Boverket Plan- och bygglagen
Innehållsförteckning 3 Lov- och byggprocessen 4 Vad är bygglov? 5 Intervju med Magnus Olsson 6 Vad är syftet med bygglov? 7 Vad är nyttan med bygglov? 8 Olika typer av ärenden 8 Förhandsbesked 9 Bygglov 9 Rivningslov 9 Marklov 9 Bygglovsbefriade åtgärder 10 Anmälspliktiga åtgärder 11 Från ansökan till slutbesked 12 Ansökan om lov 13 Mottagningsbevis 14 Granskning av ansökan 14 Remiss 14 Avvikelser 15 Upplysningsplikt och samordning med miljöbalken 16 Beslut, delgivning och kungörelse 16 Villkorat lov 17 Överklagande 18 Laga kraft 18 Avgifter 19 Tekniskt samråd 19 Kontrollplan 20 Kontrollansvarig 21 Startbesked 22 Arbetsplatsbesök 23 Slutsamråd 24 Slutbesked 25 Diskussionsfrågor 25 Fråga 1 26 Svar 1 27 Fråga 2 28 Svar 2 29 Fråga 3 30 Svar 3 31 Fråga 4 32 Svar 4 33 Avslutning
sida 3 av 33 Avsnitt 4 Lov- och byggprocessen Välkomna till det fjärde avsnittet i PBL-introduktionen! Här kommer vi bland annat att gå igenom de olika stegen i processen från bygglov till slutbesked.
sida 4 av 33 Vad är bygglov? Ett bygglov är ett skriftligt tillstånd från en byggnadsnämnd om att en byggherre får göra en nyeller tillbyggnad eller vissa ändringar av byggnadsverk. Förutsättningarna för att få ett bygglov och hur handläggningen ska gå till är reglerat i PBL.
Magnus Olsson, förtroendevald i Karlshamn kommun kommer nu berätta om syftet och nyttan med bygglov sida 5 av 33
sida 6 av 33 Fråga: Vad är syftet med bygglov? Magnus Olsson svarar: Syftet med bygglov är att möjliggöra tillbyggnad, nybyggnad och andra ändringar genom att pröva åtgärden mot allmänna och enskilda intressen. Som jag ser det är det också att man genom en demokratisk process skapar utvecklingsmöjligheter som främjar ett hållbart samhälle.
Fråga: Vad är nyttan bygglov? Magnus Olsson svarar: Nyttan med bygglov är att du får ett kvitto på att du får lov att bygga på det du ansökt om. Bygglov är en demokratisk process som är till nytta för grannar och andra berörda på vad som ska göras. sida 7 av 33
sida 8 av 33 Olika typer av ärenden Vi kommer snart att gå igenom processerna för lov, anmälan och byggande, men först ska vi titta på de olika ärendetyperna. Förhandsbesked Om någon tänker söka bygglov kan denne i förväg vilja veta om åtgärden är lämplig på platsen. Man kan då ansöka om förhandsbesked hos byggnadsnämnden. Detta görs vanligen utanför detaljplanelagt område. Det går naturligtvis bra att istället söka bygglov direkt. Anledningen till att man först ansöker om förhandsbesked är att det kan spara tid och pengar. Om det visar sig att platsen inte är lämplig har byggherren sluppit kostnader för de mer omfattande bygglovshandlingarna. Förhandsbesked kan ges för alla bygglovspliktiga åtgärder, men inte för sådana som kräver mark- eller rivningslov. Beskedet ger ingen rätt att påbörja ett bygge men byggnadsnämnden är bunden av sitt beslut i en kommande bygglovsprövning.
sida 9 av 33 Bygglov Normalt krävs bygglov för ny- och tillbyggnad och vid vissa större ändringar. Om en byggnad ska användas på ett annat sätt än tidigare, till exempel om en affär ska användas som bostad, kräver detta också bygglov. Inom detaljplanelagt område krävs bygglov även för skyltar och i vissa fall för att ändra exteriören på en byggnad. Också vissa anläggningar kräver bygglov, till exempel vindkraftverk. Byggnadsnämnden kan även bevilja tidsbegränsade bygglov och bygglov för åtgärder och ändamål med säsongskaraktär. Rivningslov Inom områden med detaljplan krävs oftast rivningslov för att få riva en byggnad eller del av byggnad. Även utanför detaljplanelagt område kan det behövas rivningslov om kommunen har beslutat det i områdesbestämmelser. Rivningslov krävs inte för att riva byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov, till exempel en friggebod. Man får inte börja riva utan startbesked, det vill säga ett beslut från nämnden om att man får börja riva. Marklov Inom områden med detaljplan krävs tillstånd för att få utföra arbeten som avsevärt ändrar markens höjdläge, som jordschaktning eller sprängning. Detta förekommer till exempel när gator och parker ska anläggas. Om detaljplanen anger att markytan ska ha en viss nivå krävs inget marklov för att sänka eller höja markytan till denna nivå. Man får inte påbörja åtgärderna förrän man fått startbesked. Bygglovsbefriade åtgärder Trots att det generellt krävs bygglov för vissa åtgärder finns ett flertal undantag från dessa regler. Undantagen gäller dels utanför detaljplan och dels inom detaljplan för en- och tvåbostadshus, bland annat för så kallade friggebodar och attefallshus. Också skärmtak, murar, plank, en del tillbyggnader och takkupor kan vara bygglovsbefriade. Det finns också undantag för ekonomibyggnader för bland annat jordbrukets behov. Även om en åtgärd är bygglovsbefriad är det inte bara att sätta igång och snickra, för i vissa fall kan den vara anmälningspliktig. Det innebär att byggherren måste göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked före byggstart.
