BÄSTA LIVSPLATSEN ÅRSREDOVISNING 2012

BÄSTA LIVSPLATSEN ÅRSREDOVISNING 2012

2

INNEHÅLL gösta och catarina har ordet... 4 vad är en bra livsplats för dig?... 6 sammanfattning... 8 sammanfattning av måluppfyllelse... 10 omvärldsfaktorer... 12 viktiga händelser 2012... 14 mål och delmål... 17 hälsa... 18 vård... 20 kommunikationer... 28. kultur... 30. arbete... 31 boende... 33 kunskap... 33 miljö... 33 region halland som arbetsgivare... 34 ekonomi... 37 medarbetare i siffror... 39 finansiell analys... 43 driftredovisning... 48 investeringsredovisning... 50 resultaträkning... 52 kassaflödesanalys... 53 balansräkning... 54 noter... 55 kvalitetsuppföljning... 59 sammanställd redovisning... 60 miljöredovisning... 62 verksamhetsuppföljning... 64 revisionsberättelse... 66 redovisningsprinciper... 68 ordlista... 70 tilläggsupplysningar... 71 fem år i sammandrag... 73 politisk organisation... 74 3

4 Halland bästa livsplatsen även i framtiden

Hallands andra år som region är till ända. När vi tittar i backspegeln på 2012 ser vi både glädje ämnen och utmaningar. En viss känsla av att vi står inför ett vägskäl infinner sig också. Vi i Halland har mycket att vara stolta över. Det är viktigt att vi arbetar vidare på den goda grund vi har, så att vi även i framtiden har förutsättningar att leva upp till vår vision om Halland Bästa livsplatsen. fina resultat och toppbetyg Årets glädjeämnen handlar bland annat om fortsatt goda resultat i den halländska vården. Tillgängligheten är bland de bästa i landet och invånarna ger goda betyg när det gäller be mötande och förtroende. Exempelvis betygsätter hallänningarna sina läkarbesök på vård centralen högst i landet. Samma sak gäller förtroendet för vården och uppskattningen av den egna hälsan. Enligt Trafikverkets statistik för de senaste fem åren är också tågen i Halland punktligast i landet och i Svenskt Näringslivs senaste mätning av innovationsklimatet fick Halland det högsta betyget. Utvecklingen inom kulturområdet är också positiv. Under året fattades beslut om att samla det regionala kulturarbetet i en egen förvaltning, med ökade förutsättningar att använda kulturen som en kraft för upplevelser, kreativitet och företagande. kostnadsökningen en tickande bomb Bland orosmolnen märks en stadigt ökande efterfrågan på vård med lika stadigt ökande kostnader som följd. Regionens ekonomiska resultat för 2012 slutar visserligen på plus, men detta tack vare engångsintäkter i form av återbetalning av försäkringspremier och högre skatteintäkter än beräknat. För att komma tillrätta med kostnadsökningen inom vården har ett omfattande arbete inletts för att bromsa kostnadsutvecklingen och säkra kvaliteten. Fokus ligger bland annat på att se över strukturen på våra sjukhus, det vill säga hur vi kan göra samma saker på färre platser och därigenom både höja kvaliteten och effektiviteten. En del verksamheter behöver finnas nära invånarna, men när det handlar om ingrepp som man kanske gör en gång i livet så tror vi att hallänningarna accepterar att åka lite längre. om att tillsammans bygga ett samhälle som är gott att leva i. Här gäller det att lyfta blicken, att inte fokusera på vem som egentligen ansvarar för vad, utan bara ha en sak för ögonen vad som är bäst för Halland och hallänningarna. Vikten av samarbete med andra stannar förstås inte inom Hallands gränser. Bara det att nästan 30 000 hallänningar pendlar till en arbetsplats utanför Halland visar hur viktigt det är att vi samverkar med våra regiongrannar i främst norr och söder. Genom att gemensamt utveckla exempelvis infrastruktur och kollektivtrafik kan vi erbjuda invånarna en större arbetsmarknad. Det är också anledningen till att Region Halland bidragit ekonomiskt till den stora infrastruktursatsningen i Göteborgs området, kallad Västsvenska paketet. ökat tågresande en utmaning Sedan 1 januari 2012 är Region Halland ensam ägare av Hallandstrafiken. Målsättningen är att resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt. Antalet tågresenärer ökade glädjande nog rejält under 2012. Tyvärr beslutade SJ i april att sluta trafikera Västkustbanan och Öresundstågen belastades hårt. Kapaciteten har förbättrats och inför nästa år ökar vi anslagen till kollektivtrafiken och intensifierar vårt samarbete med grannregionerna. Vi har en god grund att stå på i en attraktiv och växande region. Bara under 2012 ökade antalet invånare med 2 392, eller 0,8 procent. Vi ska nu göra vårt bästa för att möta de utmaningar som vi ser framför oss, och för att komma närmare vår vision om Halland Bästa livsplatsen. verka tillsammans för hallands bästa För att långsiktig minska behovet av vård måste vi, tillsammans med de halländska kommunerna, också jobba mer med att främja hälsa och förebygga sjukdom. Det handlar Catarina Dahlöf Regiondirektör Gösta Bergenheim (M) Regionstyrelsens ordförande 5

Vad är en bra LIVSPLATS för dig? Region Hallands vision och uppdrag är att skapa den bästa livsplatsen - en plats som fungerar väl för alla som bor, vistas eller verkar i Halland. Men vad är då en bra livsplats? Här ger sju hallänningar sin syn och berättar vad de tycker att regionen ska fokusera på i sitt arbete för att nå visionen. annica kleen student från falkenberg En bra livsplats för mig är att ha nära till naturen och havet. Jag tycker att Halland är en bra livsplats. Skola och förskola är bra och vården är bra. Jag tycker det vore bra om vården var billigare för ungdomar och studenter. Det skulle finnas kostnadsfria platser och forum dit ungdomar kan vända sig om de behöver stöd. mahmood abadikhah lärare från kungsbacka En bra livsplats tycker jag är en plats där viktiga samhällsfunktioner finns lättillgängliga och är lätta för alla att hitta till. För att Halland ska bli den bästa livsplatsen tycker jag man behöver satsa på utbildning. Gränslös utbildning för alla åldrar. Det tror jag är viktigt för att alla ska kunna följa med i förändringar som ny teknik och nya medier. Jag tycker det är viktigt att satsa på miljön, att luften här är ren och bra. 6

