaletter och omklädningsrum ska finnas könsneutrala sådana. 3. svensk författningssamling och övriga statliga, kommunala och landstingsägda företag, myndigheter och institutioners stadgar och föreskrifter ska ha könsneutrala titlar och pronomen. Motionen antagen av SSU Stockholms årskonferens 24-26 april 2015 Utlåtande F6 Socialdemokratin vill forma ett samhälle som bygger på alla människors lika värde och lika rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är vårt mål. Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och kunna påverka samhället. Denna frihet ska gälla alla. Därför är jämlikhet frihetens förutsättning. Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människors frigörelse. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering. 12

Varje människa är unik, och människovärdet är lika. Alla människor har en etnisk bakgrund, en könsidentitet och en sexuell läggning ingen mindre värd än en annan. Alla människor har rätt att bli behandlade med respekt. Ingen människa har rätt att döma eller trampa på en annan för vem han, hon eller hen är. På de principerna vilar vårt demokratiska samhälle. Vi socialdemokrater står upp för människovärdet och kräver krafttag mot diskriminering och hatbrott som begås på grund av rasism, främlingsfientlighet eller hets mot hbt-personer. Vi accepterar inte diskriminering på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, hudfärg, etnisk tillhörighet, tro, sexuell läggning eller något annat som gör oss människor unika varken på arbetsplatsen, på fritiden, i skolan, i hemmet eller någon annanstans. Kampen för hbt-personers rättigheter har med framgång drivits av socialdemokratin. Vi vill fortsätta arbetet med att öka friheten och rättigheten för alla att kunna delta på lika villkor i det demokratiska samhället, men ännu återstår mycket att göra. Texten ovan är tagen från Socialdemokraternas HBT-politiska program 2014 och ska ligga till grund för vår politikutformning och våra ställningstaganden. Precis som motionären påpekar är det av stor vikt att det offentliga är inkluderande och upplevs som tillgängligt för alla. Det är också av stor vikt att de medarbetare som man har kontakt med i välfärden inom bl a skola vård och omsorg har HBTQ-kompetens. Det är därför rimligt att de lärare som är certifierade också får en möjlighet att hålla sin kunskap aktuell och levande. På samma tema tillgänglighet och inkludering fortsätter motionären i sitt nästa yrkande om könsneutrala toaletter i alla offentliga byggnader. Dock finns de en kostnadsaspekt när det gäller möjlighet till könsneutrala toaletter i alla befintliga offentliga byggnader som behöver tas hänsyn till och undersökas närmare innan ett ställningstagande definitivt kan göras. Det borde också vara möjligt att titta närmare på möjligheten att inkludera krav på könsneutrala toaletter vid nybyggnation i framtida upphandlingar. När det gäller motionärens tredje yrkande måste en sådan förändring också ställas mot kostnaden av en sådan förändring och anses därför inte i nuläget som en prioriterad fråga. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla första att-satsen 2. anse andra att-satsen besvarad 3. avslå tredje att-satsen Beslut: Motion F7 Fotvård till diabetessjuka Skärholmens kvinnoklubb Skärholmen/Vårberg s-förening Sätra/Bredäng s-förening Diabetes är en sjukdom, som är mycket vanlig hos en stor del av befolkningen. Speciellt gäller det diabetes Typ 2, som också är mer vanligt hos den äldre befolkningen. 13

