Tandborsthållaren. Akademin för Innovation, design och teknik KPP015, Produktutveckling 1 Handledare: xxxx xxxx Examinator: ffff fffffff 2009-12-13

Akademin för Innovation, design och teknik KPP015, Produktutveckling 1 Handledare: xxxx xxxx Examinator: ffff fffffff 2009-12-13 Tandborsthållaren Grupp 99 XXXXXXXX YYYYYYYY ZZZZZZZZZZZ DDDDDDDDDDDD

Sammanfattning Under kursen Produktutveckling 1 vid Mälardalens högskola har detta projekt tagit form. Syftet med projektet var att få framskrida via de olika processerna som finns angivna i boken Product design and Development av författarna Karl T. Ulrich och Steven D. Eppinger. Föreliggande projektarbete hade ingen uppdragsgivare utan författarna fick själva välja område. Området som valdes var förvaring av munhygiensartiklar och projektet skulle resultera i ett slutgiltigt koncept, en rapport och en muntlig presentation. I dagens läge erbjuds inga alternativa lösningar till problemet kring förvaring av munhygiensartiklar. Avgränsningen låg i att författarna hade tre heltidsveckor till förfogande (120 mantimmar). Inom avgränsningens område skulle ingen prototyp tas fram, eftersom fokus låg på processerna inom de olika faserna. Problemet i dagens situation är att integrera en multifunktionell förvaring av tandborstar, tandkräm, tandtråd och tungskrapa, samt att produkten ska vara lätt att rengöra, hygienisk, vara funktionell och ha en tilltalande design. Arbetet fortskred i projektform med en projektledare vald av gruppen. En projektplan med planering och utfall av tid redovisades i ett Gantt-schema, vilket medförde en bättre överblick över de olika faserna. Efter planeringen lades grunden till hela projektet, genom en grundlig marknadsundersökning som resulterade i flera kundutlåtanden. Dessa utlåtanden översattes sedan till kundkrav. När kundkraven var framtagna, användes dessa i en Quality Function Deployment (QFD), där de viktades. Med hjälp av dessa kundkrav kunde även flertalet produktkrav tas fram. För att få acceptabla värden och målvärden till produktlösningen gjordes med hjälp av QFD en jämförelse mot konkurrerande produkter. Tillsammans med kundkraven kunde även ett antal funktioner identifieras. En huvudfunktion, några delfunktioner och ytterligare några stödfunktioner identifierades i funktionsanalysen.nästa steg var en konceptgenerering, där en okontrollerad brainstorming var första steget. Flera idéer togs fram och jämfördes mot varandra. När de bästa valts ut gjordes ett koncepturval, där funktionsanalysen låg till grund för vilket koncept som valdes. Konceptet som slutligen valdes kallades koncept 1 och bestod av olika konfigurationer. Den konfiguration som blev den slutliga produktlösningen var Upphöjt. Detta koncept valdes för att det uppfyllde alla krav som fanns i kravspecifikationen bäst. Konfigurationen Upphöjt har en liten kant på det övre förvaringsfacket, där konsumenten kan förvara olika föremål med liten sannolikhet för att föremålen ska ramla ner på golvet. En uppföljning gjordes efter det slutgiltiga valet. Produktritningen och produktbilder visades upp för 20 % av de intervjuade personerna från marknadsundersökningen. Samtliga instämde med att hållaren gav ett gott synintryck och hade snygg design. De ansåg även att priset på produkten var rimligt och att tandborsthållaren var intressant. Därmed uppfylldes de sista produktkraven i kravspecifikationen. Även de flesta kundönskemålen blev uppfyllda med den slutliga produktlösningen av tandborsthållaren. 1

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Problemformulering... 3 1.3 Arbetsmetodik... 3 1.3.1 Projektledning... 3 1.4 Avgränsning... 4 2 Teoretisk referensram... 4 2.1 QFD och marknadsundersökning... 4 2.2 Funktionsanalys... 4 2.3 Kravspecifikation... 5 2.4 Idé och konceptgenerering... 5 2.6 Koncept utvärdering, konceptval... 5 3 Empiri... 6 3.1 Marknadsundersökning... 6 3.2 QFD... 6 3.3 Funktionsanalys... 6 4 Kravspecifikation... 7 4.1 Marknadsbedömning... 7 4.2 Konkurrenskraftighet... 7 4.3 Produktkrav... 7 4.3.1 Marknadskrav omsatta till produktkrav... 7 4.3.2 Beskrivning av specifikationerna... 8 4.5 Miljökrav... 9 4.6 Dokumentation... 9 4.7 Packning och emballage... 9 5 Idé och konceptgenerering... 10 5.1 Koncept utvärdering, konceptval... 11 5.2 FMEA... 12 6 Resultat... 13 6.1 Utformning av koncept... 13 6.1.1 Utformning... 13 6.1.2 Materialval... 13 6.1.3 Tillverkning... 14 6.1.4 Slutval av konfiguration... 14 6.2 Presentation av slutgiltig produktlösning... 14 7 Slutsats... 16 8 Källor... 17 Bilaga 1 Marknadsundersökning Bilaga 2 Skisser, CAD ritningar Bilaga 3 Gantt Schema Bilaga 4 QFD Bilaga 5 Mötesprotokoll Bilaga 6 Pips-analys Bilaga 7 Gruppkontrakt Bilaga 8 FMEA 2

