HÄRLIG ÄR JORDEN Miljödiplomering
3 HÄRLIG ÄR JORDEN Miljödiplomering av kyrkoförvaltningen i Linköping Fas 1 2011-04-05
4 Förord Vinstlotten i det mångtusenåriga kulturlotteriet har tillfallit mig. Jag blev den förste i släkten sedan stenåldern som fått högre utbildning. Rättigheter, värdigheter, friheter, inkomster, kunskaper och läkarkonster växte snabbt som rabarbern vid röda stugknuten, tack! Vi har förfinat maskinerna, vetenskapen och systemen oerhört, tack! men inte människorna, visheten och leken, ack! Vi har ökat makten och därmed ansvaret, men knappast den personliga mognaden att bära det, farligt! Vi bytte jorden mot himlen, men syns förlora bägge, bittert! Vi har fått mer pengar, men färre goda skratt, sorgligt! Vi blev så småningom feta och välmående, ytliga och högfärdiga, förfärligt! Ju rikare vi blir desto mer stjäl vi av jordens skatter, vi äter av framtiden, skuld! När barnbarnen, växterna och djuren kommer till Framtiden finner de att förråden, både de biologiska och de andliga, är betänkligt tullade. Hur skall vi kunna glädja oss över att vi fått det bra om de har det dåligt? Även om de bor tusen mil bort? Det var ju inte de som slösade. Jag har värkande samvete. Och finns det hopp om mognad? Jag promenerar dagligen förbi en affär med löpsedlar, om de är typiska för vår kultur så är vi rubbade. Jag skall lyssna på sorgen. Sedan skall jag berätta vad den viskar. Vi måste göra det lilla vi kan för att bromsa och hela, det gäller både den yttre och den inre miljön, ty de är sammanlänkade. Martin Lönnebo i Jordens och själens överlevnad
Förord... 4 Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Grunden läggs... 7 Beslutet tas... 7 Arbetet inleds... 7 Enkäterna... 8 Grundmaterialpärmarna skapas... 8 Miljögruppen... 8 Miljövision och miljöpolicy... 9 Utbildning... 9 Fördjupningsgrupperna... 10 Fördjupningsgrupperna skapas... 10 Våra fördjupningsgrupper inom respektive verksamhetsområde... 10 Förvaltning och ekonomi... 10 Elektronisk fakturahantering och utveckling av intranätet... 10 Kyrkans byggnader... 11 Värme, belysning och ventilation... 11 Kyrkogårdar och markanläggningar... 11 Miljövänligare gravsmyckning... 11 Fördjupning av kulturvårdsplanen och återanvändning av gravvårdar... 12 Varor och tjänster... 12 Upphandling, användning och återvinning av datorutrustning... 12 Varor och tjänster samt Övrig verksamhet... 12 Inköp av kemikalier och kemikaliehantering... 12 Transporter och kommunikation... 13 Inköp av fordon och upphandling av transport av avlidna... 13 Övrig verksamhet... 13 Avfallshantering... 13 Uppföljning... 14 Information... 14 Handlingsplaner... 15 Fördjupningsgruppernas handlingsplaner... 15 Handlingsplan för elektronisk fakturahantering... 16 Handlingsplan för utveckling av intranätet... 19 Handlingsplan för miljövänligare gravsmyckning... 24 Handlingsplan för fördjupning av kulturvårdsplanen och återanvändning av gravvårdar26 Handlingsplan för upphandling, användning och återvinning av datorutrustning... 28 Handlingsplan för inköp av kemikalier... 31 Handlingsplan för kemikaliehantering... 33 Handlingsplan för inköp av fordon och upphandling av transport av avlidna... 35 Handlingsplan för avfallshantering... 39 Bilagor... 42 5
Sammanfattning Vid kyrkonämndens sammanträde 2008-11-25, 116, fastställdes att: Samfälligheten ska genomföra miljödiplomering med början på kyrkoförvaltningen. Under våren 2009 genomfördes en miljödag för anställda och förtroendevalda, anordnad av Linköpings stifts församlingsförbund, Linköpings stift och Sensus studieförbund, i domkyrkans församlingshem. För de som inte kunde närvara dagtid fanns möjlighet att delta i en lite kortare version samma kväll. För att redan från början djupt förankra miljöarbetet i vår egen verksamhet, valde vi att inventera vår verksamhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv via enkäter, möten och samtal, där samtliga anställda inom verksamheten deltog aktivt i någon form. Vi har inventerat och dokumenterat de lagar som vår verksamhet berörs av. Vi har skapat en vision och en policy som sedan fastställts av kyrkonämnden 2009-04- 28, 58. Dessa har anslagits på våra anslagstavlor och lagts ut på intranätet samt vår webbplats. Totalt har vi skapat åtta fördjupningsgrupper, vilket innebär minst en fördjupningsgrupp inom varje verksamhetsområde. Dessa har formulerat handlingsplaner innehållande övergripande mål, delmål och åtgärdsprogram. Grupperna har genomfört sina handlingsplaner samt följt upp och utvärderat dessa, vilket resulterat i att ett miljömedvetet arbetssätt etablerat sig i arbetsrutinerna. Information har fortlöpande gått ut om gruppernas arbete. Vi har skapat en miljögrupp bestående av delar av ledningsgruppen, personal från kyrkoförvaltningen och förtroendevalda. Successivt har gruppen utökats med representanter för de aktiva fördjupningsgrupperna. Vi har en plan för hur den interna och den externa uppföljningen skall ske. Vi har informerat samtliga anställda och förtroendevalda om resultatet av vårt miljöarbete.
7 Inledning En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Så skrev Brundtlandkommissionen 1987. Efter FN:s möte i Rio 1992 skrev Kyrkornas världsråd till alla kyrkor och samfund över hela jorden och uppmanade dem att gå från förstörelsens väg till livets. Hur gör vi då det? De etablerade miljöledningssystemen ISO 14001 och EMAS har utvecklats av näringslivet, och utgår i huvudsak från att åtgärda miljöaspekter som följer de varor företagen producerar. Svenska kyrkans miljödiplomeringsmodell, som består av tre faser, skiljer sig från ISO 14001 och EMAS på några väsentliga punkter. Det som skiljer är den teologiska drivkraften, den pedagogiska strukturen, att arbetsmetoden bygger på reflektion och samtal vilket ger en bred förankring och delaktighet i arbetet, samt helhetssynen på hur ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga faktorer samverkar lokalt och globalt. Grunden läggs Beslutet tas Vid kyrkonämndens sammanträde 2008-11-25, 116, fastställdes att: Samfälligheten ska genomföra miljödiplomering med början på kyrkoförvaltningen. Stiftet diplomerar och ansvarar tillsammans med Sensus för den del av diplomeringen som omfattar miljöutbildning av anställda samt kyrkonämndens ledamöter. Kyrkonämndens beslut innebär att av de sju verksamhetsområden som ingår i Svenska kyrkans miljödiplomeringsstandard omfattar diplomeringen av kyrkoförvaltningen sex områden. Linköpings Kyrkliga Samfällighet består av åtta församlingar i samverkan, med en gemensam kyrkoförvaltning (bilaga1). Eftersom verksamhetsområdet Kyrkans liv och verksamhet endast indirekt berör kyrkoförvaltningens verksamhet, har vi valt att detta verksamhetsområde ska ingå då församlingarna genomför sina respektive diplomeringar. Arbetet inleds Redan långt innan kyrkonämnden beslutade att kyrkoförvaltningen skulle miljödiplomeras, hade det skett en rad miljömässiga förbättringar inom verksamheten. Bensindrivna redskap hade bytts mot eldrivna, värme och ventilation hade förbättrats, miljöfarliga bekämpningsmedel bytts mot mekanisk bekämpning osv. Den miljövänliga inriktningen och tankegången fanns alltså redan, och den blev nu en solid grund för diplomeringsarbetet. Emellertid hade ingen fortlöpande dokumentation förekommit. Så vår första uppgift blev att kartlägga alla dessa goda förbättringar, innan de tonade in i glömskans djupa dunkel. Vi behövde alltså inventera vår verksamhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv för att fördjupa vår förståelse av de miljöåtgärder vi gjort och lägga grunden till det påföljande arbetet. Vi behövde finna ett nuläge, en nollpunkt som vi kunde utgå från i det fortsatta arbetet. Vi inventerade och dokumenterade även de lagar som vår verksamhet berörs av. Dessa finns tillgängliga på vårt intranät.
8 Enkäterna För att redan från början djupt förankra miljöarbetet i vår egen verksamhet, valde vi att genomföra den nödvändiga verksamhetsgenomgången via enkäter, möten och samtal, där samtliga anställda inom verksamheten deltog aktivt i någon form, allt efter möjlighet och förmåga. Delaktigheten, det gemensamma ansvaret, är och förblir ett viktigt fundament för vårt miljöarbete. Vi började med att dela upp vår verksamhet i sex verksamhetsområden. Detta material delades sedan upp i nitton ämnesområden, allt utifrån Svenska kyrkans miljödiplomeringsstandard (bilaga 2). Personalen delades upp i nio arbetsgrupper. Tanken var att ingen skulle behöva arbeta ensam och att det kändes viktigt att få igång gruppdiskussionerna. Den första enkätomgången inriktades på att identifiera nuläget. I all enkelhet jämfördes då och nu, uppställt i två spalter, ämnesområde för ämnesområde, genom att ställa Förr och Numera mot varandra. Dessutom fanns det en tabell längst bak, där grupperna kunde fylla i Detta borde åtgärdas och Så löser vi problemet. Enkäten distribuerades tillsammans med ett följebrev och en muntlig instruktion. Det visade sig att det inte var så svårt att plocka fram de miljöförbättringar som gjorts under åren, när verksamhetens olika ämnesområden skärskådades i ett motsatsförhållande. Många bortglömda miljöförbättringar såg åter dagens ljus, allt eftersom gruppernas samtal rullade på. Materialet samlades in och skrevs rent. 2009-01-12 var vårt nuläge inventerat och dokumenterat, varpå vi kunde gå vidare med den andra enkätomgången. Nu riktades fokus på att identifiera idéer om framtida miljöförbättringar. De enkäter som nu gick ut liknade till stor del de föregående, men denna gång var halva materialet ifyllt redan från start. Motsatsförhållandet bestod nu av att Nu och I framtiden jämfördes. I spalten Nu fanns materialet från samtliga gruppers enkäter från föregående omgång, åter ämnesområde för ämnesområde. Att de olika grupperna för första gången kunde läsa vad kollegorna skrivit, gjorde att ännu fler uppgifter om verksamheten framkom och att de första felaktigheterna kunde rättas till. Dessutom fanns det längst bak i denna enkät en tabell med tre spalter innehållande rubrikerna Förr, Numera och I framtiden, för uppgifter som glömts vid arbetet med den första enkäten. Även denna enkät distribuerades tillsammans med ett följebrev och en muntlig instruktion. Ännu en gång samlades materialet in och renskrevs. Grundmaterialpärmarna skapas Mängden material från enkäterna överträffade förväntningarna. Kyrkoförvaltningens uppgifter kompletterades sedan med frågeställningar från Svenska kyrkans arbetshäfte om miljödiplomering. Därefter framställdes sex pärmar med grundmaterial, en för vart och ett av de olika verksamhetsområdena som finns angivna i diplomeringsstandarden. Förutom enkätmaterial innehåller dessa pärmar exempelvis en arbetsinstruktion, diskussionsunderlag, inventerings- och handlingsplansmallar samt inspirationsmaterial och webbadresser. Från detta material plockades sedan delar ut och våra fördjupningsgrupper skapades. Redovisning av nulägesbeskrivning för fördjupningsgrupperna, inom de olika verksamhetsområdena, återfinns i respektive handlingsplan. Miljögruppen För att få en länk mellan våra förtroendevalda och de anställda, skapade vi en miljögrupp bestående av delar av ledningsgruppen, personal från kyrkoförvaltningen och företrädare för kyrkonämnden. Successivt utökades sedan gruppen med representanter för de aktiva fördjupningsgrupperna. Miljögruppen har sammanträtt tre gånger per år och då har till
9 exempel avrapportering från de olika fördjupningsgrupperna varit en återkommande punkt. Här har även diskussioner om prioriterade områden för diplomeringsfas 1 skett. Minnesanteckningarna från mötena har sedan lagts ut på intranätet, där de fungerat som informationsmaterial och kontinuerligt gett en bra lägesbeskrivning av kyrkoförvaltningens miljöarbete. Miljövision och miljöpolicy Som ett resultat av den genomgripande verksamhetsgenomgången uppstod nu tankar på hur vi skulle kunna skapa en miljövision och en miljöpolicy för vår verksamhet. En vision om ett framtida tillstånd som vi ville nå. En ide, en dröm, en generell och allmän viljeriktning om vad vi ville att miljöarbetet skulle präglas av, samt mer detaljerade och specifika riktlinjer i form av en policy. En värdegrund att stå på inför det kommande miljöarbetet. Med tanke på det stora intresse enkätsvaren signalerat om, anades även här en möjlighet till ett stort engagemang i dessa frågor. Via utskick uppmanades all personal att fatta pennan och skriva förslag på miljövision och miljöpolicy. Denna gång var deltagandet individuellt och frivilligt. Det material som inkom resulterade i fem olika miljövisioner och tre förslag på miljöpolicy. En vision och en policy valdes ut av miljögruppen och dessa fastställdes sedan av kyrkonämnden 2009-04-28, 58. Dessa dokument anslogs sedan på våra anslagstavlor och lades ut på intranätet samt på vår webbplats (bilaga 3). Utbildning Under våren 2009 genomfördes en inspirerande miljödag för anställda och förtroendevalda, anordnad av Linköpings stifts församlingsförbund, Linköpings stift och Sensus studieförbund, i domkyrkans församlingshem. För de som inte kunde närvara dagtid fanns möjlighet att delta i en lite kortare version samma kväll. Föreläsare från Göteborgs stift, Kalmar kyrkogårdsförvaltning och Etik & Energi deltog. Förutom den stora utbildningssatsningen som nämns ovan, har personalen fortbildat sig i miljöfrågor på många skiftande sätt. Under försommaren 2009 gjorde personalen en studieresa till Kalmar kyrkogårdsförvaltning, som då genomfört diplomeringsfas 2. I oktober arrangerade fördjupningsgruppen som arbetat med vår avfallsproblematik studiebesök på Gärstadverkets sopförbränningsanläggning. För att så många som möjligt skulle ha möjlighet att genomföra besöket fanns det två olika dagar att anmäla sig till. Under vårvintern 2010 besöktes krematoriet i Örebro, diplomerade enligt Göteborgsmodellen, för att studera miljövänligare alternativ vid kremering. I Örebro pågick vid tillfället ett försök att använda biodiesel istället för eldningsolja. Fördjupningsgruppen som arbetat med kulturvårdsplanen och återanvändning av gravstenar vidareutbildade sig genom att delta i SKKF:s kurs Återbruk av gravar och gravkvarter. Även denna kurs gick av stapeln i Örebro. Länsstyrelsen Östergötland och Motala kommun arrangerade i mars 2010 ett seminarium i Linköping om Klimat och konsumtion för att belysa den komplicerade konsumentrollen i hållbar utveckling. Även här var vi närvarnade och fick ta del av föreläsare som till exempel före detta europaparlamentarikern Anders Wijkman (Tällberg Foundation), Eva Ahlner (Naturvårdsverket) och Sonja Forward (VTI). Det kan även konstateras att då vi exempelvis deltagit i erfarenhetsutbyte kring miljöarbete eller själva tagit emot studiebesök, har mötet med dessa kollegor gjort att vi ökat våra erfarenheter och kunskaper inom miljöområdet. Att samtala och diskutera kring miljöfrågor, problematik och lösningar med utomstående har både resulterat i konkret feedback såväl som nya infallsvinklar och tankar kring tillvägagångssätt.
10 Fördjupningsgrupperna Förändringar tar fart. Förnyelse. Med beslutsamhet och bestämda kliv gick vi mot nya mål, laddade med optimism och rustade för utmaningar. När man ser helheten av det arbete som lagts ner i grupperna kan man inte undvika att slås av den uthållighet och den kämparglöd de visat prov på. Utan tvekan har samarbetsförmågan stärkts såväl inom som mellan grupperna, då kyrkoförvaltningens miljöarbete fortlöpande inte varit mitt eller ditt utan vårt. Hos oss har det definitivt inte varit ett ensamarbete, vilket det annars lätt blir. Idérikedomen och viljan att förändra och förbättra har gjort att ett miljömedvetet arbetssätt etablerat sig i rutinerna, blivit en naturlig del av verksamheten samt resulterat i att nya idéer och uppslag sett dagens ljus. Vi kan även enkelt konstatera att tiden varit en viktig faktor. Detta är inget man gör på en kafferast. Det tar tid och det måste få ta tid. Resultaten mognar fram, det ser vi inte minst vad gäller våra kemikalieinventeringar och vår gravvårdsmanual. Mycket ska skrivas ner för första gången, saker behöver inventeras, luckor för möten ska hittas mm. Miljöarbetet ska till en början samsas med övrig verksamhet, för att sedan smälta samman och bli ett med den. Vårt miljöarbete består till stor del av förändringar av metoder och rutiner, omfördelningar av resurser, återanvändning av material och att aktivt välja miljömässigt bättre alternativ vid nyinköp. Fördjupningsgrupperna skapas När vi kommit såhär långt rådde det ingen tvekan om att det fanns ett uppdämt behov av att få omsätta tankar om miljöförbättringar till praktisk handling. När fördjupningsgrupperna skulle skapas var det viktigt att involvera dem som arbetade inom det område där förändringarna skulle ske. Det kändes angeläget att fånga upp de som var proffs på sitt eget område, för att förankra förändringarna i verksamheten och verka för att dessa var sprungna ur personalens erfarenhetsbank. Resultatet har blivit att engagemanget och fliten fortlöpande legat på en hög nivå. I miljögruppen har prioriterade områden för diplomeringsfas 1 diskuterats fram och totalt skapades åtta grupper, vilket innebär minst en fördjupningsgrupp inom varje verksamhetsområde. Våra fördjupningsgrupper inom respektive verksamhetsområde Förvaltning och ekonomi Elektronisk fakturahantering och utveckling av intranätet En grupp som effektivt, målmedvetet och snabbt tog sig an sin uppgift, och lika snabbt sparade dokumenttransporter, toner och papper. Gruppens problemområden var att fakturorna krävde många transporter inom samfälligheten och att man inte hade kontroll på ankommande fakturor. Hanteringen gjorde att många onödiga papperskopior togs. Vidare fanns det många upptryckta blanketter inom verksamheten som också transporterades inom samfälligheten. De åtgärder gruppen har genomfört innebär att inga fakturor längre transporteras med den interna turen, som är vår egen posthantering och som går mellan kyrkoförvaltningen och församlingarna, med biogasbil, två gånger i veckan. När den elektroniska fakturahanteringen infördes testkördes systemet först inom kyrkoförvaltningen innan det fördes ut i
11 församlingarna. Numera är det helt utbyggt. Systemet medför bland annat att pappershantering och kopiering markant kunnat minskas. Gruppen har minskat antalet blanketter och samlat dem samt protokollen på intranätet. Förändringarna innebär att onödiga papperskopior undviks. Därmed har även ett viktigt arbete inletts bland de anställda, vilket syftar till att öka viljan att frekvent logga in på intranätet. Kallelser och handlingar skickas i huvudsak numera elektronisk till de förtroendevalda. Kyrkans byggnader Värme, belysning och ventilation Detta är en grupp som såg möjligheterna i vardagen och som utfört ett fortlöpande arbete med bredd. Arbetet har till stor del skett ute i församlingarna. Utgångspunkten var ett fastighetsbestånd som till stora delar hade äldre värme- och ventilationssystem. Systemen styrdes platsvis och ingen värmeåtervinning skedde. En stor del av ljuskällorna i dessa fastigheter var äldre. De åtgärder gruppen jobbat med innebär att äldre delar i värme- och ventilationssystemen bytts ut mot moderna, med värmeåtervinning och centralstyrning alternativt med närvarogivare. Drifttider har korrigerats och fjärrvärmeförbrukningen har minskats. Gruppen har även fortsatt arbetet med att byta ut gamla ljuskällor till lågenergilampor. Detta var arbeten som påbörjats tidigare, men som nu fortsatte och togs till nya höjder. De har även arbetat med att se till att reparation och nybyggnad nu sker på ett miljö- och energiriktigt sätt. Rivningsmaterialet sorteras nu innan det körs till återvinning. Installation av isolerglas och bergvärme är exempel på andra åtgärder gruppen arbetat med. Fortlöpande sker mätningar för att fastställa vilka energiåtgärder som ger störst effekt. Kyrkogårdar och markanläggningar Miljövänligare gravsmyckning En energisk och entusiastisk grupp som omgående lämnade in sin handlingsplan. Gruppen gick snabbt till handling, för att arbeta med ett område som tydligt syns utåt. Utgångsläget var att kistdekorationer och begravningsblommor kastades i containern för förbränning, på grund av mängden okomposterbara detaljer, exempelvis i form av plast och ståltråd. Altarblommor och andra buketter köptes från Trädgårdshallen. Buketterna innehöll ofta nejlikor, krysantemum och andra blommor som krävt långa transporter. För att verka för en miljövänligare avfallshantering har gruppen uppmanat arbetslagen att börja sortera begravningsblommorna: plast, band och kransar i förbränningscontainern, övrigt till kompostering. Gruppen har även tagit kontakt med blomsterhandlarna för att öka mängden komposterbara alternativ i blomsterarrangemangen. Våren 2010 startades en egen odling av altarblommor, för att på så sätt kunna använda mer säsongsbetonade och närodlade blommor till altare och buketter. När blommor ändå behövt köpas in, har kravet varit att de ska vara rättvisemärkta, vilket visat sig lite svårt att uppnå. Gruppen har även tagit fram information till gravbesökare om griftegårdens kretsloppstänkande.
12 Fördjupning av kulturvårdsplanen och återanvändning av gravvårdar En grupp som har haft många möten, skrivit mycket, diskuterat mycket, stött och blött formuleringar men inte tappat modet för det. Tidigare var det så att när gravrätten återlämnats eller återtagits transporterades gravstenarna till Lilla Aska griftegård för förvaring, vilket medförde onödiga transporter. Många gravstenar destruerades, vilket är ett slöseri med naturresurser. Dessutom saknades ett fungerande regelverk för hanteringen. För att bringa ordning i hanteringen av uttjänta gravvårdar har gruppen skapat ett regelverk i form av en manual som ska underlätta hanteringen. Med manualen som utgångspunkt har sedan rutiner för uthyrning av gravstenar tagits fram. Gruppen har skapat en uppställningsplats på den centrala griftegården för att kunna exponera dessa stenar. Antalet transporter har därmed minskat genom att gravstenarna inte längre fraktas till Lilla Aska griftegård för förvaring. Gruppens grundtanke har varit att ett kretsloppstänkande alltid skall eftersträvas. Riktlinjen har varit återbruk och i sista hand destruktion. För att motverka slöseri med naturresurser har även ett arbete inletts för återanvändning av resterande uttjänta gravvårdar. Informationsmaterial har tagits fram och griftegårdsexpeditionens personal har fortlöpande informerat eventuella köpare om tillgängligt stenmaterial. Kunden har sedan uppmanats, med tanke på miljöhänsyn, anlita en närliggande stenfirma för omarbetning. En bonuseffekt av gruppens arbete är att griftegårdspersonalens känsla för kulturarvet ökat och att ett miljömedvetet arbetssätt etablerat sig i rutinerna. Varor och tjänster Upphandling, användning och återvinning av datorutrustning En grupp som uppstod ur ett återkommande behov, ett behov att regelbundet förnya samfällighetens datorutrustning. Den befintliga datormiljön var miljömärkt och skärmarna var TCO-märkta. Även här fanns alltså sedan tidigare en miljöinriktning. Denna gång skulle dock upphandlingen dokumenteras. En offertförfrågan, innehållande krav på exempelvis prestanda, låg strålningspåverkan, energiförbrukning och miljöpåverkan, från tillverkning till återvinning, skickades ut till ett antal leverantörer. Resultatet har blivit att 160 nya miljövänliga arbetsstationer med kringutrustning beställts där samtliga av gruppens miljökrav har kunnat infrias. Den nya utrustningen har till exempel lägre energiförbrukning än våra gränsvärden och en mycket låg ljudnivå. Vid upphandlingen har gruppen alltså kunnat välja utrustning där högsta prestanda kombinerats med bästa möjliga miljövärden. Ett extra resultat av gruppens arbete är att den ensamhet en IT-expert ofta drabbas av i en liten organisation kunnat brytas. Varor och tjänster samt Övrig verksamhet Inköp av kemikalier och kemikaliehantering Detta visade sig vara ett ganska knepigt område och blev en utmaning för grupp, med stor uthållighet och kämparglöd. Gruppens uppgift har varit tung och otymplig, men viktig. Det har genomförts många möten och inventeringar för att nå målet.
13 Då arbetet startade fanns det kemiska produkter i våra förråd, som inte hade används på länge. Kemikalieförteckningar och säkerhetsdatablad för dessa produkter var inte uppdaterade. Inköp av kemiska produkter gjordes på flera olika inköpsställen, utan någon policy eller beställningslista och miljöaspekterna vägdes inte alltid in i val av kemikalier. Gruppen strävar mot en större samordning av kemikalieinköpen, minskad mängd kemikalier och allt fler miljövänliga produkter. Gruppens arbete började med att personalen uppmanades att rensa bort gamla produkter som inte användes, samt upprätta nya förteckningar över de produkter som blev kvar. Här igenom har vi nu kontroll på kyrkoförvaltningens kemikalier, och både antalet produkter såväl som antalet leverantörer har minskats. Inköpen har sedan riktats ytterligare mot vissa leverantörer som informerats om kyrkoförvaltningens miljöinriktning. Behovet av produkterna har setts över och en beställningslista har skapats. Enligt Arbetsmiljöverkets regler har säkerhetsdatablad över våra faroklassade produkter inskaffats. Kyrkonämnden har tagit beslut om inköpspolicy där även inköp av kemikaliska produkter ingår. Sedan har riktlinjer skapats för kyrkoförvaltningens inköp och hantering av kemikaliska produkter. Transporter och kommunikation Inköp av fordon och upphandling av transport av avlidna Här fanns en stor fordonspark som behövde börja processen att gå från fossila bränslen till miljövänligare alternativ och el. Dessutom behövde våra transporter ske på ett mer miljöriktigt sätt. Detta är gruppen som med allvar och handlingskraft tog sig an uppgiften. När arbetet att nå en miljödiplomering startade drevs kyrkoförvaltningens fordon och griftegårdens maskiner till största delen av diesel och bensin. Några eldrivna fordon hade anskaffats till griftegårdsverksamheten. Transporterna av avlidna sköttes av begravningsbyråerna i bensindrivna fordon. Följden av gruppens arbete har blivit att kyrkoförvaltningen investerat i fler biogasdrivna fordon. Vidare har de sista bränsledrivna truckarna på griftgårdarna bytts ut mot eldrivna motsvarigheter. På griftegårdarna rullar även elbilar och el-mopeder. Den 95 oktaniga bensinen har utgått och ersatts av miljöbensin i form av Aspens Alkylatbensin. Drivmedelsförbrukningen har dessutom minskat. Transporterna av avlidna har upphandlats med miljökrav och sker nu genom samordning av transporterna, i biogasbil. Förutom detta har antalet förvaringsplatser i kylrummet i Uppståndelsens kapell på centrala griftegården ökats. Kylrummets yta har utnyttjats på ett bättre sätt genom att det försetts med kistställningar i tre våningar, vilket resulterat i större lagringsmöjligheter. Därmed undviks onödiga transporter till krematoriet i Lilla Aska. Arbetslagen har försetts med cyklar. Bättre planering av exempelvis inköpsresor har även minskat arbetslagens transporter. Genom att investera i fler multiklippare har bland annat mängden handelsgödsel kunnat reduceras. Övrig verksamhet Avfallshantering Den här gruppen fick ett stort område som de snabbt hittade en struktur på och lyckades i och med detta sänka våra kostnader. Det första mötet var uppsluppet och innehöll många skratt, och den glada approachen har fortsatt. Här fanns många bra idéer som nu hittade en kanal.
14 Vi befann oss i ett läge där farligt avfall samlades ihop och kördes till Gärstad av oss helt utan dokumentation. Allt vårt pappersavfall kördes till förbränning. Sorteringen i soptunnorna griftegårdarna var bristfällig och grovsopcontainern kördes till sorteringen i Gärstad, trots att detta innebar en stor kostnad och att innehållet kunde sorteras av oss själva. Återanvändningen av begagnade kontorsmöbler var bristfällig till obefintlig. Gruppens svar på problemen blev att de formulerade en avfallspolicy. Utifrån den skapades sedan ett antal lösningar. Två miljöstationer för farligt avfall har inrättats. Varje miljöstation består av en container (c:a 2 x 3 m) som inretts med backar, hyllor, kärl och fat efter behov och som hämtas av Tekniska Verken. Det har varit en oväntat stor respons på dessa containrar. En återvinningsstation för papper har ordnats i soprummet på kyrkoförvaltningen. Materialet hämtas av IL-recycling. Förutom detta har sorteringen förbättras redan vid skrivborden. För problemet med soptunnorna på griftegården har svaret blivit fler kärl, bättre dekaler och upprepad information för att ingjuta ett kretsloppstänkande i våra besökare. Behållare för insamling av batterier och batteriljus har anordnats. Vidare sorterar vi själva våra grovsopor på plats i Lilla Aska genom att ha en plats för gips/isolering, en för virke/trä och en för metall. I nuläget komposteras i princip allt växtmaterial. Begagnade möbler med mera har organiserats i fack, ett för varje församling, i logen i Lilla Aska. Uppföljning Intern uppföljning: I handlingsplanerna, under Uppföljning, har grupperna skrivit hur de själva fortlöpande stämt av sitt arbete utifrån sina mål. Dessutom har de summerat den resa de gjort då de jobbat utifrån respektive handlingsplan och dokumenterat detta i densamma. Denna dokumentation har miljögruppen fått ta del av i början av februari 2011. Extern uppföljning: För att säkerställa det vi uppnått, förbättra oss ytterligare och gå mot nya mål kommer vi efter diplomering av Fas 1 påbörja arbetet med att nå Fas 2. Extern uppföljning sker i samband med att Fas 2 diplomeras. Efter att vi i framtiden diplomerats i alla tre faserna, är vår inriktning att ha en extern revision varje år tillsammans med en av stiftets diplomerare. Information Vår informatör har fortlöpande varit en stor tillgång i miljöarbetet. Information är svårt. Hur når vi ut genom alla kanaler? Hur får vi vår omvärld att tänka mer miljömedvetet? Hur sprider vi vårt budskap? Det har varit skönt för grupperna att kunna luta sig mot denna informationsklippa. Exempel på hur vi informerat om vårt arbete är: Handlingsplanerna har lagts ut på intranätet. Vår vision och policy har publicerats på intranätet, den externa webben och på våra anslagstavlor. Foldrar har tagits fram för information till allmänheten om begagnade gravvårdar, kistdekorationer och miljöarbetet i stort. Två artiklar om miljödiplomeringen har publicerats i Stiftsbladet Affischer Studiebesök Föreläsning på miljödag på stiftet hösten 2009
15 Artikel i Svenska kyrkans informationsblad Deltagit med material på Framtidskonferensen 2010, arrangerad av Linköpings stift Deltagit i erfarenhetsutbyte inom miljöarbetet, arrangerat av Linköpings stift i Vårdnäs 2010-06-14 Se även respektive handlingsplan Handlingsplaner När fördjupningsgrupperna skulle börja skriva sina handlingsplaner, var mycket arbete redan gjort. Det material som samlats in till grundmaterialpärmarna, via de två enkäterna där vi jämfört Förr och Numera samt Nu och I framtiden, kom nu väl tillpass. Att vi använde dokumentationsmallarna från Svenska kyrkans arbetshäfte om miljödiplomering, underlättade arbetet ytterligare. Ett hyggligt enkelt och ganska mekaniskt arbete i åtta steg. Material från Numera / Nu blev nulägesbeskrivningar. Poster hämtade under rubriken I framtiden blev delmål, och den gemensamma nämnaren för gruppens delmål blev det övergripande målet. Sedan återstod bara att diskutera i gruppen och föra in uppgifter om vad som behövde göras under Åtgärdsprogram, vem som skulle göra vad under Ansvarig, hur lång tid det fick ta under Tidplan och hur andra skulle få ta del av gruppens arbete under Information. Tidpunkter för att stanna upp och stämma av arbetet fördes in under Uppföljning. Den huvudansvarige presenterade sedan sin grupps handlingsplan för miljögruppen. Handlingsplanen lades därefter ut på intranätet och den huvudansvarige tog plats i miljögruppen. Fördjupningsgruppernas handlingsplaner Handlingsplanen har fungerat som en ryggrad för den enskilda gruppens arbete. En plattform att återvända till, en checklista för att få ordning på arbetets alla delar och ett vittnesbörd om att gruppens arbete fortskrider, då sak efter sak i handlingsplanen gjorts, åtgärdats eller uppfyllts. Här nedan följer fördjupningsgruppernas handlingsplaner. De är uppställda enligt samma mall, men texterna utgörs av gruppernas egna formuleringar. Vi har valt att redovisa varje konkret handlingsprogram enskilt, vilket innebär att varje handlingsplan börjar högst upp på en sida. Detta för att de olika handlingsplanerna inte ska störa varandra, utan att innehållet i varje handlingsplan ska komma till sin rätt.
DATUM 2009-06-04 Handlingsplan för elektronisk fakturahantering Gruppens medlemmar: Pia Ruthgård Rosita Elfheim Maria Bruto Ellhar Birgitta Forsman Karolina Granath Kerstin Jansson Anna Junggren Charlotta Nilsson Yvonne Nordh Bodil Strömberg Mikael Svensson Nulägesbeskrivning Ingen ankomstregistrering Olika fakturadresser Interna turen tar de fakturor som har fel adress (församlingarna) Griftegård egen interntur med fakturor Konteringsstämpel+kontering Attesteras av ansvariga Buntning av fakturor Interna turen tillbaka till Fridtunagatan Registrering i Aveny Betalningsbeordring Skickas fil till bankgirocentralen Bevakning av bunt tills kvittens från BG kommer tillbaka (signering) Arkivering Övergripande mål Vi vill avskaffa alla inkommande pappersfakturor. Vi vill istället hantera e-fakturor. Delmål Genom införande av elektronisk fakturahantering minskar vi behovet av papper, pärmar och toner. Inga fakturor behöver transporteras med bil. Att kunna ta emot e-fakturor Åtgärdsprogram Målen ska uppnås genom införande av elektronisk fakturahantering. Införandet ska bedrivas i projektform med en projektledare och en projektgrupp bestående av fem personer inklusive projektledare. Som stöd i processen har en referensgrupp med representanter från olika församlingar och från olika befattningskategorier utsetts.
17 Arbetsgången är enligt nedan: Kartläggning och kravspecifikation Upphandling och offertförfrågan Studiebesök och referenstagning Genomförande Tidplan Uppföljning Ansvarig Karolina Granath Tidplan Förvaltningen ska börja under 2009. Införs i alla enheter senast våren 2010. Information Mottagare: Referensgruppen Kyrkoherdegruppen Kyrkosekreterare Attestanter Hur: Information och förankring Utbildning i systemet för anställda Uppföljning Uppföljning efter införande i förvaltningen och församlingsvis. Utvärdering och uppföljning 2010-12-10 Genom att vi successivt under året har infört elektronisk fakturahantering, har behovet av papper, pärmar och toner minskat. Det har gått för kort tid för att kunna göra några mätningar på helheten, men stickprov visar att målet kommer att infrias. Inga fakturor transporteras längre med vår sk interna tur, men vi har ändå inte kunnat minska antalet turer. Vi har fortfarande två turer i veckan, vilket framförallt hänger samman med hanteringen av våra kollekter. Vår målsättning är att dra ned på den interna turen till en gång per vecka. Det måste dock finnas en balans mot behovet, eftersom det annars resulterar i att varje församling börjar åka till oss med ärenden istället. Erfarenheterna vi fått är att arbetsbördan ökat centralt men att implementeringen i församlingarna har gått bra. Det ses som positivt att pappershantering och kopiering markant har kunnat minskas.
18 Målet med att kunna ta emot e-fakturor är inte uppfyllt. Under hösten 2010 har kontakt tagits med Eniac för att se över möjligheterna för detta. Det finns inga hinder i Eniac s system men Eniac avvaktar pågående arbete hos svenska kyrkan på nationell nivå, som förväntas ta ett år. En enhet, som har Eniac s system ska införa e-fakturor och vi ska följa deras arbete så att vi ska kunna börja med e-fakturor tidigare än nationell nivås plan.
19 DATUM 2009-06-04 Handlingsplan för utveckling av intranätet Gruppens medlemmar: Pia Ruthgård Rosita Elfheim Maria Bruto Ellhar Birgitta Forsman Karolina Granath Kerstin Jansson Anna Junggren Charlotta Nilsson Yvonne Nordh Bodil Strömberg Mikael Svensson Nulägesbeskrivning Mycket upptryckta blanketter Fysiska transporter av blanketter (personal mm) Skriver ut skrivbara blanketter och fyller i manuellt Övergripande mål Vi vill avskaffa alla pappersblanketter genom att datorisera dessa. Delmål Minska antalet blanketter Datorisera och samla allt på ett ställe på intranätet Delvis göra webbaserade blanketter med elektronisk attest Digital arkivering av protokoll på intranätet Åtgärdsprogram Utse grupper som ser över blankettfloran Skapa digitala blanketter Skapa blankettknapp på intranätet Se över vilka blanketter som kan bli webbaserade Se till att alla protokoll finns på Ebba och så småningom på intranätet Se över access till intranätet
20 Ansvarig Anna personalblanketter (Anna utser arbetsgrupp) Rosita flyttning av blanketter till intranätet (personal- och ekonomiblanketter) Maria blankettknapp på intranätet Birgitta inventering av kyrkorådens protokoll på Ebba Tidplan Steg 1 Utse grupper som ser över blankettfloran Skapa digitala blanketter Skapa blankettknapp på intranätet Lägga ut blanketterna 2009-12-31 Färdigt att använda Steg 2 Se över vilka blanketter som kan bli webbaserade 2011-06-30 Färdigt att använda Protokoll på intranätet Steg 1 Få alla protokoll på Ebba 2009-12-31 Färdigt att använda Steg 2 Få protokollen på intranätet 2010-12-31 Färdigt Information Delaktighet och förankring under processen Uppföljning Utvärdering av miljöaspekten. Utvärdering och uppföljning 2010-12-10 Vi har samlat alla blanketter och protokoll på intranätet som var två av våra delmål. Minskningen av antalet blanketter kommer att vara klar i mars 2011. Vi har utrett möjligheterna att på personalsidan göra blanketter med elektronisk attest. I början av 2011 kommer vi att köpa nya datorer till samfälligheten och då också uppgradera oss till Office 2010. I den versionen kan man skapa elektroniska attester, och vi anser att det är det enklaste och mest kostnadseffektiva sättet för oss att lösa den här frågan.
21 De svårigheter vi stött på i vår utveckling av intranätet är att det finns en begränsad vilja till frekvent inloggning hos våra anställda. Vi försöker på olika sätt att på ett positivt sätt jobba med en ökad användning.
22 DATUM 2010-05-20 Handlingsplan för värme, belysning och ventilation Gruppens medlemmar: Berton Nyström Tommy Larsson Roland Hällbro Inger Hällbro Thomas Malm Göran Johansson Glenn Karlsson Kjell Carlsson Nulägesbeskrivning Vi har ett fastighetsbestånd som till stora delar har äldre värme- och ventilationssystem samt att det styrs platsvis utan värmeåtervinning, samt en stor del äldre ljuskällor. Övergripande mål Efterhand byta ut äldre delar i värme och ventilation mot moderna, med värmeåtervinning och centralstyrning alternativt med närvarogivare. Byta äldre ljuskällor efterhand samt att reparation och nybyggnad sker på ett miljö och energiriktigt sätt. Delmål Årsvis Under en 3-5-årsperiod byta samtliga system enl. ovan beroende på tilldelning av ekonomiska medel. Åtgärdsprogram och ansvariga Värmeåtervinning på våra ventilationsanläggningar. Ansvarig Roland. Drifttider ventilation. Ansvarig Roland. Byggnation och återvinning av material. Ansvarig Tommy. Utbyte av ljuskällor. Samtliga vaktmästare samt Tommy och Roland. Energistatistik. Ansvarig Inger. Tidplan 2009, 2010, 2011. Fastställes årsvis enligt uppdaterade underhållsplaner.
23 Information Info till samtliga anställda angående ventilation samt värme (21ºC kontor samt 19ºC verksamhetslokaler) och ljus samt datorer, är genomförd med ekonomisk bakgrund. Uppföljning a) Mätning med värmedetektorer (mätpuckar) startas våren 2010 i våra lokaler och kommer att fortsätta kontinuerligt. b) Energiförbrukning följs upp årligen vad avser el och fjärrvärme. Utvärdering och uppföljning 2010-01-14 Gruppens arbete har resulterat i att en rad effektiviseringar av våra värme- och ventilationssystem genomförts. I Berga kyrka återvinns värmen i ventilationens frånluft. En värmeväxlare har installerats och med hjälp av den värms nu inluften, vilket minskat fjärrvärmeförbrukningen. En centralstyrningsenhet för värme och ventilation har provats i Mikaelskyrkan. Dock är lönsamheten tveksam med hänsyn till hur dessa lokaler utnyttjas. Även drifttiderna för ventilationen har korrigerats mot nyttjande och övertidstimers, som genom en knapptryckning ger forcerad ventilation i tvåtimmarsintervall, har monterats i Hackeforsgården, Mikaelskyrkan, Lilla Aska ekonomibyggnad, Berga kyrka, matsalen i Förvaltningshuset, S:t Hans kyrka, Vidingsjö kyrka samt i Skäggetorps kyrka. Under 2010 har huvuddelen av våra mätningar med hjälp av mätpuckar använts för att beräkna var vi får mest effekt av våra energiåtgärder. Som exempel kan nämnas att Tannefors kyrka kompletterats med vattenburna radiatorer. Vidare har gamla ljuskällor bytts ut efterhand och all nyinstallation sker numera med lågenergilampor. Information till personalen om gruppens åtgärder för ventilation, värmenivåer (21ºC kontor samt 19ºC verksamhetslokaler) samt belysning har gått ut i början av året samt innan Advent. Rutinerna kring byggnation och återvinning har setts över. Exempelvis sorterades materialet från rivningen i Berga kyrkas körrum i fraktioner före transporten till kommunens återvinningscentral.
24 DATUM 2009-12-15 Handlingsplan för miljövänligare gravsmyckning Gruppens medlemmar: Madelene Fredriksson Lena Pettersson Hans Axén Björn Granath Joakim Carlsson Nulägesbeskrivning Kistdekorationer och begravningsblommor kastas i containern för förbränning. Altarblommor och andra buketter köps ifrån Trädgårdshallen. Ofta nejlikor, krysantemum och andra blommor som kommer långt ifrån, Syd Afrika t.ex. Övergripande mål Få bort kistdekorationer och begravningsblommor ifrån förbränningscontainern. Önskvärt att det används så mycket komposterbart material som möjligt i dessa. Använda mer säsongsbetonade och närodlade blommor till altare och andra buketter. I övrigt rättvisemärkta. Få ut information till gravbesökare om griftegårdens kretslopp. Delmål Minska mängden begravningsblommor och kistdekorationer i förbränningscontainern. Få fram egen odlade blommor till altarblommorna under viss tid av säsongen. Åtgärdsprogram Lyssna med blomsterbindarna om komposterbara alternativ i kistdekorationer. Börja sortera begravningsblommor plast, band, glas och kransar i förbränningscontainern övrigt till kompostering. Starta upp egen odling av altarblommor. Ta in offerter av närliggande blomsterhandlare på säsongsbetonade, närodlade eller rättvisemärkta buketter. Få ut informationslapp till gravbesökarna på våra nya fina anslagstavlor. Kolla upp vad Oasis innehåller för att på bästa sätt ta hand om den. Ansvarig Blomsterbindarna Lena och Hans Egen odling Björn och Hans Offerter, anslagstavlor Madelene Oasis Joakim
25 Tidplan Start våren 2010. Avstämning löpande under året. Information Till allmänheten på anslagstavlorna. Till personal muntligt på möten samt email till arbetslagen. Uppföljning Vi följer upp i slutet av året hur altarblommorna har upplevts av vaktmästare och besökare. Vi stämmer av med arbetslagen i oktober hur sorteringen av begravningsblommorna har fungerat. Utvärdering och uppföljning 2010-12-10 Sorteringen av begravningsblommor och dekorationer har i stort sett fungerat bra. Arbetslagen har inte upplevt alltför stor arbetsbelastning. Mängden blommor och växtmaterial har minskat i förbränningscontainern. Information om sortering bör skickas ut till nästa säsong igen. Även information till begravningsbyråer och blomsterhandlare bör gå ut igen. Intresset ifrån deras sida har varit svalt, men många av dem jobbar redan med miljötänk. Vår altarblomsodling har varit mycket uppskattad. Både av dem som sett odlingen ute på plats och de som har njutit av vackra altarblommor. Vaktmästaren tycker det har fungerat bra och har haft bra tillgång till blommor. En del sorters blommor har det varit lite mycket av och en del sorter har varit lite mer svårskötta. Till nästa år kan sortimentet justeras lite men vi är väldigt nöjda med utfallet. Gravbuketterna blev det ingen större ordning på. Det var dåligt med offerter. Till nästa år hoppas vi kunna ta så mycket som möjligt ifrån vår egen odling till gravbuketter. Resterande får tas ifrån Trädgårdshallen men med mer miljötänk, som i år försvann lite. Anslagstavlornas information har varit bra och kortfattad men kan uppdateras något oftare med passande bilder för säsongen.
26 DATUM 2010-01-12 Handlingsplan för fördjupning av kulturvårdsplanen och återanvändning av gravvårdar Gruppens medlemmar: Håkan Westerlund Ewa Carlsson Kjell Jansson Ulf Svensson Maria Bruto Ellhar Jörgen Silverstig Nulägesbeskrivning När gravrätten har återlämnats eller återtagits transporteras gravstenen till Lilla Aska för förvaring, vilket medför onödiga transporter och är ett slöseri med naturresurser. I nuläget destrueras många gravstenar. För närvarande saknas fungerande regelverk. Övergripande mål I vår verksamhet vill vi främja ett kretsloppstänkande, hushålla med naturresurser och energi samt sprida goda miljöidéer. Vi vill också ställa miljökrav på dem som utför tjänster åt upplåtaren för begravningsplatsen. Delmål Vi skall skapa ett regelverk som underlättar hanteringen av uttjänta gravstenar. Vi skall verka för att minska antalet transporter av gravstenar. Vi skall arbeta för återanvändning av gravstenar, och motverka slöseri med naturresurser. Åtgärdsprogram Vi ska skapa ett tydligt och enkelt regelverk exempelvis i form av en manual. Anordna en särskild plats på griftegården, en form av lapidarium. Dels för att möjliggöra visning av gravstenar, som är tänkta att återanvändas, och dels för att undvika onödiga transporter. För att motverka slöseriet med stenmaterial och hålla nere transportsträckorna skall vi uppmana närliggande stenfirmor att omarbeta uttjänta gravstenar. Ansvarig Landskapsingenjören ansvarar för framtagande av regelverk.
27 Transportlaget iordningställer plats för visning av gravstenar och i samverkan med griftegårdsassistent verkställer beslut om borttagning av gravstenen från gravplatsen. Griftegårdsassistenterna håller fortlöpande kontakt med de lokala stenfirmorna angående stenmaterial för omarbetning. Informatören ansvarar för information till stenfirmorna och begravningsbyråerna, samt framställer en informationsfolder. Tidplan Den 6 april inleder vi arbetet enligt handlingsplanen. Information Informationsbrev till stenfirmorna och begravningsbyråerna, informationsfolder till gravrättsinnehavare, information på intranätet, information på webbplatsen och i begravningskapellen. Uppföljning Den 13 december sker utvärdering och uppföljning. Utvärdering och uppföljning 2010-12-13 Utifrån kulturvårdsplanen har vi skapat en manual för att underlätta hanteringen av våra uttjänta gravstenar. Genom denna åtgärd har vi minskat antalet transporter av gravstenar och lyckats motverka slöseri med naturresurser. Med manualen som utgångspunkt har sedan rutiner för uthyrning av gravstenar tagits fram. Vi har skapat en uppställningsplats på den centrala griftegården för att kunna exponera dessa stenar. Antalet transporter har därmed minskat genom att gravstenarna inte längre fraktas till Lilla Aska griftegård för förvaring. Vi har även sparat transporter genom att vi inte längre kör dem till en stenfirma för avidentifiering. Uppställningsplatsen som sådan har fungerat bra i sin nuvarande utformning, men vår intention är att i framtiden utveckla den ytterligare. Även hanteringen av gravstenar som inte faller inom kulturvårdsplanens kategorier Mycket värdefull eller Värdefull har fungerat väl. Här har stenmaterial köpts av gravrättsinnehavare som sedan uppmanats anlita en närliggande stenfirma för omarbetning. Informationen till våra gravrättsinnehavare, exempelvis i form av informationsfolder och prislista, har fallit väl ut. Vi har fortlöpande fått förfrågningar om tillgängliga gravstenar från nyblivna gravrättsinnehavare, och även mött positiva reaktioner från gravrättsinnehavare som överlämnat gravstenen till oss då gravrätten upphört. Kontakten med den stenfirma som utfört omarbetningen av våra hyrstenar har fungerat väl, medan intresset från begravningsbyråernas sida varit svalare. Vi kommer därför åter att informera begravningsbyråerna om vårt miljöarbete. En bonuseffekt av gruppens arbete är att griftegårdspersonalens känsla för kulturarvet ökat och att ett miljömedvetet arbetssätt etablerat sig i rutinerna.
28 DATUM 2010-11-04 Handlingsplan för upphandling, användning och återvinning av datorutrustning Gruppens medlemmar: Mikael Svensson Pia Ruthgård Jörgen Silverstig Gunnar Forsberg Nulägesbeskrivning Vår nuvarande datormiljö var när den köptes miljömärkt. Skärmarna är TCO-märkta. Datorerna har idag för låg prestanda och behöver bytas ut. Övergripande mål Vid upphandling och återvinning av datorer och datorutrustning ska miljöpåverkan vägas in. Delmål Krav vid upphandling: Arbetsstationernas energiförbrukning i normalt driftläge max 100W/h Arbetsstationernas energiförbrukning i energisparläge max 10W/h Bildskärmarnas energiförbrukning i normalt driftläge max 50W Specifikation över utrustningens miljöpåverkan i kretsloppet från tillverkning till återvinning Strålningspåverkan ska vara en av marknadens lägsta Utrustningen ska ge en god arbetsmiljö för användaren t ex vad avser ergonomi och ljudnivå Miljöaspekter arbetas in i riktlinjer för användande av datorutrustning. Krav vid utrangering: I första hand återanvändning I andra hand återvinning enligt tillverkarens produktansvar Åtgärdsprogram Att välja ut ett antal leverantörer Offertförfrågan med kravspecifikation enligt ovanstående delmål Utvärdering av inkomna offerter Upphandling och leverans
29 Ansvarig Mikael Svensson ansvarar för att delmålen uppnås. Tidplan Arbetet påbörjas hösten 2010 och slutförs före sommaren 2011. Information Genom e-post, intranät och personlig kontakt Uppföljning December 2010 Februari 2011 Efter slutförd leverans Utvärdering och uppföljning 2011-01-25 Upphandling Kyrkoförvaltningen har nu lagt en beställning på 160 nya arbetsstationer med kringutrustning. Samtliga miljökrav vid upphandlingen har kunnat infrias då den nya utrustningen t ex har lägre energiförbrukning än våra gränsvärden och en mycket låg ljudnivå. Vi har dessutom valt höj- och sänkbara skärmar för en bra ergonomi. Miljöaspekter kommer att inarbetas i riktlinjerna för användande av datorutrustning innan de beslutas och implementeras. Här återfinns t ex val av tidsintervall innan utrustningen går i energisparläge. Tidplan februari 2011. Utrangering Utrangering kommer att ske enligt kraven i vår handlingsplan: I första hand kommer de anställda att erbjudas att köpa utrustningen I andra hand skänker vi arbetsstationerna för återanvändning via t ex Hjärta till hjärta I tredje hand återanvänder vi arbetsstationerna genom att sälja utrustningen till något företag som daterar upp den och säljer den vidare I fjärde hand återvinning via kommunens insamling av elektronikskrot Erfarenheter En positiv erfarenhet har varit att vi i upphandlingen kunde välja utrustning som hade högst prestanda kombinerat med bästa möjliga miljövärden. Vi behövde alltså inte ge avkall på prestanda för att få bästa miljöval eller vice versa. Genom att integrera miljöfaktorerna med expertkunskapen inom IT-området, kunde delaktigheten bland medarbetarna breddas. En IT-expert blir ofta ganska ensam i en
30 liten organisation, och en extra bonus blir därför den arbetsglädje som uppstår i den gemensamma diskussionen med de olika infallsvinklarna.
31 DATUM 2009-02-24 Handlingsplan för inköp av kemikalier Gruppens medlemmar: Kjell Jansson Helèn Qvist Karl-Axel Karlsson Lars Johansson Tommy Larsson Roland Hällbro Nulägesbeskrivning Kemiska produkter köps in på flera olika inköpsställen utan någon policy eller beställningslista. Miljöaspekterna vägs inte alltid in i val av kemikalier. Övergripande mål Vi vill styra inköpen mot miljömärkta produkter så långt som möjligt. Vi vill att inköpen ska styras av en policy som grundas på noga utvalda produkter uppförda på inköpslista för ett fåtal utvalda leverantörer. Prövning av ansvarig vid upptagande av ny produkt på listan. Delmål Skapa beställningslistor Utse leverantörer Åtgärdsprogram Steg 1 Tillsammans med ett fåtal miljöcertifierade se över behovet av produkter och skapa beställningslistor. Steg 2 Få alla användare i kyrkoförvaltningen att beställa efter dessa listor. Ansvarig Kjell Jansson huvudansvarig De som är ansvariga för verksamhet som involverar kemiska produkter exv. lagförmän och verkstadsansvarig.
32 Tidplan Steg 1 klart till 31/8 2009 Steg 2 klart till 30/9 2009 Information Göra policyn känd inom förvaltningen genom information på medarbetarsamlingar och intranätet. Uppföljning Årlig revidering av beställningslistor. Uppföljning och utvärdering 2010-12-20 Kyrkonämnden har tagit beslut om inköpspolicy där även inköp av kemikaliska produkter ingår. Sedan har riktlinjer skapats för kyrkoförvaltningens inköp och hantering av kemikaliska produkter. Utifrån de kemikalieinventeringar som personalen gjort inom verksamheten, har en beställningslista skapats och vi har i och med detta inriktat våra inköp av kemikalier mot allt färre leverantörer, som vi ställer miljökrav på. Beställningslistan har fastställts av ledningsgruppen och sedan förankrats bland personalen, samt lagts ut på intranätet. Denna lista utgör grunden för alla våra kemikalieinköp. Ska en ny produkt tas upp på listan sker detta genom att griftegårdschefen och fastighetschefen på kyrkoförvaltningen, i samråd prövar behovet av produkten. Om produkten bedöms som nödvändig antecknar den som har kemikalien i sin verksamhet denna för hand på rätt inventeringslista och inskaffar sedan eventuellt säkerhetsdatablad till produkten. Allt placeras sedan på rätt plats i den egna kemikaliepärmen. De ansvariga gör en notering om produkten i anslutning till beställningslistan. Vid den årliga revisionen av kemikaliebeståndet, som sker i december och skall vara avslutad innan årsskiftet, kompletteras den ordinarie beställningslistan med de kemikalier som tillkommit sedan föregående revision. Att nya kemikalier tillkommer ska vara ett undantag. Inriktningen inom verksamheten ska vara att vi använder allt färre kemikalier och att de kemikalier vi använder, i allt högre grad, ska vara miljövänliga. Det visade sig svårt att hålla den tidplan vi först skapade, på grund av att kemikalieinventeringarna tog tid, och att framtagandet av beställningslistan varit beroende av dessa inventeringar. Tidsåtgången har varit ett dilemma då det varit svårt att hinna med inventeringarna under sommarsäsongen, på grund av hög arbetsbelastning. Detta har gjort att det mesta arbetet utförts under vinterhalvåret med kompletteringar under sommarhalvåret. Dock anser vi inte att detta varit till nackdel för slutresultatet, då de inventeringar som nu mognat fram kommer att vara beständiga under längre tid än de annars skulle ha varit. Följden blir att även beställningslistan blir mer varaktig. Dessutom har tiden gjort att ett miljömedvetet arbetssätt börjat etablera sig i rutinerna kring kemikalieinköpen.
33 DATUM 2009-02-24 Handlingsplan för kemikaliehantering Gruppens medlemmar: Kjell Jansson Helèn Qvist Karl-Axel Karlsson Lars Johansson Tommy Larsson Roland Hällbro Nulägesbeskrivning Kemiska produkter som inte används längre finns i våra förråd. Prövning om miljöfarliga produkter kan bytas mot miljömärkta eller mindre miljöfarliga har ej gjorts under den senaste tiden. Kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad ej uppdaterade. Övergripande mål Vi vill använda så miljövänliga produkter som möjligt. Systematiskt pröva om miljöfarliga produkter kan bytas mot miljömärkta. Hålla en aktuell produktförteckning. Hålla en aktuell förteckning och säkerhetsdatablad över klassade produkter. Skapa en kemikaliepolicy. Delmål Rensa bort gamla produkter som inte används. Skapa kemikalieförteckning innehållande säkerhetsdatablad över klassade produkter. Åtgärdsprogram Steg 1 De som i sin verksamhet har kemiska produkter, rensar och samlar ihop gamla produkter som inte används och meddelar sedan förmannen på transport så de kan transportera produkterna till avfallsstationen. Steg 2 De som i sin verksamhet har kemiska produkter, upprättar en förteckning över de produkter som finns kvar och lämnar in till griftegårdschefen. Steg 3 Griftegårdschefen tillser att kemikalieförteckning innehållande säkerhetsdatablad över klassade produkter upprättas.
34 Ansvarig Kjell Jansson huvudansvarig De som är ansvariga för verksamhet som involverar kemiska produkter exv. lagförmän och verkstadsansvarig. Tidplan Steg 1 klart till 31/3 2009. Steg 2 klart till 30/4 2009. Steg 3 klart till 30/6 2009. Information Göra policyn känd inom förvaltningen genom information på medarbetarsamlingar och intranätet. Uppföljning Årlig inventering och revidering av kemikalieförteckningen. Utvärdering och uppföljning 2010-12-20 Kyrkonämnden har tagit beslut om inköpspolicy där även inköp av kemikaliska produkter ingår. Sedan har riktlinjer skapats för kyrkoförvaltningens inköp och hantering av kemikaliska produkter. De som har kemikalier i sin verksamhet har rensat bort gamla produkter och fört upp de återstående, aktuella produkterna på inventeringslistor. Produkterna har delats upp i faroklassade produkter och ej faroklassade produkter. Sedan har aktuella säkerhetsdatablad inskaffats för de faroklassade produkterna. Kemikaliepärmar har skapats och placerats där produkterna finns. Dessutom har två centrala kemikaliepärmar skapats, som innehåller samtliga inventeringslistor. Den ena pärmen återfinns hos den huvudansvarige för kemigruppen och den andra finns hos miljösamordnaren på förvaltningen. Dessa pärmar innebär att vi nu har kontroll på förvaltningens kemikalier och kan påbörja arbetet med att inrikta inköpen mot allt fler miljövänliga produkter. Det visade sig svårt att hålla den tidplan vi först skapade. Detta berodde dels på mängden kemikalier, som ibland var svåra att lokalisera, och dels på grund av att inventeringarna tagit tid. Tidsåtgången har varit ett dilemma då det varit svårt att hinna med dessa inventeringar under sommarsäsongen. Detta har gjort att det mesta arbetet utförts under vinterhalvåret med kompletteringar under sommarhalvåret. Dock anser vi inte att detta varit till nackdel för slutresultatet, då de inventeringar som nu mognat fram kommer att vara beständiga under längre tid än de annars skulle ha varit. Dessutom har tiden gjort att ett miljömedvetet arbetssätt börjat etablera sig i rutinerna kring kemikaliehanteringen.
35 DATUM 2010-01-12 Handlingsplan för inköp av fordon och upphandling av transport av avlidna Gruppens medlemmar: Gunnar Forsberg Christer Fredriksson Björn Larsson Björn Granath Arne Bringnäs Roger Hultman Roland Jemander Lars Wirström Lars Johansson Nulägesbeskrivning Kyrkoförvaltningens fordon Kansliet VW Caddy skåp Biogas Fastighet Renault Master Diesel Volvo V 70 Bensin Volvo V 70 Bensin Griftegård Toyota Corolla Bensin Ford lätt lastbil Diesel Vw pick up Diesel Renault Master Diesel Renault Kangoo Bensin Volvo FL 6 lastbil Diesel Transport av avlidna Förvaltningen har ett muntligt avtal med begravningsbyråer om att de enligt överenskommet pris får sköta transporterna på uppdrag av förvaltningen på de begravningsuppdrag som de har. Miljö vänliga maskiner mm El-truckar 3 st El-bil 1 st Miljöbensin 2-takt
36 Övergripande mål Alla nya fordon som köps in skall då det är möjligt drivas med förnyelsebart drivmedel eller el, om så inte är möjligt skall miljöpåverkan utredas. Organisera och strukturera verksamheten så att samtransport möjliggörs. När upphandling sker av transportuppdrag skall krav ställas på att om möjligt skall fordonen som används för uppdraget drivas med förnyelsebart drivmedel, om så inte är möjligt skall miljöpåverkan utredas. Delmål Under 2009 byta Toyota Corolla till en mindre skåpbil som drivs på Biogas. Under 2009 byta Ford lätt lastbil till en mindre herrgårdsvagn som drivs på Biogas, kan utnyttjas av arbetslaget i Lilla Aska för inköp och vid bärning samt av griftegården vid resor för utbildning och konferenser. Till 2010 i egen regi eller genom upphandling utföra transport av avlidna med fordon som kan transportera upp till fyra kistor samtidigt på ett etiskt och värdigt sätt, fordonet ska drivas på förnyelsebart drivmedel helst Biogas. Under 2010 utvidga antalet förvaringsplatser i Uppståndelsens kylrum för att förvara alla avlidna där som det ska vara begravningsceremoni för i Uppståndelsens kapell eller i församlingskyrkorna samt de platser som säljes till Åkerbo församling. På detta sätt minskas transportsträckan per avliden med 25 km. Byta de två sista dieseldrivna Alme truckarna till två El-drivna. Byta 95 oktan bensin till 4-takt miljöbensin. Under 2010 investera i multiklippare. Organisera handhavandet med bensin i dunk. Att köpa in ett antal cyklar för att minska drivmedelskrävande persontransporter inom griftegården och de centrala delarna av staden. Åtgärdsprogram Vid utvärderingen av inkomna offerter är offerten från Rejmes på en Renault Kangoo det billigaste alternativet men bilen drivs med E85. Bivas Offert på en Opel Combo biogas är 6.700:- dyrare men valet blir Opel Combo då den drivs med Biogas. Ingen ny offertförfrågan kommer att genomföras för inköp av bil 2009. Värdet med att inte ha för många olika märken värderas i detta fall, så en ny Opel Combo Tour kommer att inköpas hösten 2009. Kostnadsberäkna vad transport av avlidna skulle kosta om den bedrevs i egen regi. Fordonet för verksamheten ska drivas med förnyelsebart drivmedel helst Biogas. Gör en offertförfrågan till ett antal begravningsbyråer gällande transport av avlidna. I förfrågningsunderlaget ska samma miljökrav ställas som om verksamheten skulle bedrivas i egen regi, samt reservation för att kunna
37 förkasta samtliga offerter om det visar sig mer fördelaktigt att bedriva verksamhen i egen regi. Undersök om det går att köpa 4-takts miljöbensin till tanken i Lilla Aska. Ansvarig Gunnar Forsberg ansvarar för att bilar drivna på biogas köps in och att de två sista Alme truckarna bytes mot två eldrivna samt att miljöbensin ersätter 95 oktan. Gunnar Forsberg ansvarar för att upphandlingen gällande transport av avlidna och att miljökraven beaktas samt att förvaringsplatserna i Uppståndelsens kapell utökas. Förmännen ansvarar för att organisera handhavandet av bensin i dunk samt att då nya gräsklippare ska köpas in så köper man multiklippare. Tidplan Toyota Corolla bytes till en mindre skåpbil som drivs på Biogas klart februari 2009. Två sista dieseldrivna Alme truckarna bytes till El-drivna klart våren 2009. Byta 95 oktan bensin till 4-takt miljöbensin klart våren 2009. Upphandling transport av avlidna klart till 1 januari 2010. Ford lätt lastbil bytes till en mindre herrgårdsvagn som drivs på Biogas klart mars 2010. Utvidga förvaringsplatserna i Uppståndelsens kapell klart mars 2010. Investera i fler multiklippare klart våren 2010. Organisera handhavandet med bensin i dunk klart våren 2010. Information Information finns på intranätet och tas upp på lagmöten. Uppföljning Vi ska följa upp arbetet två gånger per år. Vid avstämningen 10-01-19, kunde vi konstatera följande: Kyrkoförvaltningens fordon Kansliet VW Caddy skåp Biogas Fastighet Renault Master Diesel Volvo V 70 Bensin Volvo V 70 Bensin Opel Combo Biogas Griftegård Ford lätt lastbil Diesel Opel Combo biogas lev i mars Vw pick up Diesel Renault Master Diesel Renault Kangoo Bensin Volvo FL 6 lastbil Diesel
38 Transport av avlidna Upphandling gällande transport av avlidna har genomförts. Miljökrav som ställdes för uppdraget var bland annat att se till samtransport till krematoriet samt fordon som drivs med förnyelsebart drivmedel. Fonus Öst har anlitats som transportör och kommer att utföra transporterna med en bil avsedd för transport av fyra kistor och som drivs med biogas. Miljö vänliga maskiner mm El-truckar 5 st El-bilar 2 st El-mopeder 3 st Miljöbensin 2-takt Miljöbensin 4-takt i tank Lilla Aska Utvärdering och uppföljning 2010-12-21 Gruppens arbete har inneburit att kyrkoförvaltningen investerat i fler biogasdrivna fordon. Till exempel byttes under 2010 Ford lätt lastbil i Lilla Aska ut till en mindre herrgårdsvagn, Opel Combo, driven av biogas. Denna utnyttjas av arbetslaget i Lilla Aska för inköp och vid bärning, samt av griftegården för resor vid utbildning och konferenser. Vidare har de sista bränsledrivna truckarna på griftegården ersatts av eldrivna motsvarigheter. Den 95 oktaniga bensinen har utgått och nu fylls tankarna med miljöbensin i form av Aspens Alkylatbensin. Transporterna av avlidna har upphandlats med miljökrav och sker nu genom samordning av transporterna, i biogasbil. Förutom detta har antalet förvaringsplatser i kylrummet i Uppståndelsens kapell på centrala griftegården ökats, för att undvika onödiga transporter. Dessutom har arbetslagen försetts med cyklar vilka används inom griftegården, men även till kortare resor inom staden exempelvis vid inköp av arbetskläder, vilket även gynnat medarbetarnas hälsa. Genom att investera i multiklippare har många goda vinster gjorts. Dessa maskiner går lättare och Walkermaskinerna har större klippbredd än de små maskinerna, vilket resulterat i en minskad drivmedelsförbrukning. Avsaknaden av uppsamlare gör att arbetsmiljön förbättrats då många tunga lyft undviks, och genom att grönmassan nu återförs till gräsytan sparas även handelsgödsel. Samtransport mellan lagen har ur planeringssynpunkt visat sig svårt att genomföra, men inom lagen samordnas numera bland annat inköpsresorna och resrutten ses över. Transportlagets resor kan dock ses över ytterligare. Mycket av lagets arbete utförs ute i församlingarna vilket innebär ett högt antal resor. De som utför transporter åt oss, då exempelvis resultatet av vår pappersåtervinning hämtas, kör med biogasdrivna fordon. Däremot behöver vi bli bättre på att påtala miljöaspekten då vi köper varor där transporten ingår, allt för att aktivt sprida goda miljöidéer och verka för en hållbar utveckling.
39 DATUM 2009-03-09 Handlingsplan för avfallshantering Gruppens medlemmar: Lars Wirström Roland Jemander Madelene Fredriksson Arne Bringnäs Björn Larsson Göran Johansson Mikael Svensson Nulägesbeskrivning Farligt avfall samlas och körs till Gärstad av oss utan dokumentation. Allt pappersavfall körs till förbränningen. Bristfällig sortering soptunnor griftegård och i lunchrum. Anställdas eget avfall körs till griftegården. Vi saknar en avfalls policy. Grovsopcontainer i Aska körs till sorteringen i Gärstad kan sorteras av oss. Bristfällig el. obefintlig återanvändning av kontorsmöbler. Övergripande mål En avfallspolicy som efterlevs i en tid då miljöarbete i högsta grad bör prioriteras och kretsloppstänkande spelar en avgörande roll i framtidens samhälle. Delmål Bättre sortering och organisation kring farligt avfall. Bättre sortering och organisation kring pappersåtervinning. Bättre sorteringsmöjligheter för gravägarna ute på griftegården och anställda i t.ex. lunchrum. En avfallspolicy skall upprättas. Bättre sortering av grovsopor i Lilla Aska. Rutiner för återanvändning av möbler eller slussning vidare till hjälporganisationer. Åtgärdsprogram Farligt avfall: Två miljöstationer ordnas en på Fridtunagatan och en i krematoriet i Aska som hämtas av Tekniska verken offert finns. På respektive ställe hyrs en container (c:a 2 x 3 m) som inreds med backar, hyllor, kärl och fat efter behov. Eventuellt ordnas några mindre behållare för glödlampor/lysrör på vägen dit.
