Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella e-hälsodagen 24 oktober Malin Ahrne och Linda Ahlqvist 2013-10-27
Bakgrund Försäkringsmedicinskt beslutsstöd kom 2007 - samråd med Försäkringskassan Ca 120 diagnoser Vägledning om hur länge man ska vara sjukskriven i ett normalfall Inte enhetligt formulerade, informationen varierar 2013-10-27 3
2013-10-27 4
Struktur på beslutsstödetsom det ser ut idag Diagnos Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga Symtom, prognos och behandling Förväntad konsekvens av sjukdomen för funktionstillståndet Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Behov av tidiga insatser särskilda överväganden och åtgärder Åtgärder då patienten inte har tillfrisknat inom ramen för rekommendationen Åtgärder vid förnyad eller fortsatt kontakt 2013-10-27 5
Syftet med försäkringsmedicinskt beslutsstöd Det försäkringsmedicinska beslutsstödet syftar till att skapa en kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess för olika diagnoser Hög sjukfrånvaro Ojämlik sjukskrivningspraxis Bristande evidens och kompetens 2013-10-27 6
Hur har det gått? FMB är idag normerande för aktörerna Normeringen omfattar idag läkare, Försäkringskassan och försäkringsjuridiken (domstolarna). Universiteten ser ett ökat intresse för försäkringsmedicin. Normeringen har lett till positiva effekter Minskat antal sjukskrivningar, kortare sjukskrivningar och minskat spridningsmått. FMB har bidragit till en minskning av antalet nya sjukfall. Normeringen har negativa effekter för utsatta sjuka Långtids- och återkommande sjuka samt psykiskt sjuka har svagare stöd från FMB och påverkas därmed bl.a. genom FMBs fasta sjukskrivningstider och sjukförsäkringens bortre gräns. 2013-10-27 7
Förslag i Ineras rapport Framtidens intygsprocess 2012 Förenkla användningen av beslutsstödet för läkarna I högre grad standardisera och koda informationen i beslutsstödet och intygsprocessen med enhetlig och entydig information, struktur och nationellt fackspråk för att öka kvaliteten och tydligheten i kommunikationen mellan vården och FK. Integrerat relevant stöd utifrån aktuell situation och aktör. Bättre stöd för uppföljning och utvärdering 2013-10-27 8
Regeringsuppdrag 2013 Göra det tekniskt och innehållsmässigt möjligt för landstingen att integrera beslutsstödet i t.ex. journalsystemen Finansierat inom ramen för Sjukskrivningsmiljarden 2013-10-27 9
Övrigt utvecklingsarbete på Socialstyrelsen med öppna data Pengar från Vinnova för att kunna presentera Nationella riktlinjer som öppna data Synergieffekter av att lägga flera produkter samtidigt som öppna data 2013-10-27 10
Vad vi gjort hittills under 2013 Samrått med läkare, Försäkringskassan, patientföreträdare etc. Expertgrupper om olika delar, framförallt ICF Samråd med Inera Träffat bl.a. CeHis, SKL, journalleverantörer, några landsting osv. 2013-10-27 11
De första stegen under 2013 Förslag på en ny informationsstruktur i försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Lägga in fritextinformationen i den nya strukturen. 2013-10-27 12
Nästa steg 2014 Tillgängligöra den data som finns i försäkringsmedicinskt beslutsstöds databas för fritt bruk i maskinläsbara format (excel) i en öppen standard (csv). Anpassa informationen till Nationellt fackspråk inom ett sjukdomsområde, t ex rörelseorganen. - terminologiskt arbete - revidering, kodning och klassificering av befintliga texter. -mappningar mot andra kodverk Arbetet kommer att kräva tätt samarbete med experter. 2013-10-27 13
Informationmängder i ny struktur (termerna ej slutgiltiga) 2014 Kodning av rekommendationer inom ett sjukdomsområde Tillstånd/diagnos(er) (Snomed-CT mappat mot ICD -10) Faktorer som rör diagnoser Svårighetsgrad (Snomed-CT) Sjukdomsförlopp (Snomed-CT) Lateralitet (Snomed-CT) Frekvens (Snomed-CT) Individuella faktorer Relaterat/hälsotillstånd/samsjuklighet (Snomed-CT mappade mot ICD-10) Medicinsk faktor (Snomed-CTsv mappat mot ICD 10) - exempelvis graviditet Funktionsnedsättningar (ICF) Aktivitetsbegränsningar (ICF) Kön Arbetsuppgifter: arbetsuppgifter personen i sitt yrke Åtgärder/behandlingar Planerade (Snomed-CT, ev mappat mot KVÅ) Genomförda (Snomed-CT, ev mappat mot KVÅ) Pågående (Snomed-CT, ev mappat mot KVÅ) 2013-10-27 14
Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se