Levande stadsliv. Upplevelser i centrum. Viktiga principer för kommunen på lång sikt. Ordlista
|
|
- Johan Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Levande stadsliv Det är viktigt att Luleå centrum är attraktivt att besöka och vistas i för Luleåbor, besökare och turister. Det ger förutsättningar för utveckling och tillväxt. Stadens offentliga rum är ett uttryck för en demokrati där alla kan göra sig hörda men också lyssna på andra. Det erbjuder möjligheter till kontakt, möten och samtal mellan olika grupper av människor. Det offentliga rummets attraktivitet ges av dess funktion, dimensioner, utformning, utrustning och framförallt placering i staden. Drift och underhåll bidrar till upplevelsen av en ren och snygg stad. Det är viktigt att det offentliga rummet är attraktivt och tillgängligt året om, dygnet runt och i olika väder. Vi ska ta tillvara våra platsspecifika kvaliteter i form av ljus och mörker, vatten och isar, natur, kultur och rofyllda eller spännande platser. Ordlista Det offentliga rummet är den del av den bebyggda miljön som är tillgänglig för allmänheten dygnet runt, till exempel gator, torg, parker, stränder och vatten. Upplevelser i centrum Viktiga principer för kommunen på lång sikt Centrum ska vara en levande stadskärna och navet för differentierad handel och möten. Centrum ska vara mer upplevelserik och anpassad för att människor enkelt ska kunna ta sig fram till fots eller på cykel. Det ska tas särskild hänsyn till ungas närvaro i staden. En mångfald av handel, restauranger, kulturyttringar samt annan kommersiell service och samhällsservice ska prägla stadskärnan. Inriktningen ska vara att utveckla sammanhängande stråk för att bland annat utöka Program C: Kuststaden Luleå 57
2 Foto: Per Petterson handelns geografiska område och tillföra mer liv till staden (se karta till höger). För ett levande stadsliv ska besöksnäring, kultur, mötesplatser, marknadstorg och caféer/restauranger stimuleras. Inslag som visar på ökad mångfald och internationalisering ska synas i centrum. Det offentliga rummet ska stimulera till spontana möten och evenemang, utevistelse för rekreation och lek men också hälsofrämjande resor och transporter. Ju tätare staden byggs desto viktigare blir det offentliga rummets funktion och utformning. Vid förtätning och exploatering i centrum ska påverkan på det offentliga rummet som resurs beaktas och åtgärdas. Bebyggelse och det offentliga rummet ska samplaneras. Luleås identitet och profil ska förstärkas av arbetet med det offentliga rummet. Mångfald och flexibilitet är ledord för utformning av den fysiska miljön. Hänsyn ska tas till olika åldrars och intressens eller gruppers behov. Barns och ungas behov av lek och aktiviteter ska särskilt beaktas. Samtidigt är det viktigt att det finns platser där olika människor träffas och möts. Det offentliga rummet ska vara tillgängligt och tryggt. Vid ny- eller ombyggnad ska krav ställas på flexibla lokaler i bottenplan och besöksintensiva verksamheter ska prioriteras mot gatan i de centrala delarna av staden. I exponerade lägen mot gatan ska butiker, caféer eller restauranger prioriteras framför annan verksamhet. 58 Program C: Kuststaden Luleå
3 Lantmäteriet 500 Meter Stråk och platser som är särskilt viktiga att utveckla för bättre funktion och levande stadsliv. Lantmäteriet 500 Meter Handelns huvudsakliga utbredning i centrum med det kommersiella navet i korsningen Smedjegatan/Storgatan. Det är viktigt att framtida projekt i centrum bidrar till att stärka och utveckla stadslivet i form av exempelvis butikslokaler i bottenplan samt entréer mot gatan. Program C: Kuststaden Luleå 59