august svensson student från laholm Jag bor på landet och trivs bra med det. En bra livsplats för mig är att ha nära till stationen, så att det går snabbt för mig att ta mig till Halmstad där jag pluggar. Jag tycker att regionen behöver satsa mer på utbildning. Jag har märkt av nedskärningar i min skola och i min utbildning. För att ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden tror jag det behövs fler initiativ för att skapa jobb. Det finns säkert många arbeten inom den offentliga sektorn där ungdomar kan hjälpa till. elias björck lagerarbetare och eventmanager från varberg En bra livsplats för mig är att det finns möjligheter till utveckling. Till exempel att kunna fortsätta att utvecklas inom det yrke man har. Jag skulle vilja se mer pop kulturevenemang och konserter i Halland. Det tror jag skulle dra många besökare och turister och man slipper åka till Malmö eller Göteborg för att gå på konserter. Boendefrågan är viktig och jag tycker det behövs fler studentbostäder. Det få studentboenden som finns i Varberg är dyra. Äldreboenden bör också prioriteras. Ingemar Lund trädgårds- och fastighetsskötare från hyltebruk En bra livsplats för mig har en väl fungerande samhällsservice, med bra skola, lättillgänglig vård, rikt föreningsliv och närhet till natur. Jag tror det behövs ett bättre samarbete mellan kommunerna, och mer samsyn för att möta invånarnas behov och ta tillvara på samhällets resurser. Det är viktigt att underlätta för ungdomar att komma ut i arbetslivet. Hyltes lärlingsprogram är ett exempel på en bra satsning. Att fortsätta att satsa på kollektiv trafiken är också viktigt. Pontus Bergström student från varberg En bra livsplats för mig är närheten till havet, och att tillgänglighet är god till exempelvis matbutik och affärer. Jag tycker att Halland är en bra livsplats. För att fler ungdomar i regionen ska komma in på arbetsmarknaden tror jag det är viktigt att företagen vågar satsa på unga. Lärlingssystem tror jag är bra och ger ungdomar en chans att få in en fot på en arbetsplats. kerstin markström bibliotekarie från halmstad En bra livsplats för mig är att bo nära hav och natur. Vi har valt vår boplats i Halmstad med omsorg. När vi flyttade hit var det viktigt att det fanns bra bussförbindelser så att våra barn skulle kunna ta sig dit de ville. Jag tycker Halland är en bra livsplats som har det mesta. För att fler ska använda kollektivtrafiken i regionen tror jag det behövs fler och tätare turer. Man ska kunna räkna med att det går en buss, så att man slipper titta i tidtabellen för nästa avgång. Det borde också finnas fler sätt att köpa biljetter på. Det nya systemet med sms-biljetter är inte så smidigt för dem som saknar en mobiltelefon. Jag tycker också att kultursatsningar är viktiga och att det är bra kvalitet på teaterutbudet. Jag skulle gärna vilja se fler gästspel från Dramaten. 7

SAMMANFATTNING I årsredovisningen redovisas hur Region Halland har använt de skattemedel och bidrag som finansierar regionens verksamheter. Det är en beskrivning av det ekonomiska resultatet och måluppfyllelsen inom regionens tio prioriterade målområden. Tillsammans ger resultaten en bild av vad regionen behöver arbeta vidare med för att nå visionen den bästa livsplatsen. ekonomiskt resultat Region Hallands ekonomiska resultat för 2012 uppgår till 85 miljoner kronor. Det är 116 miljoner kronor bättre än vad som budgeterades för året, men motsvarar ändå inte det kriterium som många landsting och regioner sätter upp för en god ekonomisk hushållning, dvs. ett resultat som motsvarar 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. För Region Hallands del skulle det innebära att resultatet skulle ligga på minst +145 miljoner kronor. De främsta orsakerna till årets plusresultat är att skatteintäkterna blev högre än förväntat, +74 miljoner kronor, och att regionen fick en återbetalning av premier från AFA Försäkring, som inte heller var budgeterad, +87 miljoner kronor. Inför 2012 höjdes regionskatten med 70 öre, vilket innebar att regionens skatteintäkter ökade med 11,2 procent jämfört med föregående år. Av de 70 örena var 20 öre en skatteväxling med hallandskommunerna med anledning av det ändrade huvudmannaskapet för kollektivtrafiken. Sammantaget ökade regionens skatteintäkter och generella statsbidrag med 7,5 procent under 2012. Ser man enbart till regionens driftverksamheter är resultatet inte lika positivt. För 2012 uppgår det sammanlagda resultatet för regionens nämnder och driftstyrelser, exklusive regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsens egen verksamhet, till -82 miljoner kronor. Det är 74 miljoner kronor sämre än budgeterat, vilket motsvarar ungefär en procent av regionens omsättning. Störst underskott visar regionens största förvaltning, Hallands sjukhus. Deras sammanlagda resultat är ett underskott på 80 miljoner kronor. Hallands sjukhus resultat 2012 är dock 104 miljoner kronor bättre än föregående år. måluppfyllelser Region Hallands årsredovisning är också en uppföljning av de mål och strategier som regionfullmäktige beslutat om för åren 2012 2015. En sammanfattning av resultaten ges på nästa sida. Sammanfattningsvis kan konstareras att måluppfyllelsen i flera fall är god. Tillgängligheten till vården är bland de bästa i landet och patienternas betyg, som årligen mäts i nationella patientenkäten, är också generellt högt. Byggandet av nya bostäder och nyregistrering av företag tillhör också de mål som uppfylls. Uppföljningen visar också på målområden som behöver fortsätta utvecklas. Det gäller exempelvis skillnader i ohälsa, resandet med kollektivtrafik och ökningen av hälso- och sjukvårdskostnaderna. antal medarbetare Den 31 december 2012 hade Region Halland 7 588 anställda, varav 6 970 var tillsvidareanställda. Jämfört med föregående år har antalet anställda totalt ökat med 88 medarbetare. sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har blivit något högre under året och landar för samtliga anställda på 4,05 procent av den totala tiden. Det är en ökning med 0,35 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen heltidsanställda har också ökat under året, vilket ligger i linje med regionens ambitioner om att alla anställda ska ha rätt till heltid. 8

