Uppdragsbeskrivning. Uppdragsbeskrivning för utvecklingsplan Luleå centrum

Transkript

1 Uppdragsbeskrivning Uppdragsbeskrivning för utvecklingsplan Luleå centrum

2

3 Innehåll Inledning 5 Bakgrund 5 Mål och syfte 6 Avgränsning för utvecklingsplan 7 Frågor som utvecklingsplanen ska behandla 7 Organisation för fortsatt arbete 10 Begrepp och nivåer 11 Process 12 Tidplan 13 Bilaga 1. HåSta hög och låg kvalitet i Luleå centrum 14 Barn och unga 14 Mötesplatser 15 Demokrati 15 Speciella värden 16 Arbete, hälsa och trygghet 17 Bostäder 17 Resor 18 Energi, klimat och resurser 18 Företag 19 Extra 19 Områdesrekommendationer 20 Värdering 21

4 4

5 Inledning Bakgrund Riktningarna och programmen till Vision Luleå 2050 är kommunens översiktsplan. Programmens grundläggande idé är att samhällsutvecklingen ska ske med ett helhetsperspektiv. Kommunens förvaltningar och bolag ska arbeta samordnat för att så långt som möjligt styra samhället mot en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. För att gå från ord till handling ska utvecklingsplaner tas fram. Dessa ska bygga på historia, nutid och framtid och tas fram i samverkan med det civila samhället och andra viktiga aktörer. Kommunledningsförvaltningens Samhällsutvecklingskontor har fått i uppdrag att ta fram en inledande studie och uppdragsbeskrivning för arbete med en utvecklingsplan för Luleå centrum. Arbetet har letts av Frida Wikström och Göran Gabrielsson, Samhällsutvecklingskontoret. I framtagandet av utvecklingsplaner ska de områdesrekommendationer som finns i översiktsplanen vidareutvecklas och konkretiseras. För att få en bred och samlad bild av Luleå centrum har dessutom ett bedömningsverktyg använts för att bedöma kvaliteten av vissa indikatorer som är centrala för arbete enligt översiktsplanen. Verktyget heter HåSta vilket avser hållbar stadsdel. Verktyget är framtaget speciellt för att säkerställa att utvecklingsarbete sker enligt översiktsplanen och därigenom för en hållbar utveckling. Stadsdelens starka och svaga kvaliteter bedöms och används som underlag för fortsatt arbete. Verktyget innehåller indikatorer och en beskrivning av vad som är hög respektive låg kvalitet. Indikatorerna är indelade i olika områden som kommer från programmen. De är: Barn och unga Mötesplatser Demokrati Speciella värden Arbete, hälsa och trygghet Bostäder Resor Energi klimat och resurser Företag 5

6 Mål och syfte Den inledande studien ska beskriva läget i stadsdelen med utgångspunkt från de mål och strategier som är beslutade i programmen, de mest avgörande frågorna för stadsdelen för att nå kommunens gemensamma bild för samhällsutveckling. Syftet är att avgränsa det fortsatta arbetet med utvecklingsplan Luleå centrum samt beskriva behov av resurser, organisation och tidplan för arbetet. 6