Diabetes skapar stora samhällskostnader, vilket framför allt beror på de komplikationer som är förknippade med sjukdomen, såsom nervskador, njurskador, förändringar i ögonbotten och hjärtkärlsjukdomar. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att diabeteskomplikationerna kan fördröjas eller förhindras genom att angripa de riskfaktorer som har stor påverkan på uppkomsten av komplikationer i de små och stora blodkärlen. Socialstyrelsen har nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder avseende diabetes. Ny uppdatering av riktlinjerna har varit ute på remiss och remisstiden har gått ut. Förslaget till riktlinjer har antagits våren 2015. Det är långtgående beskrivningar av de skador, som kan uppstå om man inte behandlar sjukdomen och man har rekommendationer för att förebygga att skador uppstår. Det gäller allt från kostbehandling, tandvård, rökstopp och motion. Kontinuerlig kontroll av ögonbotten är också viktig. Man har ganska bra förebyggande åtgärder beträffande det mesta av det man ska tänka på för att förebygga att skador uppstår. Det gäller exempelvis tillgång till dietist, rökavvänjning m m. I flera landsting så erbjuder man också förebyggande fotvård inom ramen för högkostnadsskydd. Men inte i alla landsting. Stockholms landsting är ett sådant landsting som tagit bort fotvården i förebyggande syfte. Det är endast om man fått en skada som man kan få fotvård inom ramen för högkostnadsskydd. Detta har fått till följd att den diabetessjuke själv ska bekosta skötseln av sina fötter. Att sköta sina fötter själv är inte lätt när man blir gammal och kanske inte ser så bra. Det är dyrt med fotvård och man måste gå till en utbildad i medicinsk fotvård när man har diabetes. Däremot är det inget som hindrar att man sköter det själv med ibland förödande konsekvenser. Det är lätt att man klipper fel med nagelsaxen och får ett svårläkt sår. Konsekvensen av detta kan i slutändan bli svårläkta sår och i värsta fall en amputation. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är rekommendationer och inget tvång. Det finns landsting som har insett att man kan spara pengar genom att erbjuda medborgarna god förebyggande vård. Jag vill att 1. motionen att skickas till S-gruppen i Stockholms landstingsfullmäktige. 2. S-gruppen i Stockholms Landstingsfullmäktige driver frågan om att förebyggande fotvård ska omfattas av alla diabetiker och innefattas i högkostnadsskyddet. Liliane Svensson Motionen behandlad och antagen på medlemsmöte den 21 november 2015. Motionen även antagen på medlemsmöte i Skärholmen/Vårberg och Sätra/Bredäng den 21 november 2015. 14

Utlåtande F7 Motionen belyser vikten av förebyggande fotvård för diabetiker och att kostanden för dessa behandlingar ska ingår i sjukvårdens högkostnadsskydd. I motionen belyses det nationella arbete som Socialstyrelsen gjort för att ta fram nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete för diabetes. Av Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2015) om diabetesvård framgår att personer med diabetes bör få sina fötter kontrollerade regelbundet. Vidare anger myndigheten att det är viktigt att tidigt upptäcka fotdeformiteter, känselnedsättning och försämrad cirkulation för att i tid kunna sätta in t.ex. preventiv fotvård i tid. Dessa åtgärder kan förhindra svårläkta fotsår, långdragna infektioner och amputationer, vilka medför stort lidande och nedsatt livskvalitet. Fotvård är en viktig del i behandlingen av personer med diabetes. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård 2010 respektive 2015 rekommenderas att specialistvård, primärvård och hemsjukvård i samverkan ska erbjuda behandling och diagnostik hos ett multidisciplinärt fotteam. Ett sådant team kan bestå av diabetolog, diabetesutbildad sjuksköterska, kärlkirurg, infektionsläkare, ortoped, fotterapeut, ortopedingenjör, radiolog och klinisk fysiolog. Här behöver landstinget och kommunerna intensifiera samverkan kring vården och insatser. En utsatt grupp är personer med hemtjänst där det finns ett stort underskott på fotvård. Även andra grupper så väl yngre som äldre bör få del av förebyggande fotvård i större utsträckning. I Stockholms läns landsting ingår idag inte preventiv fotvård i högkostnadsskyddet för sjukvård. Alla stadsdelar och kommuner erbjuder inte heller förebyggande fotvård för personer med diabetes. Det kan vara svårt att på egen hand titta under fötterna i ett förebyggande skede. Idag kan en person med diabetes tvingas gå flera i år med cirkulationsrubbningar innan en remiss skrivs för medicinsk fotvård i Stockholm. Detta får till följd att den diabetessjuke på flera håll i länet inte bara ska sköta utan även betala sin förebyggande fotvård själv. Det är ojämlik vård och leder till onödigt och olyckligt lidande för patienten. Ett lidande som i många fall leder till amputation av hela foten. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla motionen 2. motion jämte utlåtande sänds till landstingsgruppen Beslut: Motion F8 Fri tandvård El-sossen Tandhälsa är fortfarande en klassmarkör. I Danderyd har 21,3 procent av 19-åringarna hål i tänderna jämfört med 52,1 procent i Rinkeby-Kista, enligt Svenska Dagbladet. Vår inkomst ska ej behöva påverka vår tandhälsa. Vi föreslår att årsmötet beslutar att 1. Socialdemokraterna i Stockholm stad verkar för fri tandvård El Sossen 15

Motion F9 Fri tandvård Handels-sossen Inkomsten skall ej behöva påverka tandhälsan. Tandvård skall EJ vara en klassfråga. Stress påverkar tandhälsan och vi ser en ökning av stressrelaterade tandskador pga bl a det samhällsklimat samt arbetsklimat som råder. Vi tycker att tänderna är en del av kroppen och att de rimligtvis bör behandlas därefter. Vi yrkar att 1. tandvården omfattas av sjukförsäkringen Motionen antagen av Handels-sossen medlemsmöte 2015-11-26 Motion F10 Tand andhälsa Skärholmens kvinnoklubb Skärholmen/Vårberg s-förening Sätra/Bredäng s-förening Alla människor ska ha råd med god tandvård vilket står inskrivet i TANDVÅRDSLAGEN. Tänderna betraktas inte som en del av kroppen när det gäller sjukvården. Detta är helt fel eftersom nedbrytningsprocessen börjar i munnen när vi tuggar maten. Finns det dålig tandstatus så blir det svårt att tugga och maten bryts inte ner och det får konsekvenser som ofta ger magproblem. Har man dåliga tänder, så är det också risk för infektioner. Många äldre har fått ersätta sina egna tänder med tandprotes (löständer). Det är viktigt att de sitter bra annars blir det svårt att tugga. Eftersom gommen ändras allteftersom man blir äldre, så behöver man byta ut sin protes. Det är viktigt att den sitter bra annars får man blåsor och det gör ont när man tuggar. Infektionsrisken är också stor. När det gäller det stöd som man kan få i dag, så är det olika form av blygsamma bidrag till olika åldrar och gäller bara för vissa tänder i munnen. Helt tandlösa är det allt färre som blir men fortfarande tappar var tionde svensk över 50 år enstaka tänder på grund av tandlossning eller parodontit. Det finns stora möjligheter i dag, att få god tandvård för dem som har råd. Man kan befara att det precis som förr kommer att vara vanligare med grupper i vårt samhälle, som inte har råd att sköta sina tänder. Därför behövs ett högkostnadsskydd liknande den inom sjukvården för alla. Professor i parodontologi Björn Klinge har i sin bok Munnen, tänder, kropp och själ beskrivit vikten av god tandstatus. 16

Därför yrkar jag att 1. Socialdemokraterna utreder och verkar för en fungerande tandvårdsreform för alla. Fanny Gustafsson Motionen behandlad och antagen på medlemsmöte den 21 november 2015. Motionen även antagen på medlemsmöte i Skärholmen/Vårberg och Sätra/Bredäng den 21 november 2015. Utlåtande F8, F9 och F10 Motionärerna föreslår att tandvården i Sverige ska vara fri och att inkomsten inte ska behöva påverka tandhälsan. Och tyvärr ser vi dag i takt med att inkomstklyftorna ökar, just att tandhälsan ofta blir lidande och alltså att den återigen blivit alltmer till en klassfråga. Motionärerna anser att tandvården ska ingå i den allmänna sjukvården eller vara helt kostnadsfri. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att den allmänna sjukvården inte är kostnadsfri, utan delvis finansieras av den sjuke själv. I regeringens höstbudget ligger en satsning på utökad fri tandvård för unga. Tandvård blir avgiftsfri för unga t.o.m. det år de fyller tjugoett från och med den första januari 2017 och till och med det år de fyller tjugotre år från och med den första januari 2018. Det finns också sedan tidigare ett beslut från socialdemokraternas jobbkongress 2009 kring tandvården. Där anges att Vårt långsiktiga mål är ett högkostnadsskydd av samma modell som inom hälso- och sjukvården. På kort sikt prioriterar vi att förlänga den avgiftsfria ungdomstandvården upp till 25 år. Motiveringen är att tänderna, precis som motionärerna önskar, ska ses som en del av kroppen. Genom detta ska ingen behöva ha eftersatt tandvård på grund av höga kostnader. Styrelsen anser därmed att tandvårdsfrågan, och följaktligen även motionerna, i och med det tidigare kongressbeslutet redan är hanterade. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse motion F8 besvarad 2. anse motion F9 besvarad 3. anse motion F10 besvarad Beslut: 17

Motion F11 Förbättring och ansvarsutkrävande inom barn och ungdomspsykiatrin SSK Personer med behov av psykiatrisk vård är i en väldigt utsatt situation där personen i fråga i många fall inte kan tillgodose sina egna rättigheter och behov. Barn och ungdomar är ofta i ytterligare en utsatt situation där psykiatrisk vård och stöd i ett tidigt skede kan förebygga mänskligt lidande och samhällets samlade resurseffektivitet. För att undvika att barn och ungdomar blir berövade sina möjligheter till psykiatrisk vård krävs tydlig ansvarsutkrävning och tillsyn att barn och ungdomspsykiatrin (BUP) har kontakt eller kännedom om barnet eller ungdomen. För stöd och hjälp till utsatta barn och ungdomar är det socialtjänsten som ansvarar, tillsätter utredningar och beslutar om olika typer av stöd. Socialtjänsten har idag ett enormt ansvar över barn och ungdomar men det finns bristande ansvarsutkrävning med samverkan för psykiatrisk vård. Detta ansvar vill jag ska läggas på socialtjänst som i andra fall har ansvar för barns och ungdomars väl-befinnande. Ifall socialtjänst får kännedom om att ungdomar kan vara i behov av psykiatriskt stöd så ska socialtjänsten vara skyldig att följa upp om ungdomen får adekvata insatser i form av vård och stöd. Uppföljningen ska ske genom direktkontakt med ungdomen och barn och ungdomspsykiatrin (BUP) för att kunna bevaka ungdomens vårdbehov och rättigheter tillvaratas. Socialtjänsten är ansvarig för barn och ungdomar under placering på HVB-hem och LSS-boenden. Dessa hem kan av någon underlig anledning neka extern öppenvård på institutionen till dom boende, vilket är helt orimligt! HVB-hem och LSS-boenden ska inte kunna neka öppenvård och det är som tidigare nämnt min mening att socialtjänsten ska se till att ungdomen har adekvat kontakt med BUP. Den relativt nya myndigheten inspektionen för vård och omsorg (IVO) är även en ansvarskedja som kan samverka för att tillgodose ungdomars psykiatriska vård och rättigheter. I dom fall då IVO utrett misstänkta missförhållanden som berör barn och ungdomar inom psykiatrin samt inom HVB-/LSSverksamhet och lämnat kritikbeslut så ska detta meddelas till den socialtjänst som har ansvar för barnet eller ungdomen. Detta ger ytterligare möjlighet för socialtjänsten att undersöka om barn och ungdomar får adekvat stöd inom dessa verksamheter. IVO ska även efter kritikbeslut se till att kritikbeslutet verkligen tas på allvar och att kritiken bearbetas med tillräckliga medel, tillsynen ska ske genom externa kontroller i den verksamhet som fått kritik. Jag vill även utlysa en extern genomlysning av både öppen och slutenvården inom BUP i Stockholms läns landsting. Efter skräckhistorier och mediedrev om BUP i Stockholm 2014 samt ledningsbyte i verksamheten vill jag att en extern genomlysning av sluten- och öppenvården inom BUP i Stockholms läns landsting ska genomföras. Jag yrkar att 1. arbetarekommunen ska verka för att socialtjänsten ska vara ansvarig för uppföljningen kring att barn och ungdomar med behov av psykiatrisk vård får adekvata insatser i form av vård och stöd. Detta ska göras genom direktkontakt med både barn och ungdomar samt med BUP. 2. arbetarekommunen ska verka för att HVB-/LSS-boenden inte ska kunna neka extern öppenvård som barnet har rätt att få på boendet. 3. arbetarekommunen skickar vidare yrkande 1 och 2 till relevant nationell instans för att förbättra barn och ungdomars vård och rättigheter nationellt. 18

