8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

Relevanta dokument
Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Nyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs.

Inbjudan Markanvisningstävling Malmudden. Utveckla Malmudden och skapa Luleås nya arkitektoniska pärla

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN Laga kraft

Mer stad på samma yta

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11.

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

Detaljplan för Knislinge Resecenter

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Kv Tjädern (Sofieberg)

Detaljplan för del av Centrum 2:2 (Kanalgården) Sandvikens kommun

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

Detaljplan för Del av Minerva 6, m.fl. fastigheter Terrazahuset i Ljungby stad, Ljungby kommun

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors BND 2015:129

Fem förslag har blivit ett

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan

Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

PLANBESKRIVNING P Detaljplan för del av kv FUTURUM (Folkets Hus m m) inom Järna kommundel i Södertälje

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

KARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad Reviderad -

Detaljplan för Bussterminal vid Uppsala C Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING. Stadshuset. Centralstation. Kv Frigg. nuv.

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Gästgivaren 8. Falköpings stad

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för Gällö samhälle

Program till Vision Luleå 2050

LOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM

HÖGANÄS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen

Detaljplan för fastigheterna Förrådet 1 och 2 med flera i Norrtälje stad Dnr Ks

Start-PM Dnr MSN/2011:1439. Kommunstyrelsen

Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.

Levande stadsliv. Upplevelser i centrum. Viktiga principer för kommunen på lång sikt. Ordlista

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län

datum Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Kv. Sjöjungfrun (Sjöjungfrun 4-9), Gällivare

15. Vallentuna/Lindholmen

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås

Planbeskrivning. Brunn 4:68, Hedesunda hälsocentral Detaljplan för centrum och vård Gävle kommun, Gävleborgs län

Av den anledning anser Alliansen att en ytterligare genomlysning av trafiksituationen måste göras inför nästa steg i processen.

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

Detaljplan för kvarteren Tegelbruket och Tegelladan, Framnäs, Västerås

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Detaljplan för fastigheten Påarp 8:115 m. Fl. (Solsidan) i Torekov, Båstad kommun

Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:345, Norrby

datum Ändring av detaljplan för fastigheten BÖLJAN 5, Möllevången i Stadsområde Innerstaden i Malmö

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram,

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum

idéskiss Trafik och parkering

Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark.

TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Montören 9. Stuvsta-Snättringe kommundel, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN

Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

Program för detaljplan för Ronneby 26:5, 25:11, 25:16 m.fl, kv Kilen Ronneby kommun Blekinge län

SAMRÅD GRANSKNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STORBYN 22:1 FÖRENINGARNAS HUS I FÄRILA LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN

P L A N B E S K R I V N I N G

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

Transkript:

Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden Lantmäteriet 0 250 500 m

