Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)



Relevanta dokument
Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska II - del 1

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Evaluation Summary - CD5570 DoA, distans VT 2004 Dan Levin

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!

Tentamen IE1204 Digital design

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Nordiska språk i svenskundervisningen

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

THSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik

1DV433 HT13. I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål?

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM. Utvärdering av kursen Vågrörelselära och Optik, 7p, VT Lämnas eller skickas till studentexpeditionen.

Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson Klas Nordberg. Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt

TSTE05-Elektronik och mätteknik

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1)

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

Kursrapport Bibliotek och användare 1, 7,5 hp, VT 2015, BIB14 (31BIA1)

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015

Kursledare och övriga föreläsare och övningsassistenter

Föreskrifter för examination vid Juridiska institutionen

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Asylboende Malmö Enkätnamn: Asylboende Malmö Antal respondenter: 66

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT ) Antal svarande = 14

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Sammanställning kursutvärdering

PROTOKOLL a. Mötet öppnades av programansvarige Morgan Rydbrink. a. Dagordningen godkändes efter att punkt 9a Valfria kurser lagts till.

Så bra är ditt gymnasieval

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING

Högskolan Dalarna Rektor

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Att eventuellt lägga in en extra gäst föreläsning med någon aktiv i arbetslivet som arbetar med animering i webb miljö.

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

STUDENTBAROMETERN HT 2012

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Matematik på NV, NS, TE och SMBP

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)

STUDIETEKNIK. Till eleven

Vad tycker du om sfi?

Protokoll studienämndsmöte 1 25/ Rapporter från råd

Brukarundersökning 2010 Särvux

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete

Sammanställning av kursutvärdering. Introduktionskurs RUT 11 Introduktionskurs (HT 2011) Svarsfrekvens 68 % Svarsfrekvens 71 %

Liten introduktion till akademiskt arbete

UTVÄRDERING. Sammanställning av utvärderingsresultat. Historia /2015 S2ab. Utvärdering Hi2 2014/15" 1

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8

1 Inledning. Mikael Gunnarsson. 27 juni 2013

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Elevdemokrati och inflytande

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Tankar om språkundervisning

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar.

ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13

Lära och utvecklas tillsammans!

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: :47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Slutrapport för Pacman

Trainee för personer med funktionsnedsättning

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering

Peter Ottosson 31/ Introduktionskurs i datateknik II1310

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet?

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Kursbeskrivning för JKA220, Japanska II (22,5 hp), VT12

Reseberättelse ENSA - Paris Belleville 2014/2015

Transkript:

Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen lyckats på ett ovanligt genomskinligt sätt. Examination är inte klar, ca hälften av studenterna får dock göra omprov. Koll av varje lärandemål leder ofta sammantaget till fler underkända på helheten än annars, vilket inträffat här. Ca en tredjedel av punktexaminationerna är U, vilket givit en majoritet underkända. Jag tror att studenternas ofta bristande förkunskaper har varit det största problemet med kurstillfället. Nästan varannan student har otillräckliga kunskaper i satslösning. Duggorna gav en tydlig och samstämmig bild av de enskilda studenternas kunskaper, som varierade från klart bristande färdigheter i satslösning till sofistikerad förmåga till reflektion kring grammatisk analys. Det har varit en del missnöjesåsikter (som en student uttrycker det) med duggornas svårighetsgrad och tidsanslag och jag tror att detta har med förkunskapsnivån att göra. Jag tror att proven examinerar lärandemålen på ett rimligt sätt givet anslagen tid. Bedömningen på två lärandemål-person-punkter (av hittills 51) har ifrågasatts från studentens sida. Jag har, som sagt, följt lärandemålen vad gäller undervisningsnivån. Tyvärr fick jag lägga mig på den minimala nivån. Och dessvärre verkade det som om det var för högt för en stor del av klassen. Det som jag känner att jag mest misslyckats med som lärare här är att fömedla insikten att lärande är en sak som står och faller med hur studenten själv arbetar. Mitt intryck är att klassrumsdiskussionen till 95% på ett bra sätt rörde de saker som kursen bearbetar. Löpande examination är bra, men, jo, det tar tid, varför den inte bör inkräkta på annan undervisningstid. Åtgärdsförslag Första grammatikkursen på STP bör ses över. Den bör ge ordentliga färdigheter i traditionell grammatik och frasanalys, ja, så som dess nuvarande lärandemål utlovar. Mer inledande reflektion kring examination är en god idé. Mer inledande reflektion kring betydelsen av studentens självständiga arbete skulle kunna vara fruktbart. Mer undervisning skulle förbättra kursen (självklart). Kursen bör inledas med ett bättre diagnostiskt prov. Kurslitteraturen kan säkert väljas på ett bättre sätt. Laborationsmomentet bör bygga på ett bättre verktyg. (Fast det verkar vara svårt att hitta ett sådant.) Det bör nog lyftas fram mer (fast det borde ha varit tydligt) att många aspekter av grammatisk analys är ganska öppna. Flera studenter verkar önska att allt skall handla om entydigt rätt/fel. Vanlig sluttentamen kanske fungerar bättre. Det optimala är antagligen en kombination av löpande examinatoriska/diagnostiska prov och sluttentamen. Slutkursutvärdering Kurs: Datorlingvistisk grammatik Termin: VT09 Antal svar: 9 Medelvärden (1=mycket dålig... 5=mycket bra) Helhetsintryck. Jag tycker att kursen som helhet har varit Undervisning. 2.78 2.89