7 Kungsgatan Avgränsning för utvecklingsplan Utvecklingsplan Luleå centrum kommer att utgöra en fördjupad översiktsplan för området till dess att programmen revideras och antas. Då kommer utvecklingsplanen inarbetas i programmen och bli en del av den kommunövergripande översiktsplanen. Utvecklingsplan Luleå centrum ska beskriva åtgärder för samhällsutveckling i centrumområdet. Det handlar om utveckling för de som bor och lever i centrum, för de som arbetar och handlar, för de som möts och vistas i Luleå centrum och för kommunikationer och miljö. Utvecklingsplanen behandlar frågor med behov av kvalitetshöjning samt de frågor med visst behov av kvalitetshöjning i HåStan som ansågs viktigast vid dialogmötet. Den Mjölkudden geografiska avgränsningen omfattar centrumhalvön, Östermalm och Skutvikens vattenområde. Områdesrekommendationerna ska ligga till grund för och preciseras i det fortsatta arbetet. Avgränsningen för utvecklingsplanen grundar sig i resultaten av HåSta samt ett dialogmöte med kommunens olika förvaltningar. Motiv och resonemang kring de olika frågeställningarna och beskrivning av dialogmötet finns i bilaga 1. Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Repslagargatan Rådstugatan Storgatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset Frågor som utvecklingsplanen ska behandla Utvecklingsplanen delas in i tre delprojekt: Mötesplatser, Bebyggelse och handel samt Trafik. Utöver detta ska ytterligare fyra frågeställningar hanteras separat, se nedan. Alla delar ska hantera tre övergripande frågeställningar: Upplevelse av trygghet, Barn i ekonomiskt utsatta famil- 250 jer och Fånga upp engagemang i stadsdelen. Det finns ett antal frågor som berör eller berörs av flera delar i utvecklingsplanen. Dessa frågor behöver lyftas särskilt och diskuteras mellan utvecklingsplanens olika delprojekt. Lantmäteriet m 7

8 UTVECKLINGSPLAN LULEÅ CENTRUM UPPDRAGSGIVARE/PROJEKTÄGARE: Kommunstyrelsen/Kommundirektören STYRGRUPP: Kommundirektörens ledningsgrupp PROJEKTLEDNING: Samhällsutvecklingskontoret PROJEKTGRUPP: Projektledare och delprojektledare UPPLEVELSE AV TRYGGHET FÅNGA UPP ENGAGEMANG I STADSDELEN BARN I EKONOMISKT UTSATTA FAMILJER DELPROJEKT 1 - MÖTESPLATSER Tydliga och öppna mötesplatser Fritidsaktiviteter för barn och unga i skolåldern Plats för lek och spel Torg och parkytor Flexibel användning av lokaler Nära till gröna områden Friytor och odlingsytor Funktion som samordnar och stöder engagemang DELPROJEKT 2 - BEBYGGELSE OCH HANDEL Karaktär och kulturmiljö Höga hus Bostäder/bostadsförsörjning Risk för översvämning Handel Service (ny högstadieskola) DELPROJEKT 3 - TRAFIK Promenad och cykelstråk Bilanvändning Säker trafikmiljö Båt, buss, tåg, flyg Hamnar Användningen av gator Buller Luftföroreningar Snöhantering PROJEKTLEDNING MÖTESPLATSER: SBF - Stadsplanering PROJEKTGRUPP MÖTESPLATSER: Socialförvaltningen Kulturförvaltningen Fritidsförvaltningen Tillväxtkontoret Barn- och utbildningsförvaltningen PROJEKTLEDNING BEBYGGELSE O HANDEL: Samhällsutvecklingskontoret PROJEKTGRUPP BEBYGGELSE OCH HANDEL: SBF - Stadsplanering Tillväxtkontoret Miljö- och byggförvaltningen PROJEKTLEDNING TRAFIK: Samhällsutvecklingskontoret PROJEKTGRUPP TRAFIK: SBF - Stadsplanering Miljö- och byggförvaltningen GVB-plan Målbild Norra hamn Friluftsplan Utredning Höga hus i Luleå Inventering av kulturhistoriskt värdefulla miljöer Handelsstrategi Utredning Framtidens skola Trafikstrategi Parkeringsstrategi Målbild resecentrum Målbild Norra Hamn Åtgärdsprogram - Bättre luft i centrum Produktion av energi Alkohol och tobak Dagvattenhantering Sortering av avfall Miljö- och byggförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Samhällsutvecklingskontoret SBF - Vatten och avlopp SBF - Drift och underhåll Krogar mot knark GVB-plan Avfallsplan Alkoholförebyggande arbete

