Rapport Föreningslyftet 2014

Rapport Föreningslyftet 2014 Denna rapport är skriven av projektledningen (GFF och SISU) samt ingående Föreningar och redovisar och utvärderar vad som avhandlats inom projektet Föreningslyftet 2014. Göteborg 2015-03-31 Sammanfattning Föreningslyftet 2014 måste anses som en mycket lyckad start på ett långt föreningsutvecklingsarbete som Göteborgs fotboll- och övriga idrottsföreningar står inför. För satsade 1,5 miljoner kronor kan vi konstatera att pilotprojektet i stor utsträckning visar på att genom ett strukturerat och målmedvetet arbete så kan verksamheten i våra idrottsföreningar flyttas fram rejält. Deltagande föreningar har visat på ett tydligt utvecklingsresultat kopplat till Föreningsutvecklartjänsten. Genom den gemensamma mötesplatsen fås en central styrning samt en gemensam uppfattning om hur vi vill att verksamheten i våra föreningar skall bedrivas. Sida 1 av 73

Innehållsförteckning: 1. Bakgrund 2. Projektinnehåll 3. Projektmål 4. Slutsatser 5. Föreningslyftet 2015 och framåt Föreningarnas rapporter Bilagor: A. Azalea BK B. Fässbergs IF C. Hisingsbacka FC D. Hönö IS E. IF Warta F. Landvetter Fotboll (IF och IS) G. Lerums IS H. Lindome GIF I. Lärje/Angered IF J. Sävedalens IK K. Ytterby IS L. Älvsborgs FF M. Älvängens IK N. Öckerö IF Sida 2 av 73

Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till och med så att det enskilda laget är starkare än föreningen. Det är större fokus på laget där man också sätter upp sin egen policy och målsättning som ibland inte alls överensstämmer med föreningens. Laget blir liveget och skulle i princip kunna tillhöra vilken förening som helst och präglas alltså inte av föreningens värderingar utan snarare av den egna föräldragruppens. Många föreningar har också svårt med rekryteringen av organisationsledare till styrelse etc. Även rekrytering av aktivitetsledare till lagen kan, speciellt i utsatta områden, vara problematiskt. Ledarna saknar ofta rätt utbildning och vägledning och därmed har svårt att leda sitt lag på ett, för föreningen, gynnsamt sätt, enligt föreningens riktlinjer och policy och i enlighet med Idrotten Vill. Hur har det kunnat bli så här kan man fundera över. En förklaring är naturligtvis att samhället som föreningarna lever i förändras. Idag är t.ex. de flesta föräldrar yrkesarbetande med jobb som ställer höga krav, vilket gör att tid och kraft för övriga engagemang ser annorlunda ut. En annan är att idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet utvecklas från en ren fritidssysselsättning till i vissa fall en rent kommersiell verksamhet där många finner sin sysselsättning och försörjning. Detta i sin tur gör att medlemmarna ställer högre krav på föreningarnas utbud, verksamhet och kvalité. Begrepp som tidig specialisering och elitsatsning blir viktiga pusselbitar för föreningarna att hantera. Det är viktigt att inse att idrottsföreningarna även idag fyller en mycket viktig roll, kanske viktigare än någonsin, när det gäller att utbilda, utveckla och fostra våra barn och ungdomar till goda medborgare med sunda vanor och värderingar. Med hänvisning till ovanstående resonemang om ett förändrat samhälle där kraven på föreningarna ökar och tid och kraft från den ideella föräldraledaren förändras så tror vi att föreningarna måste tillföras resurser och kompetens. Många föreningar har idag insett att flaskhalsen för att bedriva kvantitativ och kvalitativ verksamhet är bristen på långsiktigt utvecklingsarbete med Policy, mål och visioner i föreningen samt bristfälligt stöd till den ideella ledaren. Vi tror att en lösning kan vara att införa en anställd Föreningsutvecklare i föreningen. Sida 3 av 73

Föreningslyftet är en satsning som Göteborgs Fotbollförbund tillsammans med sina medlemsföreningar, berörda kommuner och SISU Idrottsutbildarna gör för att stärka föreningslivet och fotbollen i Göteborg eller som projektets vision säger: Stärka Göteborgsfotbollen med föreningsutvecklare i alla föreningar så att vi får en fotboll för alla! För att göra det möjligt med en Föreningsutvecklare i varje förening behöver bidragsstrukturen förändras. Föreningslyftet tror att riktade medel mot kvalitetssäkrad verksamhet är det effektivaste sättet att styra föreningarnas verksamhet åt rätt håll. Genom att också skapa ett gemensamt forum/mötesplats där kommun, SISU Idrottsutbildarna, Göteborgsfotbollförbund och Föreningsutvecklare från föreningarna träffas löpande finns möjligheten att tillsammans skapa det föreningsliv vi eftersträvar, där idrotten gör som idrotten vill. Sida 4 av 73

Projektinneha ll Medverkande föreningar Föreningslyftet 2014 är ett pilotprojekt bestående av 14 fotbollsföreningar samt två stycken elitföreningar (som deltagit utan finansiering) löpt under perioden 2014-02-15 2015-02-15. Finansiering Bidrag Klubb Kommun Kommun SISU GFF Älvängens IK Ale X X Azalea BK Göteborg X X X Hisingsbacka FC Göteborg X X X IF Warta Göteborg X X X Lärje/Angered IF Göteborg X X X Älvsborgs FF Göteborg X X X Landvetter Fotboll (IS och IF) Härryda X X Ytterby IS Kungälv X X X Lerums IS Lerum X X Fässbergs IF Mölndal X X Lindome GIF Mölndal X X Sävedalens IK Partille X Hönö IS Öckerö X/2 X X Öckerö IF Öckerö X/2 X X IFK Göteborg BK Häcken Elitförening Elitförening Finansieringsgrad = Medverkansgrad (10-50% av en heltid) Sida 5 av 73

Notera att medverkande föreningar haft olika grader av finansiering och därmed olika medverkansgrad. GFF- och SISU-bidraget har stått i proportion för att delta i det gemensamma arbetet. Med kommunbidraget har man också kunnat göra ett större arbete i föreningen. Föreningsutvecklare har varit anställd i sin förening och där uppburit lön som i sin tur finansierat av diverse bidrag till föreningen. Projektets avsikt var att alla medverkande föreningar/föreningsutvecklare skulle ges möjlighet att delta på halvtid utifrån nedanstående budget: Kommunbidrag SISU Idrottslyft SISU resurs/verksamhetstimmar GFF Idrottslyft Föreningarnas egen insats Summa Intäkter 110 000 kr 30 000 kr 20 000 kr 25 000 kr 30 000 kr 215 000 kr Arbetsform Projektet har haft en arbetsgrupp som träffats varannan eller var tredje vecka och som bestått av föreningsutvecklarna samt representanter från Göteborgs Fotbollförbund, berörda kommuner och SISU Idrottsutbildarna utifrån att där skapa gemensamma modeller och arbetssätt. Förening - Halvtid Förening - Halvtid Förening - Halvtid PL - SISU - GFF Styrgrupp - Kommun - GFF - SISU -... Elitförening - Egen insats Förening - Halvtid Föreningsutvecklarens uppgifter fördelas enligt följande: 1. Föreningsspecifikt arbete (40%) Utveckla och driva sin förening Implementering av projektgemensamt arbete i sin förening 2. Projektgemensamt arbete (10%) Projektmöten (och styrgruppsmöten) Sida 6 av 73