4 Påverkan Det här kommer Luleå kommun att arbeta för till 2020: Ger förutsättningar för näringslivsutveckling och tillväxt. Ökar Luleås attraktionskraft som stad för boende och besökare. Stärker mångfald och identitet. Mer folkliv vid olika tidpunkter under dygnet. Kan på vissa platser öka störningar som buller och föroreningar. Läs mer i bilaga 2 Aktivt arbeta tillsammans med fastighetsägarna i centrum så att besöksintensiva verksamheter prioriteras i bottenplan och mot gatan för att uppnå en blandad stad. Samverka med olika aktörer för att stärka och utveckla handel, restaurang- och caféliv samt annat näringsliv i prioriterade stråk i centrum, det vill säga arbeta för att bredda Luleå centrum till fler affärsstråk än Storgatan. Stödja minst fem årligt återkommande större evenemang i centrum, särskilt kopplade till Luleås platsspecifika kvaliteter. Samverka med olika aktörer för att förstärka arrangemang och evenemang genom till exempel ökade öppettider och teman. Tydligare profilering mellan centrum och de yttre handelsområdena. Utveckla och förstärk ett evenemangsstråk från centrum/gültzauudden till Skutviken. Stärka upplevelsevärdet i centrum genom exempelvis; olika karaktär på parkerna, tillfälliga och permanenta konstverk och andra kreativa uttryck. Förstärka och utveckla mötesplatser och kreativa arenor i centrum, exempelvis Kulturens hus och Luleå Energi Arena, genom bland annat inbjudande miljöer, information och öppettider. Konkretisera satsningar för utveckling av det offentliga rummet i plan(er) för grön-, blå- och vitstrukturer. Förenkla för aktiviteter och verksamheter i det offentliga rummet till exempel genom upplåtelse av offentlig plats och tillstånd. Samverka med andra aktörer för att stärka upplevelsen av trygghet och säkerhet i centrum. Utveckla Luleås vinterkvaliteter i centrum, till exempel isbana, snödjur, kontraster ljus/mörker och vinterpark. 60 Program C: Kuststaden Luleå Utveckla välkomnande entréer till Luleå längs E4:an samt till centrum via Bergnäsbron och Bodenvägen.
5 Grönstruktur Grönstrukturen är en viktig del av staden, den underlättar orienteringen i staden och bidrar till stadens karaktär, precis som bebyggelsestruktur och infrastruktur. Parker och naturområden bidrar genom en positiv påverkan på vår hälsa, både den fysiska och psykiska, till livskvaliteten i staden. Fokus är på grönstrukturens sociala aspekter, men även de ekologiska funktionerna är viktiga. I första hand avses de offentliga anläggningarna (se karta nästa sida). Viktiga principer för kommunen på lång sikt Det ska finnas en medveten, långsiktig och strategisk planering för befintlig och framtida grönstruktur. Grönstrukturens kvalitet ska ses över och förstärkas för att kompensera för eventuella ytförluster. Befintliga parker ska bevaras eller utvecklas. Nya parker behöver skapas vid de större exploateringsområdena. Bedömningen av ekologiska värden ska göras utifrån dess artinnehåll eller från dess potential att hysa många arter. Ordlista Begreppet grönstruktur omfattar inom centrum parkerna, de trädplanterade gatorna, bostadsgårdarna, strandpromenaderna och även vegetation längs vägar och gator samt gång- och cykelvägar. Generellt har grönstrukturen i centrum ett högt socialt värde, det vill säga höga rekreativa värden och upplevelsevärden av olika slag. Parker och strandpromenader är populära hos den breda allmänheten, lätta att ta sig till och erbjuder mycket att göra och upptäcka. De måste hålla för ett större slitage och ha ett högre besöksvärde än andra områden. Deras värden ska säkras och utvecklas. Kontraster som ljus och mörker, sommar och vinter, is och vatten är viktiga delar av parkupplevelsen i centrum sedan tidigare. En satsning på dessa kvaliteter ska fortsätta vara en del av den profilskapande utformningen av centrums parker. Stränder är ofta artrika övergångszoner mellan naturtyper och naturliga spridningskorridorer för arter samt fungerar som förbindningslänkar mellan grönområden. Strandpartier ska sparas eller nya skapas för dessa viktiga ekologiska funktioner. Promenadstråk längs vattnet och på isar används av många och fyller stor funktion för rekreation. På sikt ska ett helt sammanhängande och kvalitativt grönt stråk utvecklas längs centrums stränder. Stadsodling i form av kollektiv odling eller egen (privat) odling kan bli ett nytt inslag i centrums grönstruktur. De ska finnas som permanenta områden men också som tillfälliga inslag av odling på rivningstomter och restytor av olika slag tills dessa får andra användningar. I samband med infrastrukturprojekt som till exempel VA-kapacitetshöjning eller gator ska berörd grönstruktur återställas eller utvecklas. Program C: Kuststaden Luleå 61