9 Delprojekt 1 Mötesplatser Luleå centrum är i behov av fler mötesplatser som är tillgängliga, gratis och samlar människor från olika generationer för att tillgodose behovet idag och i framtiden. Utvecklingsplanen ska behandla fysiska förslag och hantera kommunens samordning för att skapa fler och bättre mötesplatser både inomhus och utomhus. Närheten till grönområden samt tillgång till friytor och ytor för odling är en frågeställning som har beröringspunkter med andra delar av utvecklingsplanen och särskild samordning måste ske. Delprojekt 2 Bebyggelse och handel För en djupare förståelse av delprojektens olika frågeställningar läs kommentarerna till HåSta i Bilaga 1. Den här delen av utvecklingsplanen behandlar vad, var och hur vi ska bygga i Luleå centrum samt hur den byggda miljön ska anpassa sig till risker som uppstår i och med klimatförändringar. Bebyggelse och handel ska även behandla fysiska förslag samt hantera behov av samordning mellan olika aktörer för att stärka och utveckla handel, restauranger och caféer. Den här delen av utvecklingsplanen berör eller är berörd av alla andra delar och detta ska beaktas i arbetet. Delprojekt 3 Trafik Delprojekt 3 ska behandla förslag för att förbättra möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt samt minska andelen biltrafik i och till centrum och öka säkerheten, framförallt i anslutning till skolor. Utvecklingsplanen ska även behandla buller och möjligheten till tysta områden, luftföroreningar från trafiken samt hantering av snö för att minska transporter och för att nyttja snön som en kvalité i staden. Användningen av gator, funktion och gestaltning, samt buller är en frågeställning som har beröringspunkter med andra delar av utvecklingsplanen och särskild samordning måste ske. Alkohol och droger Andelen elever som röker eller har druckit alkohol ligger över genomsnittet för Luleå. I arbetet med utvecklingplanen ska möjliga orsaker till detta beaktas och förslag för att minska andelen tas fram. Utvecklingsplanen ska även behandla det förebyggande arbetet som kommunen driver tillsammans med krogarna i centrum i syfte att begränsa antalet kraftigt berusade. 9

10 Produktion av energi Utvecklingsplanen ska behandla förslag för egen produktion av energi i Luleå centrum och beskriva vilka förutsättningar som finns, ge exempel och ge förslag på ställningstaganden. Den byggda miljöns påverkan på möjligheten att producera energi kräver samordning med övriga delar av utvecklingsplanen. Dagvatten Utvecklingsplanen ska lyfta förslag för att hantera dagvatten. Dagvattenhanteringen behandlas i pågående arbete med GVB-plan och ska inarbetas i utvecklingsplanen. Samordning med andra delprojekt krävs. Sortering av avfall Arbetet med en avfallsplan för kommunens fortsatta arbete med bland annat sopsortering ska påbörjas. Resultatet av arbetet ska behandlas i utvecklingsplanen genom att säkerställa mark för ytterligare återvinningsstationer inom området samt riktlinjer för gestaltning. Organisation för fortsatt arbete Uppdragsgivare/projektägare: Kommunstyrelsen/Kommundirektören Styrgrupp: Kommundirektörens ledningsgrupp Projektledare: Utses av samhällsutvecklingskontorets chef Projektgrupp: Projektledare och delprojektledare Exempel på intressenter kan vara fastighetsägare, Visit Luleå, föreningar organisationer, särskilda fokusgrupper, andra förvaltningar... Varje delprojekt ska identifiera och involvera intressenter som är relevanta för ämnet. De berörda nämnderna ska vara delaktiga i arbetet i framtagandet av utvecklingsplanen d.v.s. bjudas in till dialoger samt få regelbunden uppdatering. Respektive förvaltningschef har ansvar för att föra upp frågor till beslut som rör respektive nämnds ansvarsområde. Kommunstyrelsens arbetsutskott ska ha regelbunden lägesrapport om arbetet med utvecklingsplanen. Kommunfullmäktige fattar beslut om utvecklingsplanen som helhet. Delprojekt 1 Mötesplatser Projektledning: SBF Stadsplanering Projektgrupp: Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Tillväxtkontoret, Barn- och utbildningsförvaltningen 10