Jag tycker att undervisningen i sin helhet har fungerat Arbetsklimat. Jag tycker att samarbetet mellan studenter och lärare har fungerat Kurslitteratur. Jag tycker att kurslitteraturen har fungerat Examination. Jag tycker att den planerade/genomförda examinationen passar kursens uppläggning och innehåll Administration. Jag tycker att administrationen i stort har fungerat Kommentarer Helhetsintryck. Vad har varit särskilt bra med kursen? Vad kan bli bättre? Bra med övningar men det hade behövts ännu fler. Bättre genomgång av grunder krävs då inte alla har samma förkunskaper. Helt för få föreläsningar! 6h/vecka är inte på långa vägar tillräckligt och det ser man ju på resultaten av duggorna. (2) Mitt helhetsintryck av kursen är att kvaliteten har brustit på flera olika områden vilket bidrar till att den, även om det blev bättre efterhand, bara får betyget 2 av mig. (2) Intressant innehåll, i grunden förmodligen genomtänkt upplägg som dock kan förbättras. "Som vanligt" kunde kursen ha innehållit mer stoff utan risk för att studenterna skulle behöva arbeta mer än 40 timmar per vecka. Det ska dock i ärlighetens namn sägas att denna kurs inte var alls lika innehållsfattig som en del andra. (4) För mycket fokus på engelska, och skillnaderna mellan svenska och engelska har ej framgått. Eftersom det finns olika notationssätt och terminologier, borde det tydligt framgå hur vi ska göra på kursen. Finns direkta objekt utan ett indirekt objekt, eller ska vi kalla det enbart objekt då? För lite undevisningstid! För vagt labb- PM! (2) Mindre tid borde ägnas åt frasstrukturgrammatik, som faktiskt var förkunskapskrav på kursen. Kursen skulle tjäna på att ha tydliga instruktioner (eller bara ngn slags princip, typ "vi följer grammatiken från denna bok") för vilken grammatik som lärs ut och därmed accepteras som rätt svar vid examination. (4) Överlag känns kursen dåligt planerad, när det gäller lektionstid, upplägget på lektionerna och examinationen. (2) Väldigt intressanta och fördjupande föreläsningar. Det som möjligtvis kan bli bättre skulle vara mer konkreta exempel och genomgångar för vad som krävs för varje dugga. (5) Undervisning. Vad har varit särskilt bra med undervisningen? Vad kan bli bättre? Fler föreläsningar! Fler föreläsningar! Fler föreläsningar! Bättre och tydligare genomgång av vilka riktlinjer som ska följas och vad som gäller för de olika momenten som gås igenom. Svårt att veta vad som förväntas på duggorna. Lärandemålen och bedömningen av dem är inte helt klara. (3) Det kändes som att proportionerna mellan kursens olika delar var helt fel och blev förskjutna. Vi fick höra mycket om dependens, som examinerades först på duggatillfälle tre, inför tidigare duggor då vi istället borde ha koncentrerat oss på just dessa. Stundtals har föreläsningarna varit väldigt "luddiga" och jag efterfrågar klarspråk i vad som egentligen gäller när det kommer till rätta lösningar. Oftast kan lösningarna diskuteras och, efter mycket tidsåtgång, kommer vi ändå inte fram till hur ett problem ska lösas korrekt. Studenter har fått leta i litteratur för att överbevisa läraren. (2) Undervisningstiden bör omfördelas mellan kursens moment, så att särdragsgrammatiken får mer tid och CFG (som i stor utsträckning var/borde ha varit repetition) mindre. Särdragsgrammatik, som var det verkligt nya och "svåra" kom nu bara in på sluttampen, vilket nog berodde både på den ursprungliga planeringen och på att andra moment tilläts ta mer tid än planerat. Det behövs mer lärarledd tid! Studentkårens kända krav på minst 10 timmar per vecka är ganska modest, men här hade vi mindre än hälften, om man tänker på hur mycket tid duggorna tog och på att det "egentligen" var en femveckorskurs. (3) Periodvis rörig struktur, och det har inte känts som om vi hunnit gå igenom allt innför de olika duggorna. 3.00 3.33 2.44 3.56