6 500 Lantmäteriet Meter Nuvarande parker och grönområden 62 Program C: Kuststaden Luleå
7 Det här kommer Luleå kommun att arbeta för till 2020: Konkretisera satsningar för utveckling av grönstrukturen och våra platsspecifika kvaliteter i plan(er) för grön-, blå- och vitstrukturer. Tillämpa grönytefaktor i planering för att säkra medborgarnas tillgång till grönstruktur i tillräcklig omfattning och kvalitet. Revidera den långsiktiga trädvårdsplanen för successiva förändringar av vegetationsstrukturen i centrum. Tillföra odlingsmöjligheter i centrum. Säkra och utveckla promenadstråk för att ge allmänheten tillgång till stränder och isar. Utveckla Stadsparken, Hermelinsparken, Gültzauudden och Varvet för bättre funktion och levande stadsliv. Påverkan Ökar Luleås attraktionskraft som stad för boende och besökare. Ökar möjligheter till fysisk aktivitet, utevistelse och rekreation. Bevarande av värdefulla natur- och kulturvärden. Ökat folkliv och puls. Ökad konkurrens om grönytor vid förtätning och utveckling. Läs mer i bilaga 2 Foto: Luleå kommun Program C: Kuststaden Luleå 63
8 Gator, torg och platser Det är på gator, torg och platser mycket av stadslivet och stadens rörelser sker. Människor möts, vistas och umgås - på väg till arbetet, skolan och affären. För att få en säkrare, trevligare och hälsosammare stad behöver mer av rörelserna med bil ersättas av resor och transporter till fots, på cykel och med kollektivtrafik. Olika trafikanter och trafikslag ställer olika krav på funktion och utformning av gaturummen. Gaturummens karaktär ges av markbeläggningar, vegetation, möblering samt de omgivande byggnadernas fasader. Torg och platser är öppna ytor i kontrast mot stadens täta bebyggelse, ofta intill en korsning mellan viktiga gator eller framför viktiga byggnader. Viktiga principer för kommunen på lång sikt Gatunätet generellt ska tillgodose både oskyddade trafikanters, biltrafikens och kollektivtrafikens behov av säkerhet och framkomlighet. Olika trafikanter ska få plats på lika villkor i centrum. Alla gator inom centrum ska ha en stadsmässig karaktär, med körbanor avgränsade av kantstenar och trottoarer. Biltrafikens behov ska stå tillbaka för övriga trafikanters behov, särskilt när det gynnar stadsliv och miljö. Barriärer så som Södra hamnleden med sin överdimensionerade bredd med stundtals sex körfält hämmar de oskyddade trafikanternas rörelser i det offentliga rummet. Foto: Johan Eriksson Huvudgatorna i centrum ska fungera för genomfartstrafik, trafik mellan stadsdelar och vara kopplad till uppsamlingsgator och andra lokalgator i lokalnätet. Inom centrum ska Bodenvägen, Namnlösa gatan, Skeppsbrogatan, Rådstugatan, västra delen av Sandviksgatan och Södra Hamnleden vara huvudvägar. Se karta sida Program C: Kuststaden Luleå
9 Kungsgatan, Magasinsgatan, Prästgatan och Gammelstadsvägen ska utformas som uppsamlingsgator. På lokalgator i övrigt ska oskyddade trafikanters säkerhet och framkomlighet prioriteras, särskilt om det gynnar stadsliv och miljö. Genomfartstrafiken gör vissa gator till barriärer (se karta på sida 66) för andra trafikanter. Barriärverkan på de berörda gatorna ska minskas där så är lämpligt med exempelvis fler passager och övergångsställen, smalare gatusektioner och andra hastighetsdämpande åtgärder. Enkelriktade gator ska omprövas för dubbelriktad trafik där det är lämpligt med avseende på parkeringsbehov, luftkvalitet och bullernivåer. Längs Smedjegatan ska kollektivtrafik fortsatt prioriteras. Hela gatan ges en gemensam