1 Inledning Denna rapport är ett delmoment i kursen KPP015 Produktutveckling 1 som ingår i programmen för civil- och högskoleingenjör inom innovation, produktion och logistik, samt inom innovation och produktdesign på Mälardalens högskola i Eskilstuna. 1.1 Bakgrund Syftet med detta projekt var att kunna identifiera ett problem som återfinns i det dagliga livet. Författarna har för avsikt att steg för steg genom en kundcentrerad produktutvecklingsprocess samla in data, diskutera och analysera. Detta ska resulteras i ett slutligt konceptval, en teknisk rapport och en muntlig presentation. Gruppen valde området tandborstförvaring, där hygienen i dagsläget är bristfällig samt även att designen skulle kunna förbättras. Dagens lösningar tillfredställer inte kundernas behov, därför kommer en marknadsundersökning genomföras, för att ta reda på kundens behov samt att finna en lösning. Föreliggande projekt handhar ingen specifik uppdragsgivare. 1.2 Problemformulering Marknaden erbjuder i dagens läge ett fåtal lösningar på tandborstförvaring. Idag är det svårt att finna en produkt som kan förvara tandkräm, tandborste, tungskrapa och tandtråd på ett snyggt funktionellt, utrymmesbesparande och hygieniskt sätt. Gruppens problem blir att skapa en lösning som resulterar i en produkt som uppfyller kravspecifikationen som sammanställs genom en grundläggande marknadsundersökning. 1.3 Arbetsmetodik En projektledare valdes ut för att leda gruppen genom de olika faserna. Arbetet skedde i projektform och författarna träffades varje vecka för att diskutera de olika förslagen och lösningarna. Allt detta dokumenterades i mötesprotokollen. Någon prototyp på produktlösningen har inte tagits fram. I denna rapport har böckerna Product design and Development av författarna Karl T. Ulrich och Steven D. Eppinger och QFD, ett system för effektivare produktframtagning av författaren Roland Andersson använts, för att kunna diskutera och analysera informationen i denna rapport. Under projektet har även det föreläsningsmaterial som funnits tillgängligt använts. Författarnas kontakt med den tilldelade handledaren har skett vid schemalagda tidpunkter. Tillvägagångssättet för denna rapport kan sammanfattas i insamling av data, analysera och diskutera den, och slutligen föreslå en lösning/produkt. Detta har utförts genom att först identifiera ett problem, därefter utfördes en marknadsundersökning angående det problemet. Varefter resultatet av marknadsundersökningen analyserats i en QFD. Kraven på produkten/lösningen sammanfattades i en teknisk kravspecifikation och funktionerna listades i en funktionsanalys. Därefter utfördes idé- och konceptgenerering, som följdes av diskussioner och analyser i form av bland annat Pugh s matris för att kunna göra ett konceptval. För att optimera vårt koncept gjordes en FMEA för att få fram brister och fel på konceptet som valts för att kunna förbättra den. 1.3.1 Projektledning Ett Gantt-schema 1 gjordes för att strukturera och planera de olika processerna. Schemat består av olika hållpunkter för att kunna följa arbetsgången samt är uppdelad i planering och utfall. Tidsplanen var något svår att upprätta och följa. (Se bilaga 3) 1 Gantt-schemat eller tidslinjekartan utvecklades av industriingenjören och förvaltningsexperten Henry Gantt. Genom att bryta ned olika processer i exakta faser, skulle kontrollen vara lättare och fler faser kunna genomföras helt eller delvis samtidigt. Den visar en jämförelse över status för flera olika faser och deras start- stoppdatum och där olika faser överlappar varandra. Gantt-schemat är mest effektivt om det används både av projektledaren och medarbetarna vid planering, styrning och drift av projektet.(thomsett, 2002, s.74-75) 3

1.4 Avgränsning I denna rapport kommer tyngden att ligga kring processutvecklingsfasens arbete, ingen prototyp komma att göras. Vidare är projektarbetet begränsat till 120 mantimmar som motsvarar tre heltidsveckor. 2 Teoretisk referensram För att få en ökad förståelse för begrepp och teorier i denna rapport, har ett teoretiskt avsnitt lagts in i rapporten. 2.1 QFD och marknadsundersökning Quality Function Deployment är en metod som används för att rikta fokus på kundernas behov och önskemål vid framtagning eller vidareutveckling av produkter. Metoden går ut på att specificera kundernas behov/önskemål till mätbara data vilket är speciellt användbart i marknadsdrivna projekt där kunderna har svårdefinierade behov/önskemål. T.ex. om användarvänlighet, säkerhet och tillförlitlighet. (http://zoomin.idt.mdh.se) Det första steget i att göra en QFD är att identifiera kundernas önskemål. Detta är den tveklöst viktigaste delen vid planering av en ny produkt. Det görs oftast genom olika typer av undersökningar. T.ex. intervjuer eller sk. fokuserade grupper där en ledare försöker få de deltagande att diskutera en viss produkt/tjänst. När kundernas önskemål är definierade kan det finnas andra krav att ta hänsyn till. T.ex. lagkrav eller om företaget har vissa krav på produktens design. När kundernas önskemål är definierade viktas dem beroende på hur viktiga kunderna ser dem. För det används en skala t.ex. 1 till 5.(Andersson, 1991, s.38-41) Konkurrenternas egenskaper ska också jämföras med kundernas önskemål och sedan mot den nya produkten som utvecklas. En annan viktig sak i det här skedet kan vara att göra en analys av produkter som redan finns på marknaden och notera saker som kritiserats. På så sätt går det att undvika samma fel på den nya produkten. Efter dessa steg ska kundönskemålen översättas till produktegenskaper. Fokus ska inte vara på en teknisk lösning, utan de egenskaper som uppfyller kundernas önskemål. När man har produktegenskaperna och kundönskemålen förs dem in i en sambandsmatris för att räkna ut hur stort samband de har med varandra.(andersson, 1991, s.41-44) Sedan räknas egenskapsvikten ut för att få reda på vilka av produktegenskaperna som ska prioriteras. (http://zoomin.idt.mdh.se) Ofta går det inte att ta med alla produktegenskaper för att de inte fungerar med varandra, utan vissa får väljas bort.(andersson, 1991, s.46) 2.2 Funktionsanalys En funktionsanalys används aktivt inom produktutvecklingens ramar, dels för att underlätta de andra stegen men också för att få en inblick i syftet med framtagningen av denna specifika produkt. Detta kan också kallas kärntanken. Funktionerna går att dela upp i separata grupper, dessa kallas huvud-, del- och stödfunktion. Huvudfunktionen menas med det huvudsakliga syftet som produkten har, till exempel en kaffebryggare har som huvudfunktion att åstadkomma varmt kaffe.(http://zoomin.idt.mdh.se) Delfunktionerna är beroende av huvudfunktionen för att kunna existera, vilket menas att funktionen bidrar till kaffebryggarens syfte, såsom att ta emot vatten, värma vatten, blanda vatten och kaffe osv. Däremot är stödfunktionen något som samverkar med delfunktionen men den är inte obligatoriskt. Med andra ord existerar huvud- och delfunktionerna även om produkten inte har någon eller några stödfunktioner. Att produkten ska ge ett gott synintryck är en stödfunktion som kan vara önskvärd från användarens sida, men inte nödvändig. I denna grupp räknas även säkerhetskrav och normer. För att underlätta uppdelning i de olika, grupperna anges en funktion med ett verb plus ett substantiv exempelvis bära tryck. Vid fördelning av funktionerna i dessa tre grupper utvecklas en hierarki, med huvudfunktionen som överordnad, delfunktion underordnad, samt stödfunktionen längst ner i nivån. Funktionsanalysen skall dock inte lösa produktens tekniska uppbyggnad.(http://zoomin.idt.mdh.se) 4