9

Sammanfattning av måluppfyllelse Enligt mål och strategier för Region Halland 2012 2015 färgförklaring: Målet uppnås Målet uppnås delvis Målet uppnås inte m å l o m r å d e övergripande mål delmål måluppfyllelse Hälsa Vård Kommunikationer Kultur Arbete Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård. Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården. Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet. Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt. Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag. Fler ungdomar ska ha arbete. Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år. Ohälsan ska minska i Halland. Region Halland ska erbjuda en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa. Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011 genom ständig förbättring. Resande med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt. Andelen nöjda kunder ska öka och andelen nöjda invånare ska öka. Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Ett kulturutbud som i högre grad präglas av förnyelse och experiment. Fler arrangörer, nya platser, sammanhang och miljöer för kulturarrangemang. Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Öka kunskapen om kulturella och kreativa näringar i Halland. Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. 10

m å l o m r å d e övergripande mål delmål måluppfyllelse Boende Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Kunskap Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Andelen avgångselever på Naturbruk Halland med godkänd examen ska öka från 59 till minst 70 procent. Miljö Region Halland som arbetsgivare Ekonomi Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Soliditeten ska vara positiv. Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Minska den totala energianvändningen med 10 procent jämfört med 2007. Under 2012 ska 80 procent av alla ny-, till- och ombyggnader miljö varudeklareras. Vid 50 procent av alla upphandlingar av utrustning som använder energi eller påverkar energianvändningen ska LCC användas som utvärderingskriterium. Inköpsvärdet av ekologiska livsmedel ska öka med minst 5 procent jämfört med år 2011. Region Halland ska komma på topp 10 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Region Halland ska av fler medarbetare upplevas som en bra arbetsgivare än föregående år. Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Fler av medarbetarna och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Soliditeten ska vara lägst -20 procent Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,3 procent. 11

OmvärldsfaktOrer Halland är en del av världen och påverkas och är beroende av vår omvärld. I detta avsnitt görs en omvärldsspaning vad gäller exempelvis ekonomisk utveckling och trender inom hälso- och sjukvården. Befolkningens utveckling och den framtida åldersstrukturen är andra områden som har stor påverkan på regionens arbete, liksom de stora pensionsavgångar som väntar inom hälso- och sjukvården och nya krav på infrastruktur och kollektivtrafik. ekonomisk utveckling Under hösten 2012 utvecklades världsekonomin svagt. Som en effekt av den finansiella krisen minskade konsumtionen och många OECD-länder rapporterar att hushållen föredrar att spara. Förändrande krav på banksektorn har dessutom minskat kredittillväxten. Tillsammans med en stram finanspolitik bidrar detta till en försiktig ekonomisk utveckling. Svensk ekonomi utvecklades något starkare än OECDgenomsnittet under de tre första kvartalen 2012. Det sista kvartalet krympte dock den svenska ekonomin och inledningen av 2013 bedöms ekonomin fortsatt utvecklas svagt. 2012 ökade arbetslösheten i Sverige från 7,5 procent till cirka åtta procent. Denna negativa trend spås fortsätta och även om BNP-tillväxten tar fart något andra halvan av 2013 bedöms arbetslösheten att öka till 8,5 procent 2014. Processen för att komma till rätta med problem i euroområdet präglas av politiska spänningar. Den åtstramningspolitik som nu förs över stora delar av Europa, kombinerat med den stigande arbetslösheten, påverkar de nationella politiska landskapen. En ytterligare dimension är skiljelinjen mellan kreditgivare i norra Europa och låntagare i södra Europa. Samtidigt driver kommissionen på för ett ökat federalt inslag i EU. Vilka vändor den politiska utvecklingen tar kan bidra till återkommande turbulens på de finansiella marknaderna. befolkningsutveckling Antalet invånare i Halland uppgick den 31 december 2012 till 304 116. Jämfört med 2011 är det en ökning med 2 392 personer vilket är den i absoluta tal sjätte största ökningen i riket och gällande procentuell ökning en delad tredje plats. Bland Hallandskommunerna står Halmstad för den största ökningen med 937 personer. Kommunerna Laholm och Hylte hade en minskning av antalet invånare med 12 respektive 94 personer. hållbar tillväxt Hållbar tillväxt innebär ett samspel och ömsesidigt beroendeförhållande mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Dessa tre aspekter kommer i framtiden att vara angelägna att arbeta med i organisationer och företag. EU har satt upp klimat- och energimål inför år 2020 vilka är vägledande för svensk miljöpolitik. Ökade insatser och förändrat beteende krävs av organisationer, myndigheter, företag men också av den enskilde medborgaren för att nå målen. Regional tillväxtpolitik ska skapa en hållbar tillväxt och för att uppnå önskade effekter krävs att Region Halland, kommuner och aktörer samhandlar och åstadkommer en samordnad förändring. hälso- och sjukvård Kostnaderna för hälso- och sjukvård, som andel av BNP, är stadigt ökande i västvärlden. I Sverige svarade hälsooch sjukvården 2010 för cirka 10 procent av BNP. Det är en ökning med cirka 1 procent sedan 2001. Sett ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige strax över OECDgenomsnittet på 9 procent. Det är rimligt att förvänta sig att denna trend fortsätter. den framtida befolkningsstrukturens betydelse för sjukdomspanoramat Sveriges befolkning förväntas genomgå stora åldersstrukturella förändringar under de kommande åren. Åldersgrupperna över 65 år kommer att öka med 300 000 personer inom en tioårsperiod. Det innebär att färre 12