11 Delprojekt 2 Bebyggelse och handel Projektledning: Samhällsutvecklingskontoret Projektgrupp: SBF Stadsplanering, Tillväxtkontoret, Miljö- och byggförvaltningen Delprojekt 3 Trafik Projektledning: Samhällsutvecklingskontoret Projektgrupp: SBF Stadsplanering, Miljö- och byggförvaltningen Begrepp och nivåer Styrande dokument är ett samlingsbegrepp för alla typer av upprättade dokument vars innehåll syftar till att ge styrning och ledning för en eller flera verksamheter. Styrande dokument som gäller samhällsutvecklingen ska namnsättas efter en beslutat ordning, vilket innefattar Riktningar, Program, Plan eller Riktlinjer. Områdesrekommendationer eller utvecklingsplaner är en del av programmen och visar programmens innehåll på en geografiskt avgränsad del av kommunen. För stadsdelar och samlande byar kommer områdesrekommendationerna att successivt ersättas av utvecklingsplaner. Dessa utvärderas och omprövas vart fjärde år och beslutas av kommunfullmäktige. 11

12 Process Arbetet med utvecklingsplan Luleå centrum ska ske med tre parallella processer genom fyra olika skeden, se illustration nedan: Samhällsutvecklingskontoret ska fungera som processtöd och ansvara för samordning, dokumentet Struktur för utvecklingsplanen ska följas. Planprocessens övergripande syfte är att konkretisera programmen till Vision Luleå 2050 på lokal nivå samt att identifiera rätt behov och rätt åtgärder för stadsdelen eller byn. Dialogprocessens syfte är att kommunicera, informera, att samla in kunskap och erfarenhet samt att förankra förslaget. Dialogen ska genomsyra hela arbetsprocessen och skapa möjligheter för alla att göra sin röst hörd. Kommunikationen ska ske i ett tidigt skede. Bedömningsprocessens syfte är att integrera och balansera hållbarhetsdelarna, ta fram väl underbyggda förslag och tydligt visa konsekvenserna av olika alternativ. De tre processerna ska löpa genom ett beredningsarbete i fyra faser: Den här uppdragsbeskrivningen är resultatet av den inledande studien som innefattar en avgränsning och prioritering i utvecklingsplanen. Avgränsningen ger i sin tur en bild av hur organisationen ska se ut. En första dialog ska också göras kring tolkningen av uppdraget. Nästa steg är Formulering av förslag. Där ska förslaget ska växa fram, värderas och analyseras med stöd av ett brett dialogförfarande. Granskningstid med remiss och utställning är den fas där förslaget ska kompletteras och revideras. Förutom själva planen ska det finnas dokumentation av hur dialogen har skett och hållbarhetsbedömningar gjorts. Allmänheten ska ges möjlighet att granska och lämna synpunkter. Antagande/implementering/uppföljning är den fas där utvecklingsplanen med sina beskrivningar av dialog och bedömningsprocesserna beslutas och lyfts in i programmen till Vision Luleå 2050, genomförs och följs upp. 12

13 Tidplan Utvecklingsplanen ska ställas ut för granskning sen höst 2016 och antas av kommunfullmäktige under våren

14 Bilaga 1. HåSta hög och låg kvalitet i Luleå centrum Bedömningarna av indikatorerna i HåStan genomfördes vid ett möte i bred samverkan med olika kommunala förvaltningar. Efter bedömningen var färdig stod det klart att många frågor hade värderats till en 2:a på skala 1-3 där 1 är låg kvalitet och 3 är hög kvalitet. Detta innebar att ingen tydlig avgränsning för det fortsatta arbetet kunde utläsas. Deltagarna fick därför göra ytterligare en värdering av vilka frågor man ansåg vara viktigast genom att sätta en prick framför de frågeställningarna. Varje deltagare fick 9 prickar att fördela som man ville. Det som för Luleå centrum bedömdes som hög kvalitet framgår i löpande text under respektive område. Låg kvalitet beskrivs nedan under rubriken Behov av kvalitetshöjning. Kvalitet som varken är hög eller låg redovisas under rubriken Visst behov av kvalitetshöjning. Vidare redovisas vilka frågor som deltagande förvaltningar ansåg vara viktigast för utvecklingsplan Luleå centrum. Barn och unga Behov av kvalitetshöjning Tonåringar som använder alkohol och/eller tobak Barn i ekonomiskt utsatta familjer Andelen elever som röker eller har druckit alkohol ligger över genomsnittet för Luleå. Även andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer ligger, något överraskande, över genomsnittet för Luleå. I undersökningen omfattar Luleå centrum även Östermalm och Bergviken. Antalet barn som bor i området är relativt litet men trots detta är det ca 100 barn som lever i familjer med mycket ansträngd ekonomi. Visst behov av kvalitetshöjning Fritidsaktiviteter för barn och unga i skolåldern Närhet till skola (F-6) Det finns ingen fritidsgård eller annan anordnad mötesplats i området men det pågår ett projekt för att skapa en ny mötesplats för unga i Luleå centrum. Beslut om projektets framtid väntas under hösten Det finns höga förväntningar på att centrum ska kunna erbjuda aktiviteter för unga från hela kommunen och från andra kommuner men det finns få aktiviteter för gymnasieungdomar och det är svårt att veta var man kan söka pengar för olika typer av arrangemang. 14