2.3 Kravspecifikation Kravspecifikationen innefattar de krav som produkten ska uppfylla. Med en väl utarbetad kravspecifikation kan utvecklingstider förkortas och även bättre kvalitet på produkten specifieras, då man undersöker konkurrenters produkter (benchmarking), samt gör en marknadsundersökning för att få fram kundernas behov. Kundkraven och benchmarking är en stor del av kravspecifikationen. Viktigt i kravspecifikationen är att skilja på krav och önskemål, då kraven är ett måste för att få en framgångsrik produkt. (http://zoomin.idt.mdh.se) 2.4 Idé och konceptgenerering Det är vid denna fas man bestämmer sig för vilka egenskaper och uppgifter produkten skall ha. För att finna riktigt bra lösningar krävs en välgenomförd idégenerering, exempel genom att titta på hela produkten eller att titta på varje funktion. Att få fram många idéer är viktigt då man kan få olika infallsvinklar att tänka på, och sakta men säkert komma fram till en helhet. Om du tar fram en idé är det sannolikt en dålig idé. Om du tar fram 20 idéer har du sannolikt åtminstone en som är bra. (Föreläsning, Eriksson 16 november 2009) Figur 1 Här visas de olika stegen i processen enligt Ulrich & Eppinger. Egen bearbetning Källa: Ulrich & Eppinger, 2008,s. 9 2.5 FMEA FMEA står för Failure Modes and Effects Analysis. Enligt Antti Salonens föreläsning om FMEA, (föreläsning 23 november 2009) är FMEA ett metodiskt arbetssätt för att identifiera och analysera ett systems möjliga fel. Genom en FMEA vill man hitta felsättet, anledningarna till och konsekvenserna av felsätten på systemets funktion. När man listat alla fel gör man en riskanalys och poängsätter felintensitet, allvarlighetsgrad, och upptäckssannolikhet. Man förelår därnäst åtgärder för alla felsätt och då man genomfört en åtgärd gör man en ny riskanalys. En FMEA görs vanligen tidigt i produktutvecklings- eller processberedningsskedet. När man jobbar med FMEA är det bra att arbeta i grupp, gärna personer som har olika specialområden som kommer med olika vinklingar. Man bör avgränsa arbetet till mindre konstruktioner eller delar av processer. Inom företaget är det viktigt att behålla samma graderingssystem när man gör olika FMEA, annars går dessa inte att jämföra på ett bra sätt. Man bör även tänka på mjuka fel, såsom utseende, användarvänlighet osv., inte bara konstruktion.(http://zoomin.idt.mdh.se) 2.6 Koncept utvärdering, konceptval När konceptgenereringen är klar så har flera koncept skapats och dessa koncept måste reduceras till ett slutligt koncept som har produktegenskaper som uppfyller kundbehoven bäst. Detta kan ske genom att man utför en utvärdering som genomförs med hjälp av verktyg, som till exempel Pughs matris. Detta 5

verktyg går till så att man staplar upp de koncepten man har genererat fram på ena sidan, samt de kundkraven man har på motsvarande sida. Sedan sker utvärderingen där ett betyg på skala 1-5 ges till varje koncept för varje kundkrav. Med avseende på hur bra uppfyller konceptet det kundbehovet. Därefter summeras alla betyg längs ned för att kunna se vilket koncept uppfyller de flesta kundkraven bäst.(ulrich & Eppinger, 2008, s.97-140) 3 Empiri I detta kapitel presenteras insamlad data från marknadsundersökningen som ligger till grund för kravspecifikationen. 3.1 Marknadsundersökning Marknadsundersökningen gjordes muntligt i personliga intervjuer. Alla intervjuade fick samma frågor som valts ut noga med tanke på den tilltänkta produktens användningsområde. Sedan sammanställdes undersökningen och behoven viktades. Att vikta gjorde det enklare för gruppen att se vilka av önskemålen som var av störst betydelse. Se bilaga 1. Tabell 1 Beskriver viktningen av marknadskrav. Egen bearbetning Marknadskrav Viktning Lätt att rengöra 5 Tilltalande design 4 Lågt pris 4 Avskilja tandborsten 3 Utrymmesbesparande 3 Lätt att montera 3 Stabil 3 Extra fack 2 Hållbar 2 3.2 QFD I QFDn samlades all data från marknadsundersökningen (kundkraven) och sambandet med produktegenskaperna från funktionsanalysen undersöktes. Matrisen gjorde det tydligt vilka av egenskaperna det skulle fokuseras på vid framtagning av olika koncept. Dessa var material, antal fack, avstånd mellan tandborstarna, längd, tid att rengöra och försäljningspris. Utifrån konkurrentjämförelsen tolkade gruppen det som att konkurrenternas produkter hade olika brister och bara uppfyller fåtalet av kundernas önskemål. Det finns alltså ingen av konkurrenterna som är bra på flera saker utan de alla har för- och nackdelar. Bl.a. är konkurrent muggen" billig men svår att rengöra. Den uppfyller alltså bara ett av de viktigaste kundönskemålen. Gruppens två bästa koncept tilldelades också värden och fördes in i matrisen. De är i jämförelse med konkurrenterna mer kompletta. De uppfyller alla de viktigaste önskemålen men även de mindre viktiga. Se bilaga 4. 3.3 Funktionsanalys För att kunna påvisa vilka funktioner som produkten ska ha, har gruppen genomförts en funktionsanalys. Detta dels för att i ett senare skede underlätta framtagningen av den nya produkten. Här nedan kommer vi klassificera de olika funktionerna i en funktionslista. 6

Tabell 2 Beskriver klassificering av de olika funktionerna: Huvudfunktion (H) och Önskvärd (Ö). Egen bearbetning. Funktion Klass Huvudfunktion Förvara produkter för munhygien H Delfunktion Kunna förvara tandborste N Kunna förvara tandtråd N Kunna förvara tandkräm N Kunna förvara tungskrapa N Avskilja produkterna N Underlätta rengöring N Stödfunktion Hygienisk förvaring Ö Utrymmesbesparing Ö Ge gott synintryck Ö Skapa ordning Ö 4 Kravspecifikation Detta kapitel innehåller specifikationer som baseras på olika typer av identifierade krav, dels från kundkrav, tekniska krav och jämförelse av konkurrerande produkter. Där ett värde inte gått att få tag på, har värdet uppskattats efter bästa likvärdiga egenskap hos en befintlig produkt. 4.1 Marknadsbedömning - Marknaden för badrumstillbehör i Sverige. - Ca. 10 000 sålda första året. - Marknadslivslängd på minst 5 år. 4.2 Konkurrenskraftighet - Fler funktioner än konkurrenternas produkter. - Ska täcka fler behov än konkurrenternas produkter. 4.3 Produktkrav I detta kapitel bestäms produktens produktkrav. Varje enskilt produktkrav tilldelas en egen fysikalisk enhet. För att på bästa sätt ta fram produktens målvärden och acceptabla värden formuleras först produktkraven, för att sedan jämföras mot konkurrerande produkters. 4.3.1 Marknadskrav omsatta till produktkrav I detta steg delas kundkraven in i olika produktkrav, varje produktkrav får ett acceptabelt och ett målvärde. 7

Tabell 3 Produktkrav med acceptabla värden och målvärden. Egen bearbetning. Krav.nr. Behovs.nr. Produktkrav Enhet Acceptabelt värde Målvärde 1 1,5,8 Tid att rengöra s 30 10 2 1,2,3,7,9 Material Subjektivt Metall Metall 3 2,3,9 Försäljningspris kr 400 150 4 1,4,5,8 Avstånd mellan tandborstarna mm 10 30 5 1,4,5,8 Längd mm 225 100 6 4,5,8 Bredd mm 150 100 7 4,5,8 Höjd mm 150 100 8 6,8 Tid att montera mm 15 5 9 7 Hur långt den flyttar sig vid belastning mm 0 0 10 1,2,3,4,5,6,8 Antal fack st. 1 3 11 3,9 Livslängd år 2 >5 4.3.2 Beskrivning av specifikationerna 1. Tid att rengöra Tiden det tar att rengöra produkten från smuts och bakterier. Mäts i sekunder. 2. Material Vilken typ av material som produkten består av. 3. Försäljningspris Hur många svenska kronor som produkten kostar att köpa. 4. Avstånd mellan tandborstarna Längden mellan tandborsthuvudena mellan två tandborstar, mäts i millimeter. 5. Längd Produktens längd, mäts i millimeter. 6. Bredd Produktens bredd, mäts i millimeter. 7. Höjd Produktens höjd, mäts i millimeter. 8. Tid att montera Tiden det tar att montera och sätta upp produkten i användardugligt skick, mäts i minuter. 9. Hur långt den flyttar sig vid belastning Längden som produkten flyttas vid belastning (oavsiktlig kontakt av obestämt föremål eller kroppsrörelse), mäts i millimeter. 10. Antal fack Antalet förvaringsutrymmen på produkten, mäts i antal. 8

