Tema TID foto: Christina Hoffman Högbyskolans förskoleklass / Bläcku ht 2009 Konstnär och projektledare: Berit Ångman Svedjemo
Reflex är ett projekt som fokuserar på barns möte med konst. Det är barnens erfarenheter, tankar och idéer som styr innehållet i processen och resultatet. Projektet leds av konstnären Berit Ångman Svedjemo. Huvudman är Kulturföreningen Roxy i samarbete med Gotlands kommun, Barn och utbildningsförvaltningen, Kultur och Fritidsförvaltningen, Gotlands Museum och Länsbiblioteket. Under höstterminen 2009 har Högbyskolans förskoleklass / Bläcku arbetat med TID som tema i teckning och animation tillsammans med konstnären Berit Ångman Svedjemo. Upplägg och planering har gjorts i samråd med lärarna Christina Hoffman och Marina Gardell som också deltog i grupperna vid alla tillfällen och dokumenterade processen med kamera. Deltagande barn i projektet Grupp 1 Filip Andersson Iri Brattkull Hannah Duse Joel Gustavsson Thea Hallqvist Felicia Häglund Grupp 2 Felix Hovland-Tånneryd Camilla Jakobsson Linus Johansson Hugo Lindberg Alexander Lönning Tinnie Olsson Hilda Sedersten Grupp 3 Paula Olsson Hampus Pehrsson Adam Randleff Linnea Ronström Isak Rosenqvist Joel Sundberg
Klassen delades in i 3 grupper och varje grupp träffade konstnären vid 4 tillfällen á 1 tim. Vid första tillfället berättade barnen om vad de tänker om tid och vilka erfarenheter och upplevelser de har om tid. De fick i uppgift att göra varsin teckning om tid. Utifrån dessa valde jag tre teckningar som innehöll en händelse och ett perspektiv på tiden. 1. Det känns som om tiden går långsamt när man väntar på en kompis. 2. Det är i framtiden, när jag är vuxen och har fått en bebis och fått en katt. Det är jättekul. 3. På morgonen när vi ska till skolan är mamma stressad och arg, hon har ont om tid, men det har inte jag. Inför det andra tillfället byggde jag hörn med golv och två väggar i kartong, samt köpte in mjuk super clay-lera i flera färger Foto: Marina Gardell Vid andra tillfället utvecklade barnen teckningarnas händelser till en berättelse och det byggdes det miljöer av kartong och figurer av lera.
Foto: Christina Hoffman Vid det tredje tillfället gjordes animationen av filmen. Barnen samarbetade och turades om att flytta på figurerna och sköta datorn. Det var animationstekniken Stop-motion som användes. Jag visade barnen hur redigeringen gick till men sedan redigerade jag filmerna. Vid det fjärde och sista tillfället tittade vi på animationerna och spelade in ljud. Ljudet bestod av att barnen berättade vad som hände i filmen och vad de tänkte på när de tittade på filmen. Filmen En morgon i December fick en vuxen berättarröst eftersom mikrofonen krånglade just då. Jag skrev ner det som barnen berättade och sedan talade jag in berättelsen när mikrofonen fungerade igen. Berättelsen lyder: Jag vet vad mamman heter, hon heter Laila och killen heter Anton. De har en hund som hette Ossy. Pappan heter Stefan. Det är morgon så han har redan åkt till jobbet. Mamman är stressad och arg, men det är inte Anton, han har gott om tid. Mamman tittar i skåpet. Sen skulle hunden titta i kylskåpet efter hundmaten. Mamman hämtar ett guldlöv i skåpet, ett löv som mamman glömt bort. Mamman ger lövet till Anton. Tack mamma, för lövet! säger Anton. Mamman lyfter ner Anton från stolen och sen åker de i bilen till skolan.