Gemensamt utvecklingsarbete, t.ex. Certifieringsmodell rapportering och redovisning Projektet har haft en styrgrupp bestående av projektets finansiärer dvs Göteborgs Fotbollförbund, SISU Idrottsutbildarna samt Göteborgs-, Kungälvs- och Öckerö kommun. Under året har 4 st styrgruppsmöten avverkats där projektets utveckling rapporterats och diskuterats. Projektet har drivits av representanter från Göteborgs Fotbollförbund och SISU Idrottsutbildarna. Varje förening har upprättat en individuell handlingsplan utifrån de gemensamma arbetsområdena men också utifrån föreningens egna behov. Handlingsplanen har kontinuerligt uppdaterats med aktuell status. Sida 7 av 73

Årsplan Feb Mars April Maj Juni V1 Föreningsplan forts, projektmål 1 Styrgruppsmöte Skolsamverkan (start till hösten) Börja rätt 6-8 år 2 Den Svenska Utvecklingsmodellen Rapportering V2 Börja rätt 6-8 år 1 (start till hösten) Styrgruppsmöte V3 Föreningsplan forts, projektmål 2 SISU utbildningsplan Infomöte Föreningar V4 Kickoff - Inspirationsföreläsning - Gemensam årsplan - Egen skattning och plan Driva FU-arbetet - mötesagenda - kom.rutiner Idrotten Online 2014 2015 Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Föreningsutv.utb Skolsamverkan Certifiering 7-10/8 startar 2 - Befintlig NFF Handledarutb. 3- och 5-manna Workshop Certifiering 3 - Befintlig kommun Certifiering 4 Ansökan Utvärdering 1 Redovisning - Styrgruppsmöte - Hur gå vidare? Egenskattning Rapportering Styrgruppsmöte Föreningarna genomför 3-och 5-manna workshops Börja rätt träning startar Ledarutbildning - Utbildningsstege - Inventering - Planering Certifiering 1 - Befintlig GFF - Eget arbete - Rutiner Föreningslyft 2015 - Finansiering - Ansökan Infomöte Föreningar/Idrottslyft Utvärdering 2 Sida 8 av 73

Projektet har använt sig av folkbildningens metoder och pedagogik, vilket innebär en arbetsmetodik där man berört olika områden genom goda exempel, processarbete och genom att lära av varandra getts bättre kunskap och förutsättningar att genomföra förändringar i sin förening. Sida 9 av 73

Projektma l Projektet har haft både mätbara och icke mätbara mål. Några mål är kopplade till föreningens utveckling t.ex. Föreningsskattning, LOK-stöd och SISU verksamhetstimmar, andra är kopplade till den projektgemensamma delar. Dessa mål är inte lika mätbara utan där handlar det mer om en subjektiv bedömning. Varje deltagande föreningsutvecklare har själv redogjort för hur man uppfattat de olika delarna av projektet. Dessa Föreningens rapporter hittar du i Bilaga A-N i slutet av rapporten. Allmänna mål Nedanstående mål finns angivna i projektbeskrivning och här redogörs för hur det är uppfyllda. Kvalitetssäkra ingående föreningarna via bl.a. o Arbetsbeskrivning för uppdraget som föreningsutvecklare o Certifieringsmodell för alla föreningar o Utbildning och fortbildning Föreningsutvecklarna har upprättad föreningsindividuella handlingsplaner som projektledning godkänt. De aktiviteter som finns i resp. handlingsplan har också statusrapporterats fortlöpande. Redan innan projektet fanns en arbetsbeskrivning för Föreningsutvecklaren som bl.a. kunde användas vid rekrytering och formulering av arbetsplan. Projektet har själv anordnad utbildningar för Föreningsutvecklarna t.ex. Föreningshandledarutbildning och handledare för 3-och 5-manna Workshops. Vi har också diskuterat hur man kan jobba med ledarutbildning i föreningarna och vilka krav man kan och bör ställa på en ideell ledare. Certifiering har varit ett av höstens huvudämne på de central träffarna. Arbetet inleddes med att titta på ett antal befintliga certifieringssystem och modeller. Vi fick i tur och ordning presenterat ett antal olika kategorier: 1. Intresseförening: SEF s certifiering 2. Nationsförbund: NFF Kvalitetsklubb 3. Distrikt: Dalarnas FF 4. Kommun: Kungsbacka Certifieringens grundtanke är att man skall uppfylla ett antal önskvärda kriterier och då erhålla ett certifikat som visar upp detta. Gemensamt för de olika presentationerna Sida 10 av 73

och modellerna var att den som tagit initiativ och driver certifiering själv sätter upp kriterier kopplade till den egna verksamheten. T.ex så har Kungsbacka kommun nedanstående mål med sin certifiering: 1. Utveckla det drogförebyggande arbetet 2. Nolltolerans för psykiskt och fysiskt våld 3. Ökad jämställdhet och mångfald 4. Ökad demokrati och delaktighet 5. Höjd utbildningsnivå på barn- och ungdomsledare Distriktsförbund och nationsförbund handlar mer om fotboll. Sammanfattningsvis kan sägas att Föreningslyftets slutsats och ambition är att ett certifieringssystem absolut bör tas fram tillsammans av berörda parter för just innehålla en väl sammanvägd balans av olika komponenter. Vi tror att den Gemensamma mötesplatsen i Föreningslyftet är väl lämpad för detta. En annan viktig fråga runt certifiering är hur svårt det är att klara certifieringskraven och om den därmed är inkluderande eller exkluderande. Vi tror på en inkluderande modell där alla som verkligen vill och försöker skall ges möjlighet att uppnå de uppställda kraven. En tredje fråga är vem som skall göra jobbet för att föreningen skall uppfylla certifieringskraven. Att ställa krav på föreningarna utan att tillföra resurser ökar klyftorna och motverkar kravet om inkludering. En modell som definitivt är inkluderande är en utbildningsorienterad certifiering där varje certifieringsdel kan ses som en kurs där man lär sig saker och där godkännandekriterier kan bestå av att göra ett arbete eller upprätta en plan i sin förening. I en annan delkurs så har man ett annat godkännande kriteria. Om Föreningsutvecklaren och föreningen erbjuds möjlighet att delta i sådan (kanske Universitetsorganiserad) utbildning och succesivt beta av delkurser inom Ledarutbildning, Spelarutbildning, Rekrytering, Mål, Vision, Policy, Värdegrund etc med godkänt resultat så blir så småningom föreningen certifierad och Föreningsutvecklaren utbildad. För att erhålla ett kommunalt Föreningsutvecklaruppdrag kan man ställa krav på föreningen och Föreningsutvecklaren att delta i ovan beskrivna utbildning. Föreningslyftet tror att detta är en bra certifieringsmodell för att utveckla Föreningslivet. En 4-dagar Föreningsutvecklarutbildning i Skara har genomförts där de Föreningsutvecklare som inte tidigare gått den nu fick chansen. Även en handledarutbildning i 3-manna Workshop genomfördes i augusti på Öckerö där majoriteten av föreningarna sedan genomförde den i sin förening. Utvärdera och dokumentera pilotprojektet och dess arbetsmodell som så att fler fotbolls- och på sikt alla idrottsföreningar kan få denna möjlighet. Under året har projektet rapporterats till alla Fotbollsföreningar vid två tillfällen. Kommun (speciellt bör Idrottsrådet dvs politiker och tjänstemän från kommuner ingående i GR), SISU och andra distriktsidrottsförbund har också fått del av projektets utveckling. Sida 11 av 73