Fler föreläsningar behövs, och det är fel att föreläsningstid går till examinatin(duggorna). Fler övningar att göra enskilt/i grupp för att se om man förstått föreläsn./litt. För lite handledning till labben, och på tok för vagt labb-pm. För att hålla nere på den kostsamma lärarledda tiden, kan laborationer läggas 10-12 medan läraren är tillgänglig 11-12. Dessutom är det inte fel att lägga in helt lärarlösa laborationstillfällen, eftersom hela klassen då kan samlas och hjälpa varandra. (2) Kanske borde labbhandledning läggas efter föreläsningar om särdragsgrammatik. (4) Mer övningar skulle behövts. De vi hade var ofta alltför specifika för att kunna täcka allt vi ska kunna inom ett område. (2) Den undervisning som har varit har varit bra, men fler undervisningstimmar måste till! (3) Bra fördjupningsnivå. Undervisningen skulle kanske kunnat fördjupas genom bättre klassdiskussioner. (4) Arbetsklimat. Kommentera samarbetsklimatet! (Exempelvis: har läraren uppmuntrat till en givande dialog/har du själv bidragit till en givande dialog?) Åsikter från studenter angående exempelvis duggor verkar inte alltid tas på allvar. Majoriteten av klassen framförde en åsikt om att tiden för en dugga inte var tillräcklig, detta verkade inte gå fram till läraren. (3) Läraren har ibland inte tagit studenters klagomål på allvar och, istället för att ta dem i beaktning och försöka hitta en lösning, försökt resonera fram till att de inte stämmer och nonschalera dem. (2) För det mesta har det varit ett trevligt klimat, men både lärare och studenter borde anstränga sig ännu mer för att förbättra kommunikation och samspel. (3) Läraren har haft svårt att förstå vad eleverna anser som problematiskt, både när det gäller att eleverna inte förstår någonting i undervisningen och när eleverna framför klagomål. (2) Klandervärt. Lärare tycks hantera missnöjesåsikter som oväsentliga kommentarer. (2) Kurslitteratur. Kommentera kurslitteraturen! (var den för lätt, för svår, lagom omfattande, relevant?) Det hade ju varit bra med kurslitteratur som kanske hade fokuserat lite mer på svenska. (3) Jag har fått komplementera med mer lättförståeliga overheads från den gamla kursen Datorlingvistisk Grammatik 2 och från t.ex. Linköpings Universitet. (3) "Syntactic theory" har goda pedagogiska ambitioner, men är tyvärr ibland så pedagogisk att det nästan blir svårare och ibland inte speciellt pedagogisk alls. Det skulle vara bra att (om möjligt) använda ett grammatiksystem som liknar det i boken mer än NLTK gör. (4) Syntactic theory är mycket svårforcerade innan förtydligande föreläsningar, den extrainsatta föreläsningen den 10/2 och föreläsningen den 11/2 helt ovärderliga för att klara sista duggan. Borde det inte finnas någon svensk kurslitterartur? Engelska och svenska skiljer sig åt på många vis och det känns som om kursen enbart är anpassad för engelska och inte svenska. Visserligen har vi haft dansk litteratur, men enbart som referenslitteratur. Borde den kanske uppgraderas till kurslitteratur? Syntax var betydligt mer lättbegriplig, och fler kapitel kanske kan användas? (3) Bra program att använda för särdragsstrukturlabben saknades. NLTK kändes som en vanlig CFG, fast som man kunde ordna ganska finkornigt. (4) Med tanke på att vi mest arbetar med svensk grammatik blir det konstigt när kurslitteraturen är helt på engelska. (3) Jag vet inte hur universell "SWB-grammatiken" egentligen är. På internet får man inte många träffar, men om vi behöver den i framtiden är det kanske bra att kunna. (3) Det som saknades vär var en tydlig återknytning till kurslitteraturen i undervisningen. (4) Examination. Kommentera examinationsformen! (Fungerar det med skriftlig sluttentamen, hemtentamen, muntlig tentamen, inlämningsuppgifter etc på denna kurs?) Tycker inte att det passat så bra med duggor på den här kursen. Dels för att det gått åt helt för mkt tid till dem och dels för att det inte funnits några tillfällen att ta igen det man missat under kursens gång och därmed fyller de inte sin funktion. Utformningen av duggorna hade kunnat vara bättre. Det hade varit mkt mer passande med en tenta i slutet av kursen och istället mer fokus på föreläsningstid och på labben! Bättre