11. Livslängd Antal år som produkten är funktionsdugligt skick, mäts i år. 4.5 Miljökrav - Tillverkningsfabriken ska vara miljöcertifierad - Tillverkningen ska ske i Sverige för att minska transportutsläpp 4.6 Dokumentation - Bruksanvisning skall finnas - Monteringsanvisning skall finnas - Säkerhetsföreskrifter skall finnas vid behov 4.7 Packning och emballage - Produkten ska paketeras i en återvinningsbar kartong av wellpapp. 9

5 Idé och konceptgenerering När QFD:n var färdig hade man flera krav att hitta lösningar till, då påbörjades konceptgenereringen där gruppen skulle komma fram till flera idéer som sedan utvecklas till ett slutligt koncept. För att kunna få en blick på hur konceptet kan se ut och vad den kommer att innehålla så genomfördes en brainstorming för att kunna hitta en lämplig lösning för varje krav. Detta gjordes genom att stapla upp alla krav och funktioner på en sida och sedan skriva upp lösningen på motsvarande sida. De olämpliga lösningarna valdes bort. Därefter kunde man ungefär se vad konceptet kommer att innehålla och då genomfördes en till brainstorming för att kunna komma fram till flera koncept som kan lösa problemen. Vid denna brainstorming satte gruppen sig tillsammans och började framföra deras idéer till varandra med hjälp av små skisser och förklaringar. De idéerna man kom fram till antecknades av gruppledaren. När konceptgenereringen var klar så hade gruppen cirka 15 koncept som skulle vidare till koncepteliminering. Nedan visas ett urval av dessa idéer, för fler skisser se bilaga 2. Figur 2 Visar några tidiga produktförslag som kom fram genom brainstorming Figur 3 Ännu ett tidigt produktförslag. 10

5.1 Koncept utvärdering, konceptval De förslag som presenteras i detta kapitel är inga slutgiltiga förslag, utan de ligger till grund för det fortsatta arbetet med den primära principlösningen. För att göra arbetet mer övergripligt delas det upp i flera konceptförslag som baseras på huvud, del- och stödfunktionerna. Gruppen kom fram till cirka 15 olika koncept. För att kunna komma fram till ett slutgiltigt koncept användes Pugh s matris. Då staplades kundkraven upp på ena sidan och koncepten på andra sidan. Sedan betygsattes koncepten mellan skala 1-5 beroende på hur väl de uppfyllde kraven. Efter det summerades betygen och gruppen valde den som fick bäst slutsumma, samt att författarna också utgick ifrån intuitionen. Här nedan visas matrisen. Tabell 4 Pugh s matris, konceptutvärdering av koncept1 och koncept2. Egen bearbetning Huvudfunktion Funktionsanalys Koncept 1 Koncept 2 Förvara produkter för munhygien 5 5 Delfunktion Kunna förvara tandborste 5 5 Kunna förvara tandtråd 5 5 Kunna förvara tandkräm 5 4 Kunna förvara tungskrapa 5 5 Avskilja produkter 4 5 Underlätta rengöring 4 3 Stödfunktion Hygienisk förvaring 4 3 Utrymmesbesparing 4 4 Ge gott synintryck 4 3 Skapa ordning 5 4 Summa 50 46 Av dessa var det två som vi valde ut att vikta mot varandra och jämförde med kundkraven. Dessa var koncept 1 och koncept 2. Koncept 1 är en form av hylla med ett galler nedanför som man kan lägga tandborsten, där eventuella vatten och tandkrämsresten rinner av nedåt och inte rinner efter hela tandborsten. På hyllplanet ska möjlighet att förvara tandtråd och eventuella andra småsaker finnas samt att tandkrämen hängs i spåret på sidan. Koncept 2 har ett plan där tandborstarna hängs på borstkanten och under en skiva som kan torkas rent. På motsatt sida finns ett fack där tandkrämen och eventuell tandtråd kan ställas. Slutligen valdes koncept 1 då den fick visade sig bäst enligt funktionsanalysen. För att se övriga koncept se bilaga 2. 11

Figur 4 - Koncept 1. 5.2 FMEA Figur 5 Koncept 2. För att kunna utveckla konceptet vidare genomfördes riskanalysen FMEA för att kunna ta fram de möjliga felen som kan förekomma samt kunna ta fram lösningsförslag för att undvika dessa fel. Det uppkommer tre fel som kan orsaka risker vid användning av konceptet enligt analysen. Då man har valt att behandla de riskerna som överstiger 70RPN i analysen. Det första felet man stötte på var att hållaren kan lossna från väggen då man har för hög belastning och detta kan orsaka till att den kan gå sönder. För att undvika detta fel bestämde gruppen sig för att ha fyra fästen istället för två. Andra felet var att hållaren kan lossna från väggen då orsaken är att man fäster hållaren fel och då risken är att man kan få den på sig. Detta löstes med att tydliggöra monteringen visuellt och teoretiskt. Det sista felet som förekom var att det kan vara svårt att rengöra mellan planen och risken där att det kan bli smutsigt och ohygieniskt. Då rekommenderades en höjdändring mellan planen och gruppen bestämde sig för en höjdändring som överstiger 9cm. Hela FMEA analysen kan ses i Bilaga 8. Tabell 5 Utdrag av FMEA, fel och riskanalys. Egen bearbetning No Funktion/ Komponent Felsätt Felorsak Feleffekt Riskanalys Frekv Allv Uppt RPN 1 Hela hållaren Lossnar från vägg För hög belastning Går sönder 5 5 3 75 2 Hela hållaren Lossnar från vägg Feldimensionerade fästen 15 Mellan planen Svårt att rengöra För lite utrymme Får den på sig 6 6 4 144 Blir smutsigt och ohygieniskt 7 2 5 70 Tabell 6 Utdrag av FMEA, åtgärder och ny riskanalys. Egen bearbetning No Rekommenderad åtgärd Ansvar Vidtagen åtgärd Ny riskanalys 4 skruvhål istället för 1 Fler skruvhål i fästena Gruppen 2 skruvhål Tydliggöra Monteringsanvisning och 2 Gruppen montering visuellt rätt dimensionerade fästen och teoretisk Frekv Allv Uppt RPN 2 5 2 20 3 6 2 36 15 Ändra höjden mellan plan Gruppen Ändra höjd 9cm 2 2 4 16 12