Arbetsmodellen med en gemensam del och styrning kompletterat med eget föreningsarbete har varit mycket bra och uppskattat. Det blir känslan av vi i Göteborgsfotbollen gör si eller så, mao en tydlig vi-känsla. Det ger också förbund och kommuner ett redskap att styra utvecklingen i våra föreningar. Denna rapport och dess slutsatser skall göras tillgänglig för alla via inte minst Göteborgs Fotbollförbunds hemsida. Rekrytera 10 föreningsutvecklare/konsulenter (en halvtid/förening) till pilotprojektet. Efter 2014 och pilotprojektet finns en målsättning att göra detta tillsammans med arbetsförmedlingen och universitet (Sportcoaching programmet). Föreningslyftet har bestått av 14 st Föreningsutvecklare med varierande tjänstgöringsgrad (10-50%). Många har dessutom haft andra uppdrag i sina föreningar vilket gjort att många av Föreningsutvecklarna har kunnat fokusera på sina uppdrag på ett förtjänstfullt sätt. Inledande kontakter har tagits med Universiteten för att knyta potentiella Föreningsutvecklare/studenter till projektet och föreningarna. Skapa ett forum/mötesplats/nätverk/arbetsgrupp där föreningar, kommun, SISU Idrottsutbildarna, medfinansiärer samt övriga intressenter ingår och som gemensamt arbetar med utveckling av våra fotbolls/idrottsföreningar. Här är det mål som varit mest nyskapande och som är det mest effektiva inför framtiden. Idag finns det många intressenter runt vårt föreningsliv där alla har olika riktlinjer och tankar kring hur verksamheten bedrivs på bästa sätt. Vår slutsats och önskan är att vi, genom att arbeta tillsammans, kan tillföra föreningen mer kraft och resurser. Vi ser det som ett ypperligt tillfälle för våra bidragsgivare att finnas med vid de gemensamma träffarna samt vid styrgruppsmötena. Detta för att bidra med sin kunskap, sina tankar samt förmedla vilka krav de har på föreningarna för till exempel bidrag, men också få en direktkontakt med föreningarna och höra deras syn på saken. Här har vi lite att arbeta med för att nå projektets mål och frågan har diskuterats och det finns goda förhoppningar att i framtiden kunna utveckla konceptet ännu mer. Ur den gemensamma mötesplatsen har ett Börja Rättdokument skapats. Där beskrivs hur föreningen kan göra och vad man kan tänka på när man startar upp nya träningsgrupper. Att få en bra 1:a kontakt med den organiserade idrotten är oerhört viktig. Sida 12 av 73

Verka för och finna ytterligare och mer permanenta finansieringsformer. Man skulle kunna säga att det arbete som idag görs i våra idrottsföreningar, det mest helt ideellt, är oerhört billigt för stat och kommun. Genom ett ökat samarbete skulle föreningarna kunna göra ännu mer av det som idag ligger på det kommunala ansvaret. Vi har svårt att se någon annan som är bättre på att integrera människor i samhället och den sociala gemenskapen. Att fostra barn och ungdomar, och inte minst att ta ett ansvar för folkhälsan. Skolsamverkan och integration av flyktingar är bara två exempel där kommunen för en billig peng (investering) kan ta hjälp av föreningarna. Att ge medel till idrottsföreningarna för förebyggande verksamhet, skulle bidra till ett lugnare klimat, skapa förutsättningar för fler att hitta ett sammanhang och en social tillvaro där vi kan påverka, uppfostra och ge grunden till en meningsfull sysselsättning. Skolsamverkan t.ex. är ett område där föreningarna kan hjälpa skolan och eleverna att röra sig. Detta leder till öka hälsa, bättre studieresultat samt en ökad föreningsanslutning. Ett fungerande föreningsliv är en god förutsättning för en fungerande samhällsbild. Att utifrån ovanstående resonemang yrka på ett riktat och utökat kommunalt bidrag så att alla idrottsföreningarna kan hålla sig med en Föreningsutvecklare känns rimligt. Mätbara mål Som en del i att följa upp föreningarnas utveckling under projekttiden har följande mätningar genomförts. Mätningar har skett i projektets inledning och dess slut och mellanskillnaden utgör någon mått på vad som hänt under året. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att Föreningsutvecklarens arbete är av långsiktig natur och därför inte alltid kan urskiljas för en så pass kort period som ett år. Det är dock viktigt att starta dessa mätningar nu för att längre fram kunna dra tydligare slutsatser om projektets påverkan. Föreningsskattning Föreningsskattningen gav en klar bild av föreningarnas behov av att arbeta med sin policy, mål och vision vid undersökningen 2014. Tyvärr kunde vi inte påvisa något rättvist resultat att jämföra med under 2015. Till det fanns det olika anledningar, en del hade för stora skillnader i deltagandet mellan mätningarna. Många av ledarna var utbytta och har inte hunnit sätta sig in i verksamheten. I fortsättningen kommer skattningen inte att användas som ett verktyg för att stämma av verksamheten i föreningen. Föreningsutvecklarenkät Sida 13 av 73