4. arbetarekommunen ska verka för att IVO ska rapportera in kritikbeslut inom verksamheter där barn och ungdomar är placerade till den socialtjänst som har ansvar för barnet eller ungdomen. 5. arbetarekommunen ska verka för att IVO efter ett kritikbeslut ska genomföra en uppföljning i verksamheten som fått kritik genom extern kontroll utförd av IVO. 6. arbetarekommunen verkar för en extern genomlysning av sluten- och öppenvård inom BUP i Stockholms läns landsting. Antagen på Socialdemokratiska studentklubbens (SSK) klubbmöte den 1 december 2015. Utlåtande F11 Den socialdemokratiska studentklubben (SSK) lyfter i motionen den angelägna frågan om psykiatrin i Stockholms län och vem som har ansvar och hur återkoppling av tillsynskritik sker. SSK vill att socialtjänsten ska vara ansvarig för uppföljningen kring att barn och ungdomar får adekvata insatser av vård och stöd inom hälso- och sjukvårdens nuvarande ansvarsområde. De önskar vidare att inte HVB/ LSS-boenden ska kunna neka extern öppenvård för de som är inskrivna där. Dessutom vill de att inspektionen för vård och omsorg (IVO) rapporterar och följer upp kritikbeslut av verksamheter till den kommun där verksamheten ligger. Därtill önskar de att det sker en kontroll en tid efter kritikbeslutet av den aktuella verksamheten. Avslutningsvis önskar motionären att en extern genomlysning av slutenoch öppenvård inom BUP i Stockholms län genomförs. Motionären tar upp många aspekter av den psykiatriska vården i Stockholms län. Den psykiatriska vården i Stockholm har många utmaningar. Vården av de som behöver psykologiskt stöd och hjälp är en viktig insats för den enskilde men också för samhället. Det framgår i motionen att personer med behov av psykiatrisk vård är i en väldigt utsatt situation. Barn och ungdomars utsatthet är extra påtaglig och det är viktigt med tidiga insatser för att minska mänskligt lidande. Det är med stor oro vi konstaterar att den psykiska ohälsan i länet ökar. I folkhälsorapporten som Stockholms läns landsting publicerade i december 2015 framgår att den psykiska ohälsan har ökat kraftigt de senaste åren. 2014 fick 11 procent av vuxna kvinnor och 5 procent av vuxna män en psykiatrisk diagnos. Även trycket på landstinget barn och ungdomspsykiatriska mottagningar (BUP) ökar. Det leder till prioriteringar där ett förebyggande arbete måste prioriteras bort. Styrelsen anser att det är en olycklig och oroande utveckling. BUP i Stockholms län är en stor sammanhållen organisation. Tillsammans är de nära 1000 anställda som under ett år möte ungefär 22 000 barn, unga och deras familjer. Orsaker till att barn och ungdomar mår psykiskt dåligt är många och olika. Att se varje unik situation som varje barn, ungdom och familj befinner sig i är utgångspunkten i valet av behandling och det sker alltid i en dialog med dem. Ibland blir insatserna korta och ibland mer omfattande. BUP samarbetar med skola, barnomsorg, socialtjänst och andra som kan vara viktiga för att skapa förutsättningar för bästa möjliga stöd och behandling. När det gäller barn som är placerade i samhällsvård HVB-/LSS boenden har socialnämnden i kommunen ett uppdrag att utreda barnet före eller i samband med en placering. Nämnden har en skyldighet att verka för att alla barn som placeras utanför det egna hemmet får lämplig utbildning och en god hälsooch sjukvård. Det gäller även tandvård. Med ordet verka menas att socialnämnden aktivt ska se till att undersökningar, insatser och behandlingar som barnet kan vara i behov av ska genomföras. Utbildningsnämnderna har därtill ett ansvar att se till att utbildning och hälso- och sjukvård tillhandahålls. Om en person är i behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kommunen enligt lag tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. När ett barn placeras behöver hälsooch sjukvården och socialtjänsten ta ställning till om barnet är i behov av insatser från hälso- och sjukvården och om en individuell plan ska upprättas. För ungdomar med omfattande psykosociala behov 19