karaktär, men olika avsnitt får olika utformning beroende på vilka trafikslag som dominerar. Torg och platser är viktiga för torghandel, som aktivitetsyta, som mötesplatser och för evenemang. Kvaliteten och standarden på gator och torg ska höjas. Storgatans gågata ska kunna användas för torghandel och marknader. Nya torg eller platser ska planeras vid utveckling av exploateringsområdena i centrum. Där det finns utblickar över vatten ska dessa hållas fria från byggnader. Fondmotiv som byggnader eller parker i gatans slut kan ge en tydligare upplevelse av gatan. Träd ska bevaras och planteras i gaturum, torg och platser för renare luft och bättre lokalklimat genom skugga och vindskydd. Gatorna ska ges en variation i karaktär och upplevelser av årstider genom bland annat val av träd. Foto: Per Pettersson Program C: Kuststaden Luleå 65
10 500 Meter Lantmäteriet Huvudgator redovisas i cerise och uppsamlingsgator i lokalnätet i turkos. 500 Lantmäteriet Gator och järnväg som fungerar som barriärer. 66 Program C: Kuststaden Luleå Meter
11 Det här kommer Luleå kommun att arbeta för till 2020: Göra en trafikutredning för centrum för bl a bättre funktion, god livsmiljö och minskade barriäreffekter. Utveckla Köpmantorget, Nytorget och Södra Hamnplan för bättre funktion och levande stadsliv. Utveckla Trekanten/Norra hamn-området exempelvis med ett torg eller en kombination av park och torg samt som en evenemangsplats kopplad till evenemangsstråket. Utveckla mötesplatsen i det centrala läget intill korsningen mellan Storgatan och Smedjegatan. Utforma minst två gator i rutnätsstrukturen konsekvent så att stadsbild och trafik samverkar för att skapa ett rikt och attraktivt stadsliv. Gator trädplanteras och gamla trädalléer förnyas. Påverkan Ökade möjligheter till fysisk aktivitet, utevistelse och rekreation. Mindre biltrafik i centrum. Säkrare trafikmiljö. Ökat folkliv och puls. Bättre livsmiljö i centrum. Handeln kan påverkas negativt av minskad biltrafik. Läs mer i bilaga 2 Göra enkelriktade gator till dubbelriktade efter lämplighet. Program C: Kuststaden Luleå 67
12 Gång- och cykeltrafik Centrum är med sina korta avstånd väl lämpat för resor till fots, på cykel eller med buss. En resurs för att aktivt arbeta för att fler ska välja miljövänliga transportsätt är en fråga för hela Luleå, se även Program F - Smarta resor och transporter. Viktiga principer för kommunen på lång sikt Det ska finnas olika typer av gång- och cykelstråk; gena och snabba stråk respektive stråk för lugnare tempo med fokus på upplevelser. Gående och cyklister ska separeras från biltrafik, men på gator med lite trafik och låga hastigheter kan cyklister använda körbanan. En satsning ska göras på ett sammanhängande nät av gång- och cykelvägar och på gator där gångoch cykeltrafik prioriteras (se karta till höger). Gång- och cykelnätet ska binda samman centrums olika delar. Det ska finnas trottoar på båda sidor på en gata. Oskyddade trafikanters behov av tillgänglighet, säkerhet och framkomlighet (kvalitet) samt trygghet ska prioriteras. Gång- och cykelnätet ska kompletteras med saknade länkar och nya stråk för olika tempo och upplevelser. Längs med stränderna ska det finnas ett sammanhängande stråk för rekreation och motion som är till för alla (allmän plats). I östvästlig riktning i stadskärnan ska tydligare stråk för gång- och cykeltrafiken genomföras. Kopplingen mellan ett framtida resecentrum och Smedjegatans kollektivtrafik är viktig. I nordsydlig riktning ska ett nytt gång- och cykelstråk, från centrum genom Robertsvik till utvecklingsområdet i Röda havet, binda ihop stadskärnan med Skutviken. Det blir ett trivsammare alternativ till snabbstråket längs Bodenvägen/vägbanken. Stadslivet får förutsättningar att utvecklas genom att evenemangsplatser och framtida bostäder samt verksamheter redan ligger eller lokaliseras längs stråket. Stråket kombineras med kollektivtrafik. Brister i tillgängligheten ska åtgärdas konsekvent för att centrum ska vara en mötesplats för alla. Ny- och ombyggnadsprojekt på allmänna platser och kvartersmark ska utformas tillgängliga för funktionsnedsatta. Vid busshållplatser inom centrum ska det finnas cykelparkering, särskilt på uppräknade strategiska hållplatser (se karta på sidan 72). 68 Program C: Kuststaden Luleå