6 Resultat Här presenteras de slutgiltiga resultaten. 6.1 Utformning av koncept Gruppen kom fram till en rad olika koncept. I det sista urvalet stod valet mellan koncept 1 och koncept 2. Här användes Pugh s matris för att stapla upp de olika kraven och på så sätt komma fram till den slutgiltiga lösningen. Eftersom behovet att produkten skulle ha en tilltalande design och att den även skulle vara hygienisk lades relativt stor vikt på dessa kriterier. 6.1.1 Utformning Koncept 1 mynnade ut i relativt många konfigurationer av tandborsthållaren. I den första konfigurationen, Allt användes väggar bak, samt på sidorna på tandborsthållaren, en upphöjd kant ovanpå hållaren, kil för tandborsttuben, fack för tandtråd, fack för tandborstar, fack för tungskrapa samt fyra hål att fästa den med. I Default, den andra konfigurationen användes inga väggar varken på sidorna eller bak på. Här finns det två fästen, kil för tandborsttuben, fack för tandtråd, fack för tandborstar samt fack för tungskrapa. I konfigurationen Upphöjt fanns upphöjningen ovanpå hållaren kvar, fyra fästen, kil för tandborsttuben, fack för tandtråd, fack för tandborstar och fack för tungskrapa. Väggar sida, bestod av väggar bak, väggar sidor, två fästen, kil för tandborsttuben, fack för tandtråd, fack för tandborstar samt fack för tungskrapa. Den sista konfigurationen Vägg bak hade vi en vägg bak, två fästen kil för tandborsttuben, fack för tandtråd, fack för tandborstar samt fack för tungskrapa. Här nedan visas de olika konfigurationerna av det slutgiltiga konceptet 1. Tabell 7 Jämförelse mellan olika konfigurationer av koncept 1. Egen bearbetning. Konfiguration Funktion Allt Default Upphöjt Väggar sida Vägg bak Väggar bak x x x Väggar sidor x x 2 fästen x x x 4 fästen x x Upphöjning ovanpå x x Kil för tandborsttuben x x x x x Fack för tandtråd x x x x x Fack för tandborstar x x x x x Fack för tungskrapa x x x x x 6.1.2 Materialval Gruppen diskuterade en rad olika material så som plast, porslin och metall. Produkten som författarna har tagit fram ska ge ett gott synintryck och ha en tilltalande design i kombination med att materialet ska vara återvinningsbart. Fabriken där den tillverkas ska vara miljöcertifierad och ska även vara belägen i Sverige. På så sätt minskas transportutsläppen eftersom hållaren ska säljas i Sverige. Därav ställdes det höga krav på materialet. Medlemmarna valde därför bort plaster på grund av att det inte ser lika exklusivt ut som exempelvis metall. Porslin valdes också bort eftersom det är ett skört material. Slutligen valdes metaller till att vara det lämpligaste materialet, dock valdes titan bort eftersom priset är relativt högt. För att minska ytterligare transportutsläpp och kostnader, togs det i beaktning att 13

Sverige är en stor producent av stål, detta eliminerar export av material och sänker på så vis kostnader och bidrar till en bättre miljö. Utifrån tidigare erfarenheter av metaller som handhas i badrum, kan det bildas korrosion. Av den anledningen valdes exempelvis aluminium bort. Ett rostfritt kromat stål valdes som slutgiltigt material till tandbortshållaren, med en blank yta som minskar uppkomsten av bakterier samt underlättar rengöring val. Vidare att produkten ska ha tilltalande design och ge ett gott synintryck. 6.1.3 Tillverkning Produkten kommer att tillverkas av ett återvinningsbart material enligt tidigare nämnda miljökrav, se kravspecifikationen. Fabriken ska vara miljöcertifierad och belägen i Sverige. Det övre hyllplanet kan komma att tillverkas av bockad plåt, det undre gallret kan komma att tillverkas av rör och stänger. Rör och stängerna ska svetsas ihop. 6.1.4 Slutval av konfiguration Samtliga konfigurationer är utformade med fack för tandborste, tandkräm, tandtråd och tungskrapa, vilket ansågs vara stödfunktioner som ska vara med. Det som slutligen gjorde att konfigurationerna Default, Väggar sida och Vägg bak eliminerades var att de enbart hade 2 hål att fästas med i väggen, samt att väggarna försvårade rengöring och ökade därmed de hygieniska problemen. Väggarna ökade även vikten på produkten, vilket medför ökad belastning på fästena, samt ökad materialåtgång, vilket medför dyrare tillverkningskostnad och då klarar inte produkten kundkraven av försäljningspriset. Av dessa anledningar ansågs inte konfigurationerna heller värda att vidare utveckla fästen som är dimensionerade att klara den ökade tyngden av väggarna. Default och Upphöjt är båda konfigurationerna utan väggar, vilket ökar rengöringsmöjligheterna. Det som skiljer dem åt är de olika väggfästena och att den upphöjt har en kant runt den övre hyllan som försvårar att tandtråd och andra badrumstillbehör ramlar ner. Denna kant var den avgörande faktorn varför konfigurationen Upphöjt valdes som den slutliga konfigurationen. I nästa kapitel beskrivs den mer ingående. 6.2 Presentation av slutgiltig produktlösning Konfiguration Upphöjt som tillhör koncept 1 är illustrerade nedan. I Figur 6 illustreras produktlösningen och i Figur 7 illustreras produktlösningen i ett tänkt scenario med badrumsprodukter. Figur 6 Illustration av den slutliga produktlösningen, upphöjt. Egen bearbetning. 14

Figur 7 - Illustration av den slutliga produktlösningen, upphöjt i ett tänkt scenario med badrumsprodukter. Egen bearbetning. De slutliga produktkrav som presenteras i Tabell 8 för tandborsthållaren är hämtade ifrån de tester och produktkrav som gjorts tidigare i projektet. Då det varit brist på tid och inte några prototyptester är gjorda, är vissa värden uppskattade. Detta medför att vissa värden är ungefärliga och inte helt exakta. Tabell 8 Slutliga produktkrav. Egen bearbetning. Krav.nr. Behovs.nr. Produktkrav Enhet Slutgiltigt värde 1 1,5,8 Tid att rengöra s 20 2 1,2,3,7,9 Material Subjektivt Kromat, rostfritt stål 3 2,3,9 Försäljningspris kr 300 4 1,4,5,8 Avstånd mellan tandborstarna mm 29 5 1,4,5,8 Längd mm 210 6 4,5,8 Bredd mm 143 7 4,5,8 Höjd mm 145 8 6,8 Tid att montera min 5 9 7 Hur långt den flyttar sig vid belastning mm 0 10 1,2,3,4,5,6,8 Antal fack st. 3 11 3,9 Livslängd år >10 15