personer i arbete ska försörja fler människor som inte förvärvsarbetar. En allt större och äldre befolkning genererar också ett ökat behov av insatser från hälso- och sjukvården. Medellivslängden fortsätter att öka. I Halland är medellivslängden 2010 fortsatt högst i landet bland både kvinnor (84 år) och män (80 år). Hälsoläget i Halland är gott men skiljer sig mellan olika grupper. De socialt och ekonomiskt mest utsatta uppvisar genomgående en sämre hälsa och har också fler ohälsosamma levnadsvanor än övriga befolkningen. De fyra vanligaste riskfaktorerna rökvanor, övervikt och fetma, riskkonsumtion av alkohol samt fysisk inaktivitet uppvisar ett övergripande samband med några av de mest kostnadskrävande folksjukdomarna. Mot bakgrund av regeringens vilja att främja ett jämlikt utbud av hälso- och sjukvård har den nationella styrningen inom hälso- och sjukvården ökat. Att skapa strukturer för att vidmakthålla resultat av nationella satsningar är viktigt för både vårdkvalitet och för att få tillgång till ytterligare resurser i form av t.ex. statliga stimulansmedel. Detta kommer att ställa än högre krav på styrning och ledning av hälso- och sjukvården, exempelvis genom tydliga prioriteringar utifrån behovsvärderingar och begränsade resurser. Att kvalitetssäkra verksamheten genom effektiva processer vård- och förvaltningsmässigt och därigenom minska kvalitetsbrister och deras kostnader är av största betydelse för välfärden på lång sikt. Den tekniska utvecklingen och läkemedelsforskningen kan också bidra till att vårdbehov och kostnader ökar genom att nya behandlingsformer tillkommer och levnadslängden för svårt sjuka människor stiger. Genom ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kan hälso- och sjukvården både bidra till att minska behovet av behandling och rehabilitering och till att utjämna skillnader i hälsa. begränsade resurser i form av ekonomi och kompetens För att hushålla med begränsade resurser på ett effektivt sätt kommer sannolikt en ökad specialisering, regionalt såväl som nationellt, att krävas. Den struktur som hälsooch sjukvården karaktäriseras av idag kommer inte vara möjlig att upprätthålla på längre sikt. Att driva sjukhus på många platser, utan specialisering av olika slag, kostar för mycket pengar. Att bemanna sådana sjukhus, med alla de olika professioner som är nödvändiga för en god och jämlik vård, kommer inom en snar framtid inte att vara möjlig. Kompetensförsörjningsfrågan är en av landets största framtidsfrågor. Regionens utmaning består i att på olika sätt säkerställa och attrahera den kompetens som krävs för fortsatt tillväxt och utveckling. Det gäller att både kunna tillgodose företagens behov av arbetskraft, och att ha en fungerande kompetensförsörjning inom vård, skola och omsorg. Var fjärde anställd i Sverige, 1,1 miljoner människor, arbetar idag i välfärdssektorn. I genomsnitt beräknas 42 000 nya medarbetare om året behöva rekryteras under perioden 2010-2019. kommunikationer I takt med att samhället förändras ställs nya krav på planeringen av infrastruktur och kollektivtrafik. Ny teknik skapar utökade möjligheter till att kommunicera med omvärlden, nya resbehov uppstår när arbetsmarknadsregioner växer och en ökad handel mellan länder ökar trängslen på vägar och spår. Tillgången till snabbt och driftsäkert internet anses idag vara en självklarhet. Det är en basal förutsättning för näringslivets konkurrenskraft och innovationsförmåga, grundläggande för utbildning, vård och omsorg och för möjligheterna till deltagande i samhället. Under senare år har den regionala kollektivtrafiken blivit bättre på många sätt: enklare att resa med olika kort, fördelaktig prisbild för frekventa resenärer, bättre fordon med mera. Kollektivtrafiken behöver planeras tillsammans med andra delar av samhället för att kunna bidra till samhällsutvecklingen. Den är ett verktyg för att åstadkomma samhällsförändring och uppnå mål inom andra samhällsområden, såsom utbildning, boende, miljö, utbildning, säkerhet och tillväxt. 13

Viktiga händelser 2012 Det händer mycket under ett år. Stort som smått. Verksamheter utvecklas, nya samarbeten inleds och beslut fattas. Under 2012 påbörjades exempelvis det stora arbetet med att forma framtidens hälso- och sjukvård i Halland. Under året gick också startskottet för förberedelserna inför EU:s nästa programperiod, som sätter ramarna för regionens tillväxtpolitik. Här följer en snabb tillbakablick på några av händelserna inom Region Halland under 2012. unikt samarbetsavtal med högskolan i halmstad Under 2012 tecknade Region Halland och Högskolan i Halmstad ett unikt avtal om att fördjupa samarbetet inom en rad olika områden. De aktuella områdena som vård- och hälsoutveckling, hälsoteknik, kultur, kreativa näringar, infrastruktur, e-tjänster och bioenergi är alla angelägna utvecklingsområden för Halland. Genom avtalet formaliseras samarbetet mellan regionen och högskolan, vilket stärker förutsättningarna för en gemensam hantering av nuvarande och kommande samhällsutmaningar. Avtalet bidrar också till att skapa en helhetssyn på Hallands utveckling. på väg mot framtidens hälso- och sjukvård Hur ska hälso- och sjukvården i Halland utvecklas för att även i framtiden kunna erbjuda en god och säker vård? Och vad kan vi göra för att få stopp på ökningen av kostnaderna, samtidigt som efterfrågan på vård ökar och medicinska framsteg gör mer och mer möjligt. Under 2012 inleddes ett omfattande arbete för att skapa förutsättningar för framtidens hälso- och sjukvård. Fokus ligger på tre områden; en översyn av sjukhusens struktur, det vill säga vilka specialiteter som ska erbjudas var, en satsning på ett ökat och systematiskt kvalitetsarbete i vården samt minskade kostnader och ökad kvalitet i administrationen. Målet är att regionens ekonomi ska vara i balans senast år 2015, samtidigt som kvaliteten i vården bibehålls, eller till och med ökar. bedömning i ambulansen avlastar akuten Ambulanssjukvården i Halland har infört en ny arbetsmodell som innebär att patienter som är 75 år eller äldre först får en kvalificerad bedömning av en ambulanssjuksköterska, istället för att transporteras direkt till akuten. Under 2012 gjordes 268 så kallade ambulanta bedömningar av patienter. Av dessa kunde hela 74 procent stanna kvar hemma med någon mindre åtgärd, 16 procent transporterades och fick vård på sin vårdcentral i närsjukvården och endast 10 procent bedömdes ha sådana vårdbehov att de behövde transporteras till akuten. hälsoteknikcentrum halland gav eko ända till shanghai Under 2012 avslutades Hälsoteknikcentrum Halland som EU-projekt och samverkansprojekt mellan Högskolan i Halmstad, Region Halland och de halländska kommunerna. Syftet med projektet har varit att skapa ett center 14