sida 10 av 33 Anmälanspliktiga åtgärder För vissa åtgärder krävs att byggherren gör en anmälan till byggnadsnämnden, till exempel vid installation av en eldstad/rökkanal, ventilationsanläggning eller vid större ändring av vatten- eller avloppsinstallationer. Åtgärden får inte påbörjas förrän nämnden har lämnat ett startbesked. Vissa åtgärder som är bygglovsbefriade kräver ändå anmälan, det gäller till exempel attefallshus.
sida 11 av 33 Ansökan om lov Mottagningsbevis Granskning av ansökan Beslut, delgivning och kungörelse Överklagande Laga kraft Avgifter Tekniskt samråd Startbesked Arbetsplatsbesök Slutsamråd Slutbesked Från ansökan till slutbesked Vi ska nu se hur hela processen från ansökan om bygglov till slutbesked kan gå till. Illustrationen kan ses som ett exempel på de olika stegen i lov- och byggprocessen. Det är byggherrens ansvar att se till att varje bygg-, rivnings-, och markåtgärd som han eller hon utför eller låter utföra genomförs i enligt med de krav som gäller för åtgärden.
sida 12 av 33 Ansökan om lov Lov - och byggrocessen inleds med att en ansökan om bygglov inkommer till byggnadsnämnden. Om ansökan inte är fullständig begär byggnadsnämnden in kompletterande handlingar. Bygglovsansökan ska innehålla uppgifter om den sökande samt fastighetsbeteckning vilken typ av ärende det handlar om förslag på kontrollansvarig de handlingar och ritningar som i övrigt behövs för prövningen Läs mer Nedan ligger en extern länk till Planoch bygglagen 9 kap. 20-22 PBL
sida 13 av 33 Mottagningsbevis Om ansökan är komplett skickar kommunen ett mottagningsbevis till den som sökt lovet. Byggnadsnämnden har nu 10 veckor på sig att se till att ansökan prövas och ett beslut fattas. Om det är nödvändigt kan tiden förlängas en gång med högst 10 veckor. Läs mer Nedan ligger en extern länk till Planoch bygglagen 9 kap. 27 PBL
sida 14 av 33 Granskning av ansökan Bygglovansökan granskas mot kraven i PBL. Om det finns en detaljplan har många intresseavvägningar redan gjorts och då granskas bygglovsansökan mot detaljplanens bestämmelser. En bygglovsansökan ska även granskas mot till exempel utformningskravet på tillgänglighet och användbarhet. Överensstämmer ansökan med kraven och detaljplanen ska bygglov beviljas. Om detaljplan saknas för platsen blir granskningen mer omfattande och handlar då om hela 2:a kapitlet i PBL, vilket fokuserar på olika intresseavvägningar. Remiss För att få ett bättre beslutsunderlag kan kommunen ibland ta in synpunkter från remissinstanser, till exempel länsmuseet, försvaret eller Trafikverket. Avvikelser I vissa fall kan byggnadsnämnden tillåta avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser i samband med lovgivning. Avvikelsen ska vara förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte. Utrymmet för att tillåta avvikelser är begränsat, även om PBL från 1 januari 2015 ändrats för att ge ett något större utrymme för detta.