Vi avslutade sista tillfället med att titta på en bild av R Magritte, The empire of lights, vilket är en bild med ett hus och där det är både natt och dag samtidigt. Vi pratade om bilden, och om hur det kan vara med tiden i ett konstverk. Därefter lade jag på berättarrösterna till filmerna och gjorde färdigt dem, samt gjorde DVD:er. Jag skickade utvärderingsfrågor till lärarna att besvara. Lärarna höll i en utvärdering med barnen och sedan fick jag den. Lärarna och jag träffades även vid ett tillfälle på biblioteket i Hemse och gick igenom utvärderingarna och planerade inför utställningen. Därefter var det dags för mig att göra i ordning inför utställningen. Köpa kartong och skära passpartouer till teckningarna, skriva infotexter och pressmeddelande samt göra affisch mm. På Hemse Bibliotek fick vi god hjälp av bibliotekarien Anette Torgnysdotter-Sundblad. Foto: Berit Ångman Svedjemo Onsdagen den 26 januari öppnade utställningen på Hemse bibliotek.
Barnen kom dit och de tyckte det var roligt och spännande att få se sina alster på utställning. Förutom klassen, lärarna och jag kom även skolans rektor, en del andra lärare och skolpersonal samt andra personer till vernissaget. Foto: Berit Ångman Svedjemo Barnens reflektioner om vad tyckte de lärt sig och vad de tänkte på om projektet. Paula: det var roligt att måla och att spola upp framtiden, jag kunde inte göra en film innan projektet med Berit. Alexander: vi gjorde en film.
Hugo: jag tryckte på knappen och det blev en bild och så rörde vi lite på figurerna. Linus: min mamma var stressad hon hade bråttom och hade ont om tid. Camilla: tiden går långsamt när man vill gå hem. Jag har lärt mig göra film. Felicia: vi målade en vägg och ett golv så vi kunde spela film. Tiden går sakta när man väntar på någon. Felix: jag byggde en hund och jag väntade på min födelsedag. Thea: jag tryckte på knappen och vi tog en bild, tiden kan gå långsamt. Hannah: tiden går så långsamt. Iri: jag gjorde tjejen och tryckte på datan. Vi flyttade figurerna sakta och till slut gick de ut ur bilden. Vi flyttade också klockan och den går faktiskt hela tiden. Filip: vi pratade i en slags mik och gjorde ljud. Tiden går sakta när man gör nåt ibland. Man måste ha tålamod för att göra en film. Joel S: man skulle trycka på knappen och röra figurerna. Jag tycker alltid tiden går långsamt. Hilda: jag fick lära mig att ha tålamod och inte tjata. Vi målade det var roligt. Linnea: vi målade och gjorde figurer i lera. Tiden går långsamt ibland men den går fort när man vill hem. Adam: tiden går fort när man har roligt. Det var roligt att göra figurerna i lera. Jag har lärt mig att göra figurer. Hampus: jag tryckte på knappen och då blev det ett kort. Jag har lärt mig att göra film. Tinnie: jag gjorde film nu, förut har jag bara sett på film. Jag tryckte på knappen. Man blir stressad av tid- så man inte kommer för sent.
Lärarnas utvärdering 1. Kontakt med konstnären / pedagogen Hur var kontakten? Bra. Vad var bra/ inte bra? Genomtänkt och pedagogiskt. Det har varit på rätt nivå, barnens nivå. Barnen har gjort, och vi har funnits runt om. Processen har varit viktigast. Hur skulle du vilja utveckla kontakten? Se fråga 3. 2. Innehåll/genomförande Vilka erfarenheter ser du att barnen fått av projektet? Att de fått fördjupade tankar om tid. Vad tid är för dem. Att de fått göra film själva. Processen från teckningen till filmen. Att deras tankar blivit film. Tanken blev en historia. Att barnen fått träffa en konstnär. En utomstående som kan fördjupa ett tema. Det är nytt för oss. Jättepositivt med specialkompetens. Vilka erfarenheter har du fått av projektet? Bra att kunna fördjupa ett ämne på kort tid. Bra att vi varit med i grupperna fått se hur man kan jobba med ett tema på det här sättet. Det hade vi aldrig gjort själva. En pojke som är ny i gruppen och tyst och försiktig kom fram på ett nytt sätt i gruppen. (Det var hans teckning om mamman som var stressad) som blev till en av filmerna. Vad skulle du vilja utveckla? En parallell process i klassen om tid. ( I matematik t ex) 3. Konst i förskola / förskoleklass Anser du att möten med konst och skapande tillsammans med en konstnär/konstpedagog bör vara något som finns kontinuerligt i förskolan / förskoleklasser? Ja.