Denna enkät har Föreningsutvecklaren själv svarat på. 1:a mätningen gjordes i juni 2014 och den andra i januari 2015. Det genomsnittliga värdena på svaren redovisas nedan. 1 stämmer inte alls, 5 stämmer helt Föreningen Jag har haft ett stort stöd och förtroende från min styrelse 140615: 4,4 150131: 4,2 Jag har hela föreningen med mig i arbetet 140615: 3,7 150131: 3,6 Det har varit lätt att förankra projektet i föreningen 140615: 4,0 150131: 3,9 Projektet Våra träffar har gett mig nya infallsvinklar 140615: 4,4 150131: 4,4 Innehållet på träffarna har varit intressanta och gett ny kunskap 140615: 4,3 150131: 4,2 Jag har det stödet jag behöver från projektledningen 140615: 4,3 150131: 4,1 Jag kan ringa till mina kollegor inom projektet om det är något jag behöver hjälp med 140615: 4,7 150131: 4,5 Min roll Jag är trygg i min roll som föreningsutvecklare 140615: 4,2 150131: 4,5 Det totala genomsnittsvärdet var 140615 4,3 och 150131 4,2 vilket får betecknas som mycket bra. Sida 14 av 73

LOK-stöd 2013 2014 Förening Sammank. Ledartillf. Deltagartillf. Sammank. Ledartillf. Deltagartillf. Älvängens IK 1320 3737 15906 779 2067 9236 Azalea BK 2302 5451 32268 1201 2982 17414 Hisingsbacka FC 1677 3121 26823 1614 3826 27984 IF Warta 1813 5035 30450 1911 5066 34826 Lärje/Angerds IF 1585 3693 26508 1171 2398 17469 Älvsborgs FF 2444 5349 33800 2185 6019 33714 Landvetter IS 857 857 13788 649 1994 10720 Landvetter IF 926 2742 13011 993 2960 15180 Ytterby IS 2070 5468 27391 1950 4886 27904 Lerums IS 4268 7799 38625 5381 8214 42216 Fässbergs IF 1644 4048 24357 1666 4015 24352 Lindome GIF 5520 9844 46231 3730 9414 50204 Sävedalens IK 5019 7783 39514 3789 7409 38635 Hönö IS 1570 3703 19050 1606 3925 18751 Öckerö IF 1168 2455 14319 1144 2547 14243 Summa 34183 71085 402041 29769 67722 382848 *1) Endast vårens timmar är redovisade 2014, totalt hade Azalea i stort samma antal 2013 och 2014 SISU verksamhetstimmar Klubb Kommun 2013 2014 Älvängens IK Ale 18 185 Azalea BK Göteborg 221 802 Hisingsbacka FC Göteborg 1742 1354 IF Warta Göteborg 1317 1165 Lärje/Angered IF Göteborg 292 1267 Älvsborgs FF Göteborg 721 918 Landvetter Fotboll (IS och Härryda IF) 2149 2066 Ytterby IS Kungälv 886 2022 Lerums IS Lerum 556 182 Fässbergs IF Mölndal 662 1670 Lindome GIF Mölndal 286 313 Sävedalens IK Partille 518 391 Hönö IS Öckerö 200 528 Öckerö IF Öckerö 237 1089 Summa 9805 13952 Totalt en ökning med 4 147 lärgruppstimmar. Sida 15 av 73

Slutsatser Föreningslyftet 2014 måste anses som en mycket lyckad start på ett långt föreningsutvecklingsarbete som Göteborgs fotboll- och övriga idrottsföreningar står inför. För satsade 1,5 miljoner kronor har pilotprojektet bevisat att genom ett strukturerat och målmedvetet arbete så kan verksamheten i våra idrottsföreningar flyttas fram rejält. Genom den gemensamma mötesplatsen fås en central styrning samt en gemensam uppfattning om hur vi vill att våra föreningar skall bedrivas. Framförallt kommunerna kan öka sin närvaro i den gemensamma mötesplatsen och på så sätt nå högre verkningsgrad i sitt arbete. En nyckelfaktor för hur effektiv arbetet kan bedrivas är naturligtvis Föreningsutvecklaren själv och vad den personen har för bakgrund, uppbackning, befogenhet och personligt driv. Vår analys är att i de fall man utgått från en person som redan funnits i föreningen (som ideell ledare eller anställd) och som via Föreningslyftet getts ökade resurser men också metoder och verktyg har haft större verkningsgrad. Den här personen räknar inte timmar utan finns naturligt i föreningsmiljön på tider då de andra ledarna är där. Man har också en god insikt i föreningens organisation samt i de flesta fall en naturlig auktoritet och befogenheter som gör att man får saker att hända! Den andra typen av person som rekryterats utanför föreningen in i projektet och som vid sidan har ett annat försörjningsjobb har i regel haft en tydlig startsträcka. Här finns också en tendens att man bara är tillgänglig vid vissa tider och inte alltid då ledarna behöver det. Denna lösning ställer också mycket större krav på övriga delar i föreningen att vara behjälplig och lotsa in Föreningsutvecklaren i föreningen. Oavsett under vilka förhållande och bakgrund man erhållit tjänsten som Föreningsutvecklare i Föreningslyftet så är det egna drivet och ambitionen att skapa utveckling och förbättring avgörande. Inom föreningslivet är det en förutsättning att ta egna initiativ och driva frågor som man brinner för. Ett stort engagemang och mod är förutsättningar för att lyckas nå en förändring. Föreningslyftet 2014 har gjort Göteborgsfotbollen starkare och mer enad! Sida 16 av 73

Fo reningslyftet 2015 och frama t Föreningslyftets långsiktiga målsättning är att alla idrottsföreningar skall kunna ha någon grad av Föreningsutvecklare och att detta finansieras via ett permanent kommunalt eller t.o.m. statligt bidrag fr.o.m. 2017. Föreningslyftet 2014 har som ett mindre pilotprojekt visat att vi är på rätt väg. Vägen till fullskalighet bör gå via en utökning och progression där projektet växer i storlek men också förändrar och utvecklar sina arbetsformer. Inriktning i Föreningslyftet 2015 är att: Utöka antalet medverkande föreningar Inkludera andra idrotter och idrottsföreningar Progression (över 3 år) och långsiktighet Inkludera skolsamverkan i Föreningsutvecklarens uppdrag Fokusera på folkhälsa och värdegrund Alla kommuner skall vara med En rimlig årlig progression skulle kunna se ut så här: 2014 2015 2016 2017 År 1 År 2 År 3 Grundår 14F+2E 14F+5A 14F+5A 14F+5A Fortsättningsår 14F+2E 14F+5A 14F+5A Examensår 14F+2E 14F+5A År 4- Löpande 14F+2E F=Fotbollsföreningar E=Elitföreningar A=Föreningar från andra idrotter Noterbart är att många idrottsföreningar insett det nödvändiga av att ha en anställd föreningsutvecklare och anställt utan att egentligen har råd. Ett visst utrymme kan ofta skapas via interna prioriteringar men någonstans finns en smärtgräns för vad som är möjligt. Dessa förlitar sig idag på Föreningslyftet för att långsiktigt kunna upprätta hålla kvalitet i sin verksamhet. Sida 17 av 73