13 500 Meter Lantmäteriet Kartan visar fungerande stråk gällande gång- och cykeltrafik med blå färg. De rödmarkerade redovisar exempel på gångoch cykelstråk med starkast utvecklingspotential samt även exempel på framtida stråk som idag inte finns. Huvudstråk för cykel redovisas i program F - Resor och transporter. Program C: Kuststaden Luleå 69
14 Påverkan Det här kommer Luleå kommun att arbeta för till 2020: Ökade möjligheter till fysisk aktivitet, utevistelse och rekreation. Mindre biltrafik i centrum. Ökad gång- och cykeltrafik i centrum. Säkrare trafikmiljö. Förbättra gång- och cykelstråket mellan centrum och Porsön. Stråket ska binda ihop evenemangsplatser och lokaler samt framtida bostäder och verksamheter. Ett väl utbyggt cykelnät inte bara till centrum utan också i centrum. Prioritera vilka gång- och cykelstråk samt cykelparkeringar som ska åtgärdas under perioden. Bättre luftkvalitet och minskat buller. Minskad klimatpåverkan. Bättre hälsa Läs mer i bilaga 2 Foto: Susanne Lindholm 70 Program C: Kuststaden Luleå
15 Kollektivtrafik och resecentrum Viktiga principer för kommunen på lång sikt Centrum ska vara ett nav för järnväg, regional busstrafik, den lokala busstrafiken och turbåtar till skärgården (se strategiområdet Livet vid vattnet). Hållplatser och omstigningsplatser mellan regional och lokal trafik samt ett framtida resecentrum behövs för att göra den Hela resan möjlig. Beträffande regional busstrafik (länstrafiken), tåg, flyg och sjöfart, se program F. Kollektivtrafiken ska tillgängliggöra Luleå centrum som plats för boende, arbete och aktiviteter. Det ska vara gångavstånd mellan tåg-, buss- och båttrafik. Stråken som binder samman ska vara lätta att hitta, vara gena och ha god kvalitet. Det ska finnas strategiskt viktiga lägen för kollektivtrafik i stadskärnan (se karta på nästa sida); omstigning vid Smedjegatan och Skeppsbrogatan bakom Shopping, ett resecentrum i östra änden av Storgatan samt hållplatser vid gymnasiebyn och Hälsans hus. Kopplingen mellan regional och lokal kollektivtrafik ska stärkas och utvecklas. I nordsydlig riktning ska ett nytt kollektivtrafikstråk, från centrum genom Robertsvik till utvecklingsområdet i Röda havet, binda ihop stadskärnan med Skutviken. Stadslivet får förutsättningar att utvecklas genom att evenemangsplatser och framtida bostäder samt verksamheter redan ligger eller lokaliseras längs stråket. Stråket kombineras med gång- och cykeltrafik. Mer om evenemangsstråk finns i program B, Vilja uppleva. Faktaruta Hela resan Begreppet hela resan betyder att du ska kunna ta dig från dörr till dörr utan några som helst problem. Alla delar av din resa måste fungera. Du kanske måste cykla till en busshållsplats, vänta, åka buss till ett resecentrum, vänta, åka tåg och slutligen promenera till slutdestinationen. Det innebär att det är flera ansvariga parter som påverkar om resan fungerar eller inte; kommun, länstrafik, trafikverk med flera. I samverkan med varandra jobbar de för att hela din resa ska fungera. Hjälpmedel för hela resan kan till exempel vara digitala reseplanerare. Smedjegatan ska vara omstigningsplats för lokalbussar. En förlängning av hållplatsområdet på Smedjegatan söderut bidrar till att möjliggöra en fördubbling av antalet resande med kollektivtrafik. Det är möjligt att en del av skolbussarna som går till Gymnasiebyn kan få plats på Smedjegatan. Kollektivtrafikens behov längs Smedjegatan ska prioriteras framför biltrafikens behov. I Luleå centrums västra del runt Gymnasiebyn finns många arbetsplatser och Hälsans hus, som drar folk till området även kvällstid. Det ska finnas goda förbindelser med buss mellan resecentrum, Smedjegatan och Kulturens Hus samt Gymnasiebyn under dag- och kvällstid. Program C: Kuststaden Luleå 71