40 Papper: En återvinningsstation ordnas i soprummet på Fridtunag. Kärl hyres/köps och hämtas av IL-recycling offert finns. Förbättrad sortering redan vid skrivborden. Sortering på griftegård/lunchrum: Fler kärl, bättre dekaler, upprepad muntlig och skriftlig information och ingjuta kretsloppstänkande. Avfallspolicy: Upprättas av griftegårdsansvarig med hjälp av avfallsgruppens kunskaper och undersökningar. Grovsopor: Tre upplag ordnas på undanskymd plats i Lilla Aska, t.ex. bakom vagnslidret, - ett för deponi, ett för virke/trä och ett för osorterat material alt. metall. En tillfällig lösning skulle kunna ordnas redan nu. Bättre information till anställda och församlingar och stoppa avfall som inte kommer från verksamheten, se över möjligheten att återanvända ex. möbler. Återanvändning av möbler: Inventering, information (intranät, muntlig och skriftlig), bättre lagringsmöjligheter. Två relevanta frågor: Hur mycket möbler ska vi spara/lagra? Finns det någon plan för inköp? Ansvarig Lasse Wirström och Roland Jemander håller kontakten med berörda firmor, (Tekniska Verken och IL-Recycling), och diskuterar möjligheterna att anlägga upplag i Aska med arbetsledningen. Åke Henryzon ansvarar för fungerande rutiner upprättas vid pappersåtervinning från skrivbord till depå (förvaltningshuset). Madelene Fredriksson ser omgående till att ett antal kärl placeras ut på kyrkogårdarna för gravägarna att lägga batteriljus i. Förmännen på sina respektive avdelningar ansvarar för att avfallsrutiner följs. Tidplan Farligt avfall fungerande under våren 09 Pappersåtervinning fungerande under våren 09 Grovsopsortering helt fungerande under vintern 09/10 (påbörjas vår 09) Sortering för gravägare och anställda (lunchrum) vintern 09/10 (befintliga soptunnor på kyrkogården märks med bättre dekaler vår 09) Avfallspolicy påbörjas under våren 09 Återanvändning av möbler påbörjas vintern 09/10 Information Information om sorteringsrutiner och kretsloppstänkande kan skickas med gravrättsfakturor till gravägare, samt spridas vid allhelgonadagen. När det gäller personalen krävs en upprepad muntlig information kompletterad med tydliga skyltar och anvisningar. Uppföljning Under september månad -09 torde vara en rimlig tid att se om rutinerna för farligt avfall och pappersåtervinning fungerar, - avfallsgruppen följer upp. En årligt återkommande kontroll görs av förmän och griftegårdsansvarig.
41 Utvärdering och uppföljning 2010-12-22 Farligt avfall: Två st. miljöstationer har upprättats, en i Lilla aska och en på Fridtunagatan. Där samlas allt miljöfarligt avfall för vidare transport till Tekniska Verken. Avfallet körs till T.V. i huvudsak med våra egna bilar undantaget spillolja och oljefilter. Vinsterna i hanteringen är att vi fått en strukturerad och överblickbar bild av vad verksamheten producerar rörande farligt avfall. Vi kan också samordna transporterna på bästa möjliga sätt och får allt dokumenterat genom Tekniska Verkens avfallsdeklarationer. Papper: Kärl för återvinning av papper, tidningar och wellpapp hyrs i nuläget och tömmes av IL Recycling var 4: e vecka. Allt papper går idag till återvinning istället för förbränning som det mesta kördes till tidigare. Även här får vi en överblickbar bild av avfallet. Sortering: Bättre och tydligare dekaler har ordnats på våra soptunnor ute på griftegårdarna, även speciella kärl för batteriljus/batterier har satts upp, som annars skulle ha hamnat i tunnorna som går till förbränning. Angående sortering av hushållssopor i lunchrummen så har gruppens undersökningar visat att miljövinsterna är små eller i vissa fall obefintliga. Däremot om det i framtiden kommer krav från kommunen att källsortera och senare hämtas direkt vid fastigheterna så får vi ompröva rutinerna. Avfallspolicy: En avfallspolicy har upprättats och är utformad på ett klart och enkelt sätt, som ska fungera som en manual för alla som är berörda av avfallshantering. Grovsopor: De tre tillfälliga upplagen för trämöbler/virke, gips/isolering och metall finns fortfarande kvar i Lilla Aska och har inte ersatts av stationära upplag. Gruppen strävar efter att ordna stationära upplag i framtiden, men de tillfälliga ger ett tillfredställande resultat vid hanteringen. De tre containrar som står uppställda har idag endast avfall som kan köras direkt till förbränningen istället för sorteringen som förekom tidigare. Återanvändning av möbler: Särskilda fack har ordnats för respektive församling i logen i Lilla Aska, där man på ett hyfsat överskådligt sett har överblick över möbler och inventarier. Kvar står frågan om man ska slussa vidare till hjälporganisationer i större utsträckning. Kompostering: Griftegården komposterar allt växtmaterial i nuläget med undantag av begravningskransar och vinterdekorationer som körs till förbränning i Gärstad.
Bilagor Bilaga 1 Organisation Linköpings Kyrkliga Samfällighet består av åtta centralt belägna församlingar i Linköping. Antalet medelanställda är ca 230. Åtta församlingar i samverkan Samfällighetens kyrkoförvaltning handlägger de frågor som rör ekonomi och redovisning, personaloch lönefrågor, fastighets- och kyrkogårdsförvaltning, IT-frågor samt information. Kyrkoförvaltningen är indelad i fyra enheter med nedanstående huvuduppgifter: Kansliets uppgifter Personalarbete Information/kommunikation IT Beslutsorganisationens administration Växel, diarium, arkiv Vaktmästeri Lokalvård Ekonomi- och löneenhetens uppgifter Budget, bokslut Löner, fakturor Kollekter, kassa Administrativa system Fastighetsenhetens uppgifter Fastighetsförvaltning Fastighetsadministration
43 Drift, reparationer, bygg underhåll VVS/ventilation/el Textilvård, formgivning Ljudteknik Samfälligheten är en stor ägare och förvaltare av fastigheter. I fastighetsbeståndet ingår förutom 13 kyrkor (ägda eller hyrda), församlingshem, kapell och ytterligare några fastigheter. Griftegårdsenhetens uppgifter Begravningsverksamhet Serviceverksamhet, t ex gravskötslar Markskötsel och transporter mm åt församlingarna Div externa arbeten åt andra församlingar Samfällighet är huvudman för begravningsverksamheten i våra församlingar. I huvudmannaskapet ingår att anordna och hålla ett tillräckligt antal gravplatser, även för de som inte tillhör Svenska kyrkan eller något annat trossamfund, att ta emot stoft för förvaring och visning, att sköta gravsättning och kremering och att tillhandahålla lokaler för begravningsceremonier. Dessutom ingår att sköta kyrkogårdar och begravningsplatser. Samfälligheten ansvarar för de centrala griftegårdarna i Linköping, griftegården i Lilla Aska och kyrkogården i Landeryd. (En griftegård är en begravningsplats som inte ligger i anslutning till någon kyrka.) På de centrala griftegårdarna finns ett begravningskapell, i Lilla Aska finns tre kapell och ett krematorium. Personalen på griftegårdsexpeditionen handlägger alla administrativa uppgifter i samband med begravningar.
44 Bilaga 2 Kyrkoförvaltningens verksamhetsområden med underliggande ämnesområden Verksamhetsområden Förvaltning och ekonomi Kyrkans byggnader Uppvärmning och ventilation Elanvändning Vatten och avlopp Byggnation, renovering och rivning Kyrkogårdar och markanläggningar Växtval, markskötsel mm Begravningsverksamhet Varor och tjänster Generella inköpskrav Inköp av kemikalier Möbler och textil Kontorsmaskiner Kontorsmaterial Livsmedel Transporter och kommunikation Egna maskiner och fordon Persontransporter Godstransporter Posthantering Övrig verksamhet Kemikaliehantering Avfall, restprodukter och farligt avfall
45 Bilaga 3 Miljövision och miljöpolicy för kyrkoförvaltningen Miljövision Härlig är jorden, härlig är Guds himmel. Människan är själv både en del av skapelsen, beroende av den och satt att förvalta den. Livet är heligt och värdefullt i sig. Därför ska vi verka för en hållbar utveckling där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer samverkar, både lokalt och globalt. Vårt miljöengagemang ska genomsyra all vår verksamhet och prägla det dagliga arbetet. Vår inriktning ska vara kretsloppsprincipen, där det som utvinns ur naturen på ett hållbart sätt ska kunna användas, återvinnas eller slutgiltigt omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning. Verksamhetens miljöpåverkan ska ses i sin helhet, innefatta alla led och vårt miljöarbete ska ses som en oavbruten process. Miljöpolicy Miljö handlar inte bara om ekologi och ekonomi utan också om etik, livsstil, människosyn och solidaritet, både lokalt och globalt, idag samt för kommande generationer. Därför är vår inriktning följande: * Att i all verksamhet och i alla beslut, främja ett välfungerande kretslopp, en mångfald samt en god hushållning med naturresurser och energi. * Att genom lyhördhet, utbildning och information ta till vara på och aktivt sprida goda miljöidéer. * Att miljö-, etik och rättvisefrågor vävs in i den dagliga verksamheten, och genom praktiska exempel visa att Svenska kyrkan är trovärdig i dessa frågor. * Att genom samarbete med olika parter i samhället nå förbättringar på miljöområdet och verka för en hållbar utveckling, såväl regionalt som internationellt. * Att verka för en fördelning av jordens resurser, så att alla människor ges en möjlighet till ett nära liv med Gud, i samklang med naturen. Fastställd av kyrkonämnden 58 2009-04-28