15 I eller i närheten av området finns det tre skolor (F-6) på Bergviken och fem förskolor inklusive Montessori och Nya läroverket. Ytterligare en förskola planeras på Östermalm. Endast 18 % eller 45 barn bor inom 400 meter från en skola. Centrum bedöms dock ha speciella förutsättningar gällande antalet barn och bebyggelsestruktur som gör att kategorin ändå bedöms som en 2:a. Mötesplatser I Luleå centrum finns många anläggningar för idrott både inomhus och utomhus för organiserad och spontan aktivitet. Det finns även gott om anläggningar för kultur, exempelvis Kulturens hus, Norrbottens teatern och muséet samt mindre gallerier och Lillans scen. Visst behov av kvalitetshöjning Tydliga och öppna mötesplatser Hela och rena utomhusmiljöer Flexibel användning av lokaler Plats för lek och spel Torg- och parkytor I området finns ett stort utbud av kommersiella mötesplatser för personer över 20 år. Tillgång och tillgänglighet till gratis mötesplatser saknas, bland annat i form av lekplatser eller parker och torg. Det finns flera lokaler att hyra, främst för idrott, men det saknas en samlad bild av vilka lokaler som finns för olika ändamål. Det är ett högt tryck på lokaler i centrum och befintliga lokaler är ofta uppbokade långt i förväg. Trygghetsundersökningen 2012 visade att mer än 30 % upplevde problem med nedskräpning och skadegörelse. I andra medborgarundersökningar redovisas en lång trend med gott betyg för renhållningen i parker och på torg. Demokrati Genom bland annat lulea.se samt anslagstavlor inomhus och utomhus är det lätt för boende i centrum och i övriga kommunen att se och ta del av vad som händer. Behov av kvalitetshöjning Funktion som samordnar och stöder engagemang I centrum finns ingen områdesgrupp som stöd för att fånga upp engagemang i stadsdelen brister. Det finns många olika aktörer, exempelvis Evenemangsrådet och Visit Luleå, som kan fånga upp initiativ men funktionen är otydlig för medborgare. 15

16 Visst behov av kvalitetshöjning Valdeltagande 85,4 % av de röstberättigade röstade i riksdagsvalet och 84,63 % röstade i kommunalvalet. Fler kvinnor än män deltog i kommunalvalet. Speciella värden Behov av kvalitetshöjning Naturvärden Naturvärden finns inte med i avgränsningen för utvecklingsplanen, trots att den fick en 1:a vid bedömning, eftersom frågeställningen inte ansågs vara relevant för centrumområdet vid mötet med de olika förvaltningarna. Centrums struktur och funktion gör att tillgången till större naturområden saknas men det finns möjlighet att skapa hög kvalitet på mindre ytor. Visst behov av kvalitetshöjning Kända besöksmål, personer eller evenemang Karaktär och kulturmiljö Nära till grönområden Nära till vatten Det finns många besöksmål och kända evenemang i Luleå centrum men evenemangsbågen som finns utpekad i översiktsplanen måste blir tydligare. Det finns flera olika karaktärer i centrum men delar av dessa måste bli tydligare och synliggöras. Domkyrkan omfattas av kulturminneslagen och området runt kyrkan omfattas av Norrbottens kulturmiljöprogram. Det pågår en inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljöer i Luleå centrum. Tillgången till isbanan och vattnet är god i hela i Luleå centrum. Det finns grönområden men dessa är inte sammanhängande. Möjligheten att gå och cykla längs med vattnet är god men ett helhetsgrepp om badmöjligheter i centrum saknas. 16

17 Arbete, hälsa och trygghet Andelen arbetslösa eller i program i centrum är låg jämfört med genomsnittet i Luleå. Visst behov av kvalitetshöjning Upplevelse av god hälsa Upplevelse av trygghet Ohälsotal Fysiskt aktiva Ljudnivå vid bostäder Det är stor skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelse av god hälsa. Det är även en viss skillnad mellan andelen män och kvinnor som är fysiskt aktiva. Endast 67 % upplever sig trygg ute en sen kväll enligt en undersökning från Det finns dock en positiv utveckling i centrum sedan dess avseende antal misshandelsbrott och brott utanför krogar. Buller från trafik överstiger 65 db(a) på ett antal gator och det förekommer störande buller från flyg och tåg. Vissa delar av Luleå centrum är mycket utsatta men det behövs ett större kunskapsunderlag. Bostäder Boendetätheten i centrum är bra och det finns en bra fördelning av hyresrätter och bostadsrätter. Andelen äganderätter (villor, radhus mm.) är låg men centrums funktion och karaktär tillåter inte en högre andel. Det finns fyra vård- och omsorgsboenden samt ett trygghetsboende som byggs vid Floras kulle. Tillgängligheten till bostäder för äldre eller funktionsnedsatta är låg men förbättras kontinuerligt i och med nybyggnation. Behov av kvalitetshöjning Odlingsytor för familjer i flerbostadshus Det finns en tillfällig stadsodling på Varvet men överlag är tillången till odlingsytor i centrum dålig. 17

18 Resor Boende och besökande i Luleå har god tillgång till separerade gc-vägar eller trottoarer. Kopplingen för gående och cyklister till övriga stadsdelar är god. Det finns även god tillgång till busstrafik och centrum trafikeras av alla regional bussar samt bussförbindelse till flyget. Möjligheten att byta är god men kan förbättras ytterligare i och med ett resecentrum. Visst behov av kvalitetshöjning Promenad- och cykelstråk Bilanvändningen Busshållplatser Säker trafikmiljö I Luleå centrum finns trottoarer på alla gator och möjligheterna att gå inom stadsdelen är goda. Det finns dock brister i cykelnätet som inte är sammanhängande och upplevs otydligt. Cykelnätet saknar länkar i nord-sydlig riktning över stadshalvön. Trots stort antal bussar till och från centrum och goda kopplingar för gående och cyklister till andra stadsdelar använder 36 % av boende i centrum bilen för resor till och från arbete och skola under vinterhalvåret. 95 % av boende har mindre än 300 meter till busshållplats men några av dessa hållplatser trafikeras mer sällan. Åtgärder har genomförts för att skapa säkra skolvägar i området men det finns fortfarande stora problem i anslutning till gymnasiebyn. Energi, klimat och resurser På Kronan, mindre än 5 km från Luleå centrum, finns i dagsläget närmsta återvinningscentral och återvinningsmarknad. Behov av kvalitetshöjning Produktion av energi Utrymme för snö och regnvatten Sortering av avfall Risk för översvämning Snöröjning 18