för behovsmotiverad forskning och utveckling inom ett av Region Hallands utpekade innovationsområden, hälsoteknik. Under projektets tre år har ett 30-tal produkter och tjänster kommit ut på marknaden, bland annat den uppmärksammade träningscykeln Bike Around, som utvecklats för att aktivera människor med demenssjukdom. Produkten, som genom kopplingen till ett Google verktyg, gör det möjligt att exempelvis cykla i sin barndoms trakter valdes ut av Svenska Institutet för att representera Sveriges innovationskraft i bl. a. Shanghai. gratis skydd mot livmoderhals - cancer för tjejer i halland Under 2012 inleddes satsningen för att ge alla tjejer födda 1993-98 gratis skydd mot livmoderhalscancer. Den 1 mars gick startskottet i Halland då 13-åriga Matilda fick första sprutan. Sedan dess har hela 63 procent av målgruppen valt att vaccinera sig på sin vårdcentral. Under 2013 fortsätter satsningen för att nå ännu fler. De yngre tjejerna i klass 5 eller 6 vaccineras i skolan, som en del av det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Programmet startade också 1 mars och här är resultatet ännu bättre, cirka 82 procent har hittills vaccinerat sig. hallands sjukhus varberg firade fyrtio år I september fyllde Hallands sjukhus Varberg 40 år. Jubileet firades med bland annat föreläsningskvällar och ett välbesökt öppet hus. I samband med öppet hus kunde barnen ta med trasiga gosedjur till den specialöppnade «Nalleakuten» och både vuxna och barn kunde gå en tipspromenad eller prova på hur det känns att vara gipsad. Visning av sjukhusets nya BB-avdelning var ett annat populärt inslag. Nuvarande Hallands sjukhus Varberg ersatte 1972 det gamla sjukhuset på Västra Vall, som då bedömdes som uttjänt och för trångt. region halland deltar i arbetet med europa 2020-strategin Inför den nya planperioden i EU, 2014-2020, kommer Region Halland att medverka i arbetet med att ta fram nya EU-program. Dessa blir viktiga verktyg i arbetet med den regionala tillväxtpolitikens genomförande. Den övergripande strategin för hur EU ska bidra till en hållbar tillväxt är Europa 2020-strategin. Strategin riktar sig till alla medlemstater och är naturligtvis inte helt kompatibel med alla politiska organisationer i Europa. Som en del i förberedelsearbetet har därför Region Halland under 2012 tagit fram en rapport som beskriver just Region Hallands möjliga roller i Europa 2020-strategins genomförande. Rapporten fungerar som underlag för det kommande arbetet med att ta fram nya program. halland anslöt sig till nationella patientöversikten I september anslöt sig Region Halland till den Nationella Patientöversikten (NPÖ). Det innebär att hallänningar som blir sjuka i ett annat landsting kan känna sig trygga i att deras journalinformation finns tillgänglig överallt. Det är bara de delar av journalen som är relevanta för vården som visas och bara för behandlande vårdpersonal. Halland har kommit långt i arbetet med att införa NPÖ. Samtliga regionens vårdcentraler och privata vårdenheter, som använder journalsystemet VAS, levererar nu journalinformation till NPÖ. Intresset för NPÖ ökar för varje vecka. Statistiken visar att allt fler sjuksköterskor och läkare i Halland går in och läser i NPÖ. Det är i första hand journalanteckningar och provsvar man tar del av. halland i europeiskt samarbete för ökat företagande Kan policys på politisk nivå få fler européer att vilja bli egenföretagare? Det är övertygelsen bakom projektet Enspire EU, där elva europeiska länder samarbetat kring entreprenörskap, med Halland som enda svensk represen 15

tant. Projektet har pågått i tre år och avslutades i december 2012. Enspire EU har fokuserat på problemet med att så få i Europa känner motivation att bli egenföretagare. Resultatet av projektet blev en databas fylld med framgångsrika europeiska entreprenörskapsprojekt att dra lärdom av, information om vad som motiverar entreprenörer och konkreta rekommendationer vid framtagande av entreprenörskapspolicys. Halland har under flera år gått i bräschen när det gäller arbete med entreprenörskap i skolan, och har i projektet använt sina praktiska erfarenheter för att bidra i arbetet. årets personalstipendiat ger patientfokus ett ansikte 2012 års personalstipendium tilldelades Gunilla Larsson, sjuksköterska inom psykiatrin i Region Halland. Hon fick priset för sitt arbete med de allra svårast psykiskt sjuka och för sin förmåga att alltid finna vägar fram. Gunilla arbetar sedan 20 år tillbaka som sjuksköterska i SVK-teamet (teamet för särskilt vårdkrävande patienter). Hon har hand om cirka 40 patienter och gör omkring 10 patientbesök varje dag, de allra flesta hembesök. Patienterna hon har hand om är svårt psykiskt sjuka, flera har missbruksproblem och några av patienterna är dömda för brott. Hennes patienter blir sällan friska, utan arbetet handlar mycket om att försöka göra tillvaron lite bättre här och nu. Eller som det uttrycks i motivering till valet av personalstipendiat: Gunilla ger begreppet patientfokus ett verkligt ansikte. löftadalen motiverar unga arbetslösa att studera Bland Region Hallands mål finns att flera unga ska få arbete och att utbildningsnivån ska höjas i Halland. 3 av 10 elever går idag ut gymnasiet med ofullständiga betyg och många vet helt enkelt inte vad de vill bli och får inget jobb. Hösten 2012 startade Löftadalens folkhögskola, ett arbetsmarknadsprojekt kallat Studiemotiverande folkhögskolekurs. I projektet får unga arbetslösa, 16-25 år, under en 12-veckors period känna på hur det är att studera. Förhoppningen är att så många som möjligt väljer att fortsätta utbilda sig. Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till skolan, som coachar vidare så att ungdomarna lättare ska hitta en framtida väg. kraftsamling för att minska skillnader i hälsa Både hallänningarna och svenskarna i övrigt har under flera år förbättrat sin hälsa. Skillnaderna i hälsa, exempelvis mellan olika kommuner och människor med olika lång utbildning, har däremot ökat. Därför har Region Halland, tillsammans med 19 andra kommuner, landsting och regioner samt Sveriges Kommuner och Landsting, gemensamt arbetat fram förslag på rekommendationer och konkreta åtgärder för att minska skillnader i hälsa. Samarbetet har fått namnet Samling för social hållbarhet. Rekommendationerna handlar om att exempelvis integrera jämlikhet i hälsa i ordinarie styrning och ledning, att mäta och förstå problemen och att verka för hälsofrämjande och hållbara samhällen. 16