16 500 Meter Lantmäteriet Kartan visar de strategiskt viktiga framtida lägena för kollektivtrafik i centrum. 500 Meter Lantmäteriet Kartan redovisar Norrbottniabanans korridor förbi centrum samt ett schematiskt reservat för en ny Bergnäsbro. 72 Program C: Kuststaden Luleå
17 Ett nytt resecentrum ska placeras i området för den nuvarande järnvägsstationen och i Storgatans östra ände. Resecentret ska vara ett mångfunktionellt centrum som tillgodoser resenärens krav på service och inrymmer lokaler för handel, kontor och andra servicefunktioner. Det ska finnas goda förutsättningar för samverkan mellan olika transportslag. Mellan Boden och Luleå ska det satsas på dubbelspår för att förbättra kapaciteten för ökade person- och godstransporter. Lokala och regionala bussar ska angöra i nära anslutning till tågen. Vid entréer ska det finnas cykelparkeringar och cykeluthyrning. Parkering för bilar och framförallt långtidsparkering ska förläggas längre bort. Tillgänglighet, trygghet och jämställdhet ska tas hänsyn till och prägla miljön. Det här kommer Luleå kommun att arbeta för till 2020: Utveckla kollektivtrafiken i centrum innefattande förbättrade resmöjligheter till, från och inom centrum. Bygg ett resecentrum i centrum. Bygga om Smedjegatan från Kulturens Hus-rondellen till Hamnleden för att bli en viktig nordsydlig förbindelse. Smedjegatans omstigning för kollektivtrafiken förlängs och kompletteras med omstigning mellan länstrafik, skärgårdstrafik och lokaltrafik. Påverkan Ökar Luleås attraktionskraft som stad för boende och besökare. Mindre biltrafik i centrum. Säkrare trafikmiljö och ökad tillgänglighet. Bättre luftkvalitet och minskat buller. Minskad klimatpåverkan. Bättre folkhälsa. Läs mer i bilaga 2 Komplettera med busshållplatser i anslutning till Södra hamnplan för att möjliggöra byten mellan båt och buss. Foto:Anders Alm Program C: Kuststaden Luleå 73
8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.
Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Mer stad på samma yta
Mer stad på samma yta Luleå kommun ska stimulera arbetet för långsiktigt välfungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social
24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan
Smarta resor och transporter
Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare
TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD
PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986
Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.
Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan
Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan
Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan Stadsbyggnadsförvaltningen September 2017 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR SYFTE OCH MÅLFORMULERING Syftet med en omvandling av Svartbäcksgatan är att skapa en gata med
ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
Bilaga 1. Målbild. Norra hamn och trekanten
Bilaga 1 Målbild Norra hamn och trekanten 2015-09-07 Innehåll Inledning... 4 Syfte 4 Avgränsningar 4 Översiktliga mål 5 Norra hamn idag 5 Målbild Norra hamn år 2025... 8 Generellt för hela området 10
PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)
2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Fem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
Området Ångfärjan Mål och motiv
Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas
Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun
Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden
STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Dialogmöte Exercisheden
Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad
Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96
2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Offentliga rum förslag till. komplettering av Framkomlighetsstrategin.
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (1) 2017-11-20 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2017-12-14 Offentliga rum förslag till komplettering av Framkomlighetsstrategin
falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad
falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern
RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic
RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA
Komplettering av ansökan En cykelstad för alla
2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara
Uppdragsbeskrivning. Uppdragsbeskrivning för utvecklingsplan Luleå centrum
Uppdragsbeskrivning Uppdragsbeskrivning för utvecklingsplan Luleå centrum 1 2015-09-29 Innehåll Inledning 5 Bakgrund 5 Mål och syfte 6 Avgränsning för utvecklingsplan 7 Frågor som utvecklingsplanen ska
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara
R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER
R AP P O RT EXPLOATERINGSKONTORE T Sporthotellet Kista UPPDRAGSNUMMER 70016 95000 TRAFIK 5-0 0-1 5 1 0 2 x c o ḍ 1 0 o p re 2017-01 - 31 STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING SIV LIVING Sweco Society AB JAKOB
Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING. En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan
GRANSKNINGSHANDLING Dnr: 2011-1536 2016-04-01 Åtgärder Centrala stan En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan www.skelleftea.se/centralastan Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26
Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
GATOR OCH BELÄGGNING
RIKTLINJER FÖR GATOR OCH BELÄGGNING LANDSKRONA STADSMILJÖPROGRAM 2018 ANTAGEN AV STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2019-02-12 22 Riktlinjer för gator och beläggning är en del av Landskrona stads stadsmiljöprogram.
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Strategi för offentliga rum - en del av framkomlighetsstrategin. Fariba Daryani Stockholms stad
Strategi för offentliga rum - en del av framkomlighetsstrategin Fariba Daryani Stockholms stad BILDSPEL STRATEGI FÖR OFFENTLIGA RUM Utveckling av Stockholms trafikstrategi Framkomlighetsstrategin Antogs
Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen
Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen Nya Urbana transportsystem kollektivtrafik som medel för stadsutveckling 2008-12-04 Hans Revenhorn, Stadsbyggnadsdirektör Norrköping kommun Norrköping vill växa
GÅNG- OCH CYKELSTRÅK I HAMMARSHUSOMRÅDET. Kristianstads kommun Stadsbyggnadskontoret
GÅNG- OCH CYKELSTRÅK I HAMMARSHUSOMRÅDET PM Kristianstads kommun Stadsbyggnadskontoret 2013-06-14 Uppdrag: 241428, Trafikutredning Hammarshusområdet Titel på PM: Status: GÅNG- OCH CYKELSTRÅK I HAMMARSHUSOMRÅDET
MÅLUPPFYLLELSE Värdering av två alternativa trafiklösningar för Linköpings stadskärna
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2010-04-26 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Christer Nilsson, Elinor Josefsson PM 2010-04-26 MÅLUPPFYLLELSE Värdering av två alternativa trafiklösningar för
V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)
29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en
Regionala och lokala mål och strategier
Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS
Cykelfrämjandets synpunkter på rapporten Bättre luft i Luleå centrum
miljokontoret@lulea.se Cykelfrämjandets synpunkter på rapporten Bättre luft i Luleå centrum Den rapport som politikerna ska ta beslut på är mycket viktigt då det berör den luft vi andas oavsett om vi går,
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Sundbybergs resecentrum och kollektivtrafiknod Lena Lingqvist
Sundbybergs resecentrum och kollektivtrafiknod 20130318 Lena Lingqvist 2 2014-03-18 En kollektivtrafiknod? Resecentrum/ kollektivtrafiknod/ bytespunkt som en del i kollektivtrafiken Länk i ett transportsystemet
Detaljplan för Knislinge Resecenter
Dnr: KS 2011/447.343 LAGA KRAFT 2014-10-25 Antagen i KS 2014-10-01 150 Planbeskrivning Detaljplan för Knislinge Resecenter del av Knislinge 43:1, Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se
Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten
1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum
Trafikstrategi för Karlskrona Vision stråk i Landbrogatan Vy över Landbrogatan norrut mot stationen en tidig sommarmorgon. Landbrogatan är en mycket vacker gata med ett storslaget perspektiv från Ronnebygatan
Riktlinjer för sommargågata och sommartorg
Riktlinjer för sommargågata och sommartorg Trafiknämnden initierade konceptet Levande Stockholm i budget 2016, för ett ökat stadsliv och trivsammare vistelsemiljöer. Trafikkontoret ska tillsammans med
FlYGVY över NYA ERIKSBERG
FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv
Gottsundaområdet Planprogram
Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,
Yttrande över Detaljplan för Centrala Ulleråker
9 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Andreasson Jenny Hellgren Anna Håkman Anders Datum 2016-08-08 Diarienummer GSN-2016-1446 Gatu- och samhällsmiljönämnden Yttrande över Detaljplan för Centrala Ulleråker
Kalmar Nyckel PLATSEN
Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Mötas i Mölnlycke. Stadsbyggnadsstudie i korthet 2018
Mötas i Mölnlycke Stadsbyggnadsstudie i korthet 2018 Stadsbyggnadsstudie när Mölnlycke växer Mölnlyckes centrala delar står inför en utbyggnad och förtätning med bostäder, verksamheter och service. Inte
SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning
SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen
Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum
Sammanställning från medborgardialog 3 december 2016. Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet Fyra stationer Ansvariga politiker, polis, fastighetsägare
VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030
VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag
Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik
Förvaltningen för Teknik Mars 2018 Utges av Mars 2018 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Lokalisering... 8 2.2 Vägsystemet... 8 2.3 Förutsättningar för gångtrafikanter och cyklister...
Vilja uppleva. Våra besöksmål. Viktiga principer för kommunen på lång sikt. 20 Program B: Rum för möten
Vilja uppleva Upplevelser och evenemang skapar engagemang och inbjuder människor till möten och gemenskap. Luleå erbjuder stadsliv med kulturupplevelser, folkliv och ett myller av möjligheter. Våra särpräglade
Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna
Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån
Centrumutveckling är Moderat politik!
Hur skapar vi en attraktionskraft som lockar? Vanligtvis så talar man om områden som: Invånarantal Näringsliv Bostäder Arbetstillfällen Skola och välfärd Handel och turism Livskvalitet När vi under året
ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING
SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL samverkan på frivilliga grunder ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING AV BID-OMRÅDET UTIFRÅN 5 FOKUSOMRÅDEN PLATSVARUMÄRKE FOKUSOMRÅDE 2 UTBUD AKTIVITETER, UPPLEVELSER & SERVICE UTBUD
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK
5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 5.1 MÅL För gång- och cykeltrafiken har följande mål formulerats för trafikplanearbetet: Att upprätta ett sammanhängande, gent, attraktivt och säkert cykelnät som täcker in viktiga
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse
Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen
Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun Mål och budget 2016-2018 SBF har många krav och utmaningar ÖP Mål & budget CEMR Landsbygdsprogram City lab-certifiering Bostadspolitisk strategi
MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM
MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM Sammanställning till webbsidan Medborgardialog södra centrum Måndagen den 17 november 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om hur södra centrum ska utvecklas.
Lundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se Lundagatan PM Trafik Uppdragsnummer: 4753 Författare: Pär Båge Datum: 9 november 2017 Historik Rev Datum Beskrivning
Tvättstugor och källargångar
1 Tvättstugor och källargångar Tvättstugorna är viktiga, men känns eftersatta och otrygga. De upplevs ofta som trånga, smutsiga och osäkra. Öppna upp ytorna i tvättstugorna, ta bort onödiga väggar och
Tomtebogård gröna kvaliteter
Tomtebogård gröna kvaliteter Vad kan det gröna bidra med i ny stadsdel Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad Skapa ett nätverk av gröna och blå platser
Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Fokus Skärholmen Projekt på samråd
Fokus Skärholmen Projekt på samråd 5 september - 17 oktober, 2017 stockholm.se/fokusskarholmen Fokus Skärholmen Stockholm växer snabbt och snart är vi en miljon invånare. Nu planeras framtidens Skärholmen!
Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X
Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor
Parkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY
PM ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY SLUTRAPPORT 2017-10-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIG BUSSTATION... 3 2.1 TÄNKBARA BUSSKÖRVÄGAR... 4 2.2 KOMMENTARER... 4 3 NY BUSSTATION
Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg
Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en
FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE
FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans