Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt kan en effektivare och mera kostnadseffektiv miljöövervakning bedrivas, samtidigt som det regionala perspektivet kvarstår.
Syftet:
Syftet: - Huvudsyftet med delprogrammet är att få en helhetsbild av status, hot och åtgärdsbehov, samt att få länen att arbeta samordnat.
Syftet: - Huvudsyftet med delprogrammet är att få en helhetsbild av status, hot och åtgärdsbehov, samt att få länen att arbeta samordnat. RMÖ Kalkeffektuppföljning NMÖ Musselövervakning i Sverige ÅGP Uppföljning av skyddad natur
Syftet: - Huvudsyftet med delprogrammet är att få en helhetsbild av status, hot och åtgärdsbehov, samt att få länen att arbeta samordnat. - Samordna och se över övrig övervakning i de vatten som musselövervakning utförs i (oavsett finansiär).
Syftet: - Huvudsyftet med delprogrammet är att få en helhetsbild av status, hot och åtgärdsbehov, samt att få länen att arbeta samordnat. - Samordna och se över övrig övervakning i de vatten som musselövervakning utförs i (oavsett finansiär). -Utbilda och kvalitetssäkra fältpersonal.
Syftet: - Huvudsyftet med delprogrammet är att få en helhetsbild av status, hot och åtgärdsbehov, samt att få länen att arbeta samordnat. - Samordna och se över övrig övervakning i de vatten som musselövervakning utförs i (oavsett finansiär). -Utbilda och kvalitetssäkra fältpersonal. - Verka för en enhetlig datalagring och anordna utbildning i den nya nationella databasen för.
Två underprogram och delat projektledarskap:
Två underprogram och delat projektledarskap: - Margaritifera Underprogrammet som behandlar flodpärlmussla. Projektet leds av Länsstyrelsen i Västernorrland (Frans Olofsson). - Unio och Anodonta Underprogrammet omfattar tjockskalig målarmussla, äkta målarmussla och flat dammussla samt några ytterligare - ej rödlistade arter. Projektet leds av Länsstyrelsen i Jönköping (Jakob Bergengren).
Vad är inplanerat 2011-2012?
Vad är inplanerat 2011-2012? Arbetet med det gemensamma delprogrammet för samordnas med det nationella programmet för.
Vad är inplanerat 2011-2012? Arbetet med det gemensamma delprogrammet för samordnas med det nationella programmet för. Fortsätta att kontinuerligt skicka ut informationsblad som beskriver hur arbetet fortskrider med RMÖ/NMÖ och via dessa utskick även nå ut med frågeställningar till länen.
Vad är inplanerat 2011-2012? Arbetet med det gemensamma delprogrammet för samordnas med det nationella programmet för. Fortsätta att kontinuerligt skicka ut informationsblad som beskriver hur arbetet fortskrider med RMÖ/NMÖ och via dessa utskick även nå ut med frågeställningar till länen. Följa upp 2011 års verksamhet länsvis, både vad gäller RMÖ-Stormusslor och NMÖ-Stormusslor, samt planera för 2012 års upplägg.
Vad är inplanerat 2011-2012? Arbetet med det gemensamma delprogrammet för samordnas med det nationella programmet för. Fortsätta att kontinuerligt skicka ut informationsblad som beskriver hur arbetet fortskrider med RMÖ/NMÖ och via dessa utskick även nå ut med frågeställningar till länen. Följa upp 2011 års verksamhet länsvis, både vad gäller RMÖ-Stormusslor och NMÖ-Stormusslor, samt planera för 2012 års upplägg.
Vad är inplanerat 2011-2012? En enkät med frågor kommer att skickas ut till länen för att utreda ursprung av dagens statligt finansierade musselövervakning (ram, kalkeff., ÅGP, skötselmedel m.m.) En utredning av detta redovisades av Lundberg & Bergengren (2008) för perioden 1980-2007. Denna analys förfinas och upprepas under 2011.
Vad är inplanerat 2011-2012? En enkät med frågor kommer att skickas ut till länen för att utreda ursprung av dagens statligt finansierade musselövervakning (ram, kalkeff., ÅGP, skötselmedel m.m.) En utredning av detta redovisades av Lundberg & Bergengren (2008) för perioden 1980-2007. Denna analys förfinas och upprepas under 2011. Samordning och analys av vilka övriga standardiserade undersökningar (elfiske, bottenfauna, vattenkemi, påväxt m.fl.) som utförs i RMÖ/NMÖvatten med.
Vad är inplanerat 2011-2012? En enkät med frågor kommer att skickas ut till länen. Utreda ursprung av dagens statligt finansierade musselövervakning (ram, kalkeff., ÅGP, skötselmedel m.m.) En utredning av detta redovisades av Lundberg & Bergengren (2008) för perioden 1980-2007. Denna analys förfinas och upprepas under 2011. Samordning och analys av vilka övriga standardiserade undersökningar (elfiske, bottenfauna, vattenkemi, påväxt m.fl.) som utförs i RMÖ/NMÖvatten med. Arbetet med att mata in data i musselportalen fortskrider (http://www.musselportalen.se/)
Förtydligande beträffande metodik och svar på några frågor
Förtydligande beträffande metodik och svar på några frågor Enkel statusbeskrivning av flodpärlmussla (M. margaritifera) Förutsätter att man har bra koll på hur beståndet ser ut i det aktuella vattnet alternativt att en översiktlig inventering genomförs innan metodiken kan tillämpas. Hur detta görs presenteras utförligt i undersökningstypen. Länens kartläggning och kunskap beträffande flodpärlmussla skiljer sig åt och speglar delvis det historiska engagemanget som funnits på de olika länsstyrelserna. Län som idag inte har så bra kunskapsläge uppmuntras att i samband med det nationella och det gemensamma delprogrammet även satsa på att inventera nya områden och vatten som skulle kunna hysa arten. I metodiken för enkel statusbeskrivning så står det att den valda lokalen avgränsas, i den del av vattendraget där beståndet är som starkast, som en yta med en förekomst av minst 100 musslor. För vattendrag med glesa bestånd kan detta innebära att lokalen blir orimligt lång om regeln 100 musslor skall följas. Vid dessa tillfällen bör således ett färre antal musslor längdmätas och om det handlar om mycket glesa bestånd så kan längdmätningen även helt uteslutas. Att bestämma någon maxlängd för hur lång en lokal får vara är inte möjligt då vattendragen och dess karaktär varierar så mycket. Att notera är att om ni utför en inventering av ett vatten innan enkel statusbeskrivning tillämpas så ska ni rapportera in båda undersökningarna i Musselportalen.
Förtydligande beträffande metodik och svar på några frågor Enkel statusbeskrivning av flodpärlmussla (M. margaritifera) Förutsätter att man har bra koll på hur beståndet ser ut i det aktuella vattnet alternativt att en översiktlig inventering genomförs innan metodiken kan tillämpas. Hur detta görs presenteras utförligt i undersökningstypen. Länens kartläggning och kunskap beträffande flodpärlmussla skiljer sig åt och speglar delvis det historiska engagemanget som funnits på de olika länsstyrelserna. Län som idag inte har så bra kunskapsläge uppmuntras att i samband med det nationella och det gemensamma delprogrammet även satsa på att inventera nya områden och vatten som skulle kunna hysa arten. I metodiken för enkel statusbeskrivning så står det att den valda lokalen avgränsas, i den del av vattendraget där beståndet är som starkast, som en yta med en förekomst av minst 100 musslor. För vattendrag med glesa bestånd kan detta innebära att lokalen blir orimligt lång om regeln 100 musslor skall följas. Vid dessa tillfällen bör således ett färre antal musslor längdmätas och om det handlar om mycket glesa bestånd så kan längdmätningen även helt uteslutas. Att bestämma någon maxlängd för hur lång en lokal får vara är inte möjligt då vattendragen och dess karaktär varierar så mycket. Att notera är att om ni utför en inventering av ett vatten innan enkel statusbeskrivning tillämpas så ska ni rapportera in båda undersökningarna i Musselportalen.
Förtydligande beträffande metodik och svar på några frågor Enkel statusbeskrivning av flodpärlmussla (M. margaritifera) Förutsätter att man har bra koll på hur beståndet ser ut i det aktuella vattnet alternativt att en översiktlig inventering genomförs innan metodiken kan tillämpas. Hur detta görs presenteras utförligt i undersökningstypen. Länens kartläggning och kunskap beträffande flodpärlmussla skiljer sig åt och speglar delvis det historiska engagemanget som funnits på de olika länsstyrelserna. Län som idag inte har så bra kunskapsläge uppmuntras att i samband med det nationella och det gemensamma delprogrammet även satsa på att inventera nya områden och vatten som skulle kunna hysa arten. I metodiken för enkel statusbeskrivning så står det att den valda lokalen avgränsas, i den del av vattendraget där beståndet är som starkast, som en yta med en förekomst av minst 100 musslor. För vattendrag med glesa bestånd kan detta innebära att lokalen blir orimligt lång om regeln 100 musslor skall följas. Vid dessa tillfällen bör således ett färre antal musslor längdmätas och om det handlar om mycket glesa bestånd så kan längdmätningen även helt uteslutas. Att bestämma någon maxlängd för hur lång en lokal får vara är inte möjligt då vattendragen och dess karaktär varierar så mycket. Att notera är att om ni utför en inventering av ett vatten innan enkel statusbeskrivning tillämpas så ska ni rapportera in båda undersökningarna i Musselportalen.
Förtydligande beträffande metodik och svar på några frågor Enkel statusbeskrivning av flodpärlmussla (M. margaritifera) Förutsätter att man har bra koll på hur beståndet ser ut i det aktuella vattnet alternativt att en översiktlig inventering genomförs innan metodiken kan tillämpas. Hur detta görs presenteras utförligt i undersökningstypen. Länens kartläggning och kunskap beträffande flodpärlmussla skiljer sig åt och speglar delvis det historiska engagemanget som funnits på de olika länsstyrelserna. Län som idag inte har så bra kunskapsläge uppmuntras att i samband med det nationella och det gemensamma delprogrammet även satsa på att inventera nya områden och vatten som skulle kunna hysa arten. I metodiken för enkel statusbeskrivning så står det att den valda lokalen avgränsas, i den del av vattendraget där beståndet är som starkast, som en yta med en förekomst av minst 100 musslor. För vattendrag med glesa bestånd kan detta innebära att lokalen blir orimligt lång om regeln 100 musslor skall följas. Vid dessa tillfällen bör således ett färre antal musslor längdmätas och om det handlar om mycket glesa bestånd så kan längdmätningen även helt uteslutas. Att bestämma någon maxlängd för hur lång en lokal får vara är inte möjligt då vattendragen och dess karaktär varierar så mycket. Att notera är att om ni utför en inventering av ett vatten innan enkel statusbeskrivning tillämpas så ska ni rapportera in båda undersökningarna i Musselportalen.
Förtydligande beträffande metodik och svar på några frågor Minsta funna levande mussla Detta har föranlett en del diskussioner och missförstånd och syns även i Musselportalen. Att notera är att denna minsta funna mussla inte ingår i de 15 individer som plockas upp för längdmätning (gäller för Statusbeskrivning). Minsta funna mussla mäts, enbart längd och sätts sedan försiktigt tillbaka på samma plats, i samband med att lokalen körs och musslorna räknas på provlokalen. Längdmätning (längd, höjd och bredd) av 15 upplockade musslor görs antingen uppströms eller nedströms lokalen. Att ta dessa 15 individer på/i provlokalen skall endast ske undantagsvis och undvikas in i det längsta.
Förtydligande beträffande metodik och svar på några frågor Minsta funna levande mussla Detta har föranlett en del diskussioner och missförstånd och syns även i Musselportalen. Att notera är att denna minsta funna mussla inte ingår i de 15 individer som plockas upp för längdmätning (gäller för Statusbeskrivning). Minsta funna mussla mäts, enbart längd och sätts sedan försiktigt tillbaka på samma plats, i samband med att lokalen körs och musslorna räknas på provlokalen. Längdmätning (längd, höjd och bredd) av 15 upplockade musslor görs antingen uppströms eller nedströms lokalen. Att ta dessa 15 individer på/i provlokalen skall endast ske undantagsvis och undvikas in i det längsta. Sid 25
Förtydligande beträffande metodik och svar på några frågor Minsta funna levande mussla Detta har föranlett en del diskussioner och missförstånd och syns även i Musselportalen. Att notera är att denna minsta funna mussla inte ingår i de 15 individer som plockas upp för längdmätning (gäller för Statusbeskrivning). Minsta funna mussla mäts, enbart längd och sätts sedan försiktigt tillbaka på samma plats, i samband med att lokalen körs och musslorna räknas på provlokalen. Längdmätning (längd, höjd och bredd) av 15 upplockade musslor görs antingen uppströms eller nedströms lokalen. Att ta dessa 15 individer på/i provlokalen skall endast ske undantagsvis och undvikas in i det längsta. Antal döda musslor Antalet döda musslor på provlokalen avser musslor som nyligen dött, dock behöver det inte alltid finnas vävnadsrester kvar. Oftast omfattar de observerade döda musslorna denna grupp och benämningen skalhalvor, fragment avser äldre döda individer där oftast enbart periostracum/ läderhuden är kvar. Dessa äldre döda musslor skall inte räknas.
Navaråns naturreservat. Foto: Oskar Norrgrann