7 Slutsats Genom de olika faserna har vi kommit fram till ett slutgiltigt koncept. Konceptet som valdes hette koncept 1 och konfigurationen Upphöjt. Produktens vikt ligger på ca 841 gram. Eftersom väggar valdes bort till hållaren minskades vikten markant. Projektet mynnade inte ut i några prototyptester så vissa av de slutgiltiga värdena i kravspecifikationen kunde ej verifieras utan kunde bara uppskattas. Produktkravet tid att rengöra är svårt att uppskatta eftersom vi inte innehar någon prototyp vilket omöjliggör olika tester. Uppskattningsvis skulle vi tro att det tar cirka 20 sekunder. Det andra produktkravet försäljningspris är svårt att uppskatta eftersom vi inte har några exakta siffror på tillverkningskostnader, materialkostnader, fraktkostnader, direkta och indirekta kostnader etcetera. Om en kalkyl skulle göras, landar priset på ca 300 svenska kronor till slutkund. Tid att montera kräver även en del prototyptester för att kunna få fram en ungefärlig tid som det tar. Detta är helt beroende på konsument till konsument, men gruppen har antagit att det är en normalt händig person. Enligt ungefärlig beräkning skulle det ta tio minuter att montera produkten. Livslängden på produkten kommer förhoppningsvis bli lång eftersom ett slitstarkt och hårt material ska användas. Vi valde rostfritt kromat stål som medger ökat slitage som kan översättas till bra kvalité. Avstånd mellan tandborstarna nådde näst intill idealvärdet som vi hade satt upp. Det hade varit möjligt att uppnå, men samtidigt ville vi inte att produkten skulle få för stora dimensioner. Det slutgiltiga avståndet mellan tandborstarna är ca 29mm beroende på tandborstens utformning. Dimensionerna (längd, bredd och höjd) bestämdes med hänsyn tagen till tandborstarnas, tungskrapan, tandkrämstuben och tandtrådens storlek. Även kundkravet underlätta rengöring bestämde vilken höjdskillnad det skulle vara mellan planen. Gruppen lyckades hålla sig inom ramarna för målvärdena. Hur långt den flyttar sig vid belastning är ett produktkrav är uppfyllt på grund av att tandborsthållaren är gjord i metall vilket medför en stabil och hållbar konstruktion. Detta i samband med att den är fäst i väggen med fyra skruvar säkerställer just detta krav. Därför kan vi anta att, utan att ha gjort några hållfasthetsberäkningar att den ej flyttar sig vid belastning. Tandborsthållaren ska inneha två stycken extra fack med plats för tandkräm och tandtråd vilket är enligt målvärdet. En så kallad kant har också tillagts för att minska risken för skadade produkter som konsumenten själv ställt dit. En snabb uppföljning gjordes efter att vi kommit fram till det slutgiltiga valet. Hållaren visades upp för 20 % av de intervjuade personerna från marknadsundersökningen. Samtliga instämde att hållaren gav ett gott synintryck och hade snygg design. Med resultatet i handen kan vi se att vår kravspecifikation har uppfyllts på alla plan. Detta är oerhört viktigt eftersom man då vet att man uppfyller de krav som finns på produkten. Även kundönskemålen blev på det stora hela infriade. Med facit i handen kunde planering och utfall gått något mer hand i hand. 16

8 Källor Bok Karl T. Ulrich & Steven D. Eppinger (2008). Product and design Development, fourth edition (international edition). The McGraw-Hill Companies inc, New York, USA. Roland Andersson (1991). QFD, Ett system för effektivare produktframtagning, Lund: Studentlitteratur Michael C Thomsett (2002). Little Black Book of Project Management, second edition. AMACOM Elektronisk information Kurshemsida http://zoomin.idt.mdh.se/course/kpp015/student/produtv.asp 2009-11-04 Personlig kommunikation Eriksson, J & Friedler, N Föreläsning P2-2009-11-04 Eriksson, J & Friedler, N Föreläsning P3+ HL2-2009-11-16 Eriksson, J, Friedler, N & Salonen, A Föreläsning P4+HL3-2009-11-23 Figurer Figur 8 Här visas de olika stegen i processen enligt Ulrich & Eppinger. Egen bearbetning Källa: Ulrich & Eppinger, 2008,s. 9 Figur 9 Visar några tidiga produktförslag som kom fram genom brainstorming Figur 10 Ännu ett tidigt produktförslag. Figur 11 - Koncept 1. Figur 12 Koncept 2. Figur 13 Illustration av den slutliga produktlösningen, upphöjt. Egen bearbetning. Figur 14 - Illustration av den slutliga produktlösningen, upphöjt i ett tänkt scenario med badrumsprodukter. Egen bearbetning. Tabeller Tabell 9 Beskriver viktningen av marknadskrav. Egen bearbetning Tabell 10 Beskriver klassificering av de olika funktionerna: Huvudfunktion (H) och Önskvärd (Ö). Egen bearbetning. Tabell 11 Produktkrav med acceptabla värden och målvärden. Egen bearbetning. Tabell 12 Pugh s matris, konceptutvärdering av koncept1 och koncept2. Egen bearbetning Tabell 13 Utdrag av FMEA, fel och riskanalys. Egen bearbetning Tabell 14 Utdrag av FMEA, åtgärder och ny riskanalys. Egen bearbetning Tabell 15 Jämförelse mellan olika konfigurationer av koncept 1. Egen bearbetning. Tabell 16 Slutliga produktkrav. Egen bearbetning. 17

Bilaga 1 - Marknadsundersökning 1. Hur förvarar du tandborsten idag? 2. Vad gillar du med den lösningen? 3. Vad ogillar du med den lösningen? 4. Hur placerar du den idag? Vart? 5. Vad tar du hänsyn till när du köper förvaring till tandborstprodukterna? 6. Pris? Vad kan du tänka dig att betala? 7. Vilka förbättringar skulle du göra på produkten? 8. Är det något mer du önskar? 9. Vill du avskilja din tandborste från andras tandborstar? 10. Hur anser du i dagsläget hygienen vara kring tandborstförvaringen? 11. Skulle du kunna tänka dig att köpa?