genomgång av labinstruktioner och vad som förväntas med labben. Väldigt vaga instruktioner! (2) På den första duggan om frastrukturanalys gick frågorna delvis emot vad vi har sett på föreläsningarna och tidigare från kursen strukturell grammatik. Om man inte hade mer förkunskaper fick man helt enkelt gissa sig till hur de skulle lösas. Dugga nummer två var det absolut största problemet, till den fick vi på tok för lite tid att skriva i förhållande till innehållet. Vissa elever hann bara utföra halva duggan, vilket vi påpekade, med svaret att läraren kan se vad eleverna kan utifrån det de har skrivit, även om de inte har hunnit klart, vilket är ett fullkomligt ologiskt resonemang (2) Examination genom duggor är inte bra! Att skriva duggorna och gå igenom dem tar alldeles för mycket av den redan snålt tilltagna undervisningstiden. Det är bra med uppgifter under kursens gång, som motiverar studenterna att arbeta kontinuerligt och ger läraren en bild av om alla hänger med, men ge dessa som inlämningsuppgifter och ha en vanlig tenta på slutet av kursen. Det är inte speciellt lyckat att ge studenterna "odefinierad" tid för att skriva en dugga, och sedan inte ta så stor hänsyn till att en del behöver mer tid. Antingen ska tiden vara fixerad (från början) eller också inte. (2) Duggor passar inte på denna kursen eftersom LM inte är klart avgränade utan går in i varandra. T.ex. dependes- och frasstrukturgrammatiken liknar varandra väldigt mycket. Salstenta mer lämpligt. LM 1 examinerades aldrig, medan LM 6 två gånger, mycket märkligt. (2) VÄLDIGT mycket undervisnigstid togs upp av examination. Jag tycker det vore bättre med inlämningsuupgifter som ska vara gjorda inför en föreläsning. Och sedan en avslutande tenta för att göra en individuell kunskapskontroll. Efter varje examination gick uppgifterna igenom vilket var bra, de diskussioner (som visserligen var bra) som uppstod antyder att det inte var solklart inför duggan vad som gällde. (3) Det vore bättre om kursen hade examinerats på en tenta istället för duggor. Duggor fungerar på vissa kurser, men på just den här gick lärandemålen i varandra så mycket så att det vore bättre att lära sig allt innan man blev examinerad. Även duggor bör också ha en bestämd tidsbegränsning och vara anpassade till denna. (2) Konstigt varierande svårighetsgrad på duggorna kan tyckas. (3) För lite tid på duggorna. Medan duggan genomförs får vi frågan om vi behöver mer tid. Kort därefter besvaras frågan med att vi behöver mer tid, men duggorna samlas in direkt. Det här får hela examinationsidén att kännas hopplös. De två första duggorna upplevde jag som en kamp mot klockan snarare än lärandemålen. Jag brukar i vanliga fall ha ett ganska okronologiskt upplägg på tentor, men fick veta att det inte var möjligt att genomföra dessa duggor på det viset. (2) Bra med duggor så att kompetensnivån avstäms flera gånger under kursen. (4) Administration. Vad har fungerat särskilt bra? Vad kan förbättras? Ett tillfälle då föreläsningen flyttades till en senare tid samma dag. Informationen om detta kom kanske lite väl sent även om de flesta hann uppmärksamma det. Mer lärarledd tid hade inte skadat på något sätt. (3) Sex föreläsningstimmar i veckan med examinationstillfällen inräknade på den tiden? Tidskrävande genomgångar av duggornas diskutabla lösningar gjorde dessutom att föreläsningstillfällen inte alls handlade om det de skulle. Vid ett tillfälle var det så förskjutet att vi fick säga till, föreläsningen innan en dugga, om att vi tyckte läraren faktiskt borde gå igenom det område duggan handlade om, vilket han då gjorde. Nu är kursen slut och vi har inte fått någon genomgång av laborationen och lärandemål ett har inte examinerats. (2) Läshänvisningar kom för sent. (4) Schemaändring två timmar före föreläsning är inte sådär rysligt populärt... (3) Mer lärarledda föreläsningar behövs på den här kursen. Man hinner bara gå igenom vissa delar och det blir för smalt. Ofta har dessa genomgångar också skett först efter elever önskat dem, vilket leder till att ytterliggare tid försvinner från något annat. Duggorna borde inte heller läggas på lektionstid, särskilt när det finns så lite till att börja med. (2) Några extra föreläsningar hade inte skadat. En dugga på en mådag är inget jag själv skulle önska. (4) Inga kommentarer (5) Övriga kommentarer (exempelvis tips till lärare och studenter inför kommande termins kurs) Även om det var första gången kursen gick i det här formatet får det inte vara så här många brister.

Möjligtvis svåraste kursen på programmet hittills.