Mål och delmål 2012 Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. 17

Hälsa mål Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. delmål Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år. måluppfyllelse Målet uppnås inte. Den positiva utvecklingen av ohälsotalet fortsätter i Halland i stort, men ökade skillnader mellan kommunerna och skillnaden mellan män och kvinnor består. delmål Ohälsan ska minska i Halland. måluppfyllelse Målet uppnås. God och jämlik hälsa innebär bland annat låga ohälsotal och minskande skillnader mellan olika grupper i samhället. Genom åtgärder som ger alla invånare samma goda tillgång till vård, undersökningar och hälsoinriktad information kan folkhälsan fortsätta utvecklas positivt. uppföljning av ohälsotalet Ohälsotalet* har de senaste tio åren minskat stadigt i samtliga sex kommuner. Ohälsotalet fortsätter att minska och i jämförelse med riket har hallänningarna cirka 2,5 dagar lägre ohälsotal per försäkrad. Rikets genomsnitt är 27,0 dagar. Det finns variationer mellan kommunerna i alla åldersgrupper, men upp till 39 års ålder är de inte särskilt stora. Från 40 års ålder ökar däremot skillnaderna i ohälsotalet mellan kommunerna. Ohälsa ökar generellt med ökande ålder. Kungsbacka är den kommun med det lägsta ohälsotalet i samtliga åldergrupper över 40 år. Halmstad har det högsta ohälsotalet i samtliga åldersgrupper över 40 år. Skillnaden mellan mäns och kvinnors ohälsotal gäller såväl lokalt som nationellt och utgör fortsatt ett målområde för särskilda insatser inom ramen för den nationella satsningen, kallad Sjukskrivningsmiljarden. Ohälsotalet i Halland 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor 35,3 31,7 29,6 29,4 Män 23,7 21,7 20,3 19,9 Genomsnitt 34,4 32,4 29,5 26,7 25,0 24,6 Skillnaderna är stora mellan kommunerna i Halland där Kungsbacka har lägst ohälsotal med 18,6 dagar och Laholm högst med 28,3 dagar. * Ohälsotalet baseras på statistik från Försäkrings kassan och omfattar antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuker sätt ning och aktivitets ersättning från social försäkringen per försäkrad i åldrarna 16 64 år. självupplevd hälsa Utifrån de telefonintervjuer som redovisas i den nationella befolkningsundersökningen Vårdbarometern för 2012 bedömde de halländska männen i något högre grad att de hade ett bättre hälsotillstånd än kvinnorna Skillnaden mellan män och kvinnor har ökat något, från två till fyra procent, på den här punkten. Samma differens finns i Sverige i stort. Däremot ansåg kvinnorna att de hade bättre kunskap om sin hälsa än männen. Sju procent fler kvinnor än män, i Halland såväl som i riket, anser sig ha kunskaper som kan påverka hälsa eller sjukdomstillstånd i positiv riktning. En större skillnad vad avser jämlik hälsa ser vi mellan grupper med olika utbildningsbakgrund Betydligt fler personer med högskoleutbildning skattar sin hälsa som mycket bra, jämfört med personer med grundskoleutbildning. Samma mönster syntes i den självupplevda hälsan såväl 2010 som 2011. Någon tydlig förändring går inte att skönja. resultaten från Vårdbarometern 2012 Jag bedömer mitt hälsotillstånd som bra Jag har kunskaper om vad som är bra för min hälsa och som kan minska risken för sjukdom Jag har ingen långvarig sjukdom, nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem Halland 2012 2011 Halland Rikssnitt Rikssnitt 76% 74% 79% 75% 85% 85% 91% 88% 58% 62% 64% 60% allmän hälsoundersökning - screening Region Halland gör allmänna hälsoundersökningar, så kallad screening, med mammografi, gynekologisk cellprovskontroll, undersökning av hörseln hos nyfödda barn samt med undersökning av kroppspulsåderbråck hos 65-åriga män. 2011 hörsammande 81 procent kallelsen till mammografiscreening, vilket var en minskning med fyra procentenheter jämfört med 2010. 2012 var motsvarande siffra 80 procent. 2013 förväntas nivån över deltagandet åter vara tillbaka på 85 procent. Anledningen till de lägre siffrorna under 2011 och 2012 är på att samtliga kvinnor i åldersgruppen för mammografiscreening fått en kallelse, dvs även de kvinnor som egentligen inte är målgrupp. Deltagandet i gynekologisk cellprovskontroll var knappt 85 procent 2011. På den nivån har deltagandet legat stabilt sedan en tid tillbaka, och 2012 förväntas nivån motsvara tidigare år. 18

Den 1 november 2010 startade screening av kroppspulsåderbråck hos 65-åriga män. Omkring 80 procent av målgruppen hörsammade kallelsen. tandhälsa Studier visar att det mest effektiva för att förbättra tandhälsan är att genom motiverande samtal få alla barn, ungdomar och vuxna att borsta tänderna med fluortandkräm två gånger dagligen. För att hitta riskbarnen tidigt kallas alla ettåringar till ett individuellt tandvårdsbesök. I gruppen 3-19 år är andelen kariesfria 69 procent år 2012, en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2011. Andelen kariesfria 6-åringar är 81 procent. WHO:s Europamål 2020 är 80 procent. Det sker en ökning av andelen 19- åringar som inte har lagat någon tand. 33 procent är kariesfria 2012, en ökning med 6 procent enheter jämfört med 2009. lokala nämnder för en bättre hälsa genom samverkan och dialog Lokala nämnders övergripande uppdrag är att, ur ett tydligt invånarperspektiv, verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna och en vård på lika villkor utifrån behov. Under 2012 har ett av de viktigaste uppdragen varit att informera och ha dialog med invånarna kring hälsan och vården i den egna kommunen. Lokala nämnder har bland annat mött invånare genom patient- och intresseorganisationer, deltagande vid olika temaföreläsningar samt deltagande under den nationella satsningen om framför allt kost och motion under en höstvecka. Nämnderna för sedan vidare invånarnas uppfattning till hälso- och sjukvårdsstyrelsen och medverkar när utbudet av vård formas och förändras i Halland. Under 2012 har nämnderna även lokalt och i samverkan genomfört och på ett strategiskt plan bidragit till ett antal konkreta folkhälsoaktiviteter, inom områdena barn och ungas hälsa och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Nämnderna var och en för sig och sammantaget visar god måluppfyllese utifrån givet uppdrag och ansvar. 19