Många kommuner villkorar idag sina bidrag med att föreningarna skall leva upp till vissa saker. En del funderar på att införa hela föreningscertifikat med instruktioner och pekpinnar på hur föreningarna skall bedriva sin verksamhet. Väldigt få funderar på hur detta skall ske och framförallt vem som skall göra det. Föreningslivet behandlas ibland som en outtömlig källa av ideell arbetskraft. Göteborgs Fotbollförbund har en dialog med kommunernas ledande tjänstemän inom föreningsförvaltningarna. Alla håller i princip med om analysen men när det kommer till frågan om att dela ut bidrag är det lite blandade resultat. Man motiverar detta med orättvisa mot andra idrotter och föreningar samt att det inte finns avsatt några medel i budget. Man hänvisar därefter vidare till politiken och bestämmer över fördelningen. Utifrån ovanstående resonemang så har Föreningslyftet startat upp kommunvisa träffar där ALLA idrottsföreningar i området/kommunen bjuds in till att delta i ett UPPROP. Uppropet syftar till att alla idrottsföreningar fr.o.m. 2017 skall kunna få möjlighet att anställa en Föreningsutvecklare. Preliminära beräkningar, baserade på Helsingsborgsmodellen (se Helsingborgs kommun) visar att det skulle kosta ca 50-60 miljoner att införa detta för alla idrottsföreningar i Göteborgsdistriktets åtta kommuner (Göteborg, Ale, Kungälv, Partille, Lerum, Härryda, Mölndal, Öckerö). Hur många värstingar kommer att räddas? Hur många invandrare kommer att integreras? Hur många skolungdomar kommer att få högre betyg? Hur många barn och ungdomar får en bättra hälsa? Ja, det är frågor (och svar) som kommer läggas fram i detta gemensamma UPPROP. Sida 18 av 73

Fo reningarnas rapporter Bilagor Nedan följer de rapporter som Föreningsutvecklarna och föreningarna skrivit själv. De publiceras här ordagrant som de är skrivna och inlämnade till projektledningen. Bilaga A: Azalea BK Rapport Föreningslyftet 2014 Förening: Azalea BK Föreningsutvecklare: Leif Skoog Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 80% Finansieringsgrad: 100% Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Föreningslyftets betydelse för Azalea BK Sida 19 av 73

1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Föreningsutvecklare i Azalea BK fördelas mellan 50% föreningsutveckling och 30% administration. Föreningen har fokuserat på organisationsutveckling och utbildning under 2014. Administration är hantering av medlemsregister, medlemsavgifter och fotbollsadministration. Redogöra för aktiviteterna i handlingsplanen men beskriv också det som genomförts utöver det som ingått där. Policydokument Föreningen har arbetat fram en ny Spelarutbildningsplan som bygger på GFF:s spelarutbildningsmatris och SvFF:s spelarutbildningsplan. Som ett komplement till Våra Riktlinjer har vi tagit fram Resan med Azalea BK som beskriver verksamheten i lagen från 7-16 år. För att skapa en verksamhet som är jämförbar mellan lagen. Utbildning Föreningsutvecklaren har under 2014 gått bredvid för att få kompetens att hålla tränarutbildning Bas 1. Vi har också genomfört Bas 1 Spelförståelse, Bas 1 Teknik samt Bas 1Målvaktsspel och Träningslära. För de yngre lagens ledare har vi också arrangerat en 3-mannaworkshop. Föreningsutvecklaren har också genomgått handledarutbildning för att kunna hålla i Tränarutbildning C med början våren 2015. Rekrytering Vi har startat ett skolsamverkansprojekt för barn 6-9 år på Karl Johansskolan med Tove Sjödin, f. 1994 som projektledare. Tove spelar i GFF:s damseniorer och är fostrad i Azalea BK. Fotbollsleken genomfördes i enlighet med de rekommendationer som utarbetades av Föreningslyftet under året, Börja rätt. John Dohlsten, 3- och 5-mannaansvarig, föreningsutvecklaren och fyra ungdomsledare höll i Fotbollsleken från första söndagen i september. Föräldramedverkan under åtta tillfällen gav bra förutsätttningar till ledarrekrytering. Organisationen har förstärkts med 3 ledare i fotbollsutskottet John Dohlsten som är förälder i ågr 2008. Jasper Wallmark, f. 1986 och Kwame dos Santos, f. 1986 som båda är fostrade i Azalea BK. Organisationsutveckling Under 2014 har vi haft två konferenser en för organisationsledare och en för aktivitetsledare. Arbetet har lett fram till de nya policydokumenten och en plan för hur de ska implementeras. Ett organisationsschema har utvecklats och ett fotbollsutskott har bildats. En modell för hur lagen ska organisera sig spelformsvis med en ansvarig ledare för varje spelform och mentorskap inom spelformen. Föreningen har också tagit fram en ny modell för lagens organisation med syfte att aktivera föräldragrupperna i lagen. Rollen kontaktförälder har utvecklats och definierats. Under utbildningsveckan förmedlades den nya organisationen till ledare och kontaktföräldrar och det beslutades att alla lag skulle samlas för att gemensamt planera säsongen. Årets första ledarmöte har således utvecklats till en planeringsdag. Den 18 januari Sida 20 av 73

deltog 69 organisationsledare, aktivitetsledare och kontaktföräldrar i en konferens på Novotel i Majorna för säsongsplanering 2015. De nya policydokumenten Spelarutbildningsplan, Resan med Azalea BK och utbildningsplan implementerades. Visionsarbete och kringarrangemang Utöver arbetet med handlingsplanen har föreningen sjösatt ett visionsarbete med för att utveckla Majvallens aktivitetsytor och att bygga en klubbstuga. En del i utvecklingsarbetet är att ta vara på Azaleas värdegrundsarbete. Målet är ett nationellt breddutvecklingscenter på Majvallen. En arbetsgrupp tillsattes för att ta fram en långsiktig vision för föreningen. Fredrik Sundqvist, Mårten Everbrand och Björn Carlund, F00 har tillsammans med föreningsutvecklaren producerat en broschyr som beskriver Vision Majvallen 2016. Arbetet har lett fram till att Azalea sitter med i arbetsgruppen Framtida Majvallen tillsammans med IOFF, Fastighetsförvaltningen och Majornas Scoutkår. Arbetet leds av Carola Hellten. I samarbete med Västsvenska Idrottsförbundet och Göteborg Fotbollförbund planeras en konferens med syfte att skapa ett nätverk som diskuterar hur vi ska bedriva barn och ungdomsfotboll med barnen i centrum. Ett sponsorssamarbete med Guldhedens IK och Hemköp har också initierats. Vi planerar också att genomföra en cup för barn 10-12 år på Majvallen och Anders Svensson-vallen tillsammans. En kortsiktig visionsgrupp har diskuterat materialhanteringen och renoverat kontoret. Utrustning för utbildning och mötesverksamhet/konferens har införskaffats. Beskriv föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året. Föreningsutvecklaren har med styrelsens stöd kunnat initiera en rad åtgärder som beskrivs ovan. Det är början på en förändringsprocess som har fått stöd i hela organisationen. Det finns en förväntan och en vilja att uträtta något tillsammans. Det har uppstått en möjlighet att arbeta med värdegrundsfrågor på ett mer samlat sätt för att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv och kunna göra som Idrotten vill. Vad har Föreningsutvecklartjänsten inneburit för nya möjligheter? Föreningen börjar få en riktning och en idé om vad den vill vara. Föreningsutvecklartjänsten är en förutsättning för denna utveckling. Inte någon av dessa aktiviteter bortsett från någon del av utbildningen skulle ha ägt rum om inte tjänsten inrättats. Beskriv konsekvenser om föreningsutvecklartjänsten skulle utökas eller inte skulle finnas kvar. En utökning av föreningsutvecklartjänsten skulle göra det möjligt att om tjänsten skulle försvinna är risken att föreningens drivkraft skulle begränsas till att på sin höjd hålla verksamheten flytande. Föreningen skulle till slut bestå av ett antal lag som fungerar som enskilda enheter utan koppling till varandra. Sida 21 av 73

