KALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE

KALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunfullmäktige, tisdagen den 25 juni 2013 kl. 17- i Lindesberg arena Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustavsson och Jonas Kleber med ersättare Pär-Ove Lindqvist och Arnold Bengtsson utses till justerare. Justeringen äger rum dels direkt efter sammanträdet (omedelbar justering) samt torsdagen den 27 juni kl. 12 i kommunsekreterarens rum i kommunhuset. Bengt Storbacka Ordförande Malin Sjöberg Sekreterare Föredragningslista Nr. Ärende Dnr 1. Allmänhetens frågestund 2. Workshop om medborgardialog som en del i styrningen 3. Organisation för Stadsnät i Lindesberg. Överläggningarna är inte öppna för allmänheten på grund av att handlingar i ärendet omfattas av sekretess enligt Offentlighet- och sekretesslagen (OSL), 19 kap. 3 och 31 kap. 16. 4. Detaljplan för Gåsen 7 m fl (Strandskolan) i Lindesbergs kommun kompletteras med handlingar senare. 5. Detaljplan för Torp 24:5 med flera, Tallen, i Frövi kompletteras med beslut från kommunstyrelsen senare. 6. Projektering av norra delen av industriområdet i Lindesberg 7. Ekonomisk rapport per den 30 april 2013, inklusive avstämning av delmål 2012/199 AKK 2013/194 AKK 2013/199 AKK 2013/179 AKK 2013/188 AKK 8. Upphandlingsstrategi 2013/33 AKK

9. Jämställdhetsplan 2013-2015 för Lindesbergs kommun 2012/286 AKK 10. Ändring i 7 i Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda om årsarvode till hel- och deltidsengagerade förtroendevalda 11. Ansökan om utökad kommunal borgen för Kooperativa hyresrättsföreningen Tallen kompletteras med beslut från kommunstyrelsen senare. 2012/225 AKK 2013/200 AKK 12. Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning 2013/80 AKK 13. Svar på motion från (M), (C), (FP) och (KD) om anordnande av en informations- och diskussionsdag om invandringen för kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun 14. Svar på motion från Inger Karlsson (SD) och Sven-Ove Karlsson (SD) om att teckna vänortsavtal med en stad i Israel 15. Interpellation från Christina Pettersson (C) om möjligheterna att marknadsföra Ramsberg i samband med att Länsteatern marknadsför musikalen om Lasse-Maja 16. Fyllnadsval av ledamot i Stripa Kultur och Utveckling AB efter Kajsa Karlsson (S) 2012/313 AKK 2013/72 AKK 2013/212 AKK 2013/198 AKK

1. Allmänhetens frågestund Sida 3 av 19

2. Workshop om medborgardialog som en del i styrningen Styrgruppen för medborgardialog genomför en workshop om medborgardialog med fullmäktiges ledamöter och tjänstgörande ersättare. Riktlinjen för medborgardialog kommer därefter att skickas till partierna på remiss fram till den 1 september 2013. 2.1. Handlingar Principer för medborgardialog version 2013-06-11.pdf (inkluderad nedan) Sida 4 av 19

Riktlinjer för medborgardialog som en del i styrprocesser Version 2013-06-11 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Samtliga nämnder samt kommunstyrelsen Dokumentet gäller till och med: 2017

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Syfte med medborgardialogen... 2 3. Vad är medborgardialog definitioner och förutsättningar... 2 3.1. Brukardialog och kunddialog... 2 3.2. Medborgardialog... 3 4. Principer för medborgardialog... 6 4.1. Det finns fyra former av principer... 6 5. Organisation... 6 5.1. Politisk organisation... 6 5.2. Tjänstemannaorganisation... 7 6. Processer styrprocesser, dialogprocesser, kommunikationsprocesser, utvärderingsprocesser... 7 6.1. Styrprocesser... 7 Ärendeberedning... 7 Beslut om genomförande av medborgardialog fattas av respektive nämnd... 7 Resultatet av medborgardialogen som underlag vid beslutsfattande... 8 6.2. Dialogprocesser... 8 6.3. Kommunikationsprocesser... 8 6.4. Utvärderingsprocesser... 8 7. Systematisk återkoppling... 9 Bilaga 1 Förslag på olika metoder... 10 Bilaga 2 Checklista för planering av medborgardialog... 11 Bilaga 3 Utvärdering av medborgardialog... 13 Bilaga 4 Kommunikationsplan... 14 Bilaga 5 Resultat av workshop med styrgruppen om vad vi vill med medborgardialog genomförd den 20 november 2012... 15

1. Inledning Vad tycker medborgarna är viktigt, vilka områden i kommunen vill de utveckla och hur? Ska vi ta reda på det är medborgardialog ett bra verktyg att använda. Men, om vi får reda på vad medborgarna tycker är viktigt eller om de kommer med ett förslag, är vi villiga att ta det i beaktning eller hamnar det bara i den kommunala byrålådan? Att använda medborgardialog i kommunens styrprocesser är ett viktigt utvecklingsområde. Dialogen är ett sätt för förtroendevalda och tjänstemän att kontakta, bjuda in och prata med människor för att få reda på vad de tycker om olika frågor i kommunen. Medborgarnas åsikter kan sedan bli underlag för beslut. En grundförutsättning för att det ska vara meningsfullt att arbeta med medborgardialog för både politiker, tjänstemän och medborgare är att de som initierar dialogen ska ha ett verkligt intresse av att ta del av resultatet och ta hänsyn till vad medborgarna tycker i den aktuella frågan. För att komma fram till vilka frågor som kan vara aktuella för en medborgardialog bör följande två frågor vara vägledande: Behöver vi som förtroendevalda mer kunskaper om medborgarnas värderingar, prioriteringar och åsikter i denna fråga för att fatta det bästa beslutet? Kan en medborgardialog i denna fråga ge medborgarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av prioriteringar? En avgörande fråga för om en medborgardialog ska genomföras eller inte är: Kommer vi att låta oss påverkas av resultatet? Är svaret ja på den frågan är det aktuellt att överväga en medborgardialog. 1