Vård mål 1 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård. delmål Region Halland ska erbjuda en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. måluppfyllelse Målet uppnås. Med en god tillgänglighet och ett bra patient möte, framförallt inom de somatiska specialiseringarna, uppfyller vården i Halland kraven på god och jämlik vård. Jämlik hälso- och sjukvård nås bland annat genom satsningar på att öka tillgängligheten till vården och genom att uppmärksamma de förhållanden där patienter inte bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Att följa nationella riktlinjer minskar risken för omotiverade skillnader i vården. Individernas egna erfarenheter från vårdmötet fångas bland annat upp genom den nationella Patientenkäten och Vårdbarometern. förbättrad tillgänglighet och kortare väntetider God tillgänglighet till vården är ett av regionens prioriterade områden. Under året har ett ihållande arbete bedrivits för att nå målet. Staten har sedan 2009 avsatt särskilda medel, den så kallade Kömiljarden, för att stimulera landsting/ regioner till att ytterligare förbättra tillgängligheten inom den specialiserade vården. För att få ta del av Kömiljarden ska landsting och regioner erbjuda tid för planerat nybesök till läkare, och beslutad behandling eller operation inom den specialiserade vården, inom 60 dagar till minst 70 procent av patienterna. Under året har Region Halland varit bland de landsting och regioner som haft bäst tillgänglighet inom 60 dagar i riket, vilket har inneburit att Region Halland erhåller 67,9 miljoner kronor från Kömiljarden. Den senaste nationella tillgänglighetsmätningen i SKL:s regi, som gjordes i oktober, visar att Halland har en mycket stabil tillgänglighet också inom Vårdval Halland. Region Hallands resultat har varit bland de bästa i riket vid de senaste mätningarna. Besök hos läkare inom närsjukvården ska kunna erbjudas inom sju dagar. Mätningen visar att 96 procent av de patienter som besökte vårdenheterna inom Vårdval Halland fick ett läkarbesök inom garantitiden, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 93 procent. Trots generellt goda resultat märks dock en försämring jämfört föregående år. Även för den specialiserade vården finns tillgänglighetsmål. Den nationella vårdgarantin stipulerar att besök hos specialist ska erbjudas inom 90 dagar från beslut om remiss/vårdbegäran till den specialiserade vården. Av årets planerade nybesök låg 97 procent inom vårdgarantins 90 dagar. Efter beslut om behandling ska patienten erbjudas behandling inom 90 dagar. Mätningar av planerade behandlingar / operationer visar att 97 procent av väntande patienter erbjuds tid inom 90 dagar. Detta är mycket nära målet om en köfri region, gällande behandling. För barn och unga med psykisk ohälsa gäller en förstärkt vårdgaranti, där nybesök ska erbjudas inom 30 dagar och fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar efter fattat beslut om behandling. Avstämningen den 31 oktober visade att 96 procent av unga med psykisk ohälsa erbjöds tid för nybesök inom 30 dagar. För detta erhöll Region Halland statliga stimulansmedel på knappt 4 miljoner kronor. Målet att erbjuda tid för fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar uppfylldes inte. Privata vårdgivare anslutna genom nationell taxa eller vårdavtal har god tillgänglighet och klarar att erbjuda tid inom vårdgarantins tidsgränser för nybesök och behandling/åtgärd. patienterna upplever god kvalitet i vården Under 2012 har nationella patientenkäter genomförts inom den öppna och slutna somatiska vården samt inom den öppna och slutna psykiatriska vården. Den patientupplevda kvaliteten inom den somatiska vården är överlag mycket hög. Halland ligger i toppskiktet bland sjukvårdshuvudmännen. Patienterna är mest nöjda med bemötandet. Förtroendet för vårdpersonalen är också högt och patienterna skulle gärna rekommendera mottagningen. Patienterna inom den psykiatriska vården gav genomgående betydligt lägre betyg, jämfört med patienterna inom den öppna somatiska vården. Det är ett mönster som går igen även på riksnivå. De halländska männen upplever generellt en något högre kvalitet vid besök inom såväl den somatiska som psykiatriska öppenvården än kvinnorna. Resultat kömiljard/månad 2012 inom specialiserad vård jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Nybesök Operation/åtgärd Över Hallands mål 80 % Under 70% Över de nationella målen om 70 % Inga värden 20

Nationell patientenkät 2012 Halland Plats i Riket Riket Förtroende för läkaren/behandlaren Öppen somatisk vård 93 5 92 Öppen psykiatrisk vård 70 13 72 Sluten somatisk vård 89 4 88 Sluten psykiatrisk vård 64 21 69 Delaktighet i beslut om vård/behandling Öppen somatisk vård 82 3 81 Öppen psykiatrisk vård 65 14 68 Sluten somatisk vård 78 4 76 Sluten psykiatrisk vård 52 19 56 Bemött med respekt Öppen somatisk vård 94 4 93 Öppen psykiatrisk vård 82 15 84 Sluten somatisk vård 93 3 92 Sluten psykiatrisk vård 70 18 73 Tillräcklig information om sitt tillstånd Öppen somatisk vård 85 2 84 Öppen psykiatrisk vård 67 8 68 Sluten somatisk vård 82 3 80 Sluten psykiatrisk vård 58 12 57 Behovet av sjukvård tillgodosett vid besöket Öppen somatisk vård 88 4 87 Öppen psykiatrisk vård 75 10 75 Sluten somatisk vård 91 3 90 Sluten psykiatrisk vård 67 11 66 Rekommendera enheten till andra Öppen somatisk vård 93 3 92 Öppen psykiatrisk vård 74 17 77 Sluten somatisk vård 93 1 91 Sluten psykiatrisk vård 68 9 67 fördjupad analys av föregående års öppna jämförelser Inom ramen för ett nationellt initiativ har föregående års Öppna jämförelser (SKL:s mätningar av kvalitet, resultat och kostnader inom olika verksamhetsområden) genomgått en fördjupad analys under 2012. Denna fördjupade analys visar att stroke och diabetes är två folksjukdomar där det finns behov av en fortsatt utveckling av vården i Halland. Det handlar dels om att förhindra att sjukdom alls uppkommer (primärprevention) och dels om att minska följderna av en etablerad sjukdom (sekundärprevention). Andelen patienter med akut stroke som vårdas på särskild strokeenhet ska ökas. Ytterligare samverkan mellan specialiserad strokevård och närsjukvård ska också ge en förbättrad uppföljning vid etablerad sjukdom. Inom diabetesområdet behövs en förbättrad rapporteringsgrad till det nationella diabetesregistret för att säkert kunna använda information från detta. Det finns indikatorer på att kontrollen av riskfaktorer för komplikationer måste förbättras och att det behövs en fördjupad analys av orsaker bakom en förhöjd frekvens av amputationer ovan fotleden. Riskfyllda läkemedelskombinationer hos äldre personer är i nationellt fokus och är även ett förbättringsområde i Region Halland. Fortsatt arbete med såväl rutinmässiga som strategiska läkemedelsgenomgångar förväntas kunna förbättra situationen. Inom psykiatrin har noterats en ökad förekomst av såväl tidiga som sena återinläggningar. Ett pågående förbättringsarbete ska stärka den slutna psykosvården och samarbetet med öppen vård och kommunal hälso- och sjukvård. jämlik hälso- och sjukvård En jämlik hälso och sjukvård innebär att ge vård på ett sådant sätt att insatserna motsvarar olika människors individuella behov och förutsättningar. I regionen pågår sedan en tid arbetet med en jämställd sjukskrivningsprocess, vars syfte är att öka medvetenheten om på vilket sätt hälso- och sjukvården möter och behandlar kvinnor och män. Män och kvinnor får nu i större utsträckning samma frågor vid besök för att bland annat se till att symptom, besvär och social situation uppmärksammas mer jämställt. mål 2 Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården. delmål Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa. måluppfyllelse Målet uppnås delvis. e-hälsa Region Halland följer den nationella handlingsplanen för ehälso-området där den enskilt viktigaste frågan är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. Halland och resten av Sverige antog 2012 en ambitiös handlingsplan för satsningar på e-hälsa under åren 2013-2018. Under 2012 har arbetet med e-tjänsterna Mina vårdkontakter fortsatt i Halland. Bland annat genom utökade möjligheter att boka och omboka sin egen tid direkt för alla de kvinnor som kallas till gynekologisk cellprovtagning och för vaccination som skyddar mot livmoderhalscancer (HPV). Region Halland ligger bland de högsta i Sverige när det gäller antal invånare som är anslutna till Mina Vårdkontakter. 21