2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Vad har kommit ut ur det gemensamma arbetet? Vad har det inneburit att projektet drivit tanken om en gemensam mötesplats där kommun, SISU, distriktsförbund och föreningar träffas regelbundet? Azalea BK uppfattar det projektgemensamma arbetet som en viktig del av projektet. Det har gett styrning åt arbetet och samtalen leder till många nya idéer. Alla föreningar delar med sig av olika erfarenheter och har olika kompetenser. Vad har er förening haft för konkret nytta av den gemensamma delen? Vi har använt oss av den modell för att starta nya grupper, Börja rätt, som utarbetats av projeket. Den föreningsspecifika handlingsplanen utarbetades med överinseende av projektledningen. Vi har kunnat utnyttja kompetens som andra föreningar har. Informella kontakter har knutits som där föreningsutvecklare träffats för att prata och utveckla tankar och idéer om föreningsutveckling. I något fall har konflikter mellan lag i olika föreningar har kunnat lösas via föreningsutvecklarna och lett fram till konstruktiva diskussioner i värdegrundsfrågor. Hur skulle projektets verkningsgrad vara utan en gemensam del? Vår uppfattning är att verkningsgraden skulle vara betydligt lägre utan en gemensam del. De många föreningarnas tankar och idéer har gett skjuts åt Azaleas utvecklingsarbete. Har Göteborgsfotbollen blivit starkare och mer enad av Föreningslyftet? Otvetydigt, ja. Sida 22 av 73

Bilaga B: Fässbergs IF Rapport Föreningslyftet 2014 Förening: Fässbergs IF Föreningsutvecklare: Rolando Moncada Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 50% Finansieringsgrad: 10% av SISU/GFF Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Skriv med egna ord en summering vad projektet inneburit och betytt för föreningen och dess utveckling. Vi har via projektet upprättat och följt en handlingsplan (se bilaga, punkt 3) som varit föreningsspecifik. Vidare har vi haft gemmensamma teman för samtliga föreningar inom projektet som har inneburit: Startat upp skolsamverkan Genomgång av ledarmötesagendor Upprättat en börja rätt manual för fotbollen i Göteborg Fått fortbildning för att hålla i workshop i 3- och 5-manna enligt förbundets riktlinjer Genomfört en 3-manna workshop i föreningen Börjar inventera ledarutbildning inom föreningen samt upprättat en ny tränarutbildningstrappa Börjat titta på en gemensam certifieringsmodell som skall gälla för hela göteborgsdistriktet Sida 23 av 73

1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Beskriv omfattning och innehåll i föreningsutvecklartjänsten. 40% har finansierats av föreningen själv, där 30% har varit riktat mot föreningsutveckling (driva fotbollskola, hålla ledarmöten, bidragsansökan) 5% har varit riktat mot vårt skolprojekt som samordnare i projektet 5% har varit ritktat som Projektledare i vårt arrangemnagsarbete kring två stora cuper som vi driver i föreningen 10% av tjänsten är den bidragsdel som vi fått av GFF och SISU som har riktats till de gemensamma bitarna i projektet. Redogöra för aktiviteterna i handlingsplanen men beskriv också det som genomförts utöver det som ingått där. Utöver handlingsplanen har en stor förändring skett på organisatorisk nivå där kansliets olika upgifter har setts över. Där har mycket på senaste tid effektiviserats och vi ser nu att vi kan göra att kansliet kan ta mer ansvar och göra det lättare för alla inom föreningen (spelare, föräldrar, ledare, personal) Det har bl.a. lätt till att föreningen byt hemsideplattform under året. http://www.fassbergsif.se/fassbergsif Dessutom har detta år varit mycket riktat till att få en bättre struktur och kontunitet i jobbet med våra arrengemang. Där har vi gjort stora framsteg där jobbet nu inte ligger på enskilda ideela krafter utan spritits ut bland våra åldersgrupper/föräldrargrupper som tagit ett större ansvar och därmed ökat föreningkänslan I handlingsplanen har följande gjorts: Börja rätt: Haft en person ansvarig för våra yngsta åldersgrupper som servar med insikt, erfaranheter samt jobbat med hela föräldrargruppen. Denna person har inte varit föreningsutvecklaren Spelarutbildning: En ny spelarutbildningsplan med tillhörande tränarutbildningsplan har upprättats http://www.fassbergsif.se/userpage.asp?teamid=14556&userpageid=32858 Ledarutbildning: se ovan samt att en inventarie nu slutförs i april där samltiga ledare skall ha det uppdaterat i FOGIS Policy: Under samtliga ledarmöten har ett policy avsnitt tagits upp och vi har under 10 möten avhandlat flera stycken i ploicyn där bra diskussioner har kommit samt en föränkring bland ledarna syns. Beskriv föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året. Vi har med övriga föreningar fått en samsyn hur barn och ungdomsfotboll skall bedrivas i göteborg, det har lett till bra argumentationer och stärkandet av föreningen. Sida 24 av 73

