1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en rekordhög invandring. Tre fjärdedelar av befolkningstillväxten under året berodde på migrationsnettot. Den enskilt största invandrargruppen var personer födda i Syrien. Närmare 114 900 föddes under 2015 och ca 90 900 avled och migrationsnettot var 78 400 personer. Invandringen till Sverige är den huvudsakliga förklaringen till att folkmängden ökade i 239 av landets 290 kommuner. Stockholms län befolkning ökade med 33395 personer 2015. Alla kommuner i länet ökade sin befolkning. Störst procentuell folkökning hade Knivsta med 4,7 procent följt av Sundbyberg med 4,6 procent. Ett tydligt mönster framträder där stora delar av kommunerna i södra Sverige ökar medan vissa kommuner i framförallt Norrlands inland och Dalarna minskar sin befolkning. Befolkningen i Tyresö har under 2015 ökat med 1,7 % eller 787 personer till 46 177 invånare. Antalet födda uppgick till 449 medan 317 personer avled under året. Fler än någonsin söker asyl i Europa och i Sverige Asylsökande ingår inte i register över totalbefolkningen. De folkbokförs först om och när de får uppehållstillstånd i minst ett år. Migrationsverket gör prognoser över asylsökande. Prognoserna är osäkra och snabba förändringar sker. Antalet asylsökande år 2015 uppgick till 162877 personer varav 35369 ensamkommande barn. De vanligaste medborgarskapen för nya asylsökande var Syrien, Afghanistan och Irak. Ungefär 70 % av alla nya asylsökande var medborgare i dessa tre länder. Den internationella flyktingkrisen är inte över. Enligt FN flyktingorgan UNHCR så väntas minst lika många att söka sig till Europa även i år. Försöken att få till stånd en fungerande gemensam fördelning mellan EU:s medlemsländer har inte lyckats. I nuläget går det inte att bedöma i vilken mån som Turkiet kommer att kunna stoppa en miljon människor på flykt om de vill vidare till Europa. Även om det på grund av utökade gränskontroller skulle bli färre flyktingar som lämnar Turkiet via den östra Medelhavsrutten, så finns det redan minst 600 000 människor på flykt i Europa som ännu inte blivit registrerade som asylsökande de finns främst i Tyskland men även på västra Balkan. Migrationsverket har tagit fram tre beräkningsalternativ. Den största utmaningen för myndigheter och kommuner är insatser för de som redan kommit till Sverige. Kommunprognos. En stor del av kommunens tjänster riktar sig till vissa åldersgrupper. Att göra prognoser om befolkningsförändringar i olika åldrar ger därför en ganska god bild av vilka krav som i framtiden kommer att ställas på kommunen. Bostadsbyggandet har varit lågt under de senaste åren men har åter kommit i gång. Bostadsbyggandet varierar mellan 300 och 1100 lägenheter om året under de närmaste åren. Under de närmaste tio åren beräknas ca 4000 lägenheter tillkomma i Tyresö. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö.
2 Tyresö beräknas öka sin befolkning i något snabbare takt än länsgenomsnittet. Antalet invånare ökar från 46200 invånare 2015 till 51600 år 2020 och 54900 år 2025. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet förskolebarn att öka från 3000 barn till 3500 barn år 2020. Antalet elever på grundskolenivå ökar från 6650 till 7200 år 2020. Ungdomarna 16-18 år har nått sin lägsta punkt och ökar åter. Antalet äldre i Tyresö ökar framförallt över 80 år. Den förvärvsarbetande gruppen, 19-64 åringarna, ökar 3500 personer fram till 2020 och med 5100 fram till 2025. Osäkerheten i prognosen är störst för förskolan medan prognosen för elever och äldre är betydligt säkrare. Att prognosen för förskolan är mer osäker beror dels på att prognosen bygger på antaganden om antalet födda men också på att familjerna är mer rörlig medan barnen är yngre. Delområdesprognos. För att få en uppfattning om befolkningssammansättningen i olika områden har en prognos gjorts för tre områden, Trollbäcken, Bollmora och Tyresö Strand inklusive Östra Tyresö. Det finns ibland inga naturliga gränser mellan olika delområden framförallt uppkommer ofta diskussioner till vart Lindalen och Öringe skall höra. I delområdesprognosen tillhör Lindalen (Trollbäcken) och Öringe (Bollmora). Vid beräkningarna har hänsyn tagits till omflyttningar samt planerat bostadsbyggande. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö. Befolkningen beräknas till år 2025 öka med 5300 invånare i Bollmora, med 2600 invånare i Tyresö Strand och med 800 invånare i Trollbäcken. Antalet förskolebarn ökar i Bollmora och Tyresö Strand och är oförändrat i Trollbäcken. Antalet elever i grundskolan ökar i alla kommundelar. Ungdomarna i 16-18 år ökar i alla kommundelar. Yngre äldre minskar i Trollbäcken och Bollmora men ökar i Tyresö Strand. Äldre över 80 år ökar i samtliga kommundelar. Den förvärvsarbetande gruppen, 19-64 åringarna ökar i framförallt Bollmora och Tyresö Strand. Osäkerheten i delområdesprognosen är större än i kommunprognosen. På grund av osäkerheten bör man vara försiktig då man använder prognosen på delområdesnivå för längre perioder än de närmaste tre åren. Ökad kommunbosättning från 2017 och framåt Sammantaget kommer kommunernas mottagande av nyanlända att stiga kraftigt under de kommande åren. Den stora skillnaden är att en stor del av de nyanlända kommer att ha tidsbegränsade uppehållstillstånd. Den stora ökningen av asylsökandet 2015 resulterar i ökade kommunbosättningar från 2017 och framåt. Den genomsnittliga handläggningstiden kommer att öka från dagens 9 månader till över 15 månader innan någon vändning kan märkas. Under 2016 beräknas Stockholms läns andel av antalet personer som behöver hjälp med bosättningen öka från 11 % år 2015 till 31 % år 2016. Den första mars träder en lagändring i kraft som innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Asylsökande bor dels i anläggningsboende som migrationsverket erbjuder eller eget boende där personen själv ordnar boende hos en släkting eller motsvarande. Länsstyrelsen ser en viss risk för att en del kommuner kan ha stora svårigheter att klara fastställda kommunfördelning på grund av bostadsbrist. Totalt beräknas 1250 personer komma till Tyresö under de närmaste tre åren. Under 2015 sökte drygt 35000 ensamkommande barn asyl i Sverige, vilket är fem gånger så många som året innan. För landets kommuner innebar förra årets oväntade
ökning av ensamkommande barn en mycket ansträngd situation. Migrationsverket har tagit fram en ny anvisningsmodell för ensamkommande barn. För landets kommuner innebar förra årets oväntat stora ökning av ensamkommande barn en mycket ansträngd situation. Bristen är stor på platser i HVB-hem och familjehem. När det gäller ensamkommande flyktingbarn beräknas Tyresö ansvara för 400 barn under de närmaste tre åren. De ensamkommande barnen är i åldern 13-17 år. De ensamkommande barnen kan vara placerade i HVB-hem och familjehem i andra kommuner. Kommunförbundets länsavdelning KSL har gjort en uppföljning av var ensamkommande barn är placerade under 2015. Uppföljningen visar att Tyresö placerat 107 barn utanför kommunen medan andra kommuner placerat 65 barn i Tyresö. Barnafödandet och dödligheten Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, 2,1 barn per kvinna till en för Sverige rekordlåg nivå om 1,5 barn år 1999. År 1990 föddes 124 000 barn under 1999 som lägst 88 000. Faktum är att så få barn har det inte fötts sedan 1820 talet. En viss nedgång var väntad eftersom vi jämför oss med en tid i slutet på 1980 talet och början av 1990 talet, då det föddes betydligt fler barn än vanligt. Under de följande tio åren ökade barnafödandet och år 2010 föddes 115 600 barn. Under 2015 föddes 114900 barn. Inte ens under åren med rekordlåg nivå 1,5 barn per kvinna hade Sverige en extremt låg fruktsamhet. År 2009 hade 12 EU länder en fruktsamhet under 1,5. År 2013 var det bara ett fåtal länder i Europa med högre fruktsamhetstal, däribland Frankrike och Island. Idag är barnafödandet lägst i Östeuropa, Sydeuropa och Mellaneuropa. Norra och Västra Europa har högre födelsetal. I Östra Europa påbörjades en dramatisk nedgång i början av 1990-talet efter kommunist regimernas fall. Barnafödandet senarelagt Från början av 1900 talet har mammornas medelålder legat kring eller strax över 30 år varpå den minskade till omkring 26 år under 1960 och 1970 talet. Sedan dess har medelåldern åter ökat. Lågkonjunkturen i början av 1990-talet gjorde att speciellt yngre kvinnor och män fick allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och allt fler började studera. De flesta väntar med barn tills de är fast förankrade på arbetsmarknaden. Föräldraskapet har med tiden skjutits allt längre upp i åldrarna. År 1970 var förstföderskorna i Sverige 24,1 år. Idag är hon 29 år. Sedan 2004 har föräldrarnas medelålder vid första barnets födelse varit oförändrad. Sedan 1980talet ser vi en kraftig minskning av barnafödandet för kvinnor upp till 30 år och en lika tydlig ökning för kvinnor över 30 år. Det finns en bortre parentes för kvinnors möjligheter att få barn. Skjuter man upp barn alltför länge minskar möjligheterna att bli gravid. Förr trodde man att barnafödandet skulle påverkas av att förstagångsföderskorna blir äldre och inte skulle hinna få de barn de vill ha. Men det har visat sig att det inte har så stor betydelse. De prognoser som SCB gjort om födelsetalen under kommande år bygger på att fruktsamheten kommer att uppgå till 1,89 barn per kvinna på sikt. För att nå full reproduktion behöver den summerade fruktsamheten överstiga 2,1. Senast det hände var 1991 då föddes 123 700 barn. Antalet födda i Stockholms län var 2015 29 381 barn. Bostadsbeståndet i kommunerna skiljer sig kraftigt vilket har betydelse för fruktsamheten. Kommuner med högst fruktsamheten är utpräglade småhuskommuner. I befolkningsprognosen har jag räknat med att fruktsamheten även fortsättningsvis är något högre i Tyresö än i riket. Medellivslängden fortsätter öka 3
4 Medellivslängden för kvinnor i Västeuropa var år 1900 48 år. År 1950 hade det stigit till 69 år och är idag 83 år. För män var medellivslängden vid motsvarande tidpunkter 46,65 respektive 79 år. Den stigande medellivslängden 1900-1950 förklaras främst av förbättrade levnadschanser bland barn och unga. Sedan 1950 är risken att dö bland barn och ungdomar mycket låg och det är istället de ökade levnadschanserna bland äldre som förklarar att medellivslängden fortfarande ökar. Med en åldrande befolkning kommer de som är i arbetsför ålder att få allt fler att försörja. I flera länder pågår en höjning av pensionsåldern. Medellivslängden har ökat under lång tid, både för män och för kvinnor. Medellivslängden i Sverige är 84,0 år för kvinnor och 80,3 år för män. Sverige är ett av de länder som har högst medellivslängd i världen. Statistiska Centralbyrån antar i sina prognoser att ökningen av medellivslängden kommer att fortsätta. Framförallt är det männen som blir äldre. Under de senaste åren är det minskad dödlighet från hjärt- och kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt och stroke som har bidragit till ökad medellivslängd. Medellivslängden beräknas öka till 89,1 år för kvinnor och 86,7 år för män år 2060. Trots större folkmängd och fler äldre har antalet döda i Stockholms län legat på en stabil nivå i länet på drygt 15 000 under de senaste 25 åren. Männens medellivslängd har ökat med 6 år och kvinnornas med 4 år under den senaste 25 årsperioden. Medellivslängden i Stockholms län var 84,3 år för kvinnor och 80,6 år för män under åren 2011-2015. Dödsrisken i Tyresö är för såväl män som kvinnor något lägre jämfört med riket. Medellivslängden i Tyresö var under åren 2011-2015 84,3 år för kvinnor och 81,3 år för män. Flyttningar Enligt Regionplanekontorets senaste befolkningsprognos förväntas en fortsatt befolkningsökning i Stockholms län. Befolkningen beräknas öka från dagens 2,2 miljoner till 2,7 miljoner 2030 och 3,1 miljoner år 2050. Ett fortsatt födelseöverskott samt utrikes inflyttning förväntas stå för huvuddelen av befolkningsökningen. Inrikes inflyttning förväntas bidra till befolkningstillväxten i betydligt mindre utsträckning. Samtliga kommuner i Stockholms län beräknas öka sin befolkning. Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en vanlig föreställning som faktiskt var mer sann för 50 år sedan än den är idag. Denna utveckling bröts i samband med den så kallade gröna vågen under 1970 talet. Utrikes födda svarar för flyttningsöverskottet En annan förändring de senaste decennierna är en ökad andel utrikes födda. In och utvandringen till Sverige har varit högre än någonsin under de senaste åren. Förändringar i migrationen är svåra att förutse och kan ske både snabbt och utan förvaring. Från att under 1980 talet och 1990 talet ha växlat i betydelse är det under de senaste tio åren det utrikes flyttnettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttnettot bidragit till befolkningsökningen i Stockholms län. Sverige föddas flyttningar är mer koncentrerade till Stockholms kommuns inre delar och utrikes föddas flyttningar är mer koncentrerade till miljonprogramsområdena i Södertälje, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Skärholmen och Järvafältet. I Botkyrka och Södertälje har mer än hälften av invånarna utländsk bakgrund. Invandringen från utlandet till länet påverkas i hög grad av situationen i omvärlden. Under det senaste decenniet har flyktinginvandringen från Irak och den därpå följande anhöriginvandringen påverkat invandringen till länet. Den största
inflyttningsgruppen brukar vara återvändande svenska medborgare men förra året var det personer födda i Syrien. Stockholm navet i svensk ekonomi Antalet invånare i Östra Mellansverige kommer att öka med 680 000 till år 2030. Av dessa beräknas Stockholms län stå för 530 000 mot 150 000 i övriga län. Ökningen av antalet förvärvsarbetande drivs nästan enbart av Stockholms läns expansion. I Stockholms län där den största sysselsättningsexpansionen sker, är det främst tjänstebranscherna som växer. Stockholmsregionen kännetecknas av en stor och kunskapsintensiv arbetsmarknad. Stockholm fungerar som navet i den svenska ekonomin och konkurrerar med andra regioner i Europa, Nordamerika och Asien när det gäller att attrahera företag, forskning och kompetens. I storstäderna med en ung befolkning ökar befolkning även utan inflyttning. I regionplanen för Stockholms län utgår man ifrån att tillväxten under de kommande 30 åren i första hand sker genom förtätning. Samtliga kommuner i Stockholms län beräknas öka sin folkmängd under den närmaste tioårsperioden. Den relativt största befolkningstillväxten förväntas för Sundbyberg och Järfälla. Ökad pendling Boendet tenderar att bli allt viktigare för medborgarna. Prioriteringen av ett attraktivt boende med faktorer som trygghet, god livsmiljö och god service får bland annat till följd att arbetspendlingen ökar. Den planerade satsningen på tågtrafiken i Mälardalen, framförallt Citybanan, ökar tillgängligheten och kommer sannolikt att medföra att arbetsmarknadsregionen växer geografiskt. Arbetspendlingen har ökat i snabb takt sedan 1990 talet. Drygt 60000 personer boende i kringliggande län har sin arbetsplats i Stockholms län. Ungefär hälften av inpendlarna arbetar i Stockholm och Solna. Omkring en ¼ av inpendlarna från de angränsande länen jobbar i gränskommunerna. De förbättrade kommunikationerna gör att gränsen mellan pendling och flyttning blir mer och mer diffus. Flera gränskommuner i Uppsala och Södermanlands län har likheter med förortskommunerna i länet. De har betydande inflyttning från Stockholms län samtidigt som en hög andel av de förvärvsarbetande har sitt jobb i länet. Korta flyttningar dominerar Huvuddelen av flyttningarna sker på mycket korta avstånd. I Tyresö sker drygt 50 procent av flyttningarna inom kommunen. Tyresö har en nettoinflyttning från Stockholm, Nacka och utlandet medan vi har en nettoutflyttning till Haninge och övriga riket. I Stockholmsområdet flyttar barnfamiljerna från regionens centrala delar Stockholm, Solna och Sundbyberg, med stor andel små lägenheter till förorterna när de får barn. Flyttningen är starkt åldersberoende, högst är rörligheten för ungdomar i åldern 20-29 år. I hyresrätter är boendetiderna relativt korta medan boendetiderna i egna hem är långa. Ökad försörjningsbörda År 2016 beräknas Sveriges folkmängd passera 10 miljonersgränsen. I slutet av prognosperioden, år 2060 är folkmängden nästan 12,9 miljoner. I framtiden förväntas en något förändrad befolkningsstruktur där andelen äldre ökar, andelen barn och unga blir oförändrad och andelen förvärvsaktiva minskar. Som en följd av detta ökar den demografiska försörjningskvoten från 0,73 år 2014 till 0,93 år 2060. 5