nationell patientöversikt För att kunna fullfölja patientsäkerhetssatsningen är Halland sedan september 2012 anslutet till den Nationella Patientöversikten (NPÖ). NPÖ innebär att relevant journalinformation enklare kan ses och hanteras vid vårdbesök i andra landsting. Det är något som kommer alla patienter till del och är en viktig satsning för Region Halland. patientnämnden Patientnämnden arbetar med återföring av patienters och närståendes erfarenheter av vården till de ansvariga för verksamheterna. Patientnämnden arbetar för att bygga förtroendefulla vårdkontakter och för ett fortsatt förtroende för vården. Ärenden fördelat per kategori 2012 2011 Vård- och behandling 223 271 Bemötande kommunikation 115 109 Organisation, regler och resurser 96 89 Övrigt 0 1 Summa 434 470 Antalet ärenden till patientnämnden fortsätter att minska. Under verksamhetsåret 2012 handlade nämnden totalt 434 ärenden, vilket är 36 färre än föregående år. Utöver diarieförda ärenden har nämndens kansli även haft 826 kontakter. Vård- och behandlingsärenden fortsätter att generera flest ärenden följt av bemötande/kommunikation. säker hälso- och sjukvård mål 3 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet. delmål Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. måluppfyllelse Målet uppnås. öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämförelser (ÖJ) genomförs av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) varje år sedan 2006. I likhet med tidigare mätningar har hallänningarna en fortsatt god tillgänglighet till vård och är nöjda med den vård som ges. Rapporten visar även att både inriktningen på hälso- och sjukvården och de medicinska resultaten i Halland inom de flesta områden är bättre än riksgenomsnittet. Vården är också jämlik mellan män och kvinnor. Som tidigare utmärker sig Halland positivt vad det gäller det övergripande internationella kvalitetsmåttet på god vård, kallat åtgärdbar dödlighet. Där ser man på andelen dödsfall som hade kunnat undvikas genom hälsopolitiska beslut och sjukvårdande insatser. Rapporten visar också att arbetet med att förbättra patientens väg genom vården har gett positiva resultat på flera områden. Bland annat noteras en fortsatt förbättring vad gäller väntetid till operation vid höftfraktur. förbättringsområden görs tydliga Öppna jämförelser fokuserar på flera av de områden där Region Halland sedan tidigare bedriver ett förbättringsarbete. Ett sådant område är diabetesvården, som efter hand har visat bättre resultat vad det gäller mål för kontroll av blodsocker. Dock kvarstår en förbättringspotential vad det gäller att nå mål för blodtrycksbehandling. Resultaten är svårtolkade och osäkra på grund av en fortsatt låg täckningsgrad, där endast hälften av diabetespatienterna rapporteras in till det nationella register som ligger till grund för mätningarna. Här görs nu en stor satsning på att öka graden av inrapportering, för att på sikt ge säkrare mått. Inom läkemedelsområdet har det skett påtagliga förbättringar i hela landet, även i Halland, vad gäller att välja lämpliga antibiotika vid behandling av urinvägsinfektioner. Satsningar på information och datoriserat förskrivningsstöd förväntas kunna förbättra situationen ytterligare. Inom cancerområdet visar den halländska vården överlag goda resultat. Det finns i Region Halland även en strategisk satsning på att ytterligare förbättra cancervården genom att skapa helhet i vårdprocesserna. Region Halland är anslutet till Regionala Cancer Centrum, RCC syd och RCC väst. nationella register Nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvård har lång tradition i Sverige. Allt eftersom kvalitetsregistren utvecklas har de kommit att få en allt mer betydande roll i såväl forskningen, som i kvalitetsuppföljning och utveckling av vården. Det är obligatoriskt att delta i några av registren, exempelvis cancerregistren. Nationella jämförelser grundas till stor del på den information som verksamheterna rapporterar in till kvalitetsregistren. Hallands sjukhus deltar i drygt 90 kvalitetsregister som omfattar den vård sjukhuset bedriver. Generellt har man en hög inrapportering till registren. På Hallands sjukhus har under 2012 ett arbete bedrivits med att ta fram de viktigaste kvalitetsregistren för den specialiserade vården och redogöra för deras effekt i verksamheten. Under första kvartalet 2013 kommer arbetet redovisas. I regionen har under det gångna året bedrivits ett särskilt arbete med att införa kvalitetsregistren Senior Alert, Palliativregistret och SveDem, Svenska demensregistret bedrivits. För ett fortsatt framgångsrikt införande och användande pågår arbetet också under 2013. 22