Det skapar mindre öar i föreningen och gör att fler ser att de värderingar som finsn i förenigen känns igen i stora delar av göteborg med! Vidare har det inneburit att ledarna i föreningen ser någon person som de kan bolla frågor med. Vi har utvecklat alla aspekter i föreningen från våra yngsta till våra äldsta lag genom att ha en röd tråd genom allt vi gör. Genom denna röda tråd har föreningens ålderskullar de senaste året gått från att vara 20-25 st spelare/lag till att vara 25-30 st spelare/lag. Vi ser också fler ålderskullar som har 30-35 st spelare/lag Vad har Föreningsutvecklartjänsten inneburit för nya möjligheter? Få en samverkan med övriga fotbollsföreningar i göteborg. Eftersom denna tjänst sedan tidigare funnits i föreningen har den tjänsten från GFF och SISU varit den mest givande där likasinnande föreningar/personer har kunnats träffats och gå igenom olika manualer, certfieringar etc. För föreningen innebär det ettt fortsatt arbete mot vår vision som slutförs 2016 och en större föreningskänsla i föreningen. Beskriv konsekvenser om föreningsutvecklartjänsten skulle utökas eller inte skulle finnas kvar. Föreningen skulle i stora drag bli en förening där lagen sätter sina egna agendor istället för att få den kunskap och erfarenhetsbyte som sker idag. Det hade lett till sämre verksamhet vilket lett till mindre ålderskullar där vi genom okunskap kanske slår ut, inte tar in, aktivt omedvetet motarbetar barn att komma till vår förening. Sida 25 av 73

2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse Vad har kommit ut ur det gemensamma arbetet? Enighet inom göteborgsfotbollen beskriver det bäst. Vad har det inneburit att projektet drivit tanken om en gemensam mötesplats där kommun, SISU, distriktsförbund och föreningar träffas regelbundet? Chansen att dela med sig erfarenheter, möjligheter att samarbeta kring vissa frågor samt få alla med på banan kring vissa riktlinjer förbundet vill få ut. Vi stärker föreningarna i föreningslivet och minskar lag som strider mot de riktlinjer och principer som har satts upp av oss föreningar. Vad har er förening haft för konkret nytta av den gemensamma delen? Det har varit den delen som saknats i den tjänst som föreningen tiidgare haft i ett föreningsutvecklingarbete. Vi har bl.a. med Älsvborgs FF samarbetet kring att anordna interna utbildningar i föreningarna. Med Lärje/Angered har vi börjat titta på att ha klara lagagendor från år till år, punkta upp vad som är viktigt för laget att göra under just detta år. (utbildnignar, värderingar i laget, spelformer etc). Med Lindome ser vi att vi gärna får ett större nätverk med mölndalsföreningarna och framför allt med övriga idrotter. Lindome är drivande i frågan just nu. Ytterby och Landvetter har efterfrågat vår modell kring arrangemangsutveckling som vi har jobbat med under året och tyckt det varit en bra modell för åldergrupps/föräldrargsrupps engagemang. Hur skulle projektets verkningsgrad vara utan en gemensam del? Lite förankring till förbundet i frågor som drivs i föreningarna. Nu finns det färdigt material. Har Göteborgsfotbollen blivit starkare och mer enad av Föreningslyftet? Givetvis! Sida 26 av 73

Bilaga C: Hisingsbacka FC Rapport Föreningslyftet 2014 Förening: Hisingsbacka FC Föreningsutvecklare: Leif Sjöqvist Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 50% Finansieringsgrad: 50% Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: Skriv med egna ord en summering vad projektet inneburit och betytt för föreningen och dess utveckling. Sida 27 av 73

Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året: Min halvtid i projektet har jag till 10% varit i projektets arbete och till 40% i min förening. Det har i huvudsak handlar om att stabilisera våra verksamheter och att utveckla varje lag i föreningen med bättre träningsmetoder och mer långsiktig planering. Det har handlat om att samarbeta mellan årskullar och ha gemensamma talangträningar. Det har handlat om att samarbeta med andra föreningar, skola. SDN, andra projekt. Redogör för aktiviteterna i handlingsplanen men beskriv också det som genomförts utöver det som ingått där: Förening: Startat upp p08 under hösten med Starta rätt som grund Stabiliserat grupperna i föreningen med ledarmöten, gruppmöten, undervisande träningar, gemensamma talangträningar och föreläsningar Fortsatt samarbete med skola. Fotbollsklasser i Brunnsboskolan och projektet RÖRIS där lek och rörelse är på schema en timma per klass i Brunnsbokskolan Samarbete har initierats mellan Hisingsföreningar där målet är ett större samarbete mellan alla fotbollsföreningar på Hisingen. Projektet Backa BK fortsätter där de numer är mer frigående Projektet Tjejer, fotboll och kultur har initierats i samarbete mellan klubben, Backa Kultur, Backa bibliotek och Frida Fotebol Under vår och höst har vi haft fritids mellan 15-17 vardagar. Under lov har vi haft fotbollsaktiviteter för alla och riktade talangträningar Beskriv föreningens utveckling och kopplingen till föreningsutvecklartjänsten under året: Hänvisar till det ovan skrivna. Föreningen har stabiliserats. Flera projekt har vidgat föreningens verksamhet. Vad har Föreningsutvecklartjänsten inneburit för nya möjligheter: Framför allt mera tid till planering och mer tid till möten av både samtalande och praktisk art. Flera projekt har kunnat utvecklats och vidgats både genom mera tid men också att kontaktnätet blivit större. Föreningen har fått större kontaktytor och blivit till mer förening är lag i lagen. Beskriv konsekvenser om föreningsutvecklartjänsten skulle utökas eller inte skulle finnas kvar: Då alla ledare utanför seniorlaget är ideellt arbetande ledare skulle mycket av det arbetet som i år byggt upp för att stabilisera stanna av. Många av det projekt(se ovan) som startats och initierats skulle vara svåra att genomdriva utan föreningsutvecklare. Det skulle helt enkelt bli en stor backlash. Sida 28 av 73

DET GEMENSAMMA ARBETET OCH DESS BETYDELSE Vad har kommit ut av det gemensamma arbetet: Många möten med andra ledare i samma situation som jag själv har inneburit många samtal där man utbytit erfarenheter och fått ideer att ta med sig till egen verksamhet. De gemensamma projektdelarna har underlättats att genomföra då många har åsikter och kan dela med sig av sina erfarenheter. Inbjudna gäster har förmedlat kunskap och vidgat vyerna. Vad har det inneburit att projektet drivit tanken om en gemensam mötesplats där kommun,sisu, distriktsförbund och föreningar träffas regelbundet? När man sätter ansikten på verksamheter blir det lättare att kommunicera det man vill. De flesta har en gemensam syn om än inte gemensamma ord på vad det är man vill. Det har varit till stor nytta för alla parter att väggar rivits och möten etablerats. Vad har er förening haft för konkret nytta av den gemensamma delen? Som sagts tidigare är alla möten utvecklande. Man träffar andra föreningar och andra utövare där man utbyter erfarenheter och skaffar kontakter som föreningen har nytta av för att förenkla vardagen. Man vet vart man skall vända sig med ansökningar och för att få kunskap. Hur skulle projektets verkningsgrad vara utan en gemensam del? Utan möten där man samtalar om vad man håller på med skulle en stor del av kontroll och nödvändig informationstankning försvinna. Det skulle då vara stor risk att man hamnade i ett ingemansland där det skulle vara stor risk att det blev soppatorsk eller att man väljer fel väg. Har Göteborgsfotbollen blivit starkare om mer enad av Föreningslyftet? Ja, otvivelaktigt bland inblandade föreningar. Nu handlar det väl om att få fler med i projektet så man inte får föreningar innanför och utanför. Sida 29 av 73