sida 15 av 33 Upplysningsplikt och samordning med miljöbalken Ibland krävs tillstånd från någon annan myndighet, till exempel tillstånd från väghållningsmyndigheten för utfart från en fastighet till allmän väg. Det är den sökandes ansvar att ordna alla nödvändiga tillstånd, men byggnadsnämnden har skyldighet att upplysa om vilka tillstånd och anmälningar som behövs. Nämnden ska också ge den sökande möjlighet att yttra sig om vad som framkommit under handläggningen. Om ärendet rör miljö- eller hälsofarlig verksamhet måste byggnadsnämnden underrätta miljönämnden och även ta samordningsansvar för handläggandet. Grannar till det tänkta bygget och andra berörda har rätt att yttra sig om ansökan i det fall åtgärden avviker från detaljplanen eller utförs utanför detaljplanelagt område. Byggnadsnämnden är skyldig att informera om att en bygglovsansökan inkommit och ge dem tillfälle att yttra sig. Detta brukar kallas grannehörande. Läs mer Nedan ligger två externa länkar till Plan- och bygglagen 9 kap. 30 32a PBL 9 kap. 30 32a PBL 9 kap. 23 26 PBL
sida 16 av 33 Beslut, delgivning och kungörelse När beslut fattats, genom nämndbeslut eller på delegation, ska det delges sökanden och andra berörda parter per brev eller e-post och kungörs också i Postoch Inrikes tidningar. Det är viktigt att detta görs på rätt sätt för att alla som berörs av beslutet ska få ta del av det och för att beslutet ska vinna laga kraft. Villkorat lov Byggnadsnämnden kan bevilja bygglov som innehåller vissa villkor. De villkor som får ställas finns uppräknade i PBL. Exempel på villkor kan vara att en detaljplan ska vinna laga kraft innan byggherren får påbörja byggnadsarbetena. Läs mer Nedan ligger två externa länkar till Plan- och bygglagen 9 kap. 36 38 PBL 9 kap. 41 42 PBL
sida 17 av 33 Överklagande Berörda parter kan överklaga beslutet inom tre veckor från delgivningen. De personer som inte delges kan överklaga beslutet inom fyra veckor från kungörelsen i Post- och Inrikes tidningar. Beslutet kan överklagas till länsstyrelsen, men skickas till byggnadsnämnden, som ser om det har kommit in i rätt tid och skickar det vidare till länsstyrelsen. Nästa instans är mark- och miljödomstolen och sista instans är Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. För att Mark- och miljööverdomstolen ska pröva ett ärende krävs att domstolen ger prövningstillstånd. Läs mer Nedan ligger en extern länk till Planoch bygglagen 13 kap PBL Läs mer Nedan ligger en extern länk till Förvaltningslagen 22 25 förvaltningslagen
sida 18 av 33 Laga kraft Ett beslut vinner laga kraft när tiden för överklagande har gått ut. Därefter kan det inte längre överklagas. Det är viktigt att delge rätt personer. Om någon missas vinner beslutet inte laga kraft gentemot den personen, som då fortfarande kan överklaga beslutet. Avgifter I PBL regleras att byggnadsnämnden har rätt att ta ut avgifter för att ge förhandsbesked, behandla bygglov, för tekniskt samråd, startbesked, arbetsplatsbesök på byggarbetsplatsen samt slutbesked. Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. Läs mer Nedan ligger en extern länk till Planoch bygglagen 12 kap. 8 PBL
sida 19 av 33 Tekniskt samråd När ett bygglov är beviljat eller en anmälan har inlämnats vidtar byggprocessen. Första steget i denna process är tekniskt samråd. De som deltar i samrådet är vanligen byggherren, den kontrollansvarige samt byggnadsnämnden. Det tekniska samrådet är ett tillfälle för byggnadsnämnden att granska förslaget till kontrollplan som ska vara inlämnat senast vid detta tillfälle. Det är även ett tillfälle för byggherren att beskriva och diskutera byggprocessen. Vid samrådet görs en genomgång av bland annat arbetets planering och organisation, byggherrens förslag till kontrollplan och andra handlingar som byggherren lämnat in. Kontrollplan Av kontrollplanen ska det framgå vad som behöver kontrolleras avseende de tekniska egenskapskraven, till exempel byggnadens hållfasthet och brandskydd. Det är byggherrens ansvar att kontrollplanen upprättas. I de flesta fall krävs att byggherren anlitar en kontrollansvarig, KA, för arbetet med kontrollplanen. Det finns olika typer av kontroller som ska utföras, dels av byggherren själv eller hans/hennes organisation, så kallad egenkontroll, dels av certifierad sakkunnig. Vissa kontroller är obligatoriska enligt PBL. Om en åtgärd är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt kontrollplanen.
sida 20 av 33 Kontrollansvarig I många fall krävs att byggherren använder sig av en kontrollansvarig, KA. Det gäller till exempel för att uppföra en ny byggnad eller riva en gammal. För små ändringar i en- eller tvåbostadshus krävs ofta ingen KA och ibland inte heller för att bygga till exempel ett garage eller attefallshus. Det är byggnadsnämnden som avgör om KA krävs eller inte. KA ska medverka till att kraven som lagen ställer bli uppfyllda och måste vara certifierad. För att bli certifierad krävs vanligen teknisk utbildning, erfarenhet av praktiskt arbete inom byggområdet och lämplighet för uppgiften. KA måste också ha en självständig ställning gentemot den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Läs mer Nedan ligger en extern länk till Planoch bygglagen 10 kap. 14 21 PBL
sida 21 av 33 Startbesked Ett startbesked är ett beslut från nämnden som innebär att man får börja bygga. När byggnadsnämnden fått in förslag på kontrollplan och de handlingar som krävs, ska den ta ställning i frågan om startbesked. För att nämnden ska kunna ge ett startbesked ska byggprojektet antas uppfylla PBL:s krav, till exempel de tekniska egenskapskraven. Det är i startbeskedet kontrollplanen fastställs. Kravet på byggfelsförsäkring upphörde sommaren 2014. Numera finns ett krav på färdigställandeskydd. Detta innebär att startbesked vid till exempel nybyggnad av småhus inte får lämnas förrän ett bevis om att färdigställandeskydd har uppvisats för byggnadsnämnden. Läs mer Nedan ligger en extern länk till Planoch bygglagen 10 kap. 23 25 PBL
sida 22 av 33 Arbetsplatsbesök Byggnadsnämnden ska vanligen göra minst ett arbetsplatsbesök under arbetets gång. Av kontrollplanen framgår det hur många arbetsplatsbesök som ska göras, och när. Förutom byggnadsnämnden ska kontrollansvarig, KA, och helst även byggherren delta. Det är byggnadsnämnden som ska protokollföra besöken. Läs mer Nedan ligger en extern länk till Planoch bygglagen 10 kap. 27 28 PBL
sida 23 av 33 Slutsamråd Slutsamrådet är ett möte mellan i första hand byggherren, kontrollansvarig, KA, och byggnadsnämnden där man går igenom hur kontrollplanen har följts, om några avvikelser skett och hur de ska hanteras. Dessutom går man igenom dokumentationen från arbetsplatsbesöken och kontrollansvarig:s, KA:s, utlåtande. Slutsamrådet hålls normalt på byggarbetsplatsen. Läs mer Nedan ligger en extern länk till Planoch bygglagen 10 kap.30 33 PBL
sida 24 av 33 Slutbesked För att man ska få ta den nya eller ändrade byggnaden i bruk krävs att man har fått ett slutbesked. Slutbeskedet är ett godkännande av att de åtgärder som ingår i startbeskedet är slutförda. För att få slutbesked måste byggherren visa för byggnadsnämnden att alla krav och villkor enligt bygglovet, kontrollplanen och startbeskedet är uppfyllda. Om allt är uppfyllt utfärdas slutbesked. Läs mer Nedan ligger en extern länk till Planoch bygglagen 10 kap.34 37 PBL
sida 25 av 33 Diskussionsfrågor Diskutera eller fundera över frågorna en stund och gå sedan till nästa sida för att höra svaret. Fråga 1 av 4 Varför går det ofta fortare att få bygglov inom område med detaljplan än utanför?
sida 26 av 33 Svar 1 av 4 Detaljplanen besvarar ett flertal av de frågor som bygglov ska prövas mot. Om ansökan är förenlig med detaljplanen behöver nämnden inte heller underrätta grannar och låta dessa yttra sig över ansökan. Detta kortar normalt handläggningstiden betydligt.
sida 27 av 33 Fråga 2 av 4 Ska ett bygglov alltid godkännas av grannar?
sida 28 av 33 Svar 2 av 4 Nej, det är faktiskt så att ett bygglov i stort sett aldrig ska godkännas av grannar. Däremot ska byggnadsnämnden i vissa fall ge grannar och andra berörda möjlighet att yttra sig över ansökan innan beslut fattas.
sida 29 av 33 Fråga 3 av 4 Finns det utrymme för politiska överväganden i lovprocessen?
sida 30 av 33 Svar 3 av 4 Politiska överväganden sker främst i processerna kring översiktplan, till viss del i detaljplaneprocessen samt i nämndens interna styrdokument och riktlinjer. I lovprocessen är utrymmet för detta begränsat, i synnerhet inom områden med detaljplan.
sida 31 av 33 Fråga 4 av 4 Hur mycket kostar ett bygglov?
sida 32 av 33 Svar 4 av 4 Enligt PBL är det byggnadsnämnden som ansvarar för handläggning och beslutade av bygglov inom den egna kommunen. Hanteringen kostar pengar och PBL anger att byggnadsnämnden får ta ut avgifter från dem som söker bygglov för att täcka sina kostnader. Kostnaderna kan variera och därför varierar även bygglovavgifterna en hel del i riket.
sida 33 av 33 Avslutning Nu är ni färdiga med avsnitt 4.