19 I dagsläget finns ingen produktion av energi i Luleå centrum, ytterligare underlag för att se över möjligheterna till produktion på taken i centrum behövs. All snö inom området transporteras ut och dagvatten tas omhand i ledningar. I centrum finns en återvinningsstation samt ett fåtal fastigheter som har sortering av ett antal fraktioner men behovet är större i området. Ett flertal byggnader och infrastruktur ligger i riskzonen för högt vattenstånd. Visst behov av kvalitetshöjning System för vatten, avlopp, energi och telekommunikationer Företag I centrum finns två mindre dagligvarubutiker och en stor. Det finns även planer på ytterligare en butik på Varvet. Samverkan mellan skolan och företag i området är väl utvecklad. Visst behov av kvalitetshöjning Etnisk mångfald Arbetstillfällen 8 % av boende i centrum är utrikesfödda. Centrum domineras av arbetsplatser, 0,67 boende per arbetstillfälle. Detta bedöms ändå som en relativt bra fördelning med anledning av centrums funktion som nav för arbete. Extra Frågeställningen Arbetstillfällen har flyttats från behov av kvalitetshöjning eftersom centrum inte kan jämföras med övriga stadsdelar Utöver de i HåStan redovisade faktorerna lyftes luftföroreningar och behovet av bostadsförsörjning i centrum som viktiga delar att ta med i det fortsatta arbetet. 19

20 Områdesrekommendationer Följande frågeställningar i områdesrekommendationerna beaktar inte HåStan: Friytor inom kvartersmark vid bostäder ska ge en god boendemiljö och lekmiljö för barn. Centrum ska bli ett nav för järnväg, regional busstrafik, den lokala busstrafiken och turbåtar till skärgården. Busshållplats i anslutning till Södra hamnplan ska möjliggöra byten mellan buss och båt. De befintliga småbåtshamnarna ska bevaras och utvecklas. Nya småbåtshamnar ska tillskapas där så är möjligt och lämpligt. En mångfald av handel, restauranger, kulturyttringar samt annan kommersiell service och samhällsservice ska finnas i stadskärnan. Inriktningen ska vara att bland annat utöka handelns geografiska område och tillföra mer liv till staden. Vid ny- eller ombyggnad ska krav ställas på flexibla lokaler i bottenplan och besöksintensiva verksamheter, exempelvis butiker, caféer eller restauranger ska prioriteras mot gatan i de mest centrala delarna. Ett nytt resecentrum ska placeras i stadskärnans östra del. Resecentret ska vara ett mångfunktionellt centrum som tillgodoser resenärens krav på service och inrymmer lokaler för handel, kontor etc. Lokala och regionala bussar ska angöra i nära anslutning till tågen. Huvudgatorna ska fungera för genomfartstrafik och trafik mellan centrum och andra stadsdelar. De ska vara kopplade till uppsamlingsgator och lokalgator i lokalnätet. Barriärsverkan ska minskas genom fler passager och övergångsställen, smalare gatusektioner och andra hastighetsdämpande åtgärder. På lokalgator prioriteras oskyddade trafikanters behov säkerhet och framkomlighet. Enkelriktade gator ska omprövas för dubbelriktad trafik där det är lämpligt. Alla gator inom centrum ska ha en stadsmässig karaktär. Gator trädplanteras och gamla trädalléer förnyas. Ny bebyggelse ska samspela med den omgivande bebyggelsens skala och struktur. Inom rutnätsstaden ska bebyggelsen vara 4-5 våningar och maximalt våningar för enstaka projekt. Högre bebyggelse ska lokaliseras utan negativ påverkan på boendemiljöer eller för att framhäva stadbilden, till exempel vid stadens infarter. 20

21 Värdering Följande frågor från HåSta och Områdesrekommendationer ansågs vara viktigast att arbeta vidare i med i en utvecklingsplan: Kategori Från HåStan Extra Från Områdesrek. Barn och unga Mötesplatser Demokrati Fritidsaktiviteter för barn och unga i skolåldern Tydliga och öppna mötesplatser Flexibel användning av lokaler Plats för lek och spel Torg- och parkytor Funktion som samordnar och stödjer engagemang Speciella värden Karaktär och kulturmiljö Höga hus Arbete, hälsa och trygghet Bostäder Resor Energi, klimat och resurser Företag Nära till gröna områden Upplevelse av trygghet Promenad och cykelstråk Bilanvändning Säker trafikmiljö Risk för översvämning Luftföroreningar Bostadsförsörjning Handelns stråk och koncentration Användningen av gator 21

22