A. Bilaga D: Hönö IS Rapport Föreningslyftet 2014 Förening: Hönö Idrottssällskap Föreningsutvecklare: Rudy Alvarado Omfattning på Föreningsutvecklartjänsten: 40% Finansieringsgrad: 25% Innehållsförteckning: 1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året 2. Det gemensamma arbetet och dess betydelse 3. Föreningens Handlingsplan (Bilaga) Summering: För Hönö IS har Föreningslyftet 2014 inneburit att vi kan stimulera föreningens verksamhet, med ett särskilt fokus på vidareutbildning och inspiration för ledare, en stabilare föreningsorganisation och starkare och bättre marknadsföring av våra evenemang. Dessutom har vår föreningsutvecklare hjälpt till att organisera vår fotbollsskola som är den viktigaste rekryteringsbasen för nya spelare (och även ledare) till våra yngsta lag. Eftersom vi i början på 2014 saknade kanslist blev Föreningsutvecklaren en viktig länk för medlemmar, ledare och spelare för att sprida information om det som hände i föreningen. Sida 30 av 73

1. Föreningsutvecklarens arbete i förening och dess utveckling under året Rudy har haft en 25-procentig tjänst att ägna åt föreningsutvecklaruppdraget. Övriga 15 procent har bestått av att driva ett EU-finansierat projekt att ta fram förslag på arrangemang och evenemang som Hönö IS kan bedriva på sin nya anläggning, Hönö Arena, samt att ta fram en plan för nästa etapp av byggnationen på Hönö Arena. Hönö IS Föreningsutvecklare skulle under 2014 arbeta med: Ledarutbildning Rudy började 2014 med att göra en inventering av samtliga utbildningar som Hönö IS nuvarande ledarkår har deltagit i och därefter skapade han en utbildningsplan på gruppnivå. Hönö IS anordnade en utbildningsveckan med Bas 1 Utbildning, föreläsning om tejpning med Göran Fridlund och Inspirationsföreläsning med Fotboll 2000 (Johan Nexborn). Totalt 56 ledare från 5 olika föreningar i Öckerö Kommun med omnejd deltog. Hur behåller vi våra ledare och spelare som slutar En organisation för senior-, junior- och barnfotbollen har under året skapats under namnet Team 2020. Rudy har varit delaktig i utarbetning av förslag till organisation och att rekrytera de personer som nu har ansvarspositioner. Fokus har varit på att förstå de bakomliggande faktorerna till att ledare och spelare slutar och sedan skapa en handlingsplan för att åtgärda dessa orsaker. Handlingsplanen ingår som en del av Team 2020. Ledarmöten Rudy har under 4-5 tillfällen under 2014 anordnat ledarmöten för att informera ledarna om det arbete som pågår inom ramen för Föreningslyftet och inhämta synpunkter. Även praktiska frågeställningar som tillgång till träningsmaterial har avhandlats på dessa möten. I början på 2014 anordnades i samarbete med SISU en utvecklingskonferens på Arken Konferens & Hotell, där c:a 30 medlemmar i Hönö IS gemensamt satte den värdegrund som skall gälla i föreningen framöver: Hönö IS bygger på gemenskap. Med glädje skapar vi engagemang. Här har alla lika värde. Rekrytering av spelare Hönö IS har haft huvudfokus på fotbollsskolan. Det var även under 2014 ett mycket framgångsrikt arbete med många ledare engagerade. Som ett resultat av fotbollsskolan har två nya grupper, F09 och P09, startats, och nya spelare har rekryteras till övriga åldersgrupper mellan 6-10 år (målgruppen för fotbollsskolan) En aktiv satsning på tjejverksamheten har resulterat i att vi under 2014 kunde starta upp ett F02-lag och fylla gapet mellan F00/01- och F03/04-grupperna som funnits tidigare. Rudy har fungerat som inspirationstränare i tjejgrupperna och även varit ansvarig för den tjejsatsning på de tjejerna i åldersspannet 15-17 år, Skärgården FC, som vi gjorde för alla tjejer i Öckerö kommun. Sida 31 av 73

Under sommaren åkte de äldre tjejerna, som var var medlemmar i Hönö IS, IFK Björkö och Öckerö IF, på Skadevi Cup tillsammans. Skärgården FC var mycket uppskattat av tjejer och föräldrar och bidrog starkt till att några av tjejerna i denna känsliga ålder stannade kvar i fotbollsverksamheten ytterligare ett år. Tyvärr fick inte samarbetet en fortsättning under 2015, då Öckerö IF valde att avbryta satsningen. Rudy har också stöttat friidrottssektionen i deras stora rekryteringssatsning, Friidrottsskolan, som gick av stapeln veckorna efter midsommar. Den har starkt bidragit till att sektionen har ökat antalet aktiva från 50 till 70 barn och ungdomar. Skolsamverkan Samtal har inletts med Betelförsamlingens skolstiftelse om samverkan kring evenemang och i syfte att Betelskolan ska få tillgång till arenan för sin idrottsundervisning. Förberedande samtal har också förts för att starta ett skolprojekt under 2015. Utöver aktiviteterna i handlingsplanen har Rudy också stöttat kansliet i början på året. Han har haft löpande kontakt med medlemmar, ledare och spelare och även med externa personer som har varit i behov av att söka upp föreningen. Som en intern kommunikationskanal utvecklades ett funktionellt och snyggt nyhetsbrev för Hönö IS ledare och medlemmar. Samma koncept för nyhetsbrevet har också återanvänts för att sprida extern information kring våra evenemang. Rudy har också haft ett särskilt ansvar för att utveckla föreningens största evenemang, Skärgårdsmilen. Han var inblandad i allt kring evenemanget vad det gäller support, marknadsföring, affischering, projektledning och organisation. Mycket av arbetstiden under februari till april var fokuserad på att lyfta detta evenemang tillsammans med föreningens medlemmar och ledare. Resultatet blev 861 löpare (+16% jämfört med 2013) och ungefär 120 personer involverade som funktionärer. Det uppskattades att ungefär 1500 personer besökare lockades till Öckerö kommun på grund av evenemanget. Föreningsutvecklartjänsten har inneburit att Hönö IS har fått influenser utifrån, vilket har hjälpt oss att starta nya verksamheter och lyfta redan befintliga verksamheter och arrangemang till en ny nivå. Om tjänsten skulle utökas så siktar vi på att också kunna expandera det redan planerade skolprojektet för fler åldersgrupper och skolor. Om föreningsutvecklartjänsten inte skulle finnas kvar riskerar vi att tappa momentum i de satsningar som redan är gjorda, eftersom vi då inte har någon som har avsatt tid för att sköta förvaltningen av dem. Sida 32 av 73