Svar marknadsundersökning Intervju 1 Intervjuare: Zzzzzzzzzzzzzz Typ av intervju: Telefon intervju Typ av intervjuperson: Arbetande Intervju 2 1. Två har i mugg och en har ni liggande på hyllan. Därför att det blir ohygieniskt. 2. Se snyggt och vara samlat så att det inte ligger huller om buller på tvättställ. 3. Ohygieniskt, samlas äckligt tandborstvatten i muggen. 4. Se ovan. 5. Hellre mugg med hål i botten så att vattnet rinner ut. Designen, se snyggt ut, passa in. Pris tar en hänsyn till om bra funktion. 6. 200 kronor inte över 400 kronor. 7. Hål i botten, smart att ha på väggen. Har tittat på den som man kan ha på väggen. Tycker ej om att borra i väggen. 8. Se ovan 9. Ja, det vill jag, av hygieniska skäl. 10. Se ovan 11. Ja om den var bra. Intervjuare: zzzzzzzzzzzz Typ av intervju: Personlig intervju Typ av intervjuperson: Arbetande 24-årig man 1. Jag har en eltandborste i ett skåp ovanför handfatet och min vanliga tandborste hängande på väggen med en tandborsthållare med sugpropp. I tandborsthållaren förvaras även min flickväns tandborste. 2. Sugproppen gör min tandborst lättillgänglig och jag tycker om att ha eltandborsten i skåpet eftersom den är dold. Den är utrymmesbesparande och hygienisk. Lättare att städa och rengöra. 3. Eltandborsten avger runda tandkrämsfläckar och efter ett tag ser det smutsigt ut och ohygieniskt. Om eltandborsten ramlar finns det risk att saker faller ur skåpet. Även att själva eltandborsten kan ramla ner på golvet vilket är ännu mera smutsigt. (Laddaren) Sugproppen är för trång för två tandborstar, vilket leder till att tandborstarna förvaras för nära varandra (ohygieniskt). Eftersom tandborsten inte är dold fastnar damm och smutspartiklar från personer som t.ex. tvättar händerna. 4. Se ovan. 5. Bra kvalitet och design till rätt pris. Funktion går före design. 6. Det beror på hur lång livslängden. 50 kronor per år. 7. Klarar av att hålla en eltandborste, man ska kunna ha flera tandborstar, den ska inte kunna samla upp tandkrämsrester samt vattenrester. Lätt att rengöra, inte ta upp för mycket plats. Livslängd på min 3år. Viktigaste är att den är hygienisk. Helst ej för nära kranen, i sånt fall något skydd. Bara ha det som jag använder dagligen (tandkräm + tandborste) 8. Klädnypsupphängning eller två kromade parallella rör som håller upp tandborstställning plus en uppsamlingsyta under. 9. Ja men det räcker att de är en liten bit ifrån varandra. 10. Sugproppen är relativt bra hygienmässigt. Man får känslan av att tandborsten är ren varje dag, inga problem med rengöringen. Eltandborsten känns ohygienisk och äcklig att ta i varje dag.

11. Ja det skulle jag och jag letar redan nu efter en sådan förvaring. Men hittar ingen i dagens läge som överensstämmer med mina behov. Vill ha en större, alternativt två. Intervju 3 Intervjuare: zzzzzzzzzzz Typ av intervju: Personlig intervju Typ av intervjuperson: Egenföretagare 1. I ett skåp på en hylla i ett glas. 2. Det fungerar, du hittar till tandborstarna. 3. Ohygieniskt och smutsigt. 4. Svar ovan. 5. Funktion och pris. Användarvänligt. 6. 150kronor. 7. Självrengörande tandborstställ, ej synligt. 8. Vet ej. 9. Ja, eftersom det blir mer hygieniskt. 10. Ohygieniskt. 11. Ja. Intervju 4 Intervjuarera: zzzzzzzzzzz Typ av intervju: Personlig intervju Typ av intervjuperson: Arbetande kvinna 1. Det beror på, eltandborsten står i sitt ställ i badrumsskåpet och tandborstarna i en glasmugg i ett badrumsskåp. 2. Man ser tandborsten och att man snabbt kommer åt den, lättillgänglig. 3. Man ser det som blir (klegget) avlagringarna från tandborstarna, det blir ofräscht. 4. Se svar 1 5. Praktisk, funktionell före snygghet. 6. Max 50kr 7. Fyrkantig låda öppna som ett nyckelskåp. I skåpet finns krok för varje tandborste. Fästa på väggen. Vid rengöring kunna haka loss krokarna enkelt samt även kunna göra rent enkelt. Ev. någon typ av rengöring som löser upp tandkrämsresterna. Ett snyggt skåp + plus att kunna ställa tandkrämen i. 8.? 9. Ja, helst. 10. Nej 11. Ja, till ett rimligt pris. Intervju 5 Intervjuare: Zzzzzzzzzzzzzz Typ av intervju: Personlig intervju Typ av intervjuperson: Arbetande 27-årig kvinna. 1. I en värmeljushållare eftersom hon tyckte den var snygg. Står på hennes lilla handfat. 2. Gillar: håller tandborsten på plats, lättillgängligt. Var sak har sin plats, håller tandborsten.

3. Ogillar: Står i vägen, vill ha rena ytor, blåsta ytor. Handfatet litet. Blir geggigt och äckligt, ohygieniskt. Ser inte snyggt ut. Tandkräm bredvid, tandkräm i koppen hon tycker att den är äckligt att ha där i slemmet. Finns inga andra lösningar. 4. Handfatet. 5. Tandborste ska vara mjuk. Design, snyggheten är det viktigaste eftersom det inte finns någon annan lösning. Hon skulle aldrig ha sugploppar, skitfult, tattigt. Även dyr ok om den uppfyller skitsnygg och bra. 6. Vad som helst bara den uppfyller funktion och design (snygghet). 7. Handfat vart ska den finnas sidan, i luften. Inte på handfatet, sätter fast någonstans. Magnetisk sätter på toppen. Tandkrämen ev. i skåp men oftast hemma. 8. Är det viktigt att den kan bära fler produkter? Ja tandkrämen och ca 2-3st tandborstar, tandtråd i skåp, ej godtagbart att ha tungskrapa (äckligt), tandpetare i köket tillhör något man gör efter maten. Eventuell eltandborste. 9. Det gör de aldrig, hon sätter dem så automatiskt. Nej hon vill inte avskilja, ingen har dött av lite bakterier. 10. Ganska god, eftersom rengör 1 gång på 3 månader. Vid rengöring äckligt och smutsigt. Inte det viktigaste i hemmet, ej prioriterat. 11. Ja, om den är bra. Positiv till förslaget. Intervju 6 Intervjuare: Ccccccccccccccc Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. Liggandes på hyllplanet. 2. det är mer att det inte finns någon hylla i badrummet, för där står diskmedel o dylikt. Och det är för långt att åka till IKEA o köpa ett glas att ställa den i. 3. att det är nog ohygieniskt och slarvigt 4. I en hylla 5. Har nog aldrig köpt nått annat än ett glas, och det är nog för att det är den traditionella bilden man har av tandborstförvaring, genom filmer annonser osv. Utseende viktigt. 6. Påverkar pris? Vad kan du tänka dig att betala? Absolut, det är småpengar som gäller 20-30 kr. 7. Den ska vara i badrumsskåpet eventuellt fast plats. Men inte ta plats typ. 8.? 9. Ensamstående, inte relevant. 10. Man, jag borde men nej. 11. Ja, förmodligen. Intervju 7 Intervjuare: Ccccccccccccccc Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. I en plastmugg 2. Lätt att hitta tandborsten, kan råka ta fel tandborste tidig morgon 3. Muggen blir äcklig, kan råka ta fel tandborste tidig morgon. 4. På hylla vid handfatet. 5. Aldrig köpt.