bör kommunen och landstinget utgå ifrån att en individuell plan behövs. Detta skriver Socialstyrelsen i sina vägledande dokument. En individuell plan ska om möjligt tas fram tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen om det är lämpligt och om den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå vilka insatser som behövs vilka insatser respektive huvudman ska svara för vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen I samband med en placering ska dessutom hälso- och sjukvården informeras och ta ställning till den egenvård som den placerade har. En placering kan innebära förändringar i hälso- och sjukvårdens bedömning av egenvårdsinsatser. Kan insatserna genomföras på ett säkert och korrekt sätt även om barnet blir placerat? För att hälso- och sjukvården ska kunna göra en korrekt ny bedömning ska de även samråda med socialtjänsten och skolan i de fall det är aktuellt. I de flesta fall är HVB hemmen inte själva vårdgivare utan använder samhällets ordinarie hälso- och sjukvård och tandvård för de placerade barnen. Detta genom att ha legitimerad personal knuten till verksamheten. Som framgår i motionen är det Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som har tillsynsansvaret för så väl hälso- och sjukvården som socialtjänsten och LSS-verksamheter. Inom sjukvården bedriver de tillsyn av verksamheter och personal. Inom socialtjänsten och LSS-verksamheter genomför myndigheten tillsyn av verksamheterna och handläggning av enskilda klagomål. IVO bedriver tillsyn ur ett brukar- och patientperspektiv och inriktar sig på sådant som är angeläget för enskilda och för grupper av människor. Vad myndigheten kommer fram till i sina kontroller anger myndigheten själv är viktigt att återföra till den aktuella verksamheten. Även andra verksamheter än de granskade kan dessutom ha nytta av resultaten för att förbättra sin kvalitet och säkerhet. Återföring av kunskap och erfarenheter från IVOs sida sker vanligtvis genom rapporter, konferenser, dialogmöten och webinarer. Att IVO som regel, som motionären önskar, genomför en extern kontroll tillhör ovanligheterna och sker enligt myndigheten själv endast om de framfört mycket allvarlig kritik. Oftast sker inte heller någon återkoppling till socialtjänsten i den kommun där verksamheten finns placerad. Utan återigen sker det bara om mycket allvarlig kritik har framförts. Enligt IVO själva hör kommuner idag ofta av sig till IVO för att på så och sätt få reda på tillsynsbeslut och ta del av de resultat som framkommer där. Styrelsen anser med anledning av ovanstående resonemang att det inte är rimligt att socialtjänsten ska vara ansvarig för uppföljning för att alla barn och ungdomar med behov av psykiatrisk vård får adekvata insatser. Som framgår i texten ovan är det många barn och ungdomar som varje år får hjälp och stöd via BUP. För en del är en kort insats på BUP tillräcklig och för andra behövs ytterligare insatser. Finns behov av ett samarbete med andra ska BUP initiera det och behövs en individuell plan ska det också tas fram. När det gäller om HVB/LSS-boenden har rätt att neka extern öppenvård finns det inget lagstöd för ett sådant agerande och styrelsen anser det självklart att det ska vara behovet hos den enskilde som ska styra. En individuell vårdplan där hälso- och sjukvården är med ska vid behov tas fram. 20

Vidare anger motionären att IVO ska utveckla sitt arbete med återkoppling till verksamheterna och till socialtjänsten. Styrelsen tycker att det ett rimligt förslag och anser att de erfarenheter och den kunskap som myndigheten får del av i sin tillsyn självklart ska spridas till kommunen där boendet ligger och att en strukturerad återkoppling till verksamheten själv ska genomföras. Allt detta i syfte att kvalitetsgranska verksamheter. Vi måste lära av varandra men aldrig acceptera när verksamheter inte lever upp till våra gemensamma kvalitetskrav. Styrelsen delar också bedömningen att en extern granskning av sluten- och öppenvården inom BUP i Stockholms läns landsting ska genomföras. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. avslå första att-satsen 2. bifalla andra att-satsen 3. bifalla tredje att-satsen 4. bifalla fjärde att-satsen 5. bifalla femte att-satsen 6. bifalla sjätte att-satsen Beslut: Motion F12 Ge doktorn rätten att skriva ut massage på recept Jakobson, Bernt För många patienter är massage ett bättre alternativ än traditionell medicinering. Kroppen får den beröring som krävs för att få igång rörlighet, blodcirkulation och positiv energi. Exempelvis skulle ryggmärgsskadade mycket snabbare kunna återgå till arbetslivet, minska läkemedelsanvändningen och drastiskt minska stelheten i hela kroppen. En samhällsekonomisk vinst för alla; patienter, samhället och sjukvården. Ge därför omedelbart doktorn rätten att skriva ut recept som ordinerar massage. Med ovanstående som bakgrund föreslår jag att 1. SAP verkar för att ge doktorerna rätten att skriva ut massage på recept och 2. uppmärksamma och belysa massagens goda effekter på människokroppen Bernt Jakobson Motionen avslogs av gemensamt medlemsmöte för Engelbrekts, Östermalm-Gärdets och Värtans s- föreningar 2015-11-18 och skickas därför in som enskild. 21

Utlåtande F12 Motionären anser att Socialdemokraterna bör verka för att läkarens förskrivningsrätt, det vill säga rätten att skriva ut receptbelagd och icke-receptbelagd medicin, bör inkludera massage. Detta skulle kunna ses som en fortsättning på den en tendens som sjukvården går emot, där vi bland annat har börjat se förskrivning av träning på recept. Denna utveckling handlar om att patienten är en individ som har möjlighet att på egen hand förändra och förbättra sin situation och att hen bör göras delaktig i att avhjälpa eller lindra sitt sjukdomstillstånd. Att sträva mot att personcentrera vården och ge patienten ett ökat självbestämmande är lovvärda ambitioner. Dock bör ett politiskt parti vara återhållsamt med att utfärda direktiv om på vilket sätt vårdprofessionerna ska utföra sitt arbete. Vi bör skapa förutsättningar för att läkare har tillräckligt med tid och resurser för att främja patienters hälsa och motverka ohälsa och sjukdom. Vi bör ge goda förutsättningar för forskning, fortbildning och utbildning och vi bör se till att sjukhus och utrustning håller högsta standard. Som Socialdemokrater har vi också en särskild skyldighet att tillse att det system som vi har byggt upp med en gemensamt finansierad välfärd, där sjukvården är central del av helheten, har fortsatt högt förtroende, så att vi även i framtiden ska kunna tillse att det bästa av vården finns tillgängligt för alla. Dock bör vi inte ange hur vårdprofessionerna ska utföra sitt arbete. Deras utbildning, tillgänglig forskning och evidens bör vara det som vägleder dem i mötet med patienten och i deras ordination av recept, hjälpmedel eller åtgärd av annat slag. Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) saknas evidens för att massage skulle ha någon verkan mot smärta i exempelvis ryggen och nacke. Ett ställningstagande från ett politiskt parti i en sådan här fråga om det ska göras måste bygga på tydliga forskningsbelägg och evidens. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse motionen besvarad Beslut: Motion F13 Hemtjänstens utbildning och arbetsvillkor Skärholmens kvinnoklubb Skärholmen/Vårberg s-förening Sätra/Bredäng s-förening När man är kroniskt sjuk och dessutom gammal och beviljad hemtjänst är man verkligen beroende av att de kommer på överenskomna datum och tider. När de inte kommer som sagts, törs man inte gå ut av rädsla för att missa att de kanske kommer och blir på så vis sjukare. Bemanna hemtjänst ordentligt, ge bestämda personer bestämda uppdrag, ge dem ansvar och betala ut höga löner för deras tunga arbete! Tänk tanken att en cancersjuk person får vård om vi hinner med dig och översätt det till vad gamla människor får i Sverige! Till slut vågar man inte be om hjälp även om akut behov uppstår, därför att man måste tala först med biståndsbedömaren och henne får man inte tag på. 22