Hur skulle du vilja att det fungerade? Att det fanns en anställd konstnär som åkte runt i olika skolor och jobbade med konst med barnen. 4. Framtiden Är du intresserad av att delta i en fortsättning, utveckling av REFLEX? Ja. Efter utställningstiden: 5. Utställningen. 1. Hur var utställningen för dig? Det var bra att kunna få ett resultat och ett avslut på sitt arbete med tiden. Roligt att även förskoleklassen kan få visa upp att vi kan jobba med temaarbete, och att vi kan få visa upp det utanför skolan. 2. Hur tror du barnen upplevde utställningen? Vi tror att barnen upplevde en glädje över att få se att sina arbeten var så fint uppsatta och fick komma i fokus. Speciellt filmen upplevde de som stort. Att höra sin egen röst på filmen var också något speciellt. 3. Vad skulle du vilja utveckla? Man skulle kunna haft en eller två träffar till med barnen och Berit i och med att vi hade en så stor barngrupp. Varje barn hade då kunnat få lite mer tid att pröva och att gå in i filmarbetet. Det skulle inte vara mer tid varje gång utan fler träffar istället. Vi tycker annars att temaarbetet var väldigt bra anpassat till åldersgruppen på barnen. Vi jobbar väldigt gärna på det här viset en annan gång om tillfälle ges. Konstnärens, dvs mina reflektioner Vi har fokuserat mera på processen än själva resultatet och metoden har fungerat bra, men jag hade gärna träffat barnen vid flera tillfällen och haft mera tid till de olika momenten i processen. Det är en ekonomisk fråga. Det var intressant att se vilka teman som lyftes fram angående barnens erfarenheter och tankar om tid. Att det blev berättelser av teckningarna gjorde att vi kunde gå vidare i processen
och gestalta den vidare med fysisk miljö, färg och lerfigurer. Jag valde animation för det är tidsrelaterat. Tiden och processen blir tydlig, det tar tid att animera. Och den färdiga filmen har en specifik tidsram inom vilken händelsen / berättelsen utspelar sig. Vad gäller övriga tekniken så använde jag mig egen videokamera och dator. Med en bättre kamera (stillbildskamera som går att koppla till dator och stop-motion) hade vi fått en skarpare och bättre bildkvalitet. Även ljuset kunde ha varit bättre med andra resurser. Å andra sidan blev ljud och bildkvaliteten helt okej för det här syftet och jag vill uppmuntra barnen till att hellre skapa med de resurser som finns än att vänta tills det finns perfekta resurser/ teknik att använda. Samarbetet med lärarna har fungerat bra. De delade in barnen i grupper som fungerade väl och en av dem fanns även med i de olika grupperna så att jag kunde koncentrera mig på min uppgift. Det var också roligt att rektorn var intresserad av projektet och kom på vernissaget. I slutet av processen fick lärarna som vidareutbildar sig genom Lärarlyftet en uppgift att arbeta med tid som tema i matematik och de kunde då använda några av erfarenheterna av vårt projekt till det. Det skulle vara intressant att arbeta med temat tid under en längre period tillsammans med en klass, och träffas en gång i veckan under en termin. Vad skulle hända i en längre process? Jag kan också se att det skulle vara bra att ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv i arbetet med barnen och konsten. Det gäller både i den skapande processen, i gruppdynamiken och i representationen av barnens verk. Eftersom jag arbetar ensam som konstnär i REFLEX kan jag sakna konstnärskollegor att diskutera med och ha utbyte med. Till nästa projekt vore det vara bra att se till att det finns några sådana möten inbokade. Att ha med det i planeringen så att det inte glöms bort vilket är lätt hänt när man är mitt i processen. 2010-02-24 Berit Ångman Svedjemo