Stockholms län har i likhet med mångas andra län en utveckling framöver med en allt äldre befolkning. Till och med 2020 ökar antalet pensionärer kraftigt samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Antalet personer över 65 år beräknas öka den närmaste tioårsperioden. Efter år 2030 kommer antalet och andelen 85 år eller äldre växa mer kraftfullt. Detta får konsekvenser för efterfrågan på bostäder anpassade för äldres behov. Bostadsbyggande Under 2000 talet har länets befolkning ökat med en 428000 invånare. Denna befolkningsökning har inte matchats med en motsvarande ökning av bostadsbyggandet. Enligt de senaste planerna beräknades bostadsbyggandet öka. Generellt är bostadsbyggandet överskattat i planerna. Kris påverkade bostadsbyggandet Bostadsbyggandet påverkades av den ekonomiska krisen. Först år 2014 tog byggandet fart med över 400 färdigställda lägenheter Bostadsbyggandet varierar mellan 300 och 1100 lägenheter om året under de närmaste åren. Målsättningen i översiktsplanen är 300 bostäder om året. Under de närmaste tio åren beräknas drygt 4000 lägenheter tillkomma i Tyresö. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö. Tabell 1 Bostadsbyggande i Tyresö 2016-2019 (inflyttning) 2016 2017 2018 2019 Strandängarna 71fh 20fh Skogsstaden 143fh 19fh Tegvägen 22fh Bollplan Njupkärrsvägen 76fh Krysmyntan(äldreboende) 60fh Malmstigen 10fh Trädgårdsporten 184fh Videvägen Grindstolpen 11sh+ 39fh Hasselbacken 100fh 100fh Järnet 7 200fh Kryddvägen 53fh 50sh Norra Centrum etapp 1 109fh 100fh Granängsvägen 70fh Granängstorget 75fh Agaten 32 6fh Norra Centrum etapp 3 100fh Södergården 190fh Apelvägen 100fh Granitvägen 300fh Vallmon 10 fh Enskilda villor 40sh 40sh 40sh 40sh Summa 382fh 262fh 538fh 975fh 40sh 51sh 40sh 90sh Vid mitten av 1960-talet hade vi en stor bostadsbrist i länet, främst beroende på en snabb befolkningsökning. Under sex år producerades mellan 20000-25000 bostäder om året. Under början av 1970-talet minskade befolkningsökningen kraftigt. Vid mitten av 1970- talet uppstod stora överskott på bostäder i många kommuner. Från mitten av 1970-talet till några år in på 1990-talet byggdes mellan 6000-10000 lägenheter om året i 6
Stockholms län. Under senare delen av 1990 talet var bostadsbyggandet mycket lågt cirka 4000 lägenheter om året. Under 2000talet ökade produktionen av bostäder kraftigt i jämförelse med 1990talet. 2008 var ett rekordartat år med 10300 färdigställda lägenheter. Under de senaste åren har bostadsproduktionen legat mellan 6400 och 9700 lägenheter. Bostadsbyggandet i Sverige minskade kraftigt under 1990-talet. Huvudorsaken var att boendekostnaderna ökat dramatiskt och att subventionerna till boendet minskade. Bara enstaka år de senaste 25 åren har bostadsbyggandet varit i närheten av vad som krävs. Den tidigare positiva ekonomiska utvecklingen, det generösa stödet till byggandet och boendet, samt den omfattande bostadsproduktionen ledde till en utglesning. Under de senaste 25 åren har vi istället gått från utglesning till förtätning. Avskaffandet av subventionerna för bostäder som genomfördes i samband med saneringen av statsfinanserna har lett till ett historiskt lågt bostadsbyggande. I ett system med stora statliga subventioner tog staten en betydande ekonomisk risk. Den risken tar idag kommuner, byggföretag och kreditgivare, vilket påverkar vad som byggs och hur mycket som byggs. Det är byggherrens risk- och lönsamhetsbedömning som ytterst avgör om bostadsbyggandet kommer till stånd. En stor del av befolkningstillväxten utgörs av grupper med begränsade möjligheter att efterfråga nyproducerade bostäder. De saknar eget kapital och kan inte betala inträdesbiljetten. Det är svårt att finansiera byggandet av bostäder för normala inkomsttagare. Särskilt svårt är det för ungdomar, studenter och nyanlända att komma in på bostadsmarknaden. Befolkningsökningen i Stockholms län på en halv miljon människor fram till år 2030. Det innebär att kommunerna i länet behöver bygga uppåt 16000 lägenheter per år. Rörligheten på bostadsmarknaden har minskat under den senaste tio årsperioden. Små skillnader i hur beståndet utnyttjas kan få stora effekter på hur mycket nyproduktion som efterfrågas. Nästan samtliga kommuner i länet uppger att de har brist på bostäder och störst är bristen på hyreslägenheter. 7