Luleå centrum Stadsdel Rekommendationer Förtätning av bostäder och arbetsplatser ska i första hand ske på mark som används för markparkeringar och liknande samt genom infill medan värdefulla grönområden ska sparas. Förtätning genom påbyggnad av befintliga byggnader kan prövas. Ny bebyggelse bör i första hand placeras så att de lämnar öppna vystråk i nord-sydlig riktning. Särskild hänsyn ska tas till behovet av nya studentbostäder, förskolor, trygghetsboende etc. Friytor inom kvartersmark vid bostäder ska ge en god boendemiljö och lekmiljö för barn. Ny bebyggelse ska samspela med den omgivande bebyggelsens skala och struktur. Inom rutnätsstaden ska bebyggelsen vara 4-5 våningar och maximalt 10-12 våningar för enstaka projekt. Högre bebyggelse ska lokaliseras utan negativ påverkan på boendemiljöer eller för att framhäva stadsbilden, till exempel vid stadens infarter. All ny bebyggelse ska föregås av kvalitetskrav för arkitektur, teknik, tillgänglighet och energi. För arkitekturen är kontext, kontrast och komposition viktiga ledord. Tre stora exploateringsområden i norr, söder och öster medger expansion, dels genom att omvandla industriområden, dels genom utfyllnad av vattenområden. Dessa områden ska vara tätbebyggda med en blandning av bostäder och arbetsplatser. Här kan högre bebyggelse än 4-5 våningar tillåtas beroende på arkitektonisk gestaltning, bidrag till stadsbilden och sammanhang. Fakta 2011 Invånare: 9002 Barn/unga 0-18 år 9 % Utrikesfödda 7 % Arbetslösa 18-24 år 11 % Arbetslösa 18-64 år 7 % Med eftergymnasial utbildning 45 % Medelålder 49 år Blandning: Hyresrätter 35 % Äganderätter 5 % Bostadsrätter 39 % 0,7 boende per arbetstillfälle Boendetäthet: 42 boende per hektar Ytkrävande och störande verksamheter som inte är i behov av ett centrumnära läge, exempelvis bensinstationer, ska omlokaliseras. Centralt belägna industri- och verksamhetsområden ska etappvis omvandlas till bostäder, kontor och handel med mera. Värdefulla byggnader och kulturmiljöer i centrum ska bevaras. Ny-, om- eller tillbyggnader i anslutning till äldre bebyggelse ska anpassas till befintlig miljö beträffande gestaltning, placering och höjder. Parkeringsplatser ska så långt som möjligt förläggas under marknivå. Utrymme för gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras gentemot gatuparkeringar. Parkeringsnorm ska tillämpas. En mångfald av handel, restauranger, kulturyttringar samt annan kommersiell service och samhällsservice ska finnas i stadskärnan. Inriktningen Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden 9

ska vara att utveckla sammanhängande stråk för att bland annat utöka handelns geografiska område och tillföra mer liv till staden. Vid ny- eller ombyggnad ska krav ställas på flexibla lokaler i bottenplan och besöksintensiva verksamheter, exempelvis butiker, caféer eller restauranger, ska prioriteras mot gatan i de centrala delarna av staden. Ett evenemangsstråk från centrum till Skutviken ska utvecklas och förstärkas. Detta stråk inkluderar bl a Kulturens hus och Luleå energi arena. Köpmantorget, Nytorget och Södra Hamnplan ska utvecklas för bättre funktion och levande stadsliv. Trekanten/Norra hamn-området görs om till ett torg, eller ett parktorg, och en evenemangsplats kopplad till evenemangsstråket. Grönstrukturens funktioner och kvalitet ska ses över och förstärkas. Mängden kvalitativa grönytor ska inte minska i centrum. Ekologiska värden finns främst på Gültzauudden och längs stränderna. Upplevelsevärden finns i parkerna vilka ska förstärkas genom tydlig karaktär, tillfälliga och permanenta konstverk och andra kreativa uttryck. Stadsparken och Hermelinsparken ska utvecklas för bättre funktion och levande stadsliv. Nya parker ska skapas vid de större exploateringsområdena. Strandpartier ska sparas eller nya skapas för ekologiska funktioner. På sikt ska ett sammanhängande och kvalitativt promenadstråk utvecklas längs centrums stränder. Isbanorna kring centrum ska förbinda halvön med omkringliggande stadsdelar och öar. Kajkanter ska dock kunna utformas med en mer urban karaktär. Stadsodling i form av kollektiv odling eller egen (privat) odling kan bli ett nytt inslag i centrums grönstruktur. I samband med infrastrukturprojekt ska berörd grönstruktur återställas eller utvecklas. Huvudgatorna ska kunna fungera för genomfartstrafik och trafik mellan centrum och andra stadsdelar. De vara kopplade till uppsamlingsgator och andra lokalgator i lokalnätet. Bodenvägen, Namnlösa gatan, Skeppsbrogatan, Rådstugatan, västra delen av Sandviksgatan och Södra Hamnleden ska vara huvudgator. Barriärverkan ska minskas med fler passager och övergångsställen, smalare gatusektioner och andra hastighetsdämpande åtgärder. Kungsgatan, Magasinsgatan, Prästgatan och Gammelstadsvägen ska utformas som uppsamlingsgator. På lokalgator prioriteras oskyddade trafikanters säkerhet och framkomlighet. Enkelriktade gator ska omprövas för dubbelriktad trafik där det är lämpligt. Alla gator inom centrum ska ha en stadsmässig karaktär. Gator trädplanteras och gamla trädalléer förnyas. 10 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden

Foto: Luleå kommun Gång- och cykelnätet ska vara sammanhängande och kompletteras med saknade länkar och nya stråk för olika tempo och upplevelser. I nordsydlig riktning ska ett nytt gång- och cykelstråk, från centrum genom Robertsvik till utvecklingsområdet i Röda havet, binda ihop stadskärnan med Skutviken. Stråket ska kombineras med kollektivtrafik. Centrum ska vara ett nav för järnväg, regional busstrafik, den lokala busstrafiken och turbåtar till skärgården. Det ska finnas strategiskt viktiga lägen för kollektivtrafik i stadskärnan: omstigning vid Smedjegatan och Skeppsbrogatan bakom Shopping, ett resecentrum i östra änden av Storgatan samt hållplatser vid gymnasiebyn och Hälsans hus. Kopplingen mellan regional och lokal kollektivtrafik ska stärkas och utvecklas. Hållplatsen på Smedjegatan ska förlängas från Kulturens Husrondellen till Hamnleden för att klara ökade rese- och omstigningsbehov. Kollektivtrafikens behov längs Smedjegatan ska prioriteras framför biltrafikens behov. Busshållplats i anslutning till Södra hamnplan ska möjliggöra byten mellan båt och buss. Vid busshållplatser inom centrum ska det finnas cykelparkering, särskilt på uppräknade strategiska hållplatser. Ett nytt resecentrum ska placeras i stadskärnans östra del. Resecentret ska vara ett mångfunktionellt centrum som tillgodoser resenärens krav på service och inrymmer lokaler för handel, kontor etc. Lokala och regionala bussar ska angöra i nära anslutning till tågen. Vid entréer ska det finnas Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden 11

cykelparkeringar och cykeluthyrning. Parkering för bilar och framförallt långtidsparkering ska förläggas längre bort. Mark för nytt huvudstråk för vatten och avlopp ska reserveras längs Skurholmsfjärdens västra strand och Svartöleden. Vid anläggandet ska mycket stor hänsyn tas till befintliga sociala och ekologiska värden. Ingrepp i strandområdet ska minimeras och kompenseras och den äldre tallskogen bevaras. De befintliga småbåtshamnarna ska bevaras och utvecklas. Nya småbåtshamnar ska tillskapas där så är möjligt och lämpligt. Nivån för älvens högsta dimensionerande flöde och havets 100-års vattenstånd ska beaktas vid all lokalisering av bebyggelse och infrastruktur. Centrum ska vara ett nav för samhällsinformation och kommunal service. Former för dialog med medborgarna i stadsdelen ska utvecklas. Genomförande Centrum ligger i prioriteringszon 1 för förtätning med hänvisning till det kommunala vatten- och avloppssystemets kapacitet och utbyggnadstakt. Utvecklingsplan som bygger på historia, nutid och framtid ska tas fram för stadsdelen i samverkan med det civila samhället och andra viktiga aktörer för området. Planen ska innehålla såväl sociala som fysiska faktorer utifrån områdets specifika karaktär och behov. En åtgärdsplan för att minska luftföroreningar i Luleå centrum ska tas fram. För mer detaljerad information och vägledning avseende bl.a. grönstruktur, kulturmiljö, trafik, handel, socialt viktiga stråk och platser, se Program C. Karaktär Centrum omfattar i detta program även Östermalm. Centrum ligger omgiven av hav, älv och stadsbygd. Tillgången till vatten och is är en stor resurs för upplevelser och rekreation. När Luleå centrum flyttades från Gammelstad till den nuvarande lokaliseringen vid Luleälvens mynning 1649 planlades staden med ett oregelbundet rutnät. Dagens Luleå centrum är framförallt format av stadsplanen 12 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden

som upprättades efter branden 1887, denna gång i en relativt rätvinklig rutnätsstruktur. Rutnätet karakteras även av att husen är placerade med fasaden i liv med gatan vilket ger en sammanhängande vägg mot gatan. Bebyggelsen inom rutnätet har överlag fyra till fem våningar med några få undantag. Majoriteten av fastigheterna i centrum är bebyggda med flerbostadshus innehållande både bostäder och verksamheter alternativt renodlad bebyggelse för bostäder eller verksamheter av olika slag. I området runt domkyrkan och längs med Varvsgatan i södra hamn finns ett antal byggnader kvar sedan åren efter den stora stadsbranden 1887. Kvarteren består av många små fastigheter som bidrar till en blandning av byggnader i området. I centrum finns ett stort antal byggnader som är skyddade i någon form, exempelvis genom skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplaner. Områdena Gültzauudden, Charlottendal, Östermalm och till viss del även båthusbacken består till stor del av stadsvillor från slutet av 1800- och början av 1900-talen. I centrum finns en lägre andel kvantitativ grönstruktur jämfört med andra stadsdelar. I centrum är parkerna, de trädplanterade gatorna, bostadsgårdarna, strandpromenaderna och även vegetation längs vägar och gator samt gång- och cykelvägar delar av grönstrukturen. Parkerna är flitigt besökta, har höga sociala värden och betydelse för medborgarnas hälsa och livskvalitet. Handeln i Luleå centrum är framförallt koncentrerad till ett område som innefattar Storgatan och delar av Kungsgatan, Smedjegatan samt Köpmangatan. Foto: Per Pettersson Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden 13

Förutsättningar I princip hela centrum är planlagt från slutet av 1800-talet fram till idag. Centrum präglas av en högre täthet av bebyggelse än övriga delar av stadsbygden. Bostäder samexisterar i hög grad med handel, restauranger, banker, kontor, servicetjänster och andra verksamheter. Här finns också teater, biograf, bibliotek, Kulturens hus, idrottsanläggningar, kyrkor, skolor m.m. Det finns äldreboende samt boende och dagverksamhet för fysisk och psykiskt funktionsnedsatta. Centrum är navet för lokal och regional kollektivtrafik med både buss och tåg och även utgångspunkt för kollektivtrafik med turbåtarna ut i skärgården. Det finns även ett antal småbåtshamnar i centrum där trycket är hårt på de platser som finns. Den landskapliga lokaliseringen av centrum erbjuder en påtaglig vattenkontakt främst visuellt men även till viss del fysiskt i form av tillgängliggjorda stränder och slänter. Runt i princip hela centrumhalvön löper ett mer eller mindre sammanhängande gång- och cykelstråk som har höga sociala kvaliteter. Som kontrast mot den täta bebyggelsen finns parkerna med en differentierad karaktär som har en stor social betydelse för centrum. Cykelbanorna inom centrum är få och bristfälligt markerade. I Luleå längs det kommunala vägnätet beräknas ca 4000 personer vara utsatta för buller i sin bostad (ekvivalentnivå över 55 dba vid fasad), av dessa är ca 300 personer utsatta av en bullernivå på 65 dba ekvivalentnivå eller högre vid fasad. De flesta av dessa är boende i centrum längs Sandviksgatan, Rådstugatan, Smedjegatan eller Prästgatan. Bullerplank är inte en möjlig lösning för fastigheterna på centrumhalvön. Inriktningen blir istället att åtgärda inomhusnivån. Luftföroreningar mäts i gatumiljö i Luleå centrum. Kontinuerliga mätningar utförs på kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10). För både kvävedioxid och partiklar har den övre utvärderingströskeln överskridits flera gånger, detta innebär krav att genomföra kontinuerliga mätningar. Mätningarna av kvävedioxid visar att miljökvalitetsnormer har överskridits under 2010 och 2011. I och med att miljökvalitetsnormen har överskridits måste ett åtgärdsprogram för Luleå centrum upprättas. 14 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden

Intressen Centrum har ett flertal områden med kulturhistoriska värden som finns omnämnda bl.a. i länsstyrelsens kulturmiljöprogram som föreslås bli riksintressen för kulturmiljövården. Järnvägen, Bergnäsbron och reservat för Norrbotniabanan omfattas av riksintresse för kommunikationer. Foto: Alf Lindbergh Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden 15