2. Syfte med medborgardialogen Vad vill vi uppnå med medborgardialogen? Vi vill utveckla demokratin genom att involvera medborgarna i kommunen. Vi vill samtidigt effektivisera beslutsfattandet och kommunens verksamheter genom att ge politiken bättre beslutsunderlag. Den kommunala verksamheten utvecklas hela tiden. De förtroendevalda behöver bra förutsättningar för att fatta kloka beslut om verksamheter som påverkar medborgarnas vardag. För att besluten ska bli kloka och kunna motsvara medborgarnas förväntningar är det viktigt att lyssna på medborgarna samt att medborgarna får möjlighet att ta del av relevant information. De förtroendevalda ska inte enbart lyssna på de medborgare som är bäst på att göra sin röst hörd, det är också viktigt att nå de medborgare som är mest berörda men som kanske inte tar chansen att påverka av olika anledningar. Både medborgare och förtroendevalda ska ges möjlighet att föra en dialog om kommunens framtid, i stora såväl som små frågor. Därför behöver kommunens organisation både tjänstemän och förtroendevalda bli bättre på att identifiera frågor som kan vara lämpliga för medborgardialog. 3. Vad är medborgardialog definitioner och förutsättningar Medborgardialog är ett verktyg att använda för att få insikt i hur medborgarna i kommunen tänker omkring olika frågor. Medborgardialogen ersätter inte politikens roll i kommunen utan ska ses som ett sätt att få ett mer komplett underlag och en förståelse för de beslut som fattas. Det är viktigt att göra skillnad på medborgardialog, brukardialog, kunddialog och den politiska dialogen som ständigt sker genom de politiska partierna. Medborgardialog är de förtroendevaldas arena för att komma i kontakt med medborgarna och brukardialog respektive kunddialog är tjänstemännens möjlighet att ta reda på vad kommunens brukare och kunder tycker. 3.1. Brukardialog och kunddialog Brukardialog och kunddialog handlar ofta om uppföljning, det vill säga att löpande följa utvecklingen av en viss verksamhet och rapportera om avvikelser. Hur nöjda är våra brukare med det kommunen levererar. Som exempel kan nämnas service, bemötande eller teknisk kvalitet. Syftet med brukardialog och kunddialog är att förbättra verksamheterna och servicen vi erbjuder de medborgare som använder kommunens olika tjänster. 2

3.2. Medborgardialog Medborgardialog är den dialog som förs med medborgarna utöver den dialog som sker med brukare, kunder eller som ett resultat av ett lagkrav. Medborgardialogen är den dialog som sker med medborgare som går utöver det som lagar och regler kräver. Den är organiserad och har ett tydligt syfte. Medborgardialog handlar ofta om strategiska beslut som ska fattas där en dialog och utvärdering av förslag blir ett avgörande inslag i själva beslutsfattandet. Utvärdering är att bedöma ett underlag utifrån ett strategiskt perspektiv, exempelvis i samhällsutvecklingen eller vid större förändringar i den kommunala verksamheten. Medborgarna behöver inte ha direkt anknytning till det aktuella ärendet, utan är fysiska eller juridiska personer som bor, verkar eller äger fastigheter inom Lindesbergs kommun som geografisk plats. Brukardialog och medborgardialog kompletterar varandra tillsammans med den partipolitiska dialogen. För att medborgardialogen ska vara meningsfull och kunna ingå som en del i ett underlag är det nödvändigt att dialogen sker innan beslutsprocessen kommit så långt att den blir svår att påverka. 3.3. Medborgardialogens olika delar Den aktuella frågan avgör oftast vilken nivå av deltagande som är lämplig. För vissa frågor är ett enstaka informationsmöte tillräckligt. Andra frågor kan kräva en längre process med återkommande samtal mellan medborgare och förtroendevalda. Medborgardialogen kan delas in i följande nivåer: Medborgardialog som del i styrprocessen, Lena Langlet, SKL, www., 2013, s 20 3

a. Information - För att kunna vara delaktiga måste medborgarna få tillgång till bra information och ha möjlighet att ta till sig kunskap om den fråga som ska behandlas. Vissa frågor lämpar sig inte för medborgardialogens alla delar men medborgaren har alltid rätt att bli informerad om bakgrund och vilket beslut som fattas. Information är också en förutsättning för medborgardialog. b. Konsultation - ger medborgarna möjlighet att tycka till och lämna synpunkter på ett mer eller mindre färdigt förslag. Det kan handla om flera alternativ till lösning på en fråga som beretts av tjänstemän och godkänts av de förtroendevalda. Medborgarna får ta ställning till vilket alternativ de föredrar. Konsultationen är rådgivande. c. Dialog utgångspunkten är ett samtal mellan människor som möts och är beredda att försöka förstå varandras tankar, tolkningar och perspektiv. Dialogen är den del av medborgardialogen där de förtroendevalda ska lyssna och samtala, inte informera och styra inriktning på samtalet. Medborgare ska vara idégivare och rådgivande. Tjänstemannens roll är att vara sakkunnig och bistå med underlag och den information som behövs för dialogens genomförande. Grunden är att man inte behöver vara överens. d. Inflytande Delaktighet ger medborgarna möjlighet att tillsammans med de förtroendevalda vara delaktiga i att planera och utforma en verksamhet eller aktivitet. Det kan innebära att medborgarna är med i en längre utvecklingsprocess och deltar från det att en fråga väcks till att det finns ett färdigt förslag till beslut. e. Medbeslutande då är medborgarna med i hela beslutsprocessen, ända fram till att vara med och ta beslutet. Det kan handla om att delegera beslutsfunktionen över längre tid till bestämd grupp, t.ex. en ungdomsgrupp. Det kan också handla om att delegera beslut till en berörd grupp för en enskild fråga. 4

3.4. Vilka grupper är berörda? I samband med att en medborgardialog ska genomföras är det viktigt att analysera vilka som är berörda och vilka man ser behov av att föra dialog med. Medborgardialog som del i styrprocessen, Lena Langlet, SKL, www., 2013, s 22 Ovanstående diagram ger en bild av vilka medborgare som behöver bli involverade i medborgardialogen i en viss fråga. Prioritet 1 är den grupp kommunen bör lägga mest kraft på då de är högt berörda men inte så aktiva. De kommer inte att komma på de möten kommunen organiserar utan det krävs ett aktivt uppsökande arbete. Prioritet 2 är de som är högaktiva och högt berörda av en fråga. Dessa personer kommer sannolikt att komma till de möten kommunen bjuder in till. De kommer sannolikt också aktivt söka upp beslutsfattare. Prioritet 3 är de som inte är berörda men aktiva. Dessa kommer sannolikt att kontakta beslutsfattarna och ha åsikter om det som ska beslutas om. Det är i denna grupp vi ofta finner de så kallade "rättshaveristerna". Denna grupp måste hanteras och avvägas mot helheten. Prioritet 4 är de lågaktiva och lågt berörda. Det kan vara intressant att höra denna grupp för att balansera helheten men det är inte meningsfullt att lägga stora resurser på denna grupp. I medborgardialogen kommer inte alla medborgare att vara engagerade. Därför är det viktigt att se till så att de som vill göra sin röst hörd men inte känner till kontaktvägar eller hindras på andra sätt får möjlighet att delta. Det är viktigt att analysera sina medborgare för att få kunskap om på vilket sätt medborgarna vill föra dialog om olika frågor. Risken är annars att de redan resursstarka får ytterligare en möjlighet att föra fram sina argument. (Medborgardialog som del i styrprocessen, Lena Langlet, SKL, 2011, sid 18). 5