6. Priset påverkar, 50-60kr. 7. Mer hygieniskt, lättare att hitta/se din egen tandborste, Sitter fast, brukar slå ner den så allt hamnar i handfatet. 8. Smidigare och lättare och göra rent. 9. Ja 10. Ja, man får göra rent muggen ibland. 11. Ja. Intervju 8 Intervjuare: Ccccccccccccccc Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. I en plastmugg 2. Nära till handfatet. 3. Ser skräpigt ut. 4. På en hylla strax ovanför handfatet. 5. Att den är lätt at hålla ren, inte glas, går sönder. Ganska vid och stadigt. 6. Ja, inte för mycket. Max 49kr. 7. Inga 8. Nej 9. Nej, varsin tandborst mugg, inte viktigt annars 10. Ja, vill inte ha muggen för nära toaletten. 11. Ja, om bra utformning, stadigt och inte ramla omkull. Intervju 9 Intervjuare: Ccccccccccccccc Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. I mugg, eltandborste på handfatet. 2. Den håller tandborsten på plats. 3. Inget. 4. På handfatet. 5. Priset, utseende. 6. Ja, max 30kr. 7. Inga 8. Nej 9. Inte behov 10. Nej. 11. Ja, om man vore flera.

Intervju 10 Intervjuare: Ccccccccccccccc Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. I en mugg. 2. Smidigt och bra 3. Blir skitigt i muggen. 4. Vid spegeln ovanför handfatet. 5. Den ska vara snygg, inte vicka dvs. stabil. 6. Nej, egentligen inte, vill betala max 100kr. 7. Ingenting 8. Tröttnar på utseende, vill variera, matcha med resten av badrummet. 9. Nej inte nödvändigt. 10. Nej. 11. Ja Intervju 11 Intervjuare: xxxxxxxxxxxxxx Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. Jag slänger in den i skåpet. 2. Den är smidig när man har bråttom. 3. Tänker på bakterier som samlas. 4. I toaletten, skåpet. 5. Köper ingenting. 6. 10kr. 7. Har aldrig tänkt på min tandborste 8. Ja kanske en inbyggd tandborste hållare på väggen med skydd. Bakteriedödande. 9. Helst om man tänker efter. 10. Väldigt viktig 11.

Intervju 12 Intervjuare: Xxxxxxxxxx Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. I ett glas för tandborstar 2. Enkelt och smidigt och kladdar inte på något sätt. 3. ingenting. 4. I badrumsskåpet. 5. Ingenting. Om något: design. 6. Nej, egentligen inte, vill betala max 100kr. 7. Inga, är väldigt nöjd. 8. - 9. Jag vill ju inte att de ligger i en hög, men det funkar bra när de står i ett glas (de står ju oftast inte tight då) 10. Tänker inte så mycket på det. Ganska okej, för jag byter tandborstar varannan månad. 11. Ja nu har jag ju inte hört något om det Intervju 13 Intervjuare: Xxxxxxxxxx Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. I en plastgrej där man kan ha flera tandborstar samtidigt. 2. Det finns ett fack för varje tandborste så att alla får ett eget ställe att ha sin tandborste i. Sedan finns det också en större där fack där man lägger tandkrämen så det är smidigt att allt ligger på samma plats. 3. Det blir lätt smutsigt. 4. Placerar? I badrummet? 5. Den har funnits ganska länge så jag vet inte. 6. Upp till 100kr. 7. Att det ska vara rent och fräscht varje gång man tar sin borste.. 8. Att det ska vara en snygg design. 9. Såklart. 10. Sådär. 11. - Intervju 14 Intervjuare: Xxxxxxxxxx Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. I tandborsthållare 2. Inget speciellt. 3. Vet ej, kanske att man delar den med flera tandborstar. 4. Samma svar som på fråga 1 5. -

6. Beroende vad det är, mellan 30-60kr. 7. Något som kanske kan avskilja tandborstarna på ett praktiskt vis. 8. - 9. Ja 10. Har inte tänkt på det så mycket, men när flera tandborstar befinner sig inom samma hållare kan det blir lite ohygieniskt. 11. - Intervju 15 Intervjuare: Xxxxxxxxxx Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. Jag har min tandborste i en mugg 2. Jo den funkar. 3. Inget jag kan komma på just nu. 4. I muggen bredvid tandkrämen, på handfatet. 5. Jag köper endast förvaring till min tandborste om jag ska ta med mig tandborsten någonstans. Jag väljer en förvaring som har en snygg färg. 6. För förvaring till tandborste hm runt en 50kr. 7. Inga 8. Nej 9. Ja, så att den inte blandas ihop med andras, vi brukar ha olika färger på våra tandborstar för att inte blanda ihop dem. 10. Jag anser att det är viktigt att ha en speciell plats för att förvara sin tandborste. Man ska väll försöka att inte ha den på olika platser och kanske inte för nära toaletten, då många kanske inte fäller ner toalettlocken då man spolar och bakterier kan komma upp. En mer hygienisk lösning skulle nog vara typ att ha någon plastpropp som man fäster på väggen sätter in tandborsten och så finns det ett typ lock som man skulle kunna fälla ner då kommer det inget damm eller bakterier. 11. Ja, jag skulle kunna tänka mig det, om den fanns och då ska den inte vara för dyr, runt 100kr kanske, å då kan det ju finnas plats för flera tandborstar bara inte en. Intervju 16 Intervjuare: Dddddddddddd Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. Handfatet förvarar 2. Bryr sig inte. 3. Inget 4. - 5. Köper inge 6. 20kr 7. inge 8. - 9. Bor själv men annars ja 10. Bra 11. Nej

Intervju 17 Intervjuare: Dddddddddddd Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. Handfatet förvarar 2. Bra, skyddar mot bakterier. 3. Inget 4. - 5. Om den är fin. 6. 50kr. 7. Fin design. 8. - 9. Ja 10. Bra 11. Ja Intervju 18 Intervjuare: Dddddddddddd Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. På handfatet 2. Bra förvaring 3 Inget 4. - 5. Tar ingen hänsyn 6. 50kr. 7. Inge. 8. - 9. Ja 10. Bra. 11. Ja Intervju 19 Intervjuare: Dddddddddddd Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. På handfatet med familjens 2. Bra förvaring 3. Tar kanske för mkt plats 4. - 5. Om det är fint. 6. 100kr 7. inge 8. - 9. Ja 10. Lite orent med tandborsten blandas med andras. 11. Ja

Intervju 20 Intervjuare: Dddddddddddd Typ av intervju: - Typ av intervjuperson: - 1. I ett glas 2. rent 3. inget 4. - 5. Ska vara fint och passa in i badrummet. 6. Upp till 100kr. 7. inge 8. - 9. Ja 10. Bra 11. Ja, om bra pris. Intervju 21 Intervjuare: Aaaaaaaaaaaa Typ av intervju: Telefon Typ av intervjuperson: Arbetslös 1. Den ligger vid handfatet 2. Haha, det är en enkel lösning 3. Ibland har någon råkat putta ned den på golvet eller så ligger den i handfatet. Det känns äckligt och stökigt ofta i vårt badrum för vi är många hemma. 4. Den ligger på mitt handfat 5. Har aldrig köpt det, men förmodligen skulle jag köpa något som jag tyckte såg lite coolt ut. Den får inte se ut att kunna gå sönder lätt heller. 6. Jag skulle nog inte betala mer än kanske 200kr 7. inge 8. - 9. Det är inte så fräscht. 10. Den är nog ganska dålig. Jag har ju inte ens tänkt på det. 11. Ja,som present till mamma eller om den är snygg