4. Principer för medborgardialog Det finns fyra former av principer för medborgardialog. Dessa principer ska bland annat svara på följande frågor: Varför ska vi ha medborgardialog, kring vilka frågor, ansvarsfördelning, resurser, vad ska uppnås? Vinster och farhågor? Mål, syfte, strategier, nytta? Hur mycket inflytande och på vilket sätt? 4.1. Det finns fyra former av principer a. Principer framtagna av kommunen och som ger en ram för hur organisationen ska hantera medborgardialogen. b. Principer framtagna av kommunen och som beskriver löften om medborgardialog och delaktighet för alla invånare eller till särskilda grupper. c. Principer framtagna av kommunen i samarbete med medborgarna för att skapa ett gemensamt ansvarstagande d. Principer framtagna av medborgarna i dialog med kommunen och där medborgarna står för genomförandet av medborgardialogen. Denna riktlinje tillhör den första kategorin principer framtagna av kommunen. Alla kategorier behöver inte tas fram eller användas. Dock är det tänkbart att principer tas fram som ett resultat av något annat arbete, exempelvis kan kategori c principer framtagna av kommunen i samarbete med medborgarna tas fram när en ny utvecklingsstrategi arbetas fram tillsammans med medborgarna. 5. Organisation Samtliga delar av den kommunala organisationen nämnder, förvaltningar och kommunala bolag behöver fundera över vilka frågor och ämnesområden som skulle kunna vara lämpliga för medborgardialog. Vid alla större beslut bör det övervägas om ämnet är lämpligt för en medborgardialog. Det är viktigt att tänka på att medborgardialogen bör ske i ett tidigt skede när det fortfarande är relativt öppet istället för i slutskedet när det kanske bara finns ett eller två förslag att välja mellan. För att klara detta krävs det att organisationen är öppen för synpunkter och förslag från medborgarna. Ärenden som omfattas av sekretess och myndighetsutövning ska inte omfattas av medborgardialog. 5.1. Politisk organisation Vi vill att tilliten till de förtroendevalda och de kommunala tjänstemännen ska öka. Ett sätt att nå detta är att göra medborgarna mer delaktiga i beslutsprocessen och bjuda in dem till dialog. Medborgardialog kan användas för att ge medborgarna möjlighet att yttra sig i frågor som berör alla kommunens invånare. Det kan skapa en större legitimitet för de beslut som fattas om medborgarna haft möjlighet att göra sin röst hörd på olika sätt. 6

Ett sätt att bedöma om en fråga är lämplig för medborgardialog är att ställa frågan i nämnden eller styrelsen om vi skulle fråga medborgarna skulle vi låta oss påverkas? Är svaret ja på den frågan kan det vara aktuellt att föra en dialog med medborgarna. Alla förtroendevalda har ett ansvar för att fundera över om en fråga är lämplig för medborgardialog eller inte och lyfta den diskussionen tidigt i beredningen av ett ärende. 5.2. Tjänstemannaorganisation Det är viktigt med en tjänstemannaorganisation som kan vara ett stöd för de förtroendevalda vid valet av frågor som kan vara aktuella för medborgardialog. Det är också viktigt att det finns en kunskap om hur medborgardialogen kan genomföras samt vilka olika arbetssätt som kan tänkas passa till respektive område. Tjänstemannens roll är att vara sakkunnig och bistå med det underlag som behövs för medborgardialogens genomförande samt dokumentera arbetet. Att göra en kommunikationsplan, en checklista, är ett bra stöd vid medborgardialogens genomförande. En kommunikationsplan innehåller konkreta frågor som kräver svar för att medborgardialogen ska kunna genomföras. T.ex. "vem har ansvaret, när ska information ske, vad vill vi samtala om". 6. Processer styrprocesser, dialogprocesser, kommunikationsprocesser, utvärderingsprocesser Beslutsprocessen bör tydliggöras så att det klart framgår vilka underlag som behövs för att fatta beslut och i vilka fall medborgardialog kan vara ett sätt att ta fram en del av dessa underlag. 6.1. Styrprocesser Ärendeberedning Alla ärenden som behandlas av de förtroendevalda i kommunen har genomgått någon form av ärendeberedning. Antingen genom att förvaltningschef och ordförande gått igenom aktuella ärenden eller genom behandling i ett arbetsutskott. Oavsett hur ärendeberedningen gått är det viktigt att ställa frågan om detta är ett ärende där medborgardialog kan tillföra relevant kunskap. Är svaret ja på denna fråga kan ärendet eventuellt bli aktuellt för medborgardialog. Beslut om genomförande av medborgardialog fattas av respektive nämnd Om ett ärende bedöms vara lämpligt för medborgardialog föreslås nämnden besluta om att medborgardialogen ska genomföras. Bakgrunden till detta är att nämndens ledamöter ska aktiveras i dialogprocessen. Det är lämpligt att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på planering, genomförande och uppföljning av medborgardialogen som nämnden sedan kan besluta om. 7

Resultatet av medborgardialogen som underlag vid beslutsfattande Resultatet av genomförd medborgardialog tas med som underlag när ärendet ska behandlas igen och beslut ska fattas. 6.2. Dialogprocesser Dialogprocesserna ser olika ut beroende på vad det är för fråga det handlar om, är det många som ska få komma till tals eller är det viktigt att föra en dialog med en viss grupp som annars inte kommer till tals. Välj vilken nivå av inflytande som kan vara lämplig för att därefter välja metod i planeringsstadiet, se bilaga 1. 6.3. Kommunikationsprocesser Kommunikationen med medborgarna är viktig. Det är viktigt att kommunen och de förtroendevalda är tydliga med vad syftet med dialogen är och att det är en del i det underlag som tas fram. Bara för att en medborgardialog genomförs betyder inte det att alla önskemål som framkommer kommer att tillgodoses. I samband med att dialogprocessen planeras ska även kommunikationsprocesserna planeras. Deltagarna i dialogen ska få löpande information om vad som händer efter att dialogen genomförts. Denna återkoppling kan ske på olika sätt, bland annat genom kommunens hemsida, dagstidning, affischering, e-post, nyhetsbrev, en blogg eller personliga möten. 6.4. Utvärderingsprocesser Varje medborgardialog som planeras bör följas upp. När det gäller medborgardialoger som planeras men inte genomförs är det viktigt att veta vilka faktorer som ledde till att dialogen inte genomfördes. Vilka hinder fanns och vad var den avgörande faktorn som ledde fram till beslutet att inte genomföra dialogen? När det gäller medborgardialoger som genomförs är det viktigt att få veta vilka delar som fungerat bra respektive mindre bra. Hela processen bör utvärderas, från planeringen med informationsinhämtning och val av metod via själva medborgardialogen samt genomförandet och resultatet. Frågor som bör få svar kan vara: På vilket sätt har medborgardialogen använts? Har medborgardialogen gett svar på det som var tänkt eller har den lett fram till att viktig information kommit fram och därmed lett till ett annat resultat än det förväntade? Var metoden som valdes relevant eller hade ett annat tillvägagångssätt gett mer? Hur användes resultatet av medborgardialogen? Fungerade återkopplingen till deltagarna, medborgarna, berörda tjänstemän samt de förtroendevalda på ett tillfredsställande sätt? var det rätt kommunikationsnivå och var informationen tillfredsställande? 8

7. Systematisk återkoppling Kom ihåg återkopplingen! Varje gång en medborgardialog i någon form planeras ska även återkopplingen planeras. Vilken typ av återkoppling som är aktuell beror på den aktuella frågan och tillvägagångssättet vid medborgardialogen. Detsamma gäller till vilka vi ska återkoppla. Med systematisk återkoppling menas den återkoppling som sker efter genomförd medborgardialog om hur det går, vilka resultaten blivit, var i processen ärendet befinner sig. Vilka som ska få återkoppling varierar. De som deltagit i någon form av medborgardialog bör alltid få systematisk återkoppling för att känna att det var meningsfullt att delta. Men även medborgarna i stort kan behöva få återkoppling för att förstå beslutsprocessen. Exempel på sätt att återkoppla är e-postutskick, användning av hemsidan, lokala medier, skyltar i staden, mm. 9

Bilaga 1 Förslag på olika metoder Det finns många olika metoder att använda vid medborgardialog. Det finns också ett flertal varianter på de olika metoderna. Nedan presenteras ett antal olika metoder utifrån inflytandetrappan. Du kan läsa mer om de olika metoderna på http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demokrati/medborgardialog/medborgardialogverktyg. Här ser du ett antal exempel på olika metoder användbara för respektive nivå av inflytande, det finns fler metoder: a. Information Hemsida, information och marknadsföring via trycksaker och affischer mm, informationsmöte, stormöte b. Konsultation Fokusgrupp, medborgarpanel, mentometrar, SMS-panel e. Dialog Chatt, diskussionsforum på Internet, dialogcafé, hearings, medborgarbudget, öppet områdesmöte/medborgarstämma, rådslag, workshops i samtalsform f. Inflytande/Delaktighet Framtidsverkstad, matchmaking g. Medbeslutande beslutanderätten delegeras till en grupp människor. 10

Bilaga 2 Checklista för planering av medborgardialog 1. Beslut om Medborgardialog Varför vill vi ha Medborgardialog (vad är syftet)? Vilket ärende/framtida beslut är Medborgardialogen kopplad till? Vad är temat för dialogen? Tidsperiod för dialogtid respektive när beslut förväntas ske? Antal dialoger? Vilka två förtroendevalda är styrgrupp? Nämnd eller beredning 2. Planering Ansvarig tjänsteman initierar diskussion om eventuella förtydliganden kring beslutet (ovan) om Medborgardialogen samt: Ansvarig tjänsteman och styrgrupp Vilka är målgrupperna? Vilken/vilka geografisk(a) kommundel(ar) avses? Vilka frågeställningar är lämpliga? Vilken budget finns? Vilka ska resultatet av dialogen rapporteras till? När och hur? 3. (Ta fram) förslag på genomförandet Ansvarig tjänsteman tar fram förslag (på hur Medborgardialogen ska genomföras) innehållande: Ansvarig tjänsteman Vem tar fram fakta i ärendet? Hur ska det presenteras för medborgarna? När i beslutsprocessen för ärendet bör vi ha medborgardialoger? Vid ett eller flera tillfällen? Har vi valt rätt metod? Varför väljer vi den/dem metoden/metoderna? Vem eller vilka håller i Medborgardialogen eller dess olika delar (moderator, processledare)? Enkel kommunikationsplan. Vilka bör informeras om vad och när? Även utanför de målgrupper för aktuell Medborgardialog. Hur informerar vi om resultatet av Medborgardialogen till andra intressenter? När? Inbjudan eller inbjudningar (till olika målgrupper). Hur utformas den? Hur och när når den medborgarna i målgrupperna? När och hur går påminnelse ut? Vem eller vilka dokumenterar dialogerna? Hur återkopplar vi resultatet av Medborgardialogen till målgrupperna? När återkopplar vi? Vilken lokal är lämplig? Varför väljer vi just den lokalen/de lokalerna? Hur ska den/de möbleras och dukas? Vilken teknik behövs? Vem hjälper till med det? Hur utvärderas medborgardialogen? Hur återkopplar vi det och till vem (deltagare, målgrupper, ansvarig nämnd, andra förtroendevalda, allmänhet, projektet Medborgardialog)? 11

4. Genomgång med styrgrupp Ansvarig tjänsteman initierar ett avstämningsmöte av det planerade genomförandet tillsammans med styrgruppen. Ansvarig tjänsteman och styrgrupp 5. Förberedelser, genomförande och återkoppling Enligt ovan 6. Sammanställning och utvärdering av Medborgardialog Genomförandet samt resultaten av genomförda Medborgardialoger sammanställs, utvärderas och kommuniceras på kommunens hemsida. Det görs på bas av detta (ifyllda) dokument samt sammanställningarna av resultat och utvärderingar. Projektet Medborgardialog som en del i styrningen 12

Bilaga 3 Utvärdering av medborgardialog Utvärdering av Medborgardialog om Helhetsbedömning: 1 2 3 4 5 Markera med en ring din uppfattning om medborgardialogen. 5 är högsta betyg. Plus för:............... Minus för:............... Intressant, det vill jag veta mer om:............... Utveckling, vad behöver vi förbättra till nästa medborgardialog:................. Namn, frivilligt Ta fem minuter och fyll i på en gång, annars blir det inte av. Allt kan ju bli bättre! 13

Bilaga 4 Kommunikationsplan Kommunikationsplan Bakgrund Beskriv kortfattat verksamheten. Syfte med kommunikationsplanen Varför gör vi en kommunikationsplan? Syftet kan t ex vara att fastställa hur verksamheternas kommunikationsinsatser ska samordnas både externt gentemot medborgare/intressenter och internt gentemot förtroendevalda, chefer och medarbetare: Vad ska göras, vem säger och gör vad, när och hur? Vem är ansvarig för vad? Avgränsningar Vad omfattar kommunikationsplanen? T ex en tidsperiod och/eller ett projekt. Tänkbara målgrupper - översikt Formulera smart- mål, dvs mål som är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda. Ett exempel: Senast den 31 december 2013 ska 90 procent av medarbetarna känna till att Lindesbergs kommun har en ny grafisk manual. Primära målgrupper Sekundära målgrupper Aktiviteter, tidplan och ansvar Se bilaga Budget Hur mycket kostar informationsaktiviteterna att genomföra? Gör en uppskattning. Risk Utvärdering Nådde vi de uppsatta målen? Varför, varför inte? Vad kan vi förbättra nästa gång? Skriv och spara! 14

Bilaga 5 Resultat av workshop med styrgruppen om vad vi vill med medborgardialog genomförd den 20 november 2012 Styrgruppens svar på frågorna vad är medborgardialog för dig? och vad kan medborgardialog användas till? Svaren kategoriserades därefter in i följande kategorier: syfte, information, konsultation, dialog, inflytande och medbestämmande. Resultatet redovisas nedan. Syfte Utveckla den kommunala verksamheten. Säkerställa att vi lyssnar på de många snarare än de som hörs mest och tar för sig. Aktivera och engagera kommuninnevånare. Möjliggöra bättre politiska beslut. Undersöka på vilka områden inflytande från medborgare kan vara bra att utveckla. Utveckla kommunen. Förbättra för kommuninvånarna. Skapa större förståelse för politiska beslut. Information Ge medborgarna möjlighet och uppmuntra dem att yttra sig i breda frågor som berör alla kommunens invånare. Åstadkomma så stark demokratisk process som möjligt och att använda denna som styrmedel i den beslutande processen. En utökad möjlighet för kommuninvånarna att informeras och påverka kommande beslut. Allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige. Konsultation Enkäter ut till invånarna om olika frågor. Vi går ut och hör vad våra kommuninvånare ser som Lindesbergs kommuns attraktivitet samt vad vi kan förbättra. Få in åsikter om en specifik fråga. Ta reda på vad alla eller olika grupper tycker är viktigt vad gäller kommunal verksamhet. Behovsanpassad kommunal service. Bredare beslutsunderlag, det vill säga mer information innan beslut tas i vissa frågor. Att politiker och högre tjänstemän är bra uppdaterade på behov och önskningar. Följa upp effekter av beslut. När medborgare och politiker möts om ett problem/situation/bygge. 15

Dialog Följa upp effekter av beslut. När medborgare och politiker möts om ett problem/situation/bygge. Lyssnande och samtalande med alla invånare i kommunen om politikers och kommunens roll i samhället som instrument att följa folkviljan. Samtal med medborgare i syfte att fördjupa kunskap om behov och önskningar. Informationsutbyte Medborgardialog ska användas inför större beslut om ekonomi, sociala frågor, skolsektorn mm, inte som nu bara gator, vägar och byggnationer. Snabbt kunna räta ut frågetecken och missuppfattningar. Möjligheten ökar för medborgarna och politikerna att sätta sig in i de olika frågorna i en kommun. Inflytande Medborgardialog behövs säkert i ett framtida arbete med prioriteringar av vad kommunala medel ska användas till. Fördjupa demokratin genom fler möten mellan medborgare och beslutsfattare. Medborgardialog i kommunfullmäktige. En utökad möjlighet för kommuninvånarna att informeras och påverka kommande beslut. Ge medborgarna möjlighet och uppmuntrar dem att yttra sig i breda frågor som berör alla kommunens invånare. Åstadkomma så stark demokratisk process som möjligt och att använda denna som styrmedel i den beslutande processen. Öka delaktigheten i utvecklingen av vår kommun. En utökad demokrati. Medbestämmande En utökad demokrati. Öka delaktigheten i utvecklingen av vår kommun. 16

3. Organisation för Stadsnät i Lindesbergs kommun - separat utskick då handlingar i ärendet omfattas av sekretess enligt Offentlighet- och sekretesslagen (OSL), 19 kap. 3 och 31 kap. 16. Se separat utskick. Sida 5 av 19

4. Detaljplan för kvarteret Gåsen 7 med flera (Strandskolan) - handlingar skickas ut senare Sida 6 av 19

5. Detaljplan för Torp 24:5 med flera, Tallen, i Frövi - kompletteras med beslut från kommunstyrelsen senare Förslag till beslut från kommunstyrelsen skickas ut senare. 5.1. Handlingar Torp 24_5 Planbeskrivning Antagande REV_1.pdf (inkluderad nedan) Torp 24_5 Illustration Antagande A1-L.pdf (inkluderad nedan) Torp 24_5 Plankarta Antagande A1-L.pdf (inkluderad nedan) Torp 24_5 Granskningsutlåtande.pdf (inkluderad nedan) Torp 24_5 Godkännande BMB nämnd (ej justerat).pdf (inkluderad nedan) A_Fastighetsförteckning.pdf (inkluderad nedan) A_förslag till beslutx.pdf (inkluderad nedan) Behovsbedömning Tallen, 2012-12-03 rev 20130507.pdf (inkluderad nedan) Sida 7 av 19

ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Torp 24:5 m.fl. (Tallen) i Fro vi, Lindesbergs kommun Dnr 2012-S240 2013-05-07 Sweco Architects AB VÄSTERÅS Helena Hansson Uppdragsnummer 3372016100 1 (25) repo03.docx 2012-03-29 Sweco Ingenjör Bååths Gata 17 Box 8 SE-721 03 Västerås, Sverige Telefon +46 (0)21 4954100 Fax +46 (0)21 4954183 www.sweco.se Sweco Architects AB Org.nr 556173-0606 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Helena Hansson Planeringsarkitekt FPR/MSA Arkitektur, Studio Plan och Landskap Telefon direkt +46 (0)21 4954119 Mobil +46 (0)76 8021637 helena.hansson@sweco.se HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 4 1.1 HANDLÄGGNING 4 1.2 HANDLINGAR 4 1.3 SYFTE OCH HUVUDDRAG 5 2 PLANDATA 5 2.1 LÄGE OCH AREAL 5 2.2 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 5 3 BEHOVSBEDÖMNING och MKB 6 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6 4.1 Riksintressen (3kap MB) 6 4.2 Översiktliga planer och överordnade plandokument 6 4.3 Gällande detaljplaner (planprogram, fastighetsplan, områdesbestämmelser) 6 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 7 5.1 OMRÅDESSTRUKTUR 7 5.2 NATUR OCH KULTUR 8 5.2.1 Mark och vegetation 8 5.2.2 Radon 8 5.2.3 Geotekniska förhållanden (erosion, skred, jordarter) 8 5.2.4 Förorenad mark 8 5.2.5 Kulturmiljövärden/fornlämningar 8 5.3 BEBYGGELSEOMRÅDEN/BEBYGGELSE (BEFINTLIG OCH NY) 9 5.3.1 Service (Offentlig och kommersiell) 14 5.3.2 Lek och rekreation 14 5.4 GATOR OCH TRAFIK 14 5.4.1 Kollektivtrafik 14 5.4.2 Gatunät och trafik 14 5.4.3 Gång- och cykelvägnät 15 5.4.4 Parkering 15 5.5 TEKNISK FÖRSÖRJNING 16 5.5.1 Vatten och avlopp, el, tele, bredband och uppvärmning 16 5.5.2 Avfall 16 5.5.3 Dagvatten 16 6 HÄLSA OCH SÄKERHET 16 6.1 TILLGÄNGLIGHET, TRYGGHET 16 6.2 STÖRNINGAR OCH RISKER 17 ANTAGANDEHANDLING 2013-05-07 2 (25) p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 6.2.1 Risker 17 6.2.2 Buller 18 6.3 SOL- OCH SKUGGSTUDIER 20 6.4 ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR 20 7 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE 20 7.1 SOCIAL HÅLLBARHET 20 7.2 EKOLOGISK HÅLLBARHET 21 7.3 KULTURELL HÅLLBARHET 21 7.4 EKONOMISK HÅLLBARHET 21 7.5 MILJÖKVALITETSNORMER 21 7.5.1 Utomhusluft 21 7.5.2 Vattenförekomster 21 8 ORGANISATORISKA FRÅGOR 22 8.1 Plangenomförande 22 8.2 Tidplan 22 8.3 Ansvarsfördelning 22 8.4 Huvudmannaskap 22 9 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 22 9.1 Fastighetsreglering/Fastighetsbildning 22 9.1.1 Servitut och Ledningsrätter 24 9.2 Fastighetsindelningsbestämmelser 24 10 EKONOMISKA FRÅGOR 24 10.1 Planekonomi 24 10.2 Teknisk försörjning 25 11 TEKNISKA FRÅGOR 25 12 ADMINISTRATIVA FRÅGOR 25 12.1 Genomförandetid 25 13 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 25 Bilagor Behovsbedömning av Detaljplan för Torp 24:5 m.fl. (Tallen) i Frövi Sol och skuggstudier Trafikbullerutredning, ÅF PM Utlåtande angående avstegsfall från Riksdagens riktvärde, ÅF 3 (25) ANTAGANDEHANDLING 2013-05-07 p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

PLANBESKRIVNING 1 INLEDNING 1.1 HANDL ÄGGNING Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande vilket innebär att planförslaget först skickas på samrådsremiss. Då ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Efter samrådet sammanfattas inkomna skrivelser i en samrådsredogörelse. Eventuellt sker också en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning. Inkomna yttranden sammanfattas i ett granskningsutlåtande. Detaljplanen kommer där efter att antas av Kommunfullmäktige. Antagandebeslutet vinner laga kraft efter tre veckor såvida inte beslutet överklagas. Preliminär tidplan: Samråd december 2012 Granskning mars 2013 Beslut om antagande juni 2013 Laga kraft juli 2013 1.2 HANDLI NGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser - Illustration - Planbeskrivning inklusive genomförandefrågor (denna handling) - Behovsbedömning beträffande miljöpåverkan - F astighetsförteckning - Samråd sredogörelse - Gran skningsutlåtande Utredningar: - PM Geoteknik (uppdragsnr 3372016000), Sweco - Markteknisk undersökningsrapport (uppdragsnr 3372016000), Sweco - Brandskyddsbeskrivning (uppdragsnr 12-495), Fire and Risk Engineering AB - Trafikbullerutredning (uppdragsnr 581386), ÅF-Infrastructur AB - PM Utlåtande angående avstegsfall från Riksdagens riktvärde (uppdragsnr 581386), ÅF-Infrastructur AB 4 (25) repo03.docx 2012-03-29 GRANSKNINGSHANDLING 2013-05-07 DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

PLANBESKRIVNING 1.3 SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att medge en högre exploatering med bostäder inom fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 och därmed möjliggöra byggnation av ett flerfamiljshus i 7-8 våningar i anslutning till befintligt äldreboende, Tallen. Den nya byggnaden kommer att innehålla cirka 28 lägenheter med förhöjd standard, ett så kallat trygghetsboende. Byggnaden planeras att länkas samman med befintligt äldreboende, Tallen, via en sluten gångbro över Gruvgränd. Angöring med bil och cykel till de nya bostäderna kommer främst att ske från Vannebodagatan. 2 PLANDATA 2.1 LÄGE OCH AREAL Karta. Blått fält visar planområdets avgränsning och läge i centrala Frövi. Bildkälla: raa.se Planområdet utgörs av fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 samt delar av Torp 25:5 och 1:127. Planområdet är cirka 4800 m 2 stort. 2.2 M ARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Alla de inblandade fastigheterna ägs i dagsläget av Lindesbergs kommun. 5 (25) repo03.docx 2012-03-29 GRANSKNINGSHANDLING 2013-05-07 DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

PLANBESKRIVNING 3 BEHOVSBEDÖMNING och MKB Genomförandet av detaljplanen innebär att redan ianspråktagen och bebyggd mark ges samma användning, bostäder, men med en högre exploatering. Den föreslagna bebyggelsen kommer innebära en förändring i stadsbilden till följd av läge och byggnadens höjd. Under byggtiden finns risk för störning till följd av sprängning av berg, transporter osv. Efter färdigställandet bedöms förändringen inte innebära någon sådan negativ inverkan. Den planerade bebyggelsen bedöms ej heller medföra någon betydande påverkan på naturvärden eller kulturmiljövärden eller att några miljökvalitetsnormer överskrids. Då planförslaget inte bedöms innebära någon betydande påverkan på miljön har inte någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL upprättats. 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 4.1 Riksintressen (3kap MB) Planområdet eller dess närområde omfattas inte av något riksintresse. I utkanten av Frövi finns Hinseberg, en herrgårdsmiljö från 1800-talet, som är av riksintresse för kulturmiljövård (RK39). Järnvägen genom Frövi är av riksintresse. Bergslagsbanan som sträcker sig mellan Kil och Gävle är av nationell betydelse och är ett utpekat strategiskt godsnät. Godsstråket genom Bergslagen ingår i TEN-T nätet och är av internationell betydelse. Stråket sträcker sig mellan Storvik och Mjölby. Då banan är av riksintresse är även järnvägsstationen i Frövi med resandeutbyte av riksintresse. 4.2 Översiktliga planer och överordnade plandokument Den kommuntäckande översiktsplanen som antags av kommunfullmäktige den 17 april 2007 är i vissa delar styrande över den områdesplan, som räknas som en fördjupad översiktsplan, som upprättades för Frövi under 80-talet. Arbetet med någon ny fördjupad översiktsplan för Frövi pågår inte. Pågående detaljplanarbete är förenligt med de övergripande riktlinjer som finns i den kommunomfattande översiktsplanen. 4.3 Gällande detaljplaner (planprogram, fastighetsplan, områdesbestämmelser) Planområdet omfattas av tre olika gällande detaljplaner, se bild nedan. Detaljplan 316, laga kraft i februari 1990, medger bostäder i två våningar och att suterrängvåning får anordnas. Detaljplan A19, laga kraft oktober 1963, samt detaljplan A13, laga kraft juli 1957, tillåter bostäder i öppet byggnadssätt i två våningar. 6 (25) repo03.docx 2012-03-29 GRANSKNINGSHANDLING 2013-05-07 DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

PLANBESKRIVNING Karta. Gällande detaljplaner För området finns gällande fastighetsindelningsbestämmelser från 1958 (Förslag till ändring av tomtindelning för del av kvarteret Linden, B 262). Tomtindelningen upprättades när sådana planer var obligatoriska inom stadsplanelagda områden. Något behov av tomtindelning för berörda fastigheter bedöms inte föreligga. Tomtindelningsbestämmelserna kommer att försvinna för fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 i samband med beslut om antagande av den nya detaljplanen. De fastigheter som planläggs för det nya bostadshuset, Torp 24:5, 24:6 samt del av Torp 1:127, kommer att sammanföras med fastigheten Torp 25:5 (Tallen). 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 5.1 OMRÅD ESSTRUKTUR Frövi är en tätort vid sjön Väringen. Bebyggelsen är småskalig och består mestadels av småhusbebyggelse, friliggande villor i en till två våningar, samt i de centrala delarna av orten av flerfamiljshus i två till tre våningar. Flerfamiljshusen är företrädesvis uppförda i puts eller tegel. Huvudgatorna utgörs av Bergslagsvägen, infarten från norr, Centralvägen som genomkorsar orten i öst-västlig riktning samt av Järnvägsgatan. Det är huvudsakligen bebyggelsen längs med Järnvägsgatan och längs delar av Centralvägen som utgör centrum i Frövi. Verksamheter och service finns även spridda på andra platser inom orten. Större arbetsplatsområden, verksamheter, finns huvudsakligen lokaliserade i den västra delen av orten, Frövifors och Mariedal. Samhället genomkorsas av järnvägen i öst-västlig riktning. 7 (25) repo03.docx 2012-03-29 GRANSKNINGSHANDLING 2013-05-07 DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

PLANBESKRIVNING 5.2 NATUR OCH KULTUR 5.2.1 Mark och vegetation Terrängen inom kvarteret Tallen och Linden är kuperad. Berg i dagen finns i den sydöstra delen av kvarteret Tallen. Den högsta punkten är i mitten av Gruvgränd i höjd med fastigheten Torp 24:4. En kraftig brant i nordvästlig/sydöstlig riktning genom kvarteret gör att marken utefter Vannebodagatan är plan och i nivå med gatan. Grönstrukturen inom planområdet består huvudsakligen av anlagda trädgårdar (gräsmattor, olika fruktträd, björkar och blommor) samt ett icke hävdat parti utefter Vannebodagatan. Den föreslagna bebyggelsen innebär att en större andel av den mark som i dagsläget består av grönytor kommer att hårdgöras för parkering. För att balansera intrycket av de hårdgjorda ytorna föreslås carportar och miljöbod förses med så kallade gröna tak. Parkeringsytorna bör även förses med gröna element som träd och buskar. Markområdet mot Gruvgränd och fastigheterna Torp 24:4 och 24:3 planeras att nyttjas som gård för de boende. Förslagsvis bör befintliga träd och murar sparas samtidigt som områdets utvecklas med ytor för samvaro och aktivitet. Exempelvis kan sittplatser, boulebana och möjlighet till trädgårdsodling skapas inom denna yta. Nivåskillnaden mellan parkeringsytan och den planerade bostadsgården ges en prydlig grön utformning, gärna innehållande olika växter. 5.2.2 Radon Enligt dokumentation hos Lindesbergs kommun ingår planområdet i ett område med låg risk för radon. Kompletterande radonundersökningar erfordras. Byggnad ska utföras på så sätt att grunden säkras mot radon såvida radonundersökningen inte visar på annat. 5.2.3 Geotekniska förhållanden (erosion, skred, jordarter) I områdets södra del består jorden delvis av berg i dagen och ytliga lager av sand och morän ovan berg. I riktning mot norr ökar jorddjupet och lösare lagrad lera förkommer. I områdets mellersta och norra del förekommer torrskorpefast lera i mäktigheter varierande mellan ca 0.5-1.5 meter och som underlagras av lösare lagrad lera i mäktigheter varierande mellan 0-3 meter. Lerans sättningsförhållanden har uppmätts och det förväntas inga konsolideringssättningar vid anläggandet av hårdgjorda ytor. Grundläggning för det planerade flerfamiljshuset bedöms kunna utföras med platta på mark på ny fyllning ovan naturligt lagrad morän. 5.2.4 Förorenad mark Det finns inga kända föroreningar inom planområdet. 5.2.5 Kulturmiljövärden/fornlämningar Enligt Riksantikvarieämbetets fornsök finns det inte några kända fornlämningar inom kvarteret Linden och Tallen. Om fornlämningar skulle påträffas i samband med exploateringen måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. 8 (25) repo03.docx 2012-03-29 GRANSKNINGSHANDLING 2013-05-07 DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

PLANBESKRIVNING Det finns ingen bebyggelse inom planområdet som har klassats som bevarandevärd. I närområdet, cirka 150-200 meter nordväst om planområdet, finns Frövi stationsbyggnad som är en rest av det forna järnvägssamhället. Frövi var under en period en stor tågbytespunkt. Bebyggelsen har bevarandevärde och står under antikvarisk kontroll. 5.3 BEBY GGELSEOMRÅDEN/BEBYGGELSE (BEFINTLIG OCH NY) Bebyggelsen i och kring planområdet består av både bostadsbebyggelse, verksamheter och offentliga lokaler som är uppförda under olika tidsepoker. Byggnaders storlek (volymer), dess karaktär och arkitektonisk stil är därför skiftande. Äldreboendet Tallen, som ligger utefter Gruvgränd (södra sidan), är en byggnad i tre våningar med fasader i betongelement i ljusa kulörer och med sadeltak. Norra sidan av Gruvgränd inleds med gaveln på Folkets hus, en två till tre våningar hög sluten tegelfasad med sockel i sten. Fasaderna är bearbetade och teglet är i övrigt vackert murat kring fönster och i takfot. Takmaterial är plåt. Bebyggelsen består av fyra friliggande villor, två våningar höga, och med olika fasadmaterial och utföranden. I slutet på gatan finns en industribyggnad som troligtvis innehåller en kontorsdel som är i en våning och med fasader i tegel och resterande del är ett garage med fem portar. Tvärs över gatan, jämte äldreboendet Tallen, finns en äldre stuga i två våningar med röda träfasader med vita knutar och fönsterfoder. Bebyggelsen utefter Vannebodagatan utgörs liksom Gruvgränd inledningsvis av Folkets hus, se beskrivning ovan, samt av centrumbebyggelse i form av tre våningar höga byggnader i tegel med utanpåliggande balkonger. Bottenvåningen inrymmer Folktandvård och Vårdcentral och övriga våningar inrymmer lägenheter. Utmed norra sidan av Vannebodgatan ligger ett mindre flerfamiljshus i två våningar (ljus puts) och friliggande villor i en till två våningar. Gatan avslutas med ett minnesmärke. På Vannebodagatans södra sidan finns efter Folkets hus en asfalterad parkeringsplats, grönytor i form av ej exploaterad mark och till sist Körbergs möbler. Byggnadsdelen som inrymmer affären är i två våningar och med fasader mestadels i ljus plåt. Sammanbyggt med affären finns ett bostadshus i en våning, med fasader i rött tegel och mörkt trä. Taket är ett sadeltak med mörka betongpannor. 9 (25) repo03.docx 2012-03-29 GRANSKNINGSHANDLING 2013-05-07 DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

PLANBESKRIVNING Bild: Äldreboendet Tallen, t.h, samt fickparken vid korsningen Järnvägsgatan och Centralgatan Bild: Villor utefter Gruvgränd, norra sidan 10 (25) repo03.docx 2012-03-29 GRANSKNINGSHANDLING 2013-05-07 DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

PLANBESKRIVNING Bild: Gatuvy från Gruvgränds vändplan mot väster. T.h. i bild syns fastigheten på Gruvgränd 11 samt villorna som planeras att rivas och ersättas med ett flerfamiljshus Bild: Byggnader som kommer rivas och ersättas med ett flerfamiljshus. Vy från Vannebodagatan mot Gruvgränd 11 (25) repo03.docx 2012-03-29 GRANSKNINGSHANDLING 2013-05-07 DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

PLANBESKRIVNING Bild: Småhusbebyggelsen på norra sidan om Vannebodagatan Bilder: T.v. Affärsdelen Körbergs möbler, t.h. bostadsdelen. Byggnaderna sitter samman Befintlig bebyggelse inom fastigheterna Torp 24:5 och 24:6 kommer att rivas för att ge plats för den nya bebyggelsen. Det nya flerfamiljshuset lokaliseras till den södra delen av tomten, utefter Gruvgränd. Då marken är kuperad kommer byggnaden att ligga i suterräng vilket innebär att byggnaden kommer vara sju våningar hög mot Gruvgränd och åtta våningar mot Vannebodagatan. Byggnadens höjd regleras i detaljplanen till sju våningar och med möjlighet att därutöver bygga en suterrängvåning. Där utöver får även skyddsanordningar och inbyggda fläkt- och hissanordningar byggas på taket. Byggnadens utformning, fasadernas ljusa kulörer och lodräta fält ger byggnaden resning och ett elegant uttryck. Entréer och trapphus markeras och ges accentfärger för att ytterligare markera dessa och öka orienterbarheten. Inglasning av balkonger ska göras med tunna ramar. Taket ges en flack lutning. Minsta respektive högsta tillåtna taklutning regleras i detaljplanen till 6 o respektive 15 o. Takmaterialet kan vara plåt i mörk kulör alternativt papp. Fasadmaterialet för punkthuset kommer huvudsakligen att vara puts. Mindre ytor vid balkonger och fönster planeras att utgöras av fasadskivor som skapar en viss kontrast och ger en varmare känsla. Sammanlagt kommer bygganden att innehålla 28 lägenheter, mestadels tvåor och några treor. 12 (25) repo03.docx 2012-03-29 GRANSKNINGSHANDLING 2013-05-07 DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

PLANBESKRIVNING Bild: Den nya byggnaden och gångbron sett från sydöst, korsningen Bergslagsvägen och Centralvägen Bild: Den nya byggnaden och gångbron sett från väster, korsningen Gruvgränd och Järnvägsgatan Den nya byggnaden planeras att förbindas med befintligt äldreboende, Tallen, på södra sidan om Gruvgränd med en sluten gångbro ovan mark. Gångbron har getts en stram gestaltning men där fönstrens oregelbundna placering och storlek ger viss variation och ett lekfullt uttryck. Utformningen av gångbron, med saxade fönsterplaceringar och begränsad fönsteryta, bidrar till att skapa ett bra inomhusklimat i gångbron under både de varma och kalla årstiderna. 13 (25) repo03.docx 2012-03-29 GRANSKNINGSHANDLING 2013-05-07 DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx

PLANBESKRIVNING Komplementbyggnader som carport och miljöbod kommer att förläggas i den norra delen av tomten, utefter Vannebodagatan. Dessa byggnader kommer utgöra entrén till området och ska ges en medveten och omsorgsfull gestaltning. För att minska mängden dagvatten i området samt för att stärka den gröna karaktären inom fastigheten ska taken utgöras av så kallade gröna tak. 5.3.1 Service (Offentlig och kommersiell) Frövi centrum är huvudsakligen lokaliserat utefter Järnvägsgatan. Här finns bibliotek, vårdcentral, tandvård, apotek, pizzerior, begravningsbyrån Fonus, Bergslagens sparbank med flera. Gatans slut markeras i norr av järnvägsstationen. Strax intill, väster om, finns Frövi hotell. Öster om Bergslagsvägen finns Tempo, dagligvaruaffär, och Preem, drivmedel. Det föreslagna +65-boendet kommer ligga på gångavstånd, 150-200 meter, mitt emellan dessa båda målpunkter. 5.3.2 Lek och rekreation Cirka 300 meter norr om planområdet, utefter Bergslagsvägen, finns idrottsplatsen Fröjevi med fotbollsplaner, ishockeyrink och tennisbanor. Inom Mariedalsområdet, cirka 1 km nordväst om planområdet, finns elljusspår för promenader och löpning vid barmark och för skidåkning på vintern. 5.4 GATOR OCH TRAFIK 5.4.1 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken mellan Frövi och Örebro är väl utbyggd och trafikeras av både buss, Länstrafiken, och tåg, Tåg i Bergslagen. Tillsammans trafikeras sträckan på vardagar med två turer varje timme, förutom vid rusningstid då det är tre turer per timme. Helger trafikeras dagtid med en till två turer per timme. Resan med tåg tar cirka 14 minuter och med buss cirka 40 minuter. På-/avstigning sker vid Frövi Resecentrum. Busshållsplats finns även utefter Bergslagsvägen, i höjd med Gruvgränd. 5.4.2 Gatunät och trafik Planområdet gränsar i norr mot Gruvgränd och i söder mot Vannebodagatan. Gruvgränd är en smal återvändsgata (7 meter mellan fastighetsgränser och ingen anslutning till Bergslagsvägen) med begränsad trafik. Gatan används av många besökare till Tallen för parkering, vilket påverkar framkomligheten för övriga fastigheter med tillfart från Gruvgränd. Trafikmätning vid infarten till Äldreboendet Tallen visar att gatan trafikeras av cirka 400 fordon ett vanligt dygn. Av dessa utgör 16,5% tung trafik (lastbil). Vannebodagatan är en av förbindelselänkarna mellan Bergslagsvägen, infartsgatan från norr, och centrum och resecentrum. Gaturummet är 13 meter brett mellan fastighetsgränserna och gatan är försedd med trottoarer på båda sidor. Mätningar visar att gatan trafikeras av cirka 590 fordon ett vanligt dygn. Av dessa utgör 9% tung trafik (lastbil). De planerade bostäderna kommer att generera viss trafik på Vannebodagatan. 14 (25) repo03.docx 2012-03-29 GRANSKNINGSHANDLING 2013-05-07 DETALJPLAN FÖR TORP 24:5 M.FL. (TALLEN) I FRÖVI, LINDESBERGS KOMMUN HH p:\3372\3372016\100\12-text\3-antagande\3372016000 